Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati för barns framtid Gotlands Bygdegårdsdisktrikt Cancer Gotland Rädda Barnen Tingstäde Hembygdsförening Frisk och fri Röda Korset Pensionärsrådet Visby IBK Gute BTK Musikaliska Sällskapet i Visby Gotland Chamber Music Festival Svenska Kyrkan Visby stift Ek. föreningen Jordgumman Pensionerade Lärares Riksförbund Gotlands Fotbollsförbund Östans Skuggor Slite Tennisklubb GIFF Gotlands Internationella Företagarförening Gotlands Orienteringsförbund Equmeniakyrkan Västra Gotland Representation från Region Gotland: Björn Jansson, Ordförande Regionstyrelsen Lisa Stark, Folkhälsochef Katrin Rindlaug, strateg Ledningskontoret Marie Flemström, chef Kultur och Fritidsförvaltningen Johanna Larson. tjänsteperson Kultur och Fritidsförvaltningen Bakgrund: Den nationella Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades av regeringen den 23 oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer. Det viktigaste målet med den nationella Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syftet nationellt är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Lokala Överenskommelser har ofta ett bredare syfte som berör fler områden i samhället. De som är aktiva som frivilliga, förtroendevalda och/eller anställda inom de idéburna organisationerna ser att det man gör har ett stort värde för samhället och människorna. Detta värde kan inte ges av någon annan samhällsaktör. Särarten består i att man utgör en arena för människors behov av att uttrycka sina värderingar i ord och handling.
I november 2011 beslutade regionfullmäktige att ta fram en Lokal Överenskommelse för samarbete med de idéburna organisationerna på Gotland. I maj 2013 genomfördes så ett första dialogmöte om att gemensamt utforma en lokal Överenskommelse Gotland har ett mycket rikt föreningsliv med många tusen frivilliga som på olika sätt bidrar till det lokala samhället. Huvudfrågan var nu - Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar och formalisera dialogen mellan Region Gotland och idéburna organisationer inom det sociala området? Med det sociala området menas organiserad verksamhet med samhälleliga ändamål, som bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Det vill säga verksamhet i allt ifrån små hembygdsföreningar, handikapporganisationer och intresseföreningar i olika sakfrågor till stora organisationer som Röda Korset och Svenska Kyrkan. September 2014. Gotlands Föreningsråd bildas och processen med att skriva den Lokala Överenskommelsen startar på allvar. Syfte med Gotlands Lokala Överenskommelse (LÖK): Överenskommelsen sätter ramarna för hur ideell och offentlig sektor skall samverka. Det handlar om vad respektive part tar ansvar för i det gemensamma. Genom arbetet med Överenskommelsen sitter föreningslivet och Region Gotland ner och samtalar om samhällets behov tvärs över de intressesfärer de vanligtvis arbetar inom. I en sådan process skapas nya mötesplatser och nya möten som kan leda till nya samarbeten. En lokal överenskommelse ger möjligheter och förutsättningar att stärka en samverkan mellan Gotlands organisationer och den offentliga sektorn. Ett viktigt mål med den lokala överenskommelsen är att ta tillvara på samhällsnyttan och att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syfte med inspirations- och dialogmötet: Att inspirera och informera om nyttan med LÖK. Att inför den remissrunda som föreningslivets förslag till LÖK ska ut på i maj 2015, få ytterligare input från en så bred representation av öns föreningsliv som möjligt. Upplägg: Vi började med en inspirationsföreläsning via videolänk av Christoph Lukkertz från Nätverket Idéburen sektor i Skåne. Han visade bland annat på de ideella föreningarnas roll i samhällsutvecklingen och hur vi ofta inte själva ser det värde vi bidrar med. Att sätta ett värde i kronor på sitt ideella arbete har varit en faktor i att de lyckats med att såväl öka sin status gentemot Region Skåne som att få ekonomiskt stöd av densamma. Christoph visade med några exempel på värdet av en lokal överenskommelse. Det är först när det skiter sig i relationen mellan offentlig och idéburen sektor som överenskommelsen behövs. Då har vi något att luta oss mot för att kräva en dialog till exempel. Mer information om deras erfarenheter hittar du på www.natverket.org Därefter hade vi ett Påverkanstorg där deltagarna cirkulerade fritt. Vår LÖK bygger på 7 principer som deltagarna fick diskutera och kommentera. Texter från nuvarande arbetsversion av LÖK satt uppe. Förutom att kommentera fick deltagarna även markera vilka texter de värderade som viktiga eller tveksamma att ha med i slutliga
