Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) synpunkter kan sammanfattas i följande punkter: - SKL efterfrågar ett tydligare jämlikhets-, jämställdhets och ett intersektionellt perspektiv med syfte att inte bara beskriva fördelning av resultat mellan olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Ett sådant perspektiv skulle även påverka intervjufrågornas innehåll och utformning. - Utredningen anser att livskvalitet bör åtskiljas från hållbarhet. SKL anser att det inte är tillräckligt utvecklat och motiverat - SKL instämmer i att det finns behov av kompletterande mått till BNP för att följa utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället - SKL tillstyrker valet av att tolka livskvalitet som handlingsfrihet som teoretisk utgångspunkt - SKL tillstyrker i huvudsak de 10 komponenter som föreslås i utredningen. SKL anser dock att indikatorerna och måtten i vissa områden behöver breddas bland annat utifrån ett jämlikhet-, jämställdhet och intersektionellt perspektiv - SKL yrkar för att livstillfredsställelse kompletterar måtten för livskvalitet. Självskattning av livstillfredsställelse saknas och egen bedömning saknas även på flera andra områden som intervjufrågorna omfattar. - SKL avstyrker delvis att särskilja naturens tillstånd från livskvalitet - SKL tillstyrker i huvudsak livskvalitet inte ska sammanfattas som ett enda mått med vissa invändningar. - SKL tillstyrker i huvudsak att underlagen till livskvalitetsindikatorerna behöver komma från en och samma undersökning - SKL förordar en jämförelse mellan föreslagna mått i denna undersökning och mått som redan finns insamlade i andra undersökningar exempelvis nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV och liknande - SKL tillstyrker i huvudsak förslaget om urval av 20 000 respondenter av den vuxna befolkningen. - SKL avstyrker att urvalet endast ska omfatta den vuxna befolkningen utan föreslår att barns och ungas livskvalitet ska inkluderas. Annars åsidosätts en stor del av befolkningen. - SKL föreslår att en arbetsgrupp skapas för att ta fram det slutliga urvalet av mått som ska användas. Denna arbetsgrupp behöver förstärkas med kompetens inom flera perspektiv samt att såväl nationella, regionala och lokala aktörer Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
2 (9) och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen. - SKL tillstyrker en fördjupad rapportering vart fjärde år men förordar en skriftlig rapport där den viktigaste analysen kan redovisas och problematiseras. Det kan vara en hjälp i analysarbetet på regional/lokal nivå. - SKL förordar att den fördjupade rapporteringen redovisar registerdata även på kommunal nivå där det är möjligt. - SKL tillstyrker i huvudsak utredningens förslag på redovisningsgrupper med förslag till komplettering - SKL förordar involvering av aktörer på regional och lokal nivå för val av huvudindikatorer. - SKL tillstyrker att livskvalitetens komponenter presenteras online i ett sammanhang där helheten tydligt visas. Det är viktigt att redovisningsgrupperna och regional och lokal nivå presenteras där det är möjligt - SKL avstyrker från separat mätning av livskvalitet skild från EU-Silc - SKL förordar att även SKL:s medlemmar och forskare knutna till dem involveras i utvecklingsarbetet. SKL framhåller vikten att involvera regioner som användare och mottagare av resultaten för vidare analys och underlag inför beslut. Förbundets ställningstaganden Sveriges Kommuner och Landsting instämmer i att det finns ett behov av att komplettera BNP då det inte tillräckligt belyser välfärd och utveckling. Förväntningar på välfärdssystemen ökar kontinuerligt och man ska kunna bo i hela landet och leva ett gott liv där man bor vilket förutsätter en utveckling i hela landet såväl ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. SKL och dess medlemmar på såväl regional som lokal nivå arbetar intensivt med hållbar utveckling och social hållbarhet, i synnerhet, folkhälsa och dess bestämningsfaktorer, främjande och förebyggande arbete, jämlikhets- och jämställdhetsarbete mm. Jämförande mått som belyser livskvalitet och välfärd på alla nivåer har efterfrågats. Reglab:s medlemmar har länge diskuterat behovet av att mäta regional utveckling ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv, vilket låg till grund för deras arbete med att utveckla ett system för att mäta regional utveckling. SKL välkomnar initiativet till utredningen om mått på livskvalitet. Rapporten går grundligt igenom olika utgångspunkter för att kunna mäta livskvalitet, men några områden skulle kunna beskrivas ännu djupare och framförallt bredare. Detta gäller särskilt jämlikhets-, jämställdhets och ett intersektionellt perspektiv för att inte bara beskriva fördelning av resultat för olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Ett sådant perspektiv skulle även påverka intervjufrågornas
