Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT



Relevanta dokument
ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Problemförändringar och brukarskattningar för

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

och Manual Innehåll Stöd... 4 Funktionsträning

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Hur bra är missbruksvården?

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

Manual till UBÅT. Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Manual till UBÅT. Om UBÅT. Fylla i formuläret

Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sveriges Kommuner och Landsting

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Att kritiskt granska forskningsresultat

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Ubåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Mars i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Rapport försörjningsstöd

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Ideologi och metod. Människosyn och hälsosyn

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Vaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Bostad först i Stockholms stad

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Övertagande av patient från annan enhet

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Bemötande och människosyn i psykiatrin

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Verksamhetsuppföljning 2011 inom Individ och Familjeomsorgen (IFO)

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Arbetsgruppen för bedömnings- och utredningsinstrument. Närvarande vid möte den 1 mars; 9-15, i Järfälla

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Hälsa enligt WHO (1945)

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

1(6) Nödvändig tandvård

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Utvärdering av Lindgården.

Trafikmätningar i Kiruna

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

Kvalitetsmätning. Dag- och korttidsverksamhet våren 2015

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Transkript:

: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Datum för uttaget 2016-01-27. Det finns totalt 1815 registrerade åtgärder för 874 klienter, 26 procent är kvinnor och 60 procent är män. (För 14 procent har inte kön angetts). I finns 252 åtgärder för 127 klienter, där 20 procent är kvinnor och 69 procent är män. (För 11 procent har inte kön angetts). I tabellerna nedan visas resultat för registrerade åtgärder och kvalitetsskattningar i Ubåt, där enheten jämförs med enheter. Skillnader mellan och har inte signifikanstestats, men en skillnad på större än 10 % kommenteras i texten. Procenttal beräknas inte då antal registrerade åtgärder för en fråga är mindre än 10 att räkna procent av. Tabell 1. Andel klienter som fått olika antal åtgärder. Procent av klienter. Antal åtgärder per klient N=127 N=745 1 53 58 2 26 19 3 9 8 4 6 6 Mer är 4 6 9 Tabell 2. Typ av verksamhet där åtgärderna genomförts. Procent av åtgärder. Typ av verksamhet där åtgärden genomförs n=221 n=1487 Kommunal 95 62 Privat 2 31 Statlig 3 6 Landsting 0 1 I är det vanligare att åtgärderna genomförts i Kommunal verksamhet och ovanligare i Privat verksamhet. Andel åtgärder på HVB-hem är 2 i och 10 i

Tabell 3. Heldygn/öppna åtgärder. Procent av åtgärder Typ av åtgärd n=250 n=1531 Heldygn 30 44 Öppen 70 56 I är det vanligare med öppna åtgärder och ovanligare med heldygnsåtgärder. Tabell 4. Externa/Interna åtgärder. Procent av åtgärder Typ av åtgärd n=252 n=1535 Extern 4 38 Intern 96 62 I är det vanligare med interna åtgärder och ovanligare med externa åtgärder. Tabell 5. Huvudkategorier av åtgärder. Procent av åtgärder Huvudkagori n=252 n=1539 Utredning 14 17 Stöd 50 31 Psykosocial behandling 35 47 Medicinsk behandling 0 3 Funktionsträning 2 1 Tvångsvård 0 3 I är det vanligare med stöd och ovanligare med psykosocial behandling Tabell 6. Underkategorier av åtgärder för varje huvudkategori visas i tabellerna 6a-e nedan. Skillnader i procent inom underkategorier kommenteras inte Tabell 6a. Utredning. 2

Procent av åtgärder inom Utredning n=36 n=263 u1 ASI 28 50 u2 Audit/Dudit 25 23 u3 Biologisk 0 2 u4 Psykiatrisk 0 3 u5 Symptom 0 1 u6 Familj 8 1 u7 Livssituation 11 4 u8 Bistånd 28 6 u9 LVM-utredning 0 4 ua Annan utr 0 5 Tabell 6b. Stöd. Procent av åtgärder inom Stöd n=125 n=475 s1 Boendestöd 10 11 s2 Stödboende 65 32 s3 Familjeintervention 0 2 s4 Stödjande samtal 1 29 s5 Ekonomiskt stöd 0 1 s6 Annat bistånd 0 3 s7 Kontaktperson 0 6 s8 Rådgivning 2 5 s9 Arbetsträning 15 1 sa Annat stöd 7 10 Tabell 6c. Medicinsk behandling. Procent av åtgärder inom Medicinsk behandling n=0 n=38 3

Procent av åtgärder inom Medicinsk behandling n=0 n=38 m1 Abstinensvård 21 m2 Antabusbehandling 24 m3 Psykofarmaka 16 m4 Substitutionsbehandling 26 m5 ADHD behandling 5 m6 Sjukgymnastik 3 m7 Tandvård 5 ma Annan medicinsk behandling Totalt 0 100 0 Tabell 6d. Psykosocial behandling. Procent av åtgärder inom Psykosocial behandling n=87 n=726 p1 KBT 56 18 p2 MI behandling 2 14 p 3 CRA 3 3 p4 Psykodynamisk terapi 0 2 p5 Familjeterapi 0 0 p6 12-steg 15 37 p7 Kort intervention 0 0 p8 Interaktionell terapi 0 0 p9 Lösningsfokuserad 2 1 p10 Återfallsprevention 10 15 p11 Haschavvänjningsprogram 2 2 pa Annan psykosocial behandling 8 8 Tabell 6e. Funktionsträning. 4

