Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk

Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska Hindi Ryska Portugisiska ca 1120 miljoner ca 480 miljoner ca 332 miljoner ca 235 miljoner ca 180 miljoner ca 180 miljoner ca 170 miljoner (enligt: www.geographic.org)

Övriga språk vid LingFil Iranska språk ca 150-200 miljoner Turkiska språk ca 180 miljoner Swahili ca 150 miljoner Kurdiska ca 31 miljoner Hebreiska ca 15 miljoner Arameiska/syriska ca 450 000 Ej talade språk: latin, klassisk grekiska, sanskrit klassisk hebreiska, akkadiska, sumeriska

grammatik Regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser. Grammatik används dels om det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet, dels om den gren av språkvetenskapen som studerar de grammatiska reglerna i mänskliga språk, dels också om beskrivningar av enskilda språks grammatiska system. (ne.se)

Grammatik: 1) det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet = den inre grammatiken hos modersmålstalare 2) de grammatiska reglerna i mänskliga språk = allmän grammatik 3) beskrivningar av enskilda språks grammatiska system = språkspecifik grammatik

Lingvistik - infallsvinklar Allmän Språkspecifik =generell, = för ett särskilt övergripande språk, t.ex. swahili, kurdiska, arabiska, hindi etc.

Lingvistik - infallsvinklar Deskriptiv Preskriptiv = beskrivande = föreskrivande, normativ Hur språket (faktiskt) används, som i debatten om Rinkebysvenska Regler för hur ett språk bör eller ska användas, t.ex. SAG

Lingvistik - infallsvinklar Diakronisk Synkronisk =språkförändring = språket vid en över tid viss tidpunkt Svenskans utveckling från fornsvenskan (runstenar) till dagens rikssvenska Svenska språket vid Gustav III s hov i 1700-talets Sverige

Lingvistik - infallsvinklar Allmän Språkspecifik Deskriptiv Preskriptiv Diakron Synkron

Lingvistik - delvetenskaper Ords ursprung: lat. lingua > fr. langue, sp. lengua, port. lingua ETYMOLOGI Ljud och ljudkombinationer Hur ord kombineras till meningar SYNTAX LINGVISTIK FONETIK & FONOLOGI Böjningslära PRAGMATIK MORFOLOGI Hur språket används i praktiken SEMANTIK Språkliga uttrycks mening och betydelse

Fonetik och fonologi (Dag 2) H-A-T-T K-A-T-T N-A-T-T R-A-T-T S-A-T-T M-A-T-T W-A-T-T F-A-T-T Fonem minsta betydelseskiljande enheten i språket H-, K-, N- etc. har i sig ingen betydelse H-, K-, N- etc. ändrar betydelsen på orden

Morfologi (Dag 3) flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n = bestämd form (penn-an) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na) -s = genitiv (ägandeform) (pojken-s, boken-s, skedens) (pennornas, pojkarna-s etc.)

Språktyper: morfologi Morfologiska typer av språk Analytiska = isolerande Syntetiska = sammansmältande Agglutinerande = morfem hakas på varandra i en räcka Flekterande = morfemen smälter ihop med sitt huvudord Polysyntetiska = flera ord/uttryck kan sättas ihop till ett ord

Analytiska språk: Varje böjningsmorfem står som självständig ord, t.ex. maori (Nya Zeeland): kua kite te kaumātua i te whare o Ipana [IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan Den gammle mannen såg Ivans hus kua kite = såg te kaumātua = gamlingen o Ipana = Ivans i te whare = huset (ett bestämt hus) [obj]

Syntetiska agglutinerande språk Morfemen hakas på varandra i en lång rad, som på t.ex. turkiska: at en häst : at-tan från hästen at-lar hästar : at-lar-tan från hästarna at = häst -lar = markerar flertal -tan = markerar riktning från

Syntetiska flekterande språk Morfemen smälter samman med sitt huvudord, som på t.ex. latin: rex (reg-s) = kungen (ental) reg-es = kung-arna (flera) reg-is = kungen-s (ental, ägande) reg-um = kungarna-s (flertal, ägande)

Syntetiska polysyntetiska språk Ett helt påstående kan kombineras ihop till ett enda ord, som på grönländska: Sikursuarsiurpugut siku-rsuar siur pu - gut is - stor dra igenom [ind] - vi vi seglar genom (den) stora isen

Syntetiska polysyntetiska språk Grönländska: paasiartulinnguatsiarpara jag tror att jag så smått börjat förstå det Turkiska (ovanligt): seviştirilemediklerinden därför att de inte har kunnat förmås att älska varandra

och svenska? Svenska är agglutinerande: flicka : flicka-n : flicka-n-s sko : sko-r : sko-r-na : sko-r-na-s Svenska är flekterande: fot : fötter, bok : böcker skära : skar : skurit falla : föll : fallit

Språktyper på LingFil Analytiskt: varje morfem är ett eget ord Syntetiskt agglutinerande: morfemen hängs på varandra i en lång rad Syntetiskt flekterande språk: morfemen smälter samman med sitt huvudord till en ny form Syntetiskt polysyntetiskt: flera ordformer och uttryck kan kombineras ihop till ett enda ord

Språktyper på LingFil Analytiskt: kinesiska Syntetiskt agglutinerande: sumeriska, turkiska, swahili Syntetiskt flekterande språk: arabiska, akkadiska, klassisk grekiska, hebreiska, hindi, kurdiska, latin, persiska, sanskrit, turkiska Syntetiskt polysyntetiskt: swahili

Skriftsystem i världen

Skriftsystem på LingFil Latinska alfabetet Arabiska alfabetet Indiska alfabetet ससकतम Kinesiska skrivtecken Kyrilliska alfabetet Љаб Hebreiska alfabetet אבג Grekiska alfabetet Αβγ Periska alfabetet Kilskrift Alfabeten klassificeras beroende på vad som återges i skrift: ljud, stavelser eller ord.

Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal (V): C-V-C-V-C-V etc. s-å h-ä-r s-k-r-i-v-e-r v-i p-å s-v-e-n-s-k-a så här skriver vi på svenska

Skriftsystem: konsonantalfabeten I regel skrivs endast konsonanter ut i skrift, vokaler läses till (vokaliseras). C-C-C-C etc. Arabiska: ا,( alifۥ) ب,(ۥbā ) ت (ۥtā ) etc. عليكم السلام [ S-S-L-M -L-Y-K-M ] as- salaamu 'alaykum

Skriftsystem: stavelseskrift Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-CV-CV-CV Sanskrit: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स -स-क-त-म sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit

Skriftsystem: logogram och piktogram Varje skrivtecken motsvarar ett ord eller ett begrepp. Piktogram = skrivtecknet är en bildåtergivning av sin betydelse = rökning förbjuden = post, ny e-mail, nytt sms Logogram = skrivtecknet står för ett ord = herrtoalett, damtoalett 1, 2, 3 = ett, två, tre

Skriftsystem: logogram och piktogram Kinesiska: han-zi skrivtecken Äldre skrift Förenklad skrift

Skriftsystem: logogram och piktogram Kilskrift (akkadiska, sumeriska) vatten tidig, piktografisk skrift vatten senare stiliserad skrift Ett av de mer komplexa assyriska skrivtecknen: [kamāru]

Skriftsystem i världen och på institutionen Summering: olika skrifttyper representerar de språkliga ljuden på olika sätt, inte bara genom olika bokstäver, utan även i fråga om vilka ljud som skrivs och hur.

Skriftsystem i världen och på institutionen Bokstavsalfabeten har ett tecken för varje ljud, eller bara för konsonanter: Alfabetskrift: C-V-C-V Konsonantskrift: C-C-C Stavelsealfabeten har ett tecken för varje kombination av konsonant + vokal: CV-CV-CV Bildskrifter har ett tecken för varje ord, morfem eller ändelse Piktogram Logogram

Slut Dag 1 Nästa föreläsning Onsdag 5/9 kl. 10:15-12 i Ihresalen Läs sid. 33-64 i kompendiet + Extramaterial (tonspråk)