3 (9) innehåll och utformning. SKL välkomnar ett aktivt samarbete i den fortsatta processen. Nedan beskrivs förbundets ställningstaganden inom valda delar av utredningens avsnitt. 1.3 Utgångspunkter och avgränsning Utredningen anser att livskvalitet bör åtskiljas från hållbarhet. SKL anser att det inte är tillräckligt utvecklat och motiverat. Hållbar utveckling (ekonomiska, ekologisk och sociala dimensioner) samt enskilt social hållbarhet är ofta en utgångspunkt på lokal och regional nivå där måtten inom livskvalitet kan ge ett bidrag till analys av utvecklingen till hållbar utveckling. 2.1 Kompletterande mått på samhällets utveckling SKL instämmer i att det finns behov av kompletterande mått till BNP för att följa utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället. 4.2 Tolkningar av livskvalitet SKL tillstyrker valet av att tolka livskvalitet som handlingsfrihet som teoretisk utgångspunkt. SKL understryker att utgångspunkten handlingsfrihet är den mest optimala utifrån att den är mest påverkbar av beslut på nationell, regional, lokal nivå. 4.3 Livskvalitetens komponenter SKL tillstyrker i huvudsak de 10 komponenter som föreslås i utredningen. SKL anser dock att indikatorerna och måtten i vissa områden behöver breddas. Se specifika ställningstaganden och förslag under respektive komponent nedan. 4.3.1 politiska beslut bör grundas på faktiska förhållanden SKL yrkar för att livstillfredsställelse kompletterar måtten för livskvalitet. SKL anser att det finns ett värde i att det subjektiva välbefinnandet (livstillfredsställelse) ingår som komponent bland livskvalitetsmåtten. Det skulle även möjliggöra jämförelser med internationell nivå och med andra länder och regioner (exempelvis som OECD, Eurostat och FN). SKL anser inte att respondenternas subjektiva perspektiv har beaktas i utredningen och i förslagen till mått och intervjufrågor, vilket fanns med i direktivet till utredningen.
4 (9) 4.3.2 individers livsmiljö kontra naturens tillstånd SKL avstyrker delvis att särskilja naturens tillstånd från livskvalitet. Livsmiljön består av betydligt mer än upplevt buller och miljöproblem i boendemiljön. SKL föreslår att indikatorn för God bebyggd miljö inom miljömålssystemet besvär av trafikbuller även används i detta sammanhang. Över 1,2 miljoner människor störs av trafikbuller i eller invid sin bostad. Det är också viktigt att få med positiva indikatorer för miljön. Boverket presenterar statistik över andel tätortsinvånare med tillgång till skyddad natur inom ett visst avstånd. Denna siffra är lätt att följa upp och skulle kunna vara möjlig som indikator. Många gånger kan tillgång till parker och grönområden vara minst lika viktigt som tillgång till skyddade naturområden. Tidigare fanns statistik över avstånd till grönområde, dvs. hur många minuters promenad människor har från sin bostad till ett grönområde. En sådan indikator skulle vara mer intressant om den var möjlig att få fram nedbruten på kommunalnivå. I Reglab:s förstudie (Breddat mått på regional utveckling), som även omnämns i rapporten, finns förslag på tillgänglighet till kollektivtrafik, kommunal service, grönområden och natur mm vilket skulle kunna komplettera måtten inom livsmiljö. Detta påverkar även natur/klimat utifrån transportperspektiv/förflyttningar i vardagen. Dessa områden är särskilt viktiga ur socioekonomiskt perspektiv och jämställdhetsperspektiv då kvinnor och män generellt t.ex. har olika resmönster, olika behov av förflyttningar samt tillgång till kommunal service som barnomsorg, inköp etc. kopplade till omsorgsansvar. 