Procent av åtgärder inom Funktionsträning n=4 n=19 f2 Social färdighetsträning 68 f3 ADL-träning 32 fa Annan funktionsträning 0 Totalt 0 100 Tabell 7. Åtgärdens status. Procent av åtgärder Status n=250 n=1542 Planerad 5 4 Pågående 47 33 Planerat avslut 45 44 Oplanerat avslut 3 18 I är det vanligare med pågående åtgärder och ovanligare med oplanerat avslut Vad tycker klienter och handläggare om åtgärderna? Klienter och handläggare skattar åtgärder på en skattningsskala mellan 1 och 10, 1=mycket negativa skattningar och 10=mycket positiva skattningar. I tabellerna nedan visas hur stor andel i procent av skattningarna som är positiva, där vi definierar positiva som en skattning på 7, 8, 9 eller 10. Tabell 8. Andel positiva brukarskattningar av alla åtgärder i jämfört med. Andel positiva brukarskattningar av alla åtgärder Hur länge fick du vänta på denna (Omvänd scoring) Hade du något inflytande på valet av denna Var du motiverad att genomföra denna n=167 n=354 92 94 54 69 80 85 5

Andel positiva brukarskattningar av alla åtgärder Hade du något inflytande på denna åtgärds genomförande? Hur nöjd är du med det bemötande du fick under denna Hur nöjd är du med den hjälp du fick genom denna På vilket sätt har dina problem förändrats pga. den hjälp du fick genom denna n=167 n=354 60 64 84 89 85 84 79 75 I har brukarna mindre positiva skattningar av inflytande på val av åtgärd Figur 1. Brukarskattningar av alla åtgärder i jämfört med. % positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. Tabell 9. Andel positiva handläggarskattningar av alla åtgärder i jämfört med. 6

Andel positiva handläggarskattningar av alla åtgärder Hur bra tyckte du att denna åtgärd passade för klienten när åtgärden planerades? Hur tycker du att åtgärden har genomförts av de som ansvarat för genomförandet? Hur tycker du att klienten har bidragit till åtgärdens genomförande? Hur upplever du att klientens problem har förändrats efter åtgärdens avslutande? Hur nöjd är du med din egen/socialtjänstens insatts för klienten i samband med denna åtgärds genomförande? n=159 n=475 92 84 94 85 81 65 70 56 85 81 Handläggarna I har mer positiva skattningar av klientens bidrag och hur problemen förändrats Figur 2. Handläggarskattningar av alla åtgärder i jämfört med. % av positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. Tabell 10. Andel positiva brukarskattningar av Stödåtgärder. 7

Brukarskattning av Stödåtgärder Hur länge fick du vänta på denna (Omvänd scoring) Hade du något inflytande på valet av denna Var du motiverad att genomföra denna Hade du något inflytande på denna åtgärds genomförande? Hur nöjd är du med det bemötande du fick under denna Hur nöjd är du med den hjälp du fick genom denna På vilket sätt har dina problem förändrats pga. den hjälp du fick genom denna n=84 n=119 88 92 48 60 74 80 58 61 73 87 74 82 74 74 I har brukarna mindre positiva skattningar av inflytande på val av åtgärd och bemötande Figur 3. Brukarskattningar av Stödåtgärder i jämfört med 8

. % positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. Tabell 11. Andel positiva handläggarskattningar av Stöd. Andel positiva handläggarskattningar av Stödåtgärder Hur bra tyckte du att denna åtgärd passade för klienten när åtgärden planerades? Hur tycker du att åtgärden har genomförts av de som ansvarade för genomförandet? Hur tycker du att klienten har bidragit till åtgärdens genomförande? Hur upplever du att klientens problem har förändrats efter åtgärdens avslutande? Hur nöjd är du med din egen/socialtjänstens insatts för klienten i samband med denna åtgärds genomförande? n=73 n=135 90 86 88 87 70 66 74 53 84 76 Handläggarna I har mer positiva skattningar av hur problemen förbättrats. Figur 4. Handläggarskattningar av Stödåtgärder i jämfört med 9

. % positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. Tabell 12. Andel positiva brukarskattningar av Psykosocial behandling. Andel positiva brukarskattningar av Psykosocial behandling Hur länge fick du vänta på denna (Omvänd scoring) Hade du något inflytande på valet av denna Var du motiverad att genomföra denna Hade du något inflytande på denna åtgärds genomförande? Hur nöjd är du med det bemötande du fick under denna Hur nöjd är du med den hjälp du fick genom denna På vilket sätt har dina problem förändrats pga. den hjälp du fick genom denna n=65 n=173 94 95 68 78 89 88 63 65 94 93 95 86 83 80 I har brukarna mindre positiva skattningar av inflytande på val av åtgärd 10

Figur 5. Brukarskattning av Psykosocial behandling i jämfört med. % positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. Tabell 13. Andel positiva handläggarskattningar av Psykosocial behandling. Andel positiva handläggarskattningar av Psykosocial behandling Hur bra tyckte du att denna åtgärd passade för klienten när åtgärden planerades? Hur tycker du att åtgärden har genomförts av de som ansvarade för genomförandet? Hur tycker du att klienten har bidragit till åtgärdens genomförande? Hur upplever du att klientens problem har förändrats efter åtgärdens avslutande? Hur nöjd är du med din egen/socialtjänstens insatts för klienten i samband med denna åtgärds genomförande? n=65 n=256 91 89 100 88 86 68 68 60 89 83 Handläggarna I har mer positiva skattningar av genomförandet och klientens bidrag 11

Figur 6. Handläggarskattningar av Psykosocial behandling i jämfört med. % positiva skattningar = 7, 8, 9 och 10. 12