dokumentet. Representanter från Gotlands Föreningsråd samt Region Gotland förklarade och svarade på frågor. Antalet pluppar som delar av texterna fick syns inom parentes med fet stil för viktiga (gröna på bilden) och kursiv stil för tveksamma (gula på bilden). Texterna som satt uppe var följande: Självständighet och oberoende Ideella föreningar formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga i sin samverkan med andra aktörer. (7) En förenings stadgar styr dess aktiviteter. Föreningsdemokratin bygger i sin tur på beslut av dess medlemmar. (2) En av de ideella föreningarnas roller i samhället är att vara en kritiskt granskande röst och opinionsbildare. De ska kunna ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. (13) (2) Dialog Vi är överens om att en återkommande dialog är nödvändig för att hålla vår Lokala Överenskommelse levande och aktuell. Dialogen är den arena där det offentliga och föreningslivet möts och lär av varandra. (5) Genom sina intresseorganisationer har medborgarna en direkt möjlighet att bidra till ett samhälle där fler röster hörs. (2) Region Gotland äger ansvaret för att dialogprocessen är långsiktig och levande. Regionen ansvarar för att organisera och bjuda in till x dialogmöten årligen. (4) (1) I samverkan med Gotlands Föreningsråd arbetar Region Gotland för en bred förankring av Överenskommelsen inom öns föreningsliv. Föreningslivet och dess intresseföreningar ses som en resurs i det regionala utvecklingsarbetet och dialog kring aktuella frågor inleds i god tid inför beslut. (11) Dialogen skall vara öppen, inkluderande och tillgänglig. (5) Kvalitet Ideella föreningar har erfarenheter och kunskaper som i samverkan med offentlig sektor kan bidra till en ökad kvalitet i verksamhet som erbjuds allmänheten. (7) När en ideell förening driver egen verksamhet eller verksamhet på uppdrag av det offentliga, ska organisationen följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. Verksamhet som utförs av en ideell förening på uppdrag av det offentliga ska, utöver att möta sådana kvalitetskrav som omfattar alla utförare, kunna redovisa den särart och kvalitet man därutöver arbetar med. (1)
Verksamhet där frivilliga utför arbete skall i första hand utföras av ideella föreningar. Detta såväl inom som utom offentlig verksamhet. Formerna kan till exempel avtalas i en IOP. (Ideellt Offentligt Partnerskap) (5) Föreningar sätter upp kvalitetskriterier för sin egen verksamhet. (1) Långsiktighet Föreningslivet och den Lokala Överenskommelsen bidrar till en långsiktig samhällsutveckling på Gotland. (11) Den Lokala Överenskommelsen bidrar till långsiktiga samarbeten som inte är knutna till personliga kontakter. Detta främjar i sin tur ett demokratiskt inflytande. (11) Ideella föreningar skall ges förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. (6) Öppenhet och insyn Det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn bygger på viljan till öppenhet. (7) För att så många som möjligt ska kunna engagera sig i befintlig eller nytillkommen verksamhet, och för att förtroendet för denna ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl offentlig som ideell sektor. (3) Principen om öppenhet och insyn ska tillämpas så att såväl den offentliga som den ideella sektorns uppdrag kan fullföljas och inte heller medför skada för brukare, frivilliga, anställda, tredje parter eller organisationernas inre demokrati. (7) Mångfald Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att samhället välkomnar en bredd av idéburna organisationer och utförare. (4) (2) Så väl regionalt som lokalt förändras behoven i ett samhälle under utveckling. Därför har både den offentliga och den ideella sektorn ett ansvar för att underlätta framväxten av nya organisationer och utförare samt olika former för samverkan och avtal. (3) Vi understryker att en levande demokrati präglas av mångfald, människors lika värde, medmänsklighet, ansvarstagande, idealitet samt möjlighet till påverkan. (8) Demokrati De ideella föreningarna bidrar till att öka det demokratiska deltagandet och det folkliga inflytandet. (7) (1) Relationen mellan regionen och de ideella föreningarna ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. (9) (1) För att ge bra förutsättningar för detta stöd till demokratin, bör formerna för samverkan vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. (6) Föreningslivet är vår viktigaste demokratiskola. Inom föreningslivet pågår ständigt ett lärande i hur vi kan organisera oss demokratiskt utifrån principer om alla människors lika värde och rättigheter. Här stärks vi såväl som individer som samhälle. (13) (1)
Föreningslivet har därmed ett speciellt ansvar för att demokratifrågorna hålls levande i människors vardag. (2) (1) Dialogmötet avslutades med en frågestund där Christoph Lukkertz var med via videolänk. På en fråga om hur de fått finansiering för sitt arbete i Skåne fick vi svaret att deras fokus på idéburen sektors värde för regional utveckling gett möjlighet till EU-projekt. Att visa på värdet av sitt arbete i pengar ledde som sagt till att regionen började ge verksamheten finansiellt stöd.