UPPFÖLJNING AV KLIMATSTRATEGIN FÖR VÄSTRA GÖTALAND

UPPFÖLJNING AV KLIMATSTRATEGIN FÖR VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategin antogs av Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen september 2009 och undertecknades av kommuner, företag och organisationer i Konserthuset, Göteborg den 29 oktober 2009. Målet är att bryta beroendet av fossil energi till 2030 i Västra Götaland. Minskat beroende av fossil energi är, till skillnad från klimatpåverkan, en fråga om försörjningstrygghet av energi och därför också en tillväxtfråga. Det faktiska beroendet av fossil energi är inte nödvändigtvis detsamma som den faktiska användningen beroende är snarare ett mått på i vilken utsträckning fossil energi i olika delar av samhället inte kan ersättas med annan energi ur ett kommersiellt perspektiv. Ur rapporten, Anders Ahlbäck GMV 1

Förord Detta är en uppföljning av vad som händer hos de organisationer som valt att underteckna den regionala klimatstrategin och deras syn på framtida beroende av fossil energi. Undersökningen och rapporten har gjorts av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) på uppdrag av Västra Götalandregionens Miljösekretariatet. I projektgruppen har följande personer medverkat: Anders Ahlbäck, GMV, Chalmers och Göteborgs universitet Rebecca Brembeck, GMV, Chalmers och Göteborgs universitet Jonas Norrman, GMV, Chalmers och Göteborgs universitet Johan Martinsson, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Kontaktpersoner hos GMV är Anders Ahlbäck. Kontaktperson hos Västra Götalandsregionen är Ny Dinau. 2

Sammanfattning Denna rapport beskriver, baserat på en enkätundersökning utförd december 2010, hur det går för 65 Västsvenska organisationer med att minska beroendet av fossil energi i den egna verksamheten inom områdena bostäder och lokaler, transporter samt för organisationen i sin helhet. De tillfrågade organisationerna undertecknade alla den regionala klimatstrategin vid ett stormöte i oktober 2009. Minskat beroende av fossil energi är, till skillnad från klimatpåverkan, en fråga om försörjningstrygghet av energi och därför också en tillväxtfråga. Det faktiska beroendet av fossil energi är inte nödvändigtvis detsamma som den faktiska användningen beroende är snarare ett mått på i vilken utsträckning fossil energi i olika delar av samhället inte kan ersättas med annan energi ur ett kommersiellt perspektiv. I förhållande till klimatstrategins mål år 2030 anser 85 % av de svarande att organisationen inte använder någon fossil energi inom bostäder och lokaler år 2030, 57 % inom transporter och 49 % för organisationen i sin helhet. Enligt de svarande skiljer sig svårighetsgraden av att bryta beroendet av fossil energi till 2030 mellan de olika områdena, endast 7 % tror att det blir svårt inom bostäder och lokaler men 35 % anser det svårt för transporter. Hälften av de svarande anser att ett ökat utbyte mellan organisationerna skulle i stor utsträckning gynna deras arbete med att bryta beroendet av fossil energi och var tredje anger att frågan om oberoende av fossil energi har fått en större prioritering sedan undertecknandet av klimatstrategin. Fyra av fem anser att det är av strategisk betydelse för den egna verksamheten och organisationen att bryta beroendet av fossil energi. Totalt pågår över 400 olika åtgärder bland de undertecknande organisationerna, varav cirka hälften inom området energianvändning i bostäder och lokaler. Dessa är aktiviteter som är påbörjade under det senaste året (2010) och som har initierats för att minska beroendet av fossil energi i den egna organisationen. Flera av dem fungerar som goda exempel och presenteras utförligare i denna rapport: Minskat beroende av fossil energi som en del av affärsplanen Samverkan mellan kommuner för energieffektivisering och planering Krav vid upphandling på 90 % icke-fossila transporter Flerbostadshus enligt standard för passivhus Etablering av tankstationer för biogas Vindkraftsetablering med lokalt ägande 3

Innehållsförteckning 1 Introduktion...5 1.1 En klimatstrategi för Västra Götaland...5 1.2 Minskat fossilberoende...5 2 Fossilenergianvändning i Västra Götaland...7 2.1 Energianvändning i bostäder och lokaler...7 2.2 Energianvändning i transporter...8 2.3 Energianvändning i övriga sektorer...9 2.4 Andel fossil energi inom transporter, bostäder och övriga sektorer...10 3 Enkätstudie 2010...11 3.1 Organisatoriska perspektiv på att minska beroendet av fossil energi...11 3.2 Uppskattad fossilenergianvändning, nu och i framtiden...11 3.3 Drivkrafter och hinder för minskat beroende av fossil energi...14 4 Åtgärder för minskat beroende av fossil energi...16 4.1 Goda exempel från organisationerna inom klimatstrategin...16 5 Vägen framåt...21 Appendix...23 4

1 Introduktion Denna studie är den första uppföljning som görs av strategin och har som syfte att beskriva hur det går för de undertecknande organisationerna med att minska beroendet av fossil energi i den egna verksamheten inom områdena bostäder och lokaler, transporter och organisationen i sin helhet. Rapporten är ett resultat av en enkätundersökning distribuerad till samtliga undertecknande organisationer, totalt 65 stycken. Enkätstudien kompletteras med fördjupande intervjuer samt regional statistik som beskriver det faktiska läget av fossilenergianvändning i Västra Götaland. Uppföljningen ska kunna vara periodiskt återkommande för att över tid kunna följa och beskriva utvecklingen mot målet om en region oberoende av fossil energi vid 2030. 1.1 En klimatstrategi för Västra Götaland Under hösten 2009 antogs Klimatstrategi för Västra Götaland av Västra Götalandsregionens regionfullmäktige med målet att regionen år 2030 ska vara oberoende av fossil energi. Klimatstrategin förgicks utav en bred dialogprocess där regionens aktörer med intresse för klimatfrågan bjöds in till en serie dialogmöten. Indelad i sex fokusområden (se nedan) diskuterades utmaningar och möjligheter för att bryta beroendet av fossil energi. 1., 2. Effektiva godstransporter grön logistik, 3. Effektiva persontransporter mobilitet, 4. Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart, 5., samt 6. Livsstil, konsumentmakt och producentansvar Innehållet i diskussionerna blev ett viktigt underlag i utformningen av klimatstrategin. Dessutom formulerades ett antal överenskommelser initiativ för att driva vidare frågan om minskat oberoende av fossil energi efter dialogprocessens slut mellan engagerade aktörer och Västra Götalandsregionen. Överenskommelserna drivs i dag inom projektet Smart energi 1 som är en viktig beståndsdel av att realisera klimatstrategins mål. Kort efter att klimatstrategin antogs av regionens politiker uppmanades privata aktörer, kommuner och övriga att anta samma mål om ett Västra Götaland oberoende av fossil energi 2030. Vid slutet av 2009 hade 65 organisationer undertecknat klimatstrategin, varav de flesta av de 49 kommuner som ingår i Västra Götaland. Således är en klar majoritet av de undertecknande organisationerna kommuner, följt utav privata verksamheter och därefter högskolor/universitet. Klimatstrategin är nu en förankrad del av regionens politik, vars mål förväntats nås genom bred delaktighet från regionens aktörer. 1.2 Minskat fossilberoende För många länder och regioner är viljan att minska användning av fossil energi drivna av två olika bakgrunder: begränsad klimatpåverkan samt minskat beroende av fossila bränslen. Dessa båda utgör starka incitament för politik och näringsliv att skapa förutsättningar för energieffektivisering och utforska alternativa energiförsörjningar. 1 www.vgregion.se/smartenergi 5

Klimatfrågan är i dag okontroversiell i stora delar av samhället; det rådet stor vetenskaplig koncensus kring mänsklig påverkan av klimatet via utsläpp av växthusgaser; riskerna med en ökad global medeltemperatur är i stort accepterat av politiker och näringsliv. Däremot råder det fortsatt stora avvikelser i uppfattning kring ansvarsfördelning av utsläppsminskningar. Även om det globala samfundet misslyckades med att enas om bindande utsläppsminskningar under COP 15 i Köpenhamn 2009, stärktes samsynen kring att begränsa den globala temperaturökningen till två grader Celsius jämför med förindustriella nivåer 2. Minskat beroende av fossil energi är, till skillnad från klimatfrågan, en renodlad energifråga om försörjningstrygghet av energi och därför också en tillväxtfråga. En industri i hög grad beroende av fossil energi behöver hitta vägar för att både minska fossilenergianvändningen och substituera fossil energi mot andra fossilfria alternativ. Bakgrunden är förväntat stigande priser på i synnerhet olja, men också kol och naturgas, som en kombination av ökad global efterfråga (framför allt från tillväxtländer som Brasilien, Indien och Kina), minskad global oljeproduktion och ekonomiska styrmedel för minskad klimatpåverkan. Det faktiska beroendet av fossil energi är inte nödvändigtvis detsamma som den faktiska användningen beroende är snarare ett mått på i vilken utsträckning fossil energi i olika delar av samhället inte kan ersättas med annan energi. Beroendet kan uttryckas som skillnaden mellan användning av fossil energi och potentialen för att ersätta denna med andra energislag: [Beroende av fossil energi] = [Användning av fossil energi] - [Potentialen att ersätta fossil energi med andra energislag] Potentialen bestäms framförallt av alternativens tillgång, pris, tillförlitlighet men också av viljan hos aktörer att gå över till andra energislag. Så som preciserat i Västra Götalandsregionens klimatstrategi är minskat beroende av fossil energi en framtidsfråga för stark regional ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det uppnås genom minskad användning av fossil energi och öka attraktionskraften för alternativa energislag. 2 The Copenhagen Accord är ett icke-bindande överenskommelse där riskerna med klimatförändring och en temperaturökning överstigandes två grader Celsius erkänns. Hittills har länder motsvarande mer än 80 % av de samlade utsläppen av växthusgaser accepterat överenskommelsen. 6

2 Fossilenergianvändning i Västra Götaland 3 Fossilenergianvändning i Västra Götaland beror till stor del av förändringar i incitamentstrukturen för energianvändning som sker i regionens omvärld. Den nationella energipolitiken har naturligtvis en stor påverkan liksom förändringar på världsmarknaden av t.ex. oljepriser. Generellt kan det påpekas att skillnader mellan regional energianvändning och nationell beror på strukturella faktorer som industriella verksamheter och demografi men också på lokala och regionala incitament som genereras av politik på den kommunala och regionala nivån. Under perioden 1990 2008 har den totala användningen av fossil energi i Västra Götaland varit svagt minskade, se figur 1. Totalt är trenden av fossilenergianvändning minskade i alla sektor förutom transportsektorn. Detsamma gäller även Sverige som helhet. Sverige (och Västra Götaland) har jämfört med många andra länder en relativtlåg användning av fossila energislag. Den svenska elanvändningen är generellt hög men en klar majoritet av den el som produceras är förnyelsebar. Västra Götaland har ett väl utbyggt fjärrvärmenät där användningen av fossila bränslen har gradvis minskat sedan tidigt 1990- tal. Högre priser och skatter på fossila bränslen har höjt konkurrenskraften av förnyelsebara alternativ som spillvärme från industrin, trädbränslen, avfall och värmepumpar. Regionens industri använder en hög andel biobränslen i stället för fossila bränslen. Figur 1. Fossilenergianvändning i Västra Götaland per energislag, 1990-2008. Källa: SCB 2.1 Energianvändning i bostäder och lokaler Andelen fossil energi i relation till total energianvändning i bostäder är minskande sedan 1990 (se figur 2). Under 1990-taler och början av 2000-talet skedde en dramatisk minskning av användandet av eldningsoljor. Dessa har i stor utsträckning ersatts av andra icke-fossila alternativ som t.ex. fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor i takt med ökande priser på fossila bränslen. Som syns i figur 2 har 3 Samtliga figurer I detta avsnitt är baserad på statistik från SCB:s kommunala och regional energistatistik. Somliga variationer i figurerna beror inte enbart på förändring i faktisk energianvändning utan kan också bero på variationer i insamling av data. 7

andelen fossil energi minskat från ca 30 % vid tidigt 1990-tal till under 10 % efter 2005. Den största delen av minskningen har skett under 2000-talet, drivna av konkurrenskraftigare fossilfria alternativ och ökat fokus på klimatfrågan. Trenden är densamma i Västra Götaland som Sverige som helhet. Figur 2. Andel fossil energianvändning i relation till total energianvändning inom bostäder. Källa: SCB 2.2 Energianvändning i transporter Fossilenergianvändningen i transportsektorn skiljer sig markant åt från andra sektorer. Även om andelen fossil energi har minskat något under de senaste 20 åren är minskningen inte alls så markant som för andra sektorer. Figur 3 visar hur den relativa andelen av fossila bränslen inom transporter minskat från cirka 99 % vid 1990-talets början till cirka 94 % under 2000-talet. Denna utveckling har drivits av i synnerhet EU:s politik om låginblandning av biobränslen. Under 2000-talet har denna resulterat i att nästan all bensin idag innehåller 5 % etanol. Även diesel har under de senaste åren fått en ökad andel biobränsleinblandning, från tidigare 2 % upp till 5 % av FAME 4. Låginblandningen förväntas öka i takt med att gällande EU-lagstiftning tillåter allt högre andelar biobränsle. Trenden är densamma i Västra Götaland som Sverige som helhet. 4 FAME (fettsyrametylestrar) är ett samlingsnamn för biodiesel med främst vegetabiliska oljor som råvara. Oftast används RME (rapsmetylester) som inblandning i diesel. 8

Figur 3. Andel fossil energianvändning i relation till total energianvändning inom transporter. Notera den brutna vertikala axeln. Källa: SCB 2.3 Energianvändning i övriga sektorer I övriga sektorer (jordbruk, skogsbruk, fiske, industri, byggverksamhet, offentliga verksamhet samt övriga tjänster) är trenden i Västra Götaland för andel fossil energi i förhållande till total energianvändning minskande (se figur 4). Högre priser på fossila bränslen och ökat internationellt konkurrenstryck har resulterat i både skifte till fossilfria alternativ och effektiviseringar i industrins energianvändning. Figur 4. Andel fossil energianvändning i relation till total energianvändning inom övriga sektorer (jordbruk, skogsbruk, fiske, industri, byggverksamhet, offentlig verksamhet samt övriga tjänster). Källa: SCB Västra Götalands slutanvändning av fossil energi följer samma trender som riksgenomsnittet över längre tidsperioder andelen fossil energi är minskande för samtliga sektorer förutom transporter. Andelen fossil energi kan förväntas minska även i framtiden som ett resultat av ökad internationell efterfråga, handel med utsläppsrätter men också konkurrenskraftigare förnyelsebara alternativ. 9

2.4 Andel fossil energi inom transporter, bostäder och övriga sektorer Figur 5 visar hur den relativa användningen av fossil energi har fördelat sig mellan de tre områdena bostäder, transporter och övriga sektorer. I takt med att fossilenergianvändningen har minskat inom bostäder och övriga sektorer har följaktligen transporters andel växt. Under de senaste fem åren står transporter för cirka 70 % av den totala fossilenergianvändningen och andelen ökar fortfarande. Figur 5. Andel fossil energi inom transporter, bostäder och övriga sektorer, 1990-2008. Källa: SCB Att bryta Västra Götalands beroende av fossil energi blir således allt mer än fråga om att minska användningen av fossil energi inom transportsektorn. 10

3 Enkätstudie 2010 I syfte att kartlägga fossilenergianvändningen, drivkrafter och utmaningar av minskad användning av fossil energi samt att identifiera goda exempel distribuerades en enkät till samtliga undertecknare av Västra Götalands klimatstrategi. Totalt skickades enkäten ut till 65 organisationer (offentlig verksamhet, privat verksamhet, universitet/högskola samt övriga) varav 47 svarade, en svarsfrekvens på 72 %. Tabell 1. Enkätrespondenter fördelat över aktörskategorier. Aktörskategori Svarat 32 Privat verksamhet 10 Universitet/högskola 4 Övriga 1 Totalt 47 3.1 Organisatoriska perspektiv på att minska beroendet av fossil energi Den grupp aktörer som ingår i enkätstudien har undertecknat klimatstrategin och därmed för sin organisations räkning antagit att stödja målet om ett Västra Götaland oberoende av fossil energi vid 2030. De enkätsvarande är alltså inte en representation av Västra Götalands aktörer i sin helhet, utan får antas vara mer intresserade av att bryta beroendet av fossil energi än det regionala genomsnittet. 34 % av de svarande anger att frågan om oberoende av fossil energi har fått en större prioritering sedan undertecknandet av klimatstrategin, men 66 % svarar att det har inneburit en oförändrad prioritering. Bland de svarande har en klar majoritet minskat beroende av fossil energi som en viktig beståndsdel i verksamheten och 83 % anger att det är en aspekt som ingår i organisationens styrande dokument. För många är det via miljöledningssystem som frågan hanteras, vilket anger att minskat beroende i synnerhet identifieras eller likställs som en miljöfråga. Det finns dock undantag med exempel på att oberoende av fossil energi är antagen inom affärsplaner och fastställda på styrelsenivå inom verksamheten. Bland kommunerna finns flera exempel på att frågan drivs i kommunala energiplaner med fastställda mål för olika grenar av kommunens verksamhet och förvaltningar. Skillnaden mellan regionens kommuner är dock stor i detta avseende. För en tredje del av de svarande är samarbetet med andra organisationer betydelsefullt 36 % anger att de i stor utsträckning har kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra organisationer gällande klimatstrategin. Samarbete är av stort intresse för många, både i allmänt utbyte av kunskap och erfarenhet men också i genomförandet av konkreta initiativ och projekt. 45 % anser att ett ökat utbyte mellan organisationerna skulle i stor utsträckning gynna deras arbete med att bryta beroendet av fossil energi; endast 4 % anser att det skulle sakna betydelse. 3.2 Uppskattad fossilenergianvändning, nu och i framtiden Av de ingående organisationerna är det generellt få som i dagsläget kan hävda att de inte använder någon fossil energi alls inom bostäder och lokaler, transporter och för organisationen som helhet. Inte oväntat finns skillnader mellan dessa områden 13 % av de svarande anger att de inte använder någon 11

fossil energi alls inom bostäder och lokaler (se figur 6). Motsvarande siffror för transporter och organisationen i sin helhet är 2 % respektive ingen. När de svarande gör uppskattningar om fossilenergianvändningen i framtiden, inom en kort (om fem år) respektive långt tidshorisont, framträder en än tydligare skillnad mellan områdena. En majoritet (54 %) anser att de redan om fem år inte kommer att använda någon fossil energi inom bostäder och lokaler, medan 9 % uppskattar motsvarande inom transporter och 7 % för organisationen i sin helhet. I förhållande till klimatstrategins mål år 2030 är optimismen större; då anser 85 % av de svarande att organisationen inte använder någon fossil energi inom bostäder och lokaler, 57 % inom transporter och 49 % för organisationen i sin helhet. Utfallet av dessa uppskattningar speglar den skillnad i faktiskt användning av fossil energi mellan de olika områdena som redovisats i figur 2,3 och 4. Figur 6. Andel svarande (%) som uppskattar fossilenergianvändning till ingen alls över tre tidshorisonter inom bostäder och lokaler, transporter samt organisationen som helhet. Svaren angavs på en femgradig skala, från ingen alls till enbart. Inkluderas även de som svarat att de använder eller kommer använda nästan ingen fossil energi (svar 1 och 2 på en skala från 1 till 5), så framträder ännu större skillnader (se figur 7). Dels är skillnaden stor, framför allt för bostäder och lokaler och organisationen i sin helhet, kring fossilenergianvändningen i dagsläget jämfört med föregående figur. Till exempel uppskattar hela 83 % av de svarande att de använder ingen eller mycket lite fossil energi inom bostäder och lokaler, i kontrast till 13 % som angav ingen alls. Optimismen kring framtiden är också den betydligt större 44 % uppskattar att redan inom fem år använder de nästan ingen fossil energi alls för transporter. I synnerhet elektrifierade fordon men också tillgängligheten av biogas som bränsle förväntas få ett betydande genomslag. Nästan samtliga svarande tror att de vid år 2030 kommer att använda ingen eller mycket lite fossil energi inom alla tre områden. 12

Figur 7. Andel svarande (%) som uppskattar fossilenergianvändning till ingen alls eller mycket liten (svar 1 och 2 på en femgradig skala) över tre tidshorisonter inom bostäder och lokaler, transporter samt organisationen som helhet. Svårighetsgraden av att bryta beroendet av fossil energi till 2030 skiljer sig däremot markant åt mellan de tre områdena. Betydligt fler anser det svårt att bryta fossilenergiberoendet inom transportområdet, än inom till exempel bostäder och lokaler. För att undersöka aktörernas bedömning av svårigheten att bryta beroendet av fossil energi användes en femgradig skala från väldigt svår (1) till utan hinder (5). De som svarat 1-2 anses betrakta utmaningen som svår. Av enkätsvaren syns då att endast 7 % tror att det blir svårt inom bostäder och lokaler, men 35 % anser det svårt för transporter. Omvänt så anger 59 % av de svarande att bryta beroendet blir utan hinder inom bostäder och lokaler; endast 15 % tror samma sak för transporter. Figur 8. Andel svarande (%) som uppskattar utmaningen som svår och mycket svår (svar 1-2 på en femgradig skala) respektive utan hinder (svar 5 på en femgradig skala) av att bryta beroendet av fossil energi till år 2030 inom bostäder och lokaler, transporter samt organisation som helhet. 13

Tron på framtiden är alltså generellt stor bland de svarande även om vägen dit skiljer sig inom de tre områdena. I stor utsträckning speglar svaren den faktiska energianvändningen inom regionen för respektive område väl; transportbehov tillgodoses i betydligt högre utsträckning av fossil energi jämfört med övriga områden. Det är också där den stora utmaningen förväntas ligga i att bryta beroendet. För bostäder och lokaler har samhället redan kommit långt i att minska användningen av fossil energi och, följaktligen, är den förväntade svårigheten betydligt lägre där bland de svarande. Enligt resonemanget i avsnitt 1.2 kan ett mått på svårigheten (liten svårighet = stor potential) av att byta ut fossil energi mot fossilfri tolkas som ett mått på det upplevda beroendet av fossil energi. 3.3 Drivkrafter och hinder för minskat beroende av fossil energi För att bättre förstå de bakomliggande faktorerna för att bryta beroendet av fossil energi fick enkätrespondenterna besvara ett antal frågor om drivkrafter och hinder. Av de svarande anser 79 % att det är av strategisk betydelse för den egna verksamheten och organisationen att bryta beroendet av fossil energi. Av de på förhand listade drivkrafterna anser 64 % att minska den egna miljöpåverkan är mycket viktig för minskat beroende av fossil energi (se tabell 2). Således rankas miljöperspektivet högre än t.ex. ekonomiska aspekter som lägre energikostnader eller konkurrensfördelar. Tabell 2. Antal svarande (%) som anser respektive drivkraft vara mycket viktig för minskat beroende av fossil energi fördelat över samtliga, offentliga och privata aktörer. Svaren angavs på en femgradig skala, från inte särskilt viktig till mycket viktig. Drivkrafter för oberoende av fossil energi Totalt Offentlig Privat Minskad egen miljöpåverkan 63 60 70 Stärkt varumärke 48 40 70 Samhället förväntar sig detta 43 40 50 Lägre framtida energikostnader 37 27 70 Framtida lagar och regler kommer att kräva det 22 23 20 Konkurrensfördelar 20 17 40 I avsnitt 3.2 var skillnaden tydlig bland de svarande om synen på utmaningen av att bryta beroendet av fossil energi inom de tre områdena. När de svarande listar de hinder de anser vara störst inom respektive område är skillnaden fortsatt tydlig. För bostäder och lokaler listar en majoritet (53 %) kostnader främst, tillskillnad mot transporter där en klar majoritet (67 %) listar för få fossilfria alternativ. Som diskuterades i avsnitt 3 har energianvändningen i bostadssektorn genomgått en radikal förändring under de senaste 20 åren, där framförallt eldningsoljor har fasats ut och ersatts av andra teknologier. De tekniska alternativen finns således tillgängliga på marknaden, utan det är snarare en fråga om investeringsvillighet i relation till kostnader. För transporter, å andra sidan, finns för få realistiska alternativ för att tillgodose transportbehoven. Kostnader kan förväntas bli ett hinder först när de fossilfria alternativen finns tillgängliga i tillräcklig utsträckning och betraktas som realistiska alternativ (tillgång på fordon, bränsle, service, infrastruktur etc.) i förhållande till de traditionella. För organisationen som helhet är det en något jämnare fördelning. Det området är brett (all energianvändning som inte berör bostäder och lokaler samt transporter) och därmed inte lika tydligt kopplat till specifika tekniker, utan rymmer betydligt fler verksamhetsgrenar. Men även där är det brist på fossilfria alternativ som pekas ut som det främsta, följt av kostnader. 14

Figur 8. Andel svarande (%) som anger respektive hinder som störst för att bryta beroendet av fossil energi inom områdena bostäder och lokaler, transporter samt organisationen som helhet. Av de svarande anser 71 % att klimatstrategin i viss utsträckning underlättar för minska beroendet av fossil energi. I tabell 3 listas olika apsekter där de svarande har fått ange hur stor betydelse var och en har. Hälften av de svarande anger att nätverket/sammanhanget är av stor betydelse och anses därmed vara den viktigaste aspekten. Spridningen mellan övriga aspekter liten; att ingå i klimatstrategin kan således ha flera positiva innebörder. För enstaka aktörer har innebörden av en konkret målsättning oberoende av fossil energi vid 2030 pekas ut som styrande för det egna arbetet, och förenklat t.ex. den interna kommunikationen. Tabell 3. Antal svarande (%) som anser att respektive aspekt är av mycket stor betydelse av att ha undertecknat klimatstrategin. Svaren angavs på en femgradig skala, från saknar helt betydelse till mycket stor betydelse, Aspekter av att ingå i klimatstrategin % Nätverk/sammanhang 50 Konkret målsättning 41 Kontakter/erfarenhetsutbyte 37 Legitimitet åt det egna arbetet 31 Förser oss med information 26 15

4 Åtgärder för minskat beroende av fossil energi Över 400 olika åtgärder pågår bland de undertecknande organisationerna, varav cirka hälften inom området energianvändning i bostäder och lokaler. Dessa är aktiviteter som är påbörjade under det senaste året (2010) och som har initierats för att minska beroendet av fossil energi i den egna organisationen. Åtgärderna täcker ett brett spektrum (för lista på framgångsexempel, se tabell 6,7 och 8 i Appendix). I genomsnitt har varje organisationen nio åtgärder påbörjade under 2010. Tabell 4. Antal åtgärder för minskat beroende av fossil energi påbörjade under det senaste året bland de enkätsvarande. Område Antal Energianvändning i bostäder och lokaler 213 Transporter 107 Organisationen i övrigt 105 Totalt > 425 Genomsnittligt antal åtgärder per organisation 9 4.1 Goda exempel från organisationerna inom klimatstrategin Detta avsnitt beskriver de typer av åtgärder som är vanligast förekommande och belyser en del specifika exempel i blå boxar. Exempelbeskrivningarna är baserade på intervjuer med undertecknande organisationer. ENERGI- OCH KLIMATPLANER Varje kommun ska enligt lag beskriva tillförsel, distribution och användning av energi i en energiplan. Däri ska även energianvändningens påverkan på t.ex. miljö och hälsa ingå. Det blir vanligare för kommuner att sammanföra energiplaner med kommunala klimatstrategier. Flera av de undertecknande kommunerna har, som en konsekvens av Västra Götalands klimatstrategi, uppdaterat eller antagit nya energiplaner som tydligare tar hänsyn till minskat beroende av fossil energi. Energi- och klimatplaner används både direkt för att styra kommunala verksamheter och indirekt via t.ex. krav på uppvärmning vid nybyggnation, energiprestanda för byggnader eller upphandling av transporter. 16

Samverkan mellan kommuner för energieffektivisering och planering Kommunerna Mark, Bollebygd, och Härryda samarbetar i ett projekt finansierat av Energimyndighetens statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. Stödet går till kommuners som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Projektet har nyligen startat och kommer att pågå i fem år. Till att börja med gör man inventering av situationen i de tre kommunerna i sektorerna fastigheter och transporter och längre fram planerar man att titta på VA-verksamheten. De mäter energianvändning i byggnader, ger utbildning i sparsam körning och kommer att utreda möjligheter för hållbara transporter i kommunerna. Framgångsfaktorer Samarbete har skapat större resurser Nya synergier och samarbetsmöjligheter med nya samarbetspartners (Vanligt vis brukar inte dessa tre kommuner samarbeta) Flera privata organisationer beskriver att undertecknandet av klimatstrategin aktualiserat energi- och klimatplaner. De flesta driver frågan om minskat beroende av fossil energi via miljöledningssystem, andra har det som en del av sin affärsplan. Minskat beroende av fossil energi som en del av affärsplanen Götaborgs Hamn har en målsättning om att vara fossilfritt senast år 2015. Detta är beslutat i affärsplanen och antagen av styrelsen för 2010. Strategin är att gå själva först för att vara en förebild för kunder, leverantörer och andra partners. Handling är viktigt för att vara trovärdig inför kunder som själva har att tydligt miljöarbete. Göteborgs Hamn planerar att arbetar med energieffektivisering och energisubstituering för att minska klimatutsläpp så långt det går, där efter används klimatkompensering för att uppnå klimatneutralitet. Genom att målsättningen är tagen i styrelsen kan man vara tydlig i sin kommunikation, vilket ger extra kraft i arbetet. Beslutet har mognat fram över tid i organisationen. Undertecknandet av klimatstrategin har varit drivande, men samarbetet med andra partners (terminalbolag) har varit viktigt. Framgångsfaktorer Engagemang och förankring från hela bolaget Egna åtgärder inspirerar andra Energieffektiviseringen blir en energikick i sig för organisationen. MINDRE FOSSIL ENERGI FÖR UPPVÄRMNING Allt bättre lönsamhet för förnyelsebara alternativ och annan icke-fossil teknik för uppvärmning har minskat användningen av fossila bränslen radikalt. Under de senaste 20 åren har allt fler lämnat eldningsoljor för uppvärmning och gått över till trädbränslen, fjärrvärme, värmepumpar, solenergi etc. Många av organisationerna inom klimatstrategin arbetar framgångsrikt med att ersätta eldningsoljor med alternativa värmekällor och utbyggnad av fjärrvärmesystem. Flera aktörer beskriver att de numera uteslutande använder icke-fossil energi för uppvärmning av sina fastigheter. ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PASSIVHUS 17

Att minska användningen av fossil energi i byggnader är inte enbart en fråga om att byta uppvärmningssystem bättre isolering och nya konstruktioner ger bättre energieffektivitet och kan helt eliminera behovet av att tillföra energi för värme. Sverige var tidigt ute tillsammans med Tyskland att på demonstrationsnivå bygga enligt standard för passivhus. Inte minst i Västra Götaland, där de första passivhusen i Sverige färdigställdes i Lindås år 2001. Bland de undertecknande organisationerna i klimatstrategin pågår flera satsningar på att uppföra passivhus, både enstaka villor och flerfamiljshus, samt renoveringar av befintliga bostäder. Passivhus i Marks kommun Skanska har i uppdrag av Marks Bostad byggt ett passivhus med 28 hyreslägenheter. Huset har konstruerats av Arkitektkontoret Kreakon och konstruktörerna på Prime projects. De första hyresgästerna flyttade in i oktober 2010 och huset är därmed Sveriges första passivhus byggt med en prefabricerad betongstomme. Väggelementen som utgör den prefabricerade stommen har producerats lokalt för att minimeras transporter och minska miljöpåverkan även i produktionsskedet. Huset kommer att vara sex våningar och ha en boyta på cirka 2 000 kvm. Marks Bostad har tidigare byggt både lågenergihus och passivhus. Med den samlade erfarenheten anser man att det saknas koncepterbjudande från byggbranschen. Fortfarande utvecklas husen som enskilda projekt. Framgångsfaktorer Miljöfrågan som drivkraft Samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Klimatsmarta lägenheter med en totalkostnad som är lägre än kostnaden för de traditionella lägenheter BIOGAS SOM BRÄNSLE FÖR TRANSPORTER Biogas som fordonsbränsle har goda miljöegenskaper med inga fossila utsläpp av koldioxid och liten påverkan på den lokala luftkvalitén. Västra Götaland var tidigt ute med att satsa på biogasproduktion och biogasanvändning för transporter. Biogas kan rötas från lokala resursbaser och avfallsprodukter, och därmed möjliggörs produktion och användning av lokala bränslen inom både kollektivtrafik och personbilar. Flera privata och kommunala aktörer inom klimatstrategin investerar i teknik för produktion och distribution av biogas. Ofta drivs satsningar i privat-offentlig samverkan med etablering av rötningsanläggningar, distributionsnät, råvaruförsörjning och tankstationer. Projekten drivs av både förbättrad miljö och möjlighet till lokala arbetstillfällen. 18

Etablering av tankstation för biogas i Vårgårda Kraven som ställdes av kommunen vid upphandling var en bidragande orsak till att tankstället kom till, men processen startades av aktiva lantbrukarna med målet att producera biogas lokalt. Det har hjälpt att kommunen har en strategi för energi- och klimatfrågor som pekar i samma riktning. Beslutet att bygga tankstationen togs i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av eniga politiker. Lantbrukarna som har drivit frågan är organiserade i ett nätverk, där även Vårgårdabuss har varit med och drivit frågan. Tankstationen förvaltas av FordonsGas. Framgångsfaktorer Lokalt engagemang, främst lantbrukare i kommunen Kraven vid upphandling och kommunala strategier som pekar i samma riktning LOKAL ETABLERING AV VINDKRAFT El producerat från vindkraft har ökat kraftig under 2000-talet. Fortfarande är det relativa bidraget från vindkraft till Svensk elproduktion lågt (ca 2 % under 2009) men intresset ökar markant från både privata och offentliga aktörer. I synnerhet elcertifikatsystemet gör vindkraften numera lönsam. Flera av de privata och kommunala aktörerna inom klimatstrategin investerar i vindkraft. Minskad fossilenergianvändning, lokala arbetstillfällen och ökad miljöprofil är de främsta drivkrafterna. Somliga kommuner inkluderar vindkraft i översiktsplanerna och skapar därmed bättre förutsättningar för ökad etablering. Det finns exempel på vindkraft med lokalt ägande, där delaktigheten och acceptansen generellt blir högre när fördelarna av elproduktionen stannar lokalt. Vindkraft i Falköping med lokalt ägande Falköping kommuns organisation ska bli självförsörjande på el från vindkraft. Att bygga vindkraft är en viktig del av kommunens satsning mot hållbar utveckling. För att öka förståelsen, acceptansen och engagemanget för vindkraftsetablering bland invånarna har kommunen kommunicerat vindkraftens fördelar och uppmanat till lokalt delägande. Kommunen har ställt krav på 50 % lokalt ägande (privatpersoner eller lokala företag) för att tillåta vindkraft att byggas. Det har man nu uppnått i två projekt. Framgångsfaktorer Lokalt engagemang och delägande Kommunen får egenproducerad miljövänlig el Intäkter från elproduktionen stannar lokalt KRAV VID UPPHANDLING Upphandling är ett kraftfullt verktyg som står den offentliga sektorn till förfogande. Genom krav på energieffektivitet eller förnyelsebar energi kan offentliga myndigheter skapa större marknader för alternativa tekniker. Flera av organisationerna inom klimatstrategin arbetar aktivt med att ställa miljökrav vid upphandlingar. I synnerhet gäller det förnyelsebara bränslen vid transporter och krav på energieffektivitet i byggnader. 19

Krav vid upphandling på 90 % icke-fossila transporter Enligt Västtrafik har det blivit stor skillnad på bara något år eller två med att kunna ställa miljökrav vid upphandling av transporter. Kravet om 90 % icke-fossila bränslen förankrat hos ägarna och ligger i linje med kraven inom Svensk Kollektivtrafik. År 2018 ska det vara 90 % fossilfritt i all svensk kollektivtrafik. Västtrafik ser inget problem med nå målet. Den enda osäkerheten är bränslepriser och eventuellt tillgång på bränsle, i synnerhet biogas. Framgångsfaktorer Dialog och tydliga krav Biodiesel har varit den stora möjligheten (RME), om man inte är bränsle specifik. Dock vill Västtrafik gärna ha biogas som förstahandsval. Man har beräknat att det skulle kosta något mer att ställa höga krav, men hittills har kostnaderna inte ökat. 20

5 Vägen framåt Denna första uppföljning av hur det går för de organisationer som undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland, genomförd ett år efter lanseringen, sammanfattas i följande punkter: Över 400 åtgärder är påbörjade av de undertecknande organisationerna under 2010 för att minska beroendet av fossil energi, varav de flesta inom området energianvändning i bostäder och lokaler. Vid år 2030 tror sig en klar majoritet av de enkätsvarande vara oberoende av fossil energi. Den största utmaningen förväntas bli inom transporter. Minska den egna miljöpåverkan är den främsta drivkraften för att minska beroendet av fossil energi. Avsaknaden av realistiska fossilfria alternativ är det enskilt största hindret för att minska beroendet av fossil energi för transporter. Västra Götalands klimatstrategi anses som drivande för arbetet där nätverket/sammanhanget anges som enskilt viktigaste företeelse. Kommuner är en nyckelaktör som genom energiplanering, information och grön upphandling kan driva den lokala utvecklingen. Det finns en mängd goda exempel bland alla åtgärder som pågår att sprida som inspirerande exempel bland regionens aktörer. Det finns bara en väg för att Västra Götaland ska bli oberoende av fossil energi alla aktörer i Västsverige måste gå i samma riktning. Den politiska processen kan skapa gemensamma mål, plattformen för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte, stödja och sprida goda exempel; men kommuner, privata aktörer och andra organisationer behöver identifiera egna drivkrafter och se minskat beroende som en möjlighet. Hittills är i synnerhet kommuner delaktiga, men näringslivet behöver i större utsträckning vara en del av resan. Enkätstudien har tydligt visat att de organisationer som har valt att underteckna klimatstrategin arbetar aktivt med att minska sina beroenden av fossil energi, och många har redan kommit en bra bit på vägen. Tron på framtiden är optimistisk, i synnerhet för att bryta beroendet av fossil energi inom bostäder och lokaler. Där har t.ex. eldningsoljor kunnat ersättas av andra icke-fossila alternativ med stor framgång en utveckling som förväntas fortsätta. Transportsektorn är betydligt svårare; de fossila bränslena dominerar användningen och bristen på realistiska alternativ anses vara det främsta hindret. Ändå tror en klar majoritet av de enkätsvarande att, även om vägen dit blir tuff, kommer de flesta att vara oberoende av fossil energi vid år 2030. För många av organisationerna inom klimatstrategin är samarbete en förutsättning för att kunna genomföra åtgärder. Samarbetet behövs för att öka kunskapen om vad som är möjligt och hur man bör gå tillväga. Samarbete behövs för att dela risker, skapa gemensamma resurser och komplettera varandras kompetenser. Här fyller politiker en central roll; genom att föra en politik som gynnar skapandet av nätverk, stöttar innovativa satsningar, verkar för demonstration av goda exempel och informera kan fler aktörer aktiveras och dra nytta av varandra. Den Västsvenska politiken kan tillsammans med den nationella och Europeiska skapa långsiktigt effektiva system där fossilfria innovationer kan utvecklas, demonstreras och spridas. Politiken kan föregå med goda exempel och vara en beställare och användare av ny teknik inom den egna organisationen och förvaltningen. 21

Genom fortsatt arbete och stöd för klimatstrategin kan regionen engagera allt fler aktörer i en viktig framtidsfråga. Flera av de enkätsvarande belyser vikten av långsiktig politik och tydliga och robusta stödformer för fossilfria alternativ. 22

Appendix Tabell 5. Enkätrespondenterna och deras respektive aktörskategori. Enkätrespondenter AstraZeneca Mölndal Bengtsfors kommun Bollebygds kommun Borås Stad Chalmers tekniska högskola Dals-Eds Kommun Ecoera AB Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps Kommun Göteborg Energi AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs kommun Göteborgs Universitet Handelskammaren Herrljunga Kommun Hållbar utveckling Väst Härryda kommun Högskolan i Borås Högskolan Väst Karlsborgs kommun Lidköpings kommun LRF Västra Götaland Lysekils kommun Maersk Sverige AB Marks kommun NCC Construction Väst Orust kommun Partille kommun Schenker Skara pastorat Sotenäs kommun SP Stenungsunds Kommun Sveriges Åkeriföretag Västra Götaland Tanums Kommun Tidaholms kommun Tranemo kommun Trollhättans Stad Töreboda kommun Ulricehamns kommun Vara Kommun Vårgårda kommun Västtrafik AB Aktörskategori Privat verksamhet Universitet/högskola Privat verksamhet Kommunägt bolag Universitet/högskola Privat verksamhet Universitet/högskola Universitet/högskola Privat verksamhet Privat verksamhet Privat verksamhet Privat verksamhet Övrig Privat verksamhet Privat verksamhet 23

Åmåls kommun Öckerö kommun 24

Tabell 6. Framgångsexempel genomförda eller påbörjade av de undertecknande organisationerna under det senaste året inom området energianvändning i byggnader. Energianvändning i byggnader Fokusområde Energi- och klimatplan. Energisparsystem i fastigheter. Installation av rörelseströmbrytare. Utbyggnad av fjärrvärme. Energieffektiviseringar. Medverkan till tre kommuners satsningar på närproducerad farmarenergi i uppvärmning av kommunala fastigheter. Investeringar i ytterligare en av kommunens fastigheter för att gå ifrån fossil energi. Uppsägning av lokalkontrakt eftersom hyresvärden inte är resurseffektiv. En kommande pelletspanna. Investeringsmedel avsatta för energieffektiviseringar. Utbyggnad av fjärrvärme. Närvärmecentral. Produktutveckling inom hussegment. Fjärrvärme (spillvärme från Glasbruk). Energieffektivisering av byggnader (införande av värmeåtervinning av frånluft, fönsterbyten, lampbyten etc.). Installation av solfångare. Planläggning av nytt bostadsområde med fossilbränslefri uppvärmning. Fortsatt utbyggnad av fliseldat fjärrvärmenät. Långsiktiga åtgärder, t ex i samarbete med fastighetsägare vad gäller energioptimering av byggnader och lokaler. Värmeverk med fliseldning. 1000 kvm solfångare. Invigning av ytterligare ett passivhus, det första riktigt höga passivhuset i Sverige som byggts med förtillverkade betongelement. Förbättringar inom energianvändning i bostäder och lokaler. El- och oljepannor ersatta med värmepumpar. Certifiering av det kommande logistikcentrat i Landvetter som "Green Building" (=25 % lägre energianvändning). Kommande ombyggnad av en terminal i Bäckebol där "gröna hänsyn" tas (ev. en certifiering enligt LEED eller annan standard). Installationer av värmepumpar i ett antal fastigheter. Byte från oljeuppvärmning i kommunala fastigheter. Genomgång av samtliga kommunala fastigheter. Energisparprojekt. Diskussion med hyresvärden till kontorslokaler om belysning i korridorer etc. Fjärrvärmesatsning i Dals Långed. Övergång från oljeeldning (ca 60 m3/år) till biobränsle på ett servicehus. Byte av oljeuppeldning mot värmepumpar. Tecknande av nya fjärrvärmeavtal och energitjänstavtal. Översyn av styrdokument. 25

Tabell 7. Framgångsexempel genomförda eller påbörjade av de undertecknande organisationerna under det senaste året inom området transporter. Transporter Tankställe för biogas till följd av krav på biogas vid upphandling av kollektivtrafik. Miljöbilar till all personal med förmånsbil. Aktör i projektet Lidköping Biogas, vilket kommer att möjliggöra för tunga fordon att köra på flytande biogas samt att kommunen successivt använder fler gasfordon. Initiativ för att öka möjligheten att använda LNG som fartygsbränsle. Pådrivare till att skapa förutsättningar för att fartyg ska kunna bunkra LNG i stället för olja. Investering i två nya anläggningar för att elansluta färjor, viket minskar oljeanvändningen avsevärt. Transportpolicy. Krav på icke fossilt bränsle i kollektivtrafikupphandlingar. Tjänstebilar med alternativa drivmedel. Ny elbilspool. Plan som innebär att hämtnings- och distributionsfordon skall halvera sitt koldioxidutsläpp till år 2015 (Basår 2008). Etablering av tankstation för fordonsgas. Inköp av biogasbilar till kommunens egna verksamheter. Alternativt drivna fordon som tjänstebilar. Inköp av tjänstecyklar. Realtidsskärm för kollektivtrafik. Inköp av tjänste-kollektivtrafikkort. Resfria möten. Samordnad varudistribution. Utvecklingsarbete med kombitrafik - dryport Skaraborg. Utbildning sparsam körning. Yrkesförarutbildning. YKB-utbildning (Yrkeskompetensutbildning). Elbilar i bilpool för tjänsteresor och för kommuninvånarna. Ansökan som resulterat i en miljon för att vara med och delfinansiera ett tankställe. Biogas-projekt, små och stora. Initierat ett antal biogasprojekt och byggt tankstationer. Verifiering av utsläppsberäkningar av oberoende part. Pådrivare till att konkurrenter skall verifiera sina beräkningar, för att möjliggöra för transportköparna att kunna välja transportör baserat på CO2-prestanda. Fokusområde Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Effektiva persontransporter - mobilitet Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva godstransporter grön logistik Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva persontransporter - mobilitet Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva persontransporter - mobilitet Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva godstransporter grön logistik 26

Tabell 8. Framgångsexempel genomförda eller påbörjade av de undertecknande organisationerna under det senaste året inom övriga områden. Övrigt Fokusområde Pådrivare för fler logiska inköp av mat (handla som du lever, ställ krav i Livsstil, konsumentmakt och producentansvar enlighet med detaljregler som går att hämta i svensk lagstiftning). Påbörjad miljöcertifieringsprocessen där tydliga mål för minskad - klimatpåverkan formulerats. Information till de anställda. - Rapporter om klimatarbetet för medlemsföretag. - Granskning av handläggningstiden avseende vindkraft, hos Länsstyrelsen. Fortsatt satsning på jordbruket som biogasleverantör. Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Beviljande av medel för att investera i ny teknik genom - investeringsbudgeten. Byggande av gasledning från deponi till Åmåls tätort. Medverkan i tillkomsten av 25 nya vindkraftverk. Byte av gatubelysningsarmatur. - Investeringar i lokalägd vindkraft. Det kommunala bostadsbolagets satsning på vindkraft, vilken kommer att täcka ca 40 % av den nuvarande elförbrukningen i fastighetsbeståndet när det är utbyggt. Byte av gatuljus mot energilampor. - Två vindkraftprojekt och ett bio-el-projekt. Kommunikation av konkreta mål om utsläppsminskningar. - Kommunikation av målet att vara ledande inom containersjöfart (low - carbon leadership). 27