Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor



Relevanta dokument
Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Lokal Arbetsplan för. Blästad förskolor

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Reviderad februari 2015

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Bokhultets förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Lokal arbetsplan

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Blästad friförskolor 2010/11

Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokala arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Verksamhetsplan för förskolan

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Lokal arbetsplan för Förskolan Lek&Lär

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Tillsyn av fristående SMUlans förskola

Transkript:

Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016

Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall inse alla människors lika värde och känna trygghet. Vi vill att barnen skall visa respekt, ta ansvar för sig och sitt handlande och utveckla social kompetens. Som goda förebilder arbetar vi med att agera mot värderingar som inte stämmer överens med vår värdegrund. Vi agerar mot både vuxna och barn med en tydlig gränssättning. Stor vikt läggs vid arbetet att förebygga kränkningar. Personal tillåter inte kommentarer, suckar, miner och liknande när någon säger eller gör något. Verksamheten genomsyras av glädje så att dagen blir rolig och meningsfull. Vi vuxna är goda förebilder för barnen så att det skapas förutsättningar för barnens nyfikenhet och lärande både enskilt och i grupp. Vi bekräftar, vägleder och tröstar barnen. Vi lyssnar och är lyhörda på barnens signaler i leken. Genom leken utvecklar barnen sin motorik, tränar sin sociala färdighet och övar förmågan att uttrycka sig med hjälp av språket. Vi tolkar signalerna och arbetar för att barnen får sina behov tillgodosedda. I det pedagogiska arbetet läggs stor vikt vid språkutvecklingen. Alla arbetar också aktivt med naturen som ett naturligt inslag i vardagen. Vi har helhetssyn på barnens utveckling och lärande. Det innebär att vår förhoppning är att ge barnen omsorg och omvårdnad. Detta skapar den grundläggande tryggheten som är en förutsättning för utveckling och lärande. Vi vill också ge barnen möjlighet till ärande under lustbetonade former och i samspel med personal och kamrater. Att lära sig lära. Vi vill ge barnen förutsättningarna för utveckling och lärande genom att uppmuntra egen aktivitet, nyfikenhet, vetgirighet och upptäckarglädje. Vi vill att barnen ska känna en tillåtande atmosfär, där personalen uppmanar barnen att ta egna initiativ och att ifrågasätta. Vi utformar medvetet de vardagssituationer vi har i förskolan så att barnen ges rikliga möjligheter att prova, undersöka, uppleva, erfara och att få tid till lek utan avbrott. Vi arbetar för att barnen efter avslutad vistelse i förskolan ska ha tillägnat sig grundläggande kunskaper och färdigheter. Genom ett varierat arbetssätt, där barnen ges möjlighet att efter förmåga ta ansvar, vill vi lägga grunden för det livslånga lärandet. För oss är samarbetet med föräldrarna en förutsättning för att skapa en helhetssyn av barnets situation. Genom pedagogisk dokumentation synliggör och medvetandegör personalen barnets utveckling och lärande. I utvecklingssamtalen används dokumentationen tillsammans med föräldrar och barnet för att reflektera om barnets utveckling och lärande.

TRYGGHET OCH SAMSPEL: Vi menar att arbete med trygghet och samspel främjar barns inflytande. Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Barns inflytande - Demokrati I Förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. (lpfö s.12) Huvudansvarig: Samtliga pedagoger Mål: Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är genom att barnen har inflytande i vardagen. Målkriterier målet är uppfyllt när: Alla barn vet hur umgänget fungerar Alla barn vet hur förskolans rutiner fungerar Alla barn vet vad som finns att leka med Pedagogerna observerar barnens intressen och Påvisar barnets möjlighet att påverka Trygghetspromenad inne och ute Grundverksamhet Värdegrundsövningar Gruppstärkande lekar och aktiviteter t.ex. barnen är delaktiga i skapande av sin lärmiljö Introduktion av förskolans miljöer Observationer över barns kontakter t.ex. sociogram När: september Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Genus och jämställdhet genus är allt runt omkring, föreställningar om hur man ska vara när man föds till ett visst kön. Jämställdhet är att alla får samma möjligheter oavsett vilket biologiskt kön man född till. Huvudansvarig: Genuspilot + samtliga pedagoger Mål: Pedagogerna skapar förutsättning för alla barns rättigheter att uttrycka sin personlighet oavsett kön. Målkriterier målet är uppfyllt när: Pedagogerna observerar varandra och sig själv (genom att filma) och reflekterar över förhållningssätt och språkbruk Pedagogerna tillsammans med barnen synliggör genus med hjälp av förhållningssätt och miljö Pedagogerna synliggör jämställdhetsarbetet, vilket innebär att man visar på att det går att vara på många olika sätt Pedagogerna skapar förutsättningar för könsöverskridande lekar Arbetslaget reflekterar kring förhållningssätt och syn på genus Dokumentation och litteratur som visar på könsöverskridande roller, t.ex. yrkesroller i barnens lekmiljöer Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen utifrån dokumentationer och litteratur Könsöverskridande lekmaterial Ev. handledning av genuspedagog När: oktober Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Kulturell mångfald med kulturell mångfald menar vi alla olika kulturer som finns på förskolan. Ett interkulturellt arbetssätt innebär att man möter människor utifrån ett jämlikt perspektiv där allas idéer, intressen och kompetens tas tillvara. Huvudansvarig: All personal. Mål: Alla barn på förskolan får möjlighet att förbereda sig för att leva i vårt allt mer internationaliserade värld.(lpfö98/10 s.6 andra stycket) Målkriterier - Målet är uppfyllt när: Samtliga pedagoger har kunskap om vad ett interkulturellt förhållningssätt och begrepp innebär. Pedagoger lyfter och synliggör den kulturella mångfald som finns i vårt samhälle. Arbetslaget diskuterar och reflekterar kring interkulturellt förhållningssätt. Tar tillvara arbetslagets kunskaper och erfarenheter om det egna och andras kulturarv. Använder samarbetsrummet på Linweb, går in på www.forskoleforum.se och www.skolverket.se Använda ipad som verktyg till att t.ex. använda översättningsappar, lyssna på/se sånger och dans från andra kulturer. Använda modersmålspedagogernas kunskap om kulturen och språket I samband med utvärderingsdagarna 3 ggr/år När: november Mätmetod: KUL Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Matematik Huvudansvarig: Matematikambassadören + samtliga pedagoger Mål: Alla barn på förskolan ges möjlighet till en matematisk utveckling där de utforskar och resonerar kring matematik. Målkriterier Målet är uppfyllt när pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med att synliggöra matematiken i olika sammanhang enl. Bishops matematiska aktiviteter. (Skolverket, 2013). Räkna Mäta Lokalisera Konstruera (designa) Leka Förklara Se över material på förskolan som inbjuder till matematiska lekar som t.ex. konstruktion, spel samt böcker Planerar för matematiska aktiviteter både ute och inne utifrån Bishops aktiviteter Använda ipad som ett pedagogiskt verktyg Pedagogerna tar till vara spontan lek och vardagsrutiner för ett matematiskt lärande Kommunicera och reflektera med barnen kring matematiska fenomen Pedagogerna ges utbildning inom matematik, studiebesök på Matteljén Pedagogerna använder det material som framtagits av matematikambassadörerna kring Bishops matematiska teorier Följa barnets förändrade kunnande/tänkande/reflektioner över tid Beskriv NULÄGE - Observationer utifrån Bishop i etapp 1 Beskriv organisation för lärande och utmaningar Beskriv NULÄGE i Etapp 3 genom uppföljande observationer utifrån Bishop När: januari Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Teknik med teknik menas att det är något människan skapat för att lösa problem eller tillfredsställa behov. Huvudansvarig: Na/Te-pilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn ges möjlighet att i samspel med andra barn upptäcka och utforska teknik i vardagen. Samt Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98/10 s.10) Målkriterier målet är uppfyllt när: Förskolan genomsyras av ett utforskande arbetssätt Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för teknik Det finns inspirerande material ute och inne Pedagogerna använder den litteratur och den fortbildning som ges som inspiration och som en kunskapskälla. Gemensam reflektion, ta del av och föra samtal utifrån litteratur och artiklar samt ev. fortbildning Erbjuda artefakter Utforma miljöer där barnen utforskar teknik Följa barns förändrade kunnande/tänkande över tid Beskriv processen: Vad intresserar barnet (observera vad barnet utforskar som är teknik) Vilka utmaningar ger pedagogen Vilka hypoteser (frågor) ställer barnet kopplat till utmaningen Vilka lösningsförslag har barnet Barnets nya hypoteser osv. När: februari Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Naturvetenskap med naturvetenskap menar vi att det handlar om att förklara naturvetenskapliga fenomen. Huvudansvarig: Na/Te-pilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn ges möjlighet att i samspel med andra barn upptäcka och utforska naturvetenskapliga fenomen i vardagen. Målkriterier målet är uppfyllt när: Förskolan genomsyras av ett utforskande arbetssätt Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för naturvetenskap Pedagogerna synliggör hållbar utveckling Pedagogerna använder den litteratur och den fortbildning som ges som inspiration och som kunskapskälla Gemensam reflektion, ta del av och föra samtal utifrån litteratur och artiklar samt ev. fortbildning Utför experiment för att synliggöra fenomen Källsortering Djur och natur på förskolans gård Undersöka enkla kretslopp Följa barns förändrade kunnande/tänkande över tid Beskriv processen: Vad intresserar barnet (observera vad barnet utforskar som är naturvetenskap) Vilka utmaningar ger pedagogen Vilka hypoteser (frågor) ställer barnet kopplat till utmaningen Vilka lösningsförslag har barnet Barnets nya hypoteser osv. När: februari Hur: Observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, attitydundersökningen Ansvar: varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Språk Huvudansvarig: Språkpilot + samtliga pedagoger Mål: Alla barn på förskolan, oavsett modersmål, får möjlighet till språkutveckling, vilket innebär att utveckla sitt talspråk, sin språkförståelse och sin språkliga medvetenhet. Målkriterier (utgår från TRAS) Målet är uppfyllt när pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med: Språkförståelse är grunden för en vidare språkutveckling. De vuxna sätter ord på upplevelser och spegla barnens känslor med ord. (Veli Tuomela) Språklig medvetenhet innebär att kunna reflektera över språkets och ordets betydelse. Vilket innebär att arbeta med följande 5 områden: Fonologisk medvetenhet- språkljud Morfologisk medvetenhet- ord och orddelar Syntaktisk medvetenhet- språkets regler Semantisk medvetenhet- innehåll och betydelse Pragmatisk medvetenhet- hur språket används (Ingrid Häggkvist) (utgår från TRAS) Delar in barnen i mindre grupper under stora delar av dagen Arbetar med systematiskt språkarbete Språklust/ Före Bornholms modellen Sätta ord på upplevelser och speglar barnets känslor med ord. Samt använda svårare ord och uttryck för att utmana/utveckla. Aktivt lyssnande och reflekterande os både pedagoger och barn Använda rollek, högläsning (språkförståelse), sagor, rörelselekar, rim och ramsor (språkliga medvetenhet) i förhållande till barnens utvecklingsnivå Stimulera uppmärksamhet, samspel och kommunikation Ge barnen många möjligheter till nya upplevelser genom förstahandserfarenheter (direkt erfarenhet med föremålen) och andrahandserfarenheter (förklaring och beskrivning med andra ord) genom att låta dem SE, RÖRA, GÖRA och HÖRA Använda ipad som ett pedagogiskt verktyg Göra en planering tillsammans med modersmålspedagogen Följa barnets förändrade kunnande/tänkande över tid Beskriv NULÄGE - Observationer utifrån TRAS i etapp 1 Beskriv organisation för lärande och utmaningar Beskriv NULÄGE i Etapp 3 genom uppföljande observationer i TRAS När: mars Hur: observationer, pedagogisk dokumentation Mätmetod: KUL, (Vad sa du fröken), attitydundersökningen Ansvar: Varje enskild pedagog

Utvecklingsområde kopplat till läroplanen: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk dokumentation Huvudansvarig: Samtliga pedagoger Mål: Pedagogerna fångar barns tankar och intressen genom att använda pedagogisk dokumentation. Detta för att repetera, återuppleva och reflektera tillsammans för att sedan observera hur barnet tänker och vad barnet uttrycker för lärande och är upptagen med i sitt görande. Fångar sedan barns intressen för att planera vidare. Målkriterier Målet är uppfyllt när pedagogerna använder de blanketter som ledningsgruppen arbetat fram för ett enhetligt systematiskt kvalitetsarbete, som är: Dubbellogg för att skriva och reflektera enskilt och sedan med barn och/eller kollegor Reflektionsprotokoll för individ och arbetslag På den enskilda reflektionstiden sammanställer och reflekterar pedagogen över sina observationer/dokumentationer och drar ev. ut bilder Till arbetslagsreflektionen har samtliga pedagoger förberett en dokumentation Reflekterar tillsammans med barnen Använder dokumentationen för att följa upp varje barns lärprocess Använder dokumentationen i utvecklingssamtal Använder olika observations- och dokumentationsverktyg som t.ex. ipad, kamera, film, skisser, teckningar och skriftliga dokumentationer ANSVAR FÖR ATT UTVECKLA VERKSAMHET OCH FÖLJA BARNS FÖRÄNDRADE KUNNANDE/TÄNKANDE: ENSKILD PEDAGOGS OBSERVATIONER/REFLEKTIONER FÖLJS UPP PÅ MEDARBETARSAMTAL OCH LÖNESAMTAL GENOM UPPFÖLJNINGSDOKUMENT OCH SYNLIGGÖRS GENOM OBSERVATONER. samt vid medarbetarsamtal och lönesamtal. I samband med utvärderingsdagarna 3 ggr/år När: september, december, april Mätmetod: KUL Ansvar: Varje enskild pedagog