Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar



Relevanta dokument
Kris och Trauma hos barn och unga

Få vardagen att fungera med utmanande barn


NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Stresshantering en snabbkurs

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

5 vanliga misstag som chefer gör

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Bild kunskapskrav år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Bl

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Välkommen! Mikael Widerdal

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Utmanande beteende och avledningsmetoder

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

Riskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Pedagogiskt material till föreställningen

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

MI - Motiverande samtal

Motivation för bättre hälsa

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

MOTION. Muskler. Träning

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Brännans förskoleområde

LEDARE. Ledare inom Lycksele SK,s verksamhet ansvarar för:

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Brännans förskoleområde. Delfinens förskola Förskolans namn

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

BASKET FÖR UNGA SPELARE

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 2015

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?

Delaktighet inom äldreomsorgen

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Cause Mediation Mediation with a Twist

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Det naturliga åldrandet

Nolltolerans i Bollebygds kommun

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

TRÄNARGUIDE. Mattekoden FLEX.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KYRKANS FÖRSKOLA 2014/2015

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Övning: Dilemmafrågor

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

Om mig Snabbrapport år 8

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Transkript:

Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet i dessa böcker stämmer dock inte alltid med de fakta om självkänsla sam grundar sig på tusentals forskningsstudier. I den populärvetenskapliga litteraturen är det oftast författarens egna erfarenheter som står i centrum och många av de metoder som förespråkas är inte utvärderade eller granskade. I den vetenskapliga litteraturen utgår man däremot från utvärderade metoder och granskad fakta. Där beskrivs självkänsla som ett mycket komplicerat fenomen och här finns heller inga enkla universallösningar. Detta leder till en sund självkänsla: Insikt att det inte finns några enkla och snabba genvägar till en sund självkänsla. Sluta fokusera på dig själv, ägna dig mer åt andra. Var realistisk, inse dina begränsningar. Öka kompetensen i för dig viktiga områden. Ta hand om kropp och själ. Fokusera på hälsa och jämförelser med dig själv. Betona och belöna ansträngningar och inlärning, genom det kan saker förändras. Sida 1 av 5

Typ av självkänsla Vi pratar ofta om hög och låg självkänsla, men det är inte den enda variabeln som har betydelse för om självkänslan är bra eller dålig. Det finns även faktorer som stabil och instabil som påverkar: Stabil hög Trygg och positiv till sig själv, ej känslig för andras åsikter Instabil hög Ömtålig/sårbar självuppfattning Starka negativa rektioner på negativ utvärdering Bättrar på/förskönar positiva utvärderingar Instabil låg Mer tålig/motståndskraftig än individer med stabil låg självkänsla Försöker undvika kontinuerliga negativa känslor om sig själv Reagerar inte särskilt positivt på positiva händelser Stabil låg Kontinuerlig negativ självkänsla Få försök att motverka negativ feedback eller ta till sig positiv feedback och information Sida 2 av 5

Vad vet man: Det är en svag koppling mellan självkänsla och dess påstådda effekter på beteendet. är svårt att definiera, förstå och förändra. och självförtroende är olika begrepp men de hänger ihop. Hög självkänsla tycks hänga ihop med framgång och välmående, framförallt i områden som upplevs som viktiga. Vissa sorters hög självkänsla hänger ihop med negativa beteenden. De flesta människor har en ganska positiv syn på sig själva. Låg självkänsla inget akut samhällsproblem. Det går att påverka självkänslan men det är komplicerat och tar tid. De flesta råd som ges stämmer dåligt överens med forskningen. ses som ett resultat av feedback utifrån och inifrån (finns olika modeller). n påverkas utifrån den situation man befinner sig i ( t ex skola, arbete). De flesta människor tycks ha inbyggda funktioner som gör att man söker positiv information om sig själv och vill gilla sig själv. Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa har låg självkänsla. Kännetecknande för dessa är att: De skattar sig neutralt, de vet mindre om sig själva (mindre självkunskap), är osäkra, har färre alternativa positiva bilder (svårare att bekräfta sig själv), försöker undvika misslyckanden, förväntar sig att misslyckas, upplever att de inte räcker till på områden som är viktiga för dem. Upplevd kompetens inom viktiga områden och social acceptens från viktiga är personer det viktigaste för att förutsäga självkänsla hos barn och unga. Hur påverka låg självkänsla? Arbeta för att höja den upplevda kompetensen eller minska betydelsen av det område man inte lyckas på. Omgivningens värderingar av det man inte lyckas med också viktig. Sida 3 av 5

