Karleby stads välfärdsberättelse Årsrapport för 2014 Plan för 2015
1. Utvärdering av och rapport för innevarande år I den årliga välfärdsberättelsen granskas och utvärderas de mål som uppställdes för insatsområden, som lyftes fram i den omfattande välfärdsberättelsen, samt hur dessa mål uppnåtts. Uppdateringen av välfärdsberättelsen har gjorts i en tväradministrativ välfärdsarbetsgrupp vars verksamhet styrs av stadens ledningsgrupp. Välfärdsarbetsgruppens ordinarie medlemmar är kanslichef Timo Mämmi, ordförande, social- och hälsodirektör Jussi Salminen, utvecklingsdirektör Tuija Tuorila, tf. utvecklingschef Mika Sarkkinen, kulturdirektör Sampo Purontaus, ungdomsdirektör Ronnie Djupsund, idrottsdirektör Lotta Nyqvist, stadsingenjör Heikki Penttilä, planeringschef Ilkka Kangas, bildningsdirektör Leif Jakobsson, Kronoby, detaljplanearkitekt Elina Nissinen, ungdomsfullmäktiges ledamot Julia Rekilä, välfärdskoordinator Riitta Kujala, sekreterare. Ersättare är Saara Lång (Tuija Tuorila), Inger Hägg (Leif Jakobsson), Per-Olof Nyström (Mika Sarkkinen), Johanna Tikka (Julia Rekilä). I den årliga välfärdsberättelsen preciseras mål och åtgärder genom att utnyttja kommunens egna välfärdsuppgifter och indikatorer. Dessutom utvärderas ändringar som skett i de nationella indikatorerna. Den omfattande välfärdsberättelsen kompletteras 2014 enligt följande: 2. Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Befolkningsökningen fortsätter. Befolkningens åldersstruktur är relativt god. Den demografiska försörjningskvotens utvecklingsriktning har inte ändrats. Arbetslösheten i Karleby har ökat under 2014..
Den dåliga trenden till trots är sysselsättningssituationen i Karleby för närvarande ändå bättre än i hela landet i snitt. Enligt en rapport (21.10.2014) av Österbottens NTM-central var arbetslöshetsgraden i Karleby 10,4 procent och i hela landet 12,4 procent. I Karleby har arbetslöshetsgraden ändå ökat från i fjol snabbare än i övriga landet i snitt. I Karleby var ökningen 16,9 procent medan medeltalet för hela landet var 10,4 procent. Andelen under 25-åriga arbetslösa är hög i Karleby, 19,0 procent, medan motsvarande siffra för hela landet är 13,3 procent. Detta berättar naturligtvis också att Karleby har en positiv åldersstruktur, många ungdomar. Tyvärr ser det ändå ut som om arbetslöshetsgraden har utvecklats i negativ riktning och samma riktning fortsätter. Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer Enligt skolhälsoenkäten 2013 har ungdomarnas hälsa och välfärd till många delar klart förbättrats. De ungas hälsa och levnadssätt har blivit bättre.
Rökning och användning av alkohol har minskat bland unga, men det är oroväckande att den positiva attityden till droger och till att pröva på droger har ökat. Grundskoleleverna hade mindre symptom och upplevde att den egna hälsan förbättrades. Problem i anknytning till den mentala hälsan är dock allmänna, ännu allmännare bland flickor. Enligt uppgifter som ungdomstjänster samlade om indikatorer som berör levnadsförhållanden har ungdomarnas besök inom ungdomspsykiatrisk specialiserad sjukvård ökat. På basis av skolhälsoenkäten 2013 är hälso- och välfärdsskillnaderna mellan studerande i gymnasiet och yrkesstuderande fortfarande stora.
Barnskydd Inga väsentliga ändringar har skett vad gäller antalet barnskyddsanmälningar. Barnskyddsanmälningar gjordes mest på grund av föräldrarnas användning av rusmedel och barns användning av rusmedel. På tredje plats kom anmälningar som gjordes på grund av brott. Antalet barnskyddsanmälningar som gjordes på grund av förälders/föräldrarnas ork ökade med 36 anmälningar från år 2012 till år 2013. (Indikatoruppgifter som beskriver ungdomarnas levnadsförhållanden 2013) En utmaning inom barnskyddet är det stora antalet klienter och att utredningar av barnskyddsbehov inte hinner göras inom tre månader såsom lagen förutsätter. Inom barnskyddet har man utvecklat arbetet som görs med unga och egen familjehandledning och på så sätt försökt förhindra placeringar utom hemmet. I Karleby har placeringarna utom hemmet minskat som ett resultat av målinriktat och planmässigt arbete. De äldre Andelen över 75-åringar som bor hemma i Karleby ska enligt målet vara 91 procent år 2015. I slutet av år 2013 bodde 90,8 procent av över 75-åringarna i Karleby hemma. Det ökade antalet hemmaboende i förhållande till tidigare år har krävt ökade resurser inom hemvårdens vårdarbete och optimal inriktning av arbetet samt utveckling av servicehandledning och stödtjänster. Karleby deltar i det tvååriga projektet Seniorikaste som inleddes våren 2014. Projektet har som mål att utveckla tjänster och verksamhetssätt som stöder äldre personers boende hemma. Dessa möjliggör de äldres boende hemma så länge som möjligt trots begränsad funktionsförmåga. Kultur-, idrotts- och ungdomstjänster som välfärdens delfaktorer Kulturtjänster har allt mera riktats till specialmålgrupper. Exempelvis i museet är barn och unga den centrala målgruppen. En annan specialmålgrupp som tjänster inriktas på är seniormedborgarna. Kulturtjänster har producerats för äldre som bor i serviceenheter eller som besöker dem dagligen. Även konceptet Strålande! i anknytning till kultur för barn och unga har utvidgats och gjorts mångsidigare för att stöda konstfostran inom småbarnsfostran och i skolan. Människor i alla åldersklasser behöver mera motion. Man har försökt öka rörligheten under skoldagen genom projektet Skolan i rörelse. Även familjers och ungdomars möjligheter att röra på sig har utvecklats med hjälp av Familjeskoj och öppna hobbyturer. Motion måste tas till en central del i främjandet av hälsan, i förebyggandet av sjukdomar och inom vård och rehabilitering t.ex. genom att utöka motionsrådgivningen inom social- och hälsovårdens klientkontakter. Man bör satsa och fästa speciell uppmärksamhet vid främjandet av ungdomars delaktighet och förebyggandet av ungdomars utslagning genom koordinering av branschövergripande samarbete. Lokaler som är avsedda för ungdomar har reparerats och utvecklingsarbetet fortsätter år 2015 bl.a. vid allaktivitetshuset i Storby. Den viktigaste förbättringen vad gäller lokaler är Ungdomscentret Vinge. I början av år 2015 öppnas ungdomarnas informations- och rådgivningspunkt som förverkligas i branschövergri-
pande samarbete och anknyter till ungdomarnas utbildning, sysselsättning och livshantering. 2. Insatsområden i välfärdsplanen för 2013 2016 och preciseringar för år 2015 2.1 Systemet för välfärdsledning etableras Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till uppgörandet av budgeten Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras Informationen i välfärdsberättelsen har fungerat som grund för sektorernas utvecklingsplaner. Utnyttjandet av informationen i välfärdsberättelsen som ett redskap för ledarskap och planering kräver dock ännu övning och handledning. Utnyttjandet av informationen i välfärdsberättelsen bör införas i anvisningarna för ekonomiplaneringen. Förhandsbedömning av konsekvenser används ännu lite och det behövs ännu utbildning för ibruktagandet. Stadens ledningsgrupp bör dra upp riktlinjer för i vilka typer av beslut förhandsbedömningen av konsekvenser tas i bruk. 2.2 Förbättring av förutsättningarna för kommuninvånarnas välfärd Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras Invånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänster förbättras De planerade åtgärderna för utvecklingen av familjearbetet har inte inletts på grund av knappa resurser. Basservicen inom social- och hälsovården kan för närvarande inte erbjuda familjerna tidigt stöd i tillräcklig omfattning. Familjer som det är möjligt att hjälpa med annan basservice styrs nu till barnskyddet. Det otillräckliga stödet till familjer vad gäller basservice är en orsak till att antalet klienter inom barnskyddet ökar. Psykiska störningar bland ungdomar framgår som ett ökat antal poliklinikbesök inom specialiserad sjukvård. Det ökade antalet besök beror delvis på att man i ett tidigare skede, då problemen ännu var mindre, inom basservicen inte har kunnat erbjuda den hjälp och det stöd som behövts. Målet borde vara att flytta tyngdpunkten till förebyggande arbete. De viktigaste åtgärderna är de som stöder barnets och den ungas goda tillväxt och utveckling. Basservicen borde kunna erbjuda barn och unga i alla åldrar samt deras familjer familjehandledning samt servicehandledning.
Arbetsgruppen inleder beredningen av förslaget att bilda en familjearbetsenhet. Familjearbetsenheten skulle lyda under välfärdsarbetsgruppen. Beredningsarbetet görs 2015 så att kostnaderna ingår i budgeten för 2016. Beredningen görs enligt förhandsbedömning av konsekvenser. Nuvarande kostnader räknas och det bedöms vilka kostnadsföljderna är på lång sikt då tyngdpunkten flyttas från korrigerande verksamhet till förebyggande verksamhet. 2.3 Folksjukdomarna minskar Förebyggande och minskande av psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2-diabetes och alkoholsjukdomar Levnadssätt som främjar hälsan stärks Framskrider enligt planerna.
1 SYSTEMET FÖR VÄLFÄRDSLEDNING ETABLERAS Främjandet av välfärden införs som en del av planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi och kopplas till uppgörandet av budgeten Användningen av förhandsbedömning av konsekvenserna etableras Åtgärder Resurser Mätare Kultur- och Nämnden definierar begreppet välfärd och beaktar definitionen i sitt eget planeringsarbete. Målen beaktas i nämndens och ungdomsnämnden Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen ledning och perso- i ansvarsområdenas planer Nämndens verksamhetsmodeller utvecklas i en riktning som stöder välfärdsarbetet. Som exempel serviceverksamnal Antalet åtgärder som siktar på hetens öppna struktur och en inkluderande verksamhetsmodell inom museitjänster att främja välfärden Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Ansvarsområdets Verksamhetens räckvidd chefer bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande personal Förhandsbedömningen av och resursering konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdenas verksamhet Antalet förverkligade bedöm- Idrottsnämnden Nämnden för utbildning och fostran Social- och hälsovårdsvårdsnämnden Stadsstrukturnämnden Välfärdsberättelsens mål beaktas i nämndens budgetarbete och i utvecklandet av idrottstjänster Man följer upp och producerar information om effekterna av motion och om kommuninvånarnas aktivitet. Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Man deltar aktivt i andra nämnders och ansvarsområdenas utvärderingsarbete så att förutsättningarna för vardagsoch hälsomotion samt friluftsliv beaktas i tillräcklig omfattning i samband med planeringen och utvecklandet av t.ex. markanvändningen, trafiken och byggandet Ansvarsområdets chef bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande och resursering Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen. Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden (Konsekvenser för barn och unga samt konsekvenser för barnfamiljer). chefer bär ansvaret för beredning och ibruktagande. Nämnden bär ansvaret för beslutsfattande och resursering Plan för elev- och studerandevården utarbetas år 2014 Välfärdsberättelsens mål beaktas i budgetarbetet inom nämndens ansvarsområden och i utvecklandet av servicen Bedömning av effekterna av genomförda åtgärder via välfärdsindikatorer Förhandsbedömning av konsekvenserna tas i bruk vid planering av service som är underställd nämnden. Utbildning för chefer år 2014 om hur metoden används (stryks år 2014) Markanvändnings- och bostadspolitiska programmet (MASTO) och lokalitetsstrategin omsätts i praktiken. Då planmässigheten ökar kan verksamheten göras effektivare och investeringarna inriktas bättre på rätta objekt och i rätt Ansvarsområdets ledning och personal ledning och personal Undervisningstjänsters ledning och personal ledning och personal Projektet Terps2 Tekniska servicecentret ningar Målen beaktas i nämndens och resultatenheternas planer Tillgången till och användningen av indikatoruppgifter Förhandsbedömningen av konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdets verksamhet Antalet förverkligade bedömningar Målen beaktas i nämndens och i ansvarsområdenas planer Förhandsbedömningen av konsekvenserna förverkligas i planeringen av ansvarsområdenas verksamhet Välfärdsberättelsens indikatorer Antalet förverkligade förhandsbedömningar T.ex. byggnadernas reparationsskuld 2. FÖRBÄTTRING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD
Kultur- och ungdomsnämnden Idrottsnämnden Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärds- Riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa ökar; Förebyggande arbete och tidigt stöd har effekt Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras Åtgärder Resurser Mätare Ansvarsområdena betonar aktiveringen av kunderna i sina tjänster. Nämnden betonar välfärdseffekterna i planeringen ledning och perso- och resurseringen av sina tjänster. nal dens verksamhet Barn, unga och deras familjer huvudmålgrupper inom förebyggande arbete Nämnden fortsätter att stöda organisationsverksamhet och annat frivilligarbete. Ungdomstjänster koordinerar ungdomsfullmäktiges verksamhet. På biblioteket koncentrerar man sig på att stärka kundernas egen aktivitet. Vid museet satsar man på inkluderande verksamhet, på byrån med specialkunskap och på museipedagogik tjänster Ansvarsområdena utnyttjar delaktighetsmetoder på ett mångsidigt sätt i planeringen och genomförandet av nämndens tjänster. verksamhet utgår från förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Inom serviceverksamheten utvecklas samarbetet mellan olika aktörer. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdescheferna för verksamheten Välfärdskonsekvenser betonas i planeringen och resurseringen av idrottstjänster som omfattar hela levnadsloppet. Nämnden fortsätter att stöda verksamheten i motions- och idrottsföreningar samt i andra föreningar som arrangerar motion. Hälsomotionens servicekedja utvecklas i en allt bättre fungerande riktning i samarbete med bl.a. social- och hälsovårdstjänster, organisationer och andra serviceerbjudare. Förutsättningarna för frivillig motion upprätthålls och utvecklas. Satsning på näridrottsplatser och idrottsanläggningar som har många användare Utbildningen t.ex. av handledare med egna erfarenheter och av motionsvänner samt utbildningen Kunnon Hoitaja fortsätter Delaktighetsmetoder utnyttjas mångsidigt vid planeringen och förverkligandet av nämndens tjänster. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdeschefen för verksamheten Barn, unga och deras föräldrar huvudmålgrupper inom förebyggande arbete Koordinator (Ungas levnadsförhållanden) och ansvarsområdets övriga personal Ansvarsområdets personal och samarbetsparter I nämndens budget bl.a. anslag för understödsverksamhet Välfärdseffekterna förtydligas i diskussionen kring nämn- Resultat av kund- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Utnyttjande av delaktighetsmetoder och utveckling av delaktighet Samhörigheten stärks och individens känsla av betydelse ökar i gemenskapen Hur de resurser som erhålls för utvecklandet av idrottstjänster utvecklas och styrs Resultat av kund- och kommuninvånarenkäter Verksamhetens räckvidd Genomförda projekt Antalet deltagare i utbildningar Utnyttjande av delaktighetsmetoder och delaktighetens utveckling Nämnden för utbildning och fostran Samarbete inom tjänster för småbarnsfostran och undervisningstjänster o allaktivitetshus byggs med beaktande av dagvårdens, förskoleundervisningens och skolans behov o ungdomsväsendet, hälsovården deltar o läroplanerna förnyas 2016 o yrkesövergripande samarbete o trestegsstödet o elevkårsverksamheten och barns/ungas delaktighet stärks Elektroniska tjänster utvecklas bl.a. ansökan om dagvård, skolskjuts, blanketter på Wilma Gymnasiets servicestrukturreform Förhandsbedömningen av konsekvenserna och bedömningen av konsekvenserna för barn och unga utnyttjas aktivt i planeringen av service som är underställd nämnden ledning och personal Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärdstjänster Resultat av klient- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Utnyttjande av delaktighetsmetoder och utveckling av delaktighet Samhörigheten stärks och
Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdescheferna för verksamheten Barn, unga och deras föräldrar huvudmålgrupper inom förebyggande arbete individens känsla av betydelse ökar i gemenskapen Social- och hälsovårdsvårdsnämnden Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande effektiveras 1. Yrkesövergripande samarbete mellan dem som arbetar med barn, unga och barnfamiljer utvecklas Omfattande hälsoundersökningar (välfärdsundersökningar för hela familjen) vid rådgivningsbyråer och inom skolhälsovården etableras. I omfattande skolhälsoundersökningar tas en ny lärarblankett i bruk 2014 (stryks 2014) Familjearbetet utvecklas 2. Hälsan och välfärden bland personer i arbetsför ålder främjas Hälsoundersökningar för arbetslösa inleds i oktober 2013 Handikappades och rehabiliteringsklienters boende hemma möjliggörs Stödtjänster koordineras och utvecklas 3. Äldres funktionsförmåga bibehålls och äldres boende hemma möjliggörs Hälsoundersökningar för 67- och 73-åringar, föregripande hembesök hos 80-åringar Stödtjänster koordineras och utvecklas Satsning på rehabiliterande arbetsgrepp inom alla tjänster för äldre Vård- och rehabiliteringsplaner utvecklas och genomförs Systematiskt utnyttjande av RAI-bedömningar Rehabiliteringsplan för nya klienter Näring Invånarnas eget ansvar stärks och invånarnas delaktighet i tjänster förbättras Ett klientråd inom barnskyddet grundas Erfarenhetsexpertis utnyttjas vid utvecklandet av tjänster (missbrukartjänster) E-tjänster tas i bruk planenligt Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter Samarbetsmöten 1-2 ggr per år Plan för barns och unga personers välfärd samt barnoch ungdomspolitiskt utvecklingsprogram Ledningsgruppen för barns, ungas och familjers kärnprocess Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter, klienter som utvärderare Keski-Pohjanmaan kokemustutkijat ry, Beroendecentret Porten Mängden omfattande hälsoundersökningar, % av åldersklassen Antalet som inte deltar i undersökningarna Barnskyddsstatistik Personalresurserna jämfört med rekommendationerna Erhållna tjänster (transport, hemservice) Antalet hälsoundersökningar 75 år fyllda som bor hemma i % jämfört med befolkning i motsvarande ålder RAI-rapporter och nyckeltal Uppföljning via Effica Klientrespons Antalet gånger som klientrådet sammanträtt Utvärderingssammanfattningar Stadsstrukturnämnden Möjligheterna till mångsidigt boende säkerställs: Den planerade stadsmiljön och det kommunala tomtutbudet motsvarar till kvaliteten och kvantiteten på efterfrågan i olika delar av kommunen. Trafiksäkerhetsplanens åtgärder Frilufts- och naturleder samt underhållet av dem Hinderfriheten säkerställs inom offentligt byggande, arbetsgrupp, handikapporganisationer Tekniska servicecentret Miljötjänster Tomtreserv Kundnöjdhetsenkät Statistik över trafikolyckor / mängden
