VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll



Relevanta dokument
VA-planering behövs för hela kommunen. Mats Johansson. VERNA Ekologi AB. Varför planera för VA i hela kommunen? Handbok om VA i omvandlingsområden

Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER. Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser?

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

VA-policy. Oskarshamns kommun

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Hållbarhetsanalys för VA och organiskt hushållsavfall

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren Avloppsreningens viktiga funktioner

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Handlingsplan Enskilda avlopp

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Miljösystemanalys för

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

VA-policy för Växjö kommun

Varmt välkomna öppet hus!

Riktlinjer för enskilda avlopp

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Förslag till planläggning av Dalarö

Inventeringsplan för enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp


Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Vägval Älgö. Analys av genomförande och risker Bilaga 2 till Analys av Vägval. Bilaga 2 - Riskanalys

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser

Tillsynsplan vatten & avlopp

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp

Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Föreläggande att anordna allmänna vattentjänster i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen), Åre kommun

13. Omvandlingsområden

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Tillsyn av enskilda avlopp

VA-plan 2014 Senast reviderad Vattenplanering

VeVa Tynningö Prel. version

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg

Marknadsöversikt utvärdering

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 1, Gnosjö kommun

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde

Policy för små avlopp i Älvkarleby kommun

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsplanering. Lagen (2006:412) om allmänna Vattentjänster

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?


minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Miljösamverkan Värmland (9)

Effektivare tillsyn av små avlopp genom systematisk registrering och GIS-hantering

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

PRESENTATION - PETER NILSSON

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE

SMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Befolkningsutveckling Knivsta Snabbast växande kommuner (Knivsta 6:e snabbast)

Kommunalt VA på Tye. Kort projektgenomgång & Svar på frågor

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Södra Trinntorp BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLANEBESTÄMMELSER FÖR

Dammkärr-Vattubrinken

VA-PLAN SKURUP Förslag

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

DOM Stockholm

PM Uppsala 3 oktober Avloppslösning för Eda lägergård. Syfte

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Transkript:

VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1

Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden om minst 10 fastigheter som inte har kommunalt VA och där omvandling mot permanentboende pågår Omvandlingsområden uppfyller ofta inte normala krav på VA-hantering och kräver därför åtgärder i någon form. Bild: Länsstyrelsen i Jönköping 3 2

WRS Uppsala AB - www.wrs.se 3

Några funderingar 7 8 4

Tekniken är inte hindret utan vägen fram till ett väl förankrat beslut! 9 10 5

Hur väljer man lösning? Hur ska vi få förståelse för åtgärderna? Bild: Oscar Alarik 12 6

Vilka funktioner vill vi ha? Hälsa Miljö Kretslopp Illustration: Peter Ridderstolpe, WRS Hälsa och miljö Lukt och smittskydd Förhindra lukt o smittspridning. Där vattnet fritt exponeras badvattenkvalitet Hanteringen av restprodukter smittsäkert acceptabel lukt Grundvatten skyddas från påverkan. Vid nyanläggning tillåts inte infiltration inom den primära skyddszonen. Recipientskydd BOD 7 minst 90 % reduktion Fosfor minst 90 % reduktion Kväve minst 50 % reduktion Piparbölesjön bibehålla hög ekologisk status Recirkulation Minst 50 % av fosfor eller 25 % av samtliga näringsämnen ska kunna återvinnas Ekonomi och praktiskt Ekonomi Kostnadseffektiva anläggningar Kostnader rimliga jmf miljönyttan Kostnader täckas av intäkter Energi och resursanvändning Ej förbruka onödigt mycket resurser Så resurssnålt som möjligt Organisation Tydlig ansvarsfördelning för drift, tillsyn. Skötsel och drift garanteras genom avtal. Skötselinstruktion Långsiktig drift myndighetstillsyn Juridiskt, socialt och praktiskt genomförbar Brukaraspekter Användarvänligt för alla användare Ej begränsa fastighetens nyttjande Teknik Robust - varierande belastning Driftavbrott ej utgöra risk Tekniklösningen ska vara väl beprövad. Kunna kontrolleras. Dokumenterad erfarenhet 7