Generellt uppvisar självkänsla svagt till måttligt samband med en rad specifika beteenden som t ex skolprestation, användning av droger, ungdomsbrottslighet, relationskompetens mm. Det är snarare så att positivt beteende leder till högre självkänsla, alltså - självkänsla blir en konsekvens av beteenden och kompetens och inte tvärt om. För den enskilda personen kan dock självkänsla vara starkt kopplat till skolprestationer, beteende osv. En allt för intensiv jakt på en positiv självkänsla kan vara skadlig. Det kan i själva verket leda till ett glapp mellan verkligheten och person, att man missar realistisk information om sig själv och blir mer stressad och ångestfylld. Forskningen visar att när man släpper det egocentriska perspektivet på sig själv och börjar ägna sig åt andra och deras behov så ökar självkänslan! Konkreta tips: Skapa en miljö så att man lyckas. Skapa ett socialt klimat där man jämför sig med sig själv. Om man ser sig som föränderlig, att man kan lyckas, förbättras mm om man anstränger sig. Varför så svårt att ändra låg självkänsla? Personer med låg självkänsla har svårt att ta till sig positiv information om sig själv. Speciellt svårt är det om informationen kommer ifrån dem själva, t e x genom s.k. affirmationen. Det blir lättare att ta till sig positiv information om sig själv från andra. Negativ information om sig själv tas dock emot lika lätt oavsett om den kommer från sig själv eller från andra. Detta mönster skapar lätt problem för personer med låg självkänsla. Å ena sidan accepterar dessa individer inte gärna positiv feedback om sig själva om den kommer från dem själva (självgenererad). Å andra sidan är ofta positiv feedback från omgivningen, som de i större utsträckning verkar acceptera och kunna ta till sig, en brist vara. Sida 4 av 5

Optimal självkänsla: Optimal självkänsla handlar om att acceptera sig själv som man är med fel och brister, att inte behöva känna sig överlägsna andra, att inte konstant behöva bekräfta sig själv, att uppfatta sig själv som värdefull och älskad. Slutsats: För att hjälpa våra barn till en optimal självkänsla behöver vi arbeta med att stärka deras kompetens och färdigheter, skapa acceptans och trygghet. När personer blir accepterade och bekräftade i sin omgivning känner de sig säkra och trygga vilket gör att deras självkänsla kan stärkas från insidan via utsidan. Vi behöver vara ärliga och realistiska när det gäller barn och ungas styrkor och svagheter, hjälpa dem att identifiera vilka färdigheter och förmågor de bör förbättra, men även hjälpa dem med hur de kan förbättra dessa kompetenser 1. Reducera skillnaden mellan betydelsen av att vara kompetent på ett område och uppfattad kompetens. Öka kompetensen eller minska betydelsen av området. 2. Uppmuntra en korrekt självuppfattning 3. Vara medveten om att självkänslan är föränderlig och speciellt känslig (på gott och ont) vid vissa tillfällen/tidpunkter i livet. Tonåren är exempel på en sådan tidpunkt. 4. Skapa större acceptans från omgivningen, mer socialt stöd, ställa realistiska krav 5. Hjälpa barnet att jämföra sig och sina framgångar mer med sig själv istället för att jämföra sig med andra. Sida 5 av 5