4.3.3 ett sammansatt mått riskerar att dölja mer än vad det uppnår SKL tillstyrker i huvudsak livskvalitet inte ska sammanfattas som ett enda mått med vissa invändningar SKL instämmer i huvudsak med argumenten som framförs i utredningen mot ett sammansatt mått. Dock finns det behov av att på ett enkelt sätt få en övergripande bild av tillståndet i olika regioner och utvecklingen mellan kvinnor och män/flickor och pojkar samt olika grupper av kvinnor och män. Behoven finns framförallt på regional nivå för politiskt engagemang och påverkan. Det kan även finnas risk att andra aktörer (exempelvis media) antingen själva tar fram ett index alternativt lyfter fram en indikator som får spegla utvecklingen. Detta kan eventuellt föregripas genom att resultaten redovisas på sådant sätt att det svarar mot behovet att få en överblick. Samtidigt behöver argumenten mot ett sammanhållet mått tydligt kommuniceras vid redovisning av resultaten. (se även 5.3.5 En webbaserad redovisning)
5 (9) 5.1 Underlag för livskvalitetsindikatorer 5.1.1 en och samma intervjuundersökning SKL tillstyrker i huvudsak att underlagen till livskvalitetsindikatorerna behöver komma från en och samma undersökning. SKL förordar en jämförelse mellan föreslagna mått i denna undersökning och mått som redan finns insamlade i andra undersökningar exempelvis nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV och liknande. Utredningen framhåller vikten av att kunna avgöra grad av samvariation mellan olika komponenter (samt utifrån kön) därför föreslås en och samma undersökning. Utredningen föreslår också att intervjuer ska genomföras istället för post- eller webbenkät på grund av kvalitetsbrister och representativitetsproblematik. SKL menar att utredningen mer ingående skulle ha kunnat analysera alternativ som kombinerar insamlade data från andra undersökningar och använda dessa resultat i kombination av föreslagna intervjuer. En problematik med olika insamlingsmetoder för liknande mått 1 är svårigheten att analysera på såväl nationell som regional nivå då det riskerar bli olika resultat vilket kan påverka tilltro till resultaten i båda undersökningarna. (se även 6.2.1) 5.1.2 Urval SKL tillstyrker i huvudsak förslaget om urval av 20 000 respondenter av den vuxna befolkningen. SKL avstyrker att urvalet endast ska omfatta den vuxna befolkningen utan föreslår att barns och ungas livskvalitet ska inkluderas. Annars åsidosätts en stor del av befolkningen Livskvalitet för flickor och pojkar i olika åldrar behöver synliggöras på nationell nivå och jämförbara data saknas idag på regional nivå. Livskvalitet i befolkningen behöver inkludera barnens uppfattning dels därför att en stor del av befolkningen (upp till 18 år) annars skulle saknas, dels för att förhållanden under dessa år påverkar vuxenlivet. SKL förordar att barnens resultat värderas lika högt som vuxnas. SKL förstår problematiken med mätning och att frågornas utformning behöver anpassas, men tror till skillnad från utredningen att det är möjligt. 5.2 Möjliga indikatorer för livskvalitetens komponenter SKL föreslår att en arbetsgrupp skapas för att ta fram det slutliga urvalet av mått som ska användas. Denna arbetsgrupp behöver förstärkas med kompetens inom flera 1 exempelvis självskattad hälsa, fysisk funktion, socialt stöd vid behov, rädsla för att bli utsatt för brott etc. som bland annat mäts genom nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor HLV
6 (9) perspektiv samt att såväl nationella, regionala och lokala aktörer och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen Utredningen hänvisar till att det specifika urvalet av variabler och indikatorer som ska användas kommer att övervägas ytterligare efter eventuellt beslut om en kommande livskvalitetsmätning. SKL föreslår att en arbetsgrupp med kompetens inom flera perspektiv skapas för detta ändamål och att nationella, regionala och lokala aktörer och användare av mätningen involveras för bästa möjliga nytta av undersökningen. Arbetsgruppen behöver planera för hur denna undersökning förhåller sig till andra undersökningar (se vidare 5.3.5). I motivet för att välja handlingsfrihet framhöll utredningen att det var ett sätt att inte från början definiera vad som är gott liv. Dock finns sådana värderingar ändå i förslagen till indikatorer och mått. SKL anser inte att subjektiva perspektiv har beaktas tillräckligt i förslagen till mått och intervjufrågor, vilket fanns med i direktivet till utredningen. Under respektive komponent nedan lyfts några synpunkter fram. Inom komponenten Hälsa (5.2.1) nämns intervjufrågor om självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande (GHQ12) och fysisk funktion som även ingår i ovan nämnda HLV. Kunskap och färdigheter (5.2.2) skulle kunna kompletteras med frågor kring möjligheter till livslångt lärande vilket både möjliggörs av politiska beslut men även av arbetsgivare. Komponenten sysselsättning (5.2.3) är något översiktligt beskriven vad avses med hemarbete? Möjligheter att arbeta på distans alternativt ansvar och tidsåtgång för betalt respektive obetalt (hem- och omsorgs) arbete? Ekonomiska resurser (5.2.4) är ett område som skulle vinna på att fördjupas med fler subjektiva mått som exempelvis egen uppfattning om sina ekonomiska resurser men även erfarenheter av att någon i familjen avstått från vård/tandvård på grund av ekonomiskt utrymme. Komponenten politiska resurser och medborgerliga rättigheter (5.2.5) behöver breddas. Uppgifter om valdeltagande finns i andra undersökningar och Uppsala universitet har påbörjat ett arbete med att scanna in och ta fram statistik från samtliga röstlängder. Rättigheter handlar också om kunskap och delaktighet i olika sammanhang. När det gäller kunskap kan intervjufrågorna kompletteras med frågor om nyhetskonsumtion och kunskaper om hur man påverkar ett politiskt beslut. När det gäller delaktighet kan intervjufrågorna kompletteras med frågor som handlar om medlemskap i parti, förening, annan rörelse och om de deltagit på ett politiskt möte under det senaste året. Föreslaget nyckeltal om medlemskap i fackförening speglar bara politiska resurser till en liten del. Medlemskap i fackförening kan ha betydelse, men politiska resurser och medborgerliga rättigheter handlar också om kunskap och delaktighet i olika sammanhang. Indikatorn som är vald är socialt isolerad (inom komponenten 5.2.6 Sociala relationer) medan måtten som föreslås visar en mer objektiv bild av personernas
7 (9) sociala relationer. För att få en mer heltäckande bild av indikatorn socialt isolerad kan frågorna kompletteras med egen uppfattning om ensamhet vilket kan påverkas av mer än få sociala kontakter och ensamhushåll. Måtten skulle även kunna omfatta uppgifter om barn i hushållet. Intervjufrågorna kring bostad (5.2.8) skulle kunna kompletteras med upplevd trångboddhet. I vissa områden finns självvald trångboddhet därför att man har valt att bo just i det område eller pga. livsstil. Intervjufrågorna om tidsutrymme (5.2.9) behöver breddas. De kan exempelvis kompletteras med åtaganden för omsorg av anhörig (utöver hushållsarbetstid). Tidsutrymmet kan även begränsas av långa restider till och från arbete/studier. Utredningen har valt att exkludera frågor kring fritidsaktiviteter med motiveringen att det är paternalistiskt. Det framstår som en märklig inställning. SKL anser att så inte behöver vara fallet, det beror på frågornas utformning. Tillgång till fritids, rekreationoch kulturaktiviteter har en tydlig politisk påverkbarhet därför förespråkar vi att egen uppfattning om detta efterfrågas (ev. i kombination med ekonomisk situation). De föreslagna måtten inom tidsutrymmet omfattar inte hela befolkningen särskilt inte den äldre befolkningen eller delar av befolkningen som inte arbetar Området livsmiljö (5.2.10) består av betydligt mer än upplevt buller och boendemiljö. Det behöver även klargöras var buller upplevs störande inomhus/rum/utomhus etc., upplevd ventilation, fysisk miljö i bostad med mera. Se gärna tidigare framtagna indikatorer för God bebyggd miljö. SKL:s synpunkter beskrivs ytterligare ovan 4.3.2 Individers livsmiljö kontra naturens tillstånd 5.3 Redovisning av livskvaliteten 5.3.1 En fördjupad rapportering vart fjärde år SKL tillstyrker en fördjupad rapportering vart fjärde år men förordar en skriftlig rapport där den viktigaste analysen kan redovisas och problematiseras. Det kan vara en hjälp i analysarbetet på regional/lokal nivå. SKL förordar att den fördjupade rapporteringen redovisar registerdata även på kommunal nivå där det är möjligt. 5.3.2 En årlig redovisning baserad på register SKL förordar att den årliga redovisningen av registerdata även redovisas på kommunal nivå där det är möjligt. 5.3.3 Redovisningsgrupper SKL tillstyrker i huvudsak utredningens förslag på redovisningsgrupper med förslag till komplettering. Kriterierna för komponenterna var att de skulle kunna mätas på regional nivå. Urvalets storlek för intervjuerna medger inte en lägre redovisningsnivå men vissa av måtten från registerdata finns på lokal nivå. SKL föreslår att dessa redovisas.
8 (9) Utredningen anser att undersökningen är till nytta för nationell och regional nivå, men många av måtten påverkas av arbete som kommunerna ansvarar för dvs. kommunernas service och ansvarsområden påverkar utfallet på högre nivåer. Därför kommer även kommuner vara intresserade av att följa utvecklingen på regional nivå. Jämför Danmarks förslag till att mäta livskvalitet på kommunnivå. Redovisningsgrupperna skulle kunna beskrivas ännu djupare och framförallt bredare. Särskilt ur ett jämlikhets-, jämställdhets och intersektionellt perspektiv för att inte bara beskriva fördelning av resultat mellan olika grupper utan även konsekvenser av skillnader mellan olika grupper. Resultat för alla redovisningsgrupperna kommer inte kunna redovisas (underlaget kommer inte räcka till det). Därmed är det extra viktigt att trender för alla angivna grupper och kombinationer av dessa grupper (intersektionell analys exempelvis kön och samhällsklass samt ålder) analyseras och redovisas tydligt på nationell nivå. Dessa analyser kan kopplas till ovanstående forskargrupper från institutioner och regional nivå. De nationella trenderna kommer även till nytta på regional och lokal nivå i sitt analysarbete utifrån sin kontext. På vilket sätt kommer samhällsklasser att redovisas? Beroende på mått inom olika komponenter är det viktigt att se resultat utifrån såväl socioekonomi (såsom utbildningsnivåer) som socioekonomiska index (såsom arbetare, facklärda, lägre/högre tjänstemän, arbetslösa etc.). 5.3.4 Huvudindikatorer för komponenterna SKL förordar involvering av aktörer på regional och lokal nivå för val av huvudindikatorer. 5.3.5 En webbaserad redovisning SKL tillstyrker att livskvalitetens komponenter presenteras online i ett sammanhang där helheten tydligt visas. Det är viktigt att redovisningsgrupperna och regional och lokal nivå presenteras där det är möjligt. SKL:s medlemmar använder olika myndigheters sammanställningar av data för att följa utvecklingen i samhället på olika nivåer och för olika grupper. Redovisning av måtten för livskvalitet behöver anpassas tidsmässigt till när andra närliggande rapporter publiceras, exempelvis Miljöhälsorapport, Folkhälsorapport, rapporter om barn och unga från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors publikationer etc. 6.1 EU-anpassning av ULF 6.2.1 En fristående och bättre anpassad ULF SKL avstyrker från separat mätning av livskvalitet skild från EU-Silc.
9 (9) SKL:s medlemmar är intresserade av jämförelser och mått på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå. En ytterligare, delvis parallell, undersökning kan: - försvåra en internationell jämförelse av livskvalitetsundersökningen vilket var avsikten då måtten skulle komplettera BNP - innebära en oro för uppgiftslämnarnas vilja att medverka i denna och andra undersökningar. Vi ser redan idag en enkättrötthet och ytterligare undersökningar kan påverka även viljan att medverka i andra undersökningar som redan idag görs på nationell, regional och lokal nivå. - vara kostnadsdrivande med två närliggande undersökningar (EU-Silc samt utredningens förslag) - försvåra jämförelse med resultat inom närliggande områden från de båda undersökningarna risk för minskad trovärdighet Dessutom finns redan risk att resultat från andra undersökningar visar andra resultat. En problematik med olika insamlingsmetoder för liknande mått är svårigheten att analysera på såväl nationell som regional nivå då det riskerar bli olika resultat vilket kan påverka tilltro till resultaten i båda undersökningarna. SKL föreslår att undersökningen utgår från EU-Silc men kompletteras med komponenter och mått som bedöms saknas för den svenska kontexten. 6.4 Anknytning till internationell forskning SKL förordar att även SKL:s medlemmar och forskare knutna till dem involveras i utvecklingsarbetet. Utredningen föreslår ett nära samarbete med internationell forskning samt institutioner och myndigheter i Sverige. SKL anser att dessa bör kompletteras med forskare och praktiker på regional och lokal nivå för största nytta av undersökningarnas resultat. 6.5 Vidare användning av insamlade uppgifter och datalagring SKL framhåller vikten av att involvera regioner som användare och mottagare av resultaten för vidare analys och underlag inför beslut. Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Sörman Hans Karlsson