Handbok om VA i omvandlingsområden Krister Törneke, Tyréns Lena Tilly, Tyréns Erik Kärrman, Ecoloop Mats Johansson, Verna Denis van Moeffaert, Ramböll/WSP 15 Budskap från kap. 2. Aktörer och regelverk Kommunen har rådighet! - Lagstiftningen ger kommunerna möjlighet att styra VA- och Bebyggelseplaneringen Många förvaltningar i kommunens organisation är berörda och bör medverka i planeringen Politisk förankring och resurser krävs för att förebygga och lösa VA-problem i omvandlingsområden och utanför kommunalt verksamhetsområde 16 8

Illustration: Richard Olofsson, WRS Uppsala AB Strategiska områden utpekade i handboken 1. Information och kommunikation 2. Samverkan inom kommunen 3. Formulering av krav, policys och måldokument 4. Verktyg för svåra planeringssituationer 18 9

Avfallsansvarig Illustration: Richard Olofsson, WRS Uppsala AB Hur uppfattas kommunen? Javisst, inga problem! Om vi vinner valet så.. Tveksamt! Vi vet inte riktigt, måste fråga LSt... 20 10

Kommunen måste tala med en röst = ha samsyn! 21 Svåra planeringssituationer 22 11

4. Verktyg för svåra planeringssituationer Ny metodik behövs! Undvika problem längre fram i planeringen Alltid obekväma beslut - pedagogik & politik måste hand i hand Vem/vilka tar besluten? När och vilken typ av underlag och/eller process behövs för detta? 23 Verktyg för VA-planering Många verktyg och metoder Vad ska utredningen besvara för fråga? Funktionen i fokus Jämförelse av hårda och mjuka aspekter Förankring och gemensam problembild 24 12

Exempel på planeringsverktyg Metodik för utformning av VA-lösning Modell finns i SVUs handbok Öppen VA-planering m fl Processverktyg Öppen VA-planering Verktyg för bedömning av alternativ VeVa - verktyget 25 Miljöpåverkan och kostnader för VA i omvandlingsområden - tillämpning av VeVa Mats Johansson, Ecoloop 13

Planeringsverktyg Arbetssätt/ Checklistor Processverktyg Kartverktyg/ GIS Verktyg för beskrivning och utvärdering av tekniska lösningar VeVa jämför framtidsscenarier Central anslutning Gemensamhetssystem Små avlopp 14

Hälsoskydd och miljöskydd Dricksvatten - Tillgång - Kvalitet Avlopp - Smittskydd - Recipientskydd Resurshushållning - Näringsämnen - Energi Praktiska och ekonomiska aspekter Organisation - Ansvarsfördelning - Drift, tillsyn, kontroll Ekonomi - Kostnadseffektivitet Brukaraspekter och teknik - Användarvänligt - Robust teknik Lösningar som jämförs Befintliga system Kommunal anslutning Gemensamhetssystem Vatten och avlopp på egen fastighet 15

Sätta systemgränser för att kunna jämföra tekniska lösningar mot varandra Geografiskt: Utgå från ett område eller hel kommun? Tidsmässigt: Innebär olika VA-system olika framtidsscenarier? Ex avstyckningar, åretruntboendegrad Tekniskt: Vilka delar ska ingå? Produktion dricksvatten Distribution Avledning Rening avloppsvatten Hantering av avloppsprodukter Exempel Örebro 4 typ-områden Konventionellt Klosettsorterande Urinsorterande Analys Recipientskydd Resursutnyttjande Kostnader Norra Lillån Gropvik Sticksjö Framnäs/Ekeby Dreve 16

kg/boende,år kg/boende,år P-utsläpp till recipient 0,20 P till recipient Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% 0,15 0,10 0,05 0,00 N-återföring till åkermark 5 4 3 2 1 Växttillgänglig N till åker N i urin N i klosettvatten N i slam 0 17

kr/boende,år 10000 Årskostnad 9000 Ledningar utom tomt 8000 7000 6000 Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion 5000 4000 3000 2000 Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion 1000 0 Sammanvägning av resultat 18

-Fritt tillgänglig -Stöd att jämföra funktion -Databas -Känslighetsanalys -Handbok & utbildningar Testa själv! www.smaavlopp.se Frågor? 56 19

Vad krävs för att lösa VAfrågan för Årsta havsbad? ELLER Finns kapacitet lösa VA-frågan för Årsta havsbad? - Mats Johansson mats.johansson@ecoloop.se 57 58 20