3. FOLKSJUKDOMARNA MINSKAR - Förebyggande och minskande av förekomsten av psykiska störningar, hjärt- och blodkärlssjukdomar, typ 2-diabetes och alkoholsjukdomar - Levnadssätt som främjar hälsan stärks Åtgärder Resurser Mätare Kulturoch ungdomsnämnden Idrottsnämnden Nämnden för utbildning och fostran Socialoch hälsovårdsnämnden Kulturtjänster och förutsättningarna för deltagande i kultur utvecklas i staden Nyckeltal som framgår av nämndens budget Kvantiteten och kvaliteten hos de tjänster som nämnden erbjuder samt användningen av dem i staden Nyckeltal som framgår av nämndens budget Kvantiteten och kvaliteten hos de tjänster som nämnden erbjuder samt användningen av dem i staden Utveckling och styrning av resurser som fås för förbättrande av nämndens välfärdstjänster Resultat av klient- och kommuninvånarenkäter inom olika ansvarsområden Andelen (%) normalviktiga barn i lek- och skolåldern Elever i klasserna 8 och 9 vilka rör för lite på sig Antalet besök på webbsidan Må bra Förverkligade grupper Användning av rusmeder, antalet mininterventioner Antalet klienter inom missbrukartjänster Andelen ( %) deprimerade bland elever i klasserna 8 och 9 (Skolhälsoenkät) Fungerande vårdpraxis Stadsstrukturnämnden Nåbara och mångsidiga biblioteks-, kultur-, musei- och ungdomstjänster erbjuds till rimligt pris i Karleby Förutsättningar för frivillig kulturverksamhet i Karleby skapas För ungdomar arrangeras evenemang som främjar hälsosamma levnadssätt, bl.a. drogfrihet, och specialgrupper beaktas i frågor som berör t.ex. tillgången till och nåbarheten av olika tjänster Invånarna erbjuds informationskällor om hälsofrämjande levnadssätt Ansvaret bärs av ansvarsområdescheferna Nåbara och mångsidiga idrottstjänster och förutsättningar att idka motion erbjuds till rimligt pris i Karleby Utvärdering och utveckling av tjänster som erbjuds av nämnden såsom t.ex. specialmotionskortet i samarbete med bl.a. social- och hälsovårdstjänster, organisationer och andra serviceerbjudare. Nämnden svarar för resurserna och ansvarsområdeschefen för verksamheten Elevvårdstjänster som inriktas på förebyggande verksamhet - ny lag om elev- och studerandevård fr.o.m. 1.8.2014 - förbättrat yrkesövergripande samarbete samt effektivering av skolkurator- och psykologarbete Åtgärder som främjar sunda levnadsvanor i daghemmet och skolan Skolmaten och verksamheten under rasterna och i för- och eftermiddagsklubbar samt klubbverksamheten utvecklas 1. Hälsofrämjande levnadssätt stärks Användning av metoden Smarta familjen etableras i rådgivningsbyråer och inom skolhälsovården som stöd för hälsosam kost och motion Kommuninvånare instrueras att på egen hand söka information om näring och annat i anknytning till levnadssättet Vårdpraxis enligt nya riktlinjer för god medicinsk praxis tas i bruk för graviditetsdiabetes Gruppverksamhet utvecklas i samarbete med andra aktörer 2. Förebyggande av användningen av rusmedel och tidigt igenkännande Man kommer gemensamt överens om och tar i bruk en verksamhetsmodell för att ingripa i minderårigas användning av rusmedel och för att utveckla det förutseende arbetet Miniinterventioner (kortrådgivning) verksamheten införs i primärhälsovården som en vårdform för att minska användningen av rusmedel Utbildning för personalen Kartläggning av användningen av tobak och snus i samband med besöken samt avvänjningshandledning Kartläggning av depression i samband med hälsoundersökningar - Handlingsmodellen överenskommes Fortsatt vård Förutsättningar skapas för att säkerställa en stabil produktion av hyresbostäder. Tekniska sektorn deltar för egen del aktivt i utarbetandet och förverkligandet av cykelstrategin Livsmiljö av kvalité, styrsystem årliga budgetar, personal och samarbetsparter årliga budgetar, personal och samarbetsparter ledning och personal Ansvarsområdets ledning, personal och samarbetsparter Information på webbsidan Må bra Personalen inom barnskyddet, undervisnings- och ungdomsväsendet samt polisen Nuotta Tekniska servicecentret Tomtreserv