HÅLLBAR UTVECKLING Vad betyder det för VA i Årsta Havsbad? 59 60 21

61 62 22

Vatten och avlopp för Årsta havsbad = stor utmaning Permanentning och utveckling av området Vattenförsörjning och miljöskydd Många olika viljor och önskemål Stora kostnader Hur få fastighetsägare och kommun att gå i takt? 63 Hur hanterar ni utmaningar? 64 23

Arbeta på som vanligt? 65 Som ett problem? 66 24

Som en framtidsfråga? 67 Stora utmaningar kräver ofta nya sätt att se på världen! 68 25

Har de boende och kommunen kapacitet att lösa VA-frågan? 69 Vad menas med kapacitet? SAOL 70 26

Plötsligt händer det institutionella förutsättningar för uthålliga vasystem Storbjörk, S. & Söderberg, H. (2003) Urban Water rapport 2003:1, Kan laddas ner från: www.urbanwater.org 71 Organisatorisk kapacitet Att kunna få saker att hända Förmåga att genomföra förändring 72 27

Institutionell kapacitet Att förutsättningar finns för det man ska göra Vad som är möjligt och inte möjligt att göra Exempel: - Lagar och regler - Rutiner, praxis, normer, värdegemenskap. 73 7 Kriterier - att uppmärksamma 1. Drivande och ansvarstagande aktörer genom hela processen 2. Resurstillgång pengar, personer och kunskap 3. Kommunikation - internt och med tilltänkta användare??? 74 28

7 Kriterier - att uppmärksamma 4. Handlingsutrymme lagstiftning och politiskt stöd? 5. Värdegemenskap mellan centrala aktörer delad världsbild, mål, problemsyn 6. Fördelning av ansvar och risk mellan inblandade aktörer 7. Arena för konflikthantering och deltagande??? 75 7 kriterier vad kan de användas till? Utgångspunkter / nödvändiga förutsättningar för en fungerande planering? Kännetecken för en väl genomtänkt planeringsprocess? Vid jämförelser av olika systemalternativ? 76 29

Finns kapacitet lösa VA-frågan för Årsta havsbad? 77 Kriterier för att bedöma kapacitet 1. Drivande och ansvarstagande aktörer 2. Värdegemenskap mellan nyckelaktörer 3. Handlingsutrymme lagstiftning och politiskt stöd 4. Fördelning av ansvar och risk 5. Resurstillgång pengar och kunskap 6. Kommunikation med tilltänkta användare 7. Arena för deltagande och konflikthantering 78 30

Grönt Utvärdera Er kapacitet!? OK - På plats, inga problem NJA Gult Förutsättningar finns, kan lösas NEJ Rött avsaknad av kapacitet, kräver mycket arbete och kanske nytänkande 79 Utvärdera er kapacitet!? 1. Drivande och ansvarstagande aktörer genom hela processen 2. Resurstillgång - pengar och kunskap 3. Kommunikation - internt och med tilltänkta användare 80 31

Utvärdera er kapacitet!? 4. Handlingsutrymme lagstiftning och politiskt stöd 5. Värdegemenskap mellan centrala aktörer delad världsbild, mål, problemsyn 6. Fördelning av ansvar och risk mellan inblandade aktörer 7. Arena för konflikthantering och deltagande 81 Frågor och funderingar? 82 32

Tack för uppmärksamheten! 83 84 33

Frågor som behöver lyftas i ett tidigt skede Vilken typ av underlag behövs innan beslut kan tas? Hur undvika problem längre fram i planeringen, Var finns de potentiella hindren? Vilka är möjlighetwrna? Hur få pedagogik & politik att gå hand i hand? Vilken roll ska fastighetsägaren ha i processen? Nya verktyg / angreppssätt behövs! 85 Organisation och teknik? Organisation och ansvar Enskild anläggning Gemensamhetsanläggning Verksamhetsområde för allmän anläggning 86 34

Organisation och teknik? Organisation och ansvar Enskild anläggning Verksamhetsområde för allmän anläggning Fysisk anläggning Anläggning för en fastighet Gemensam (gruppvis) anläggning (Anslutning till) Central anläggning 87 Kanske en lösning för vatten Organisation och ansvar Enskild anläggning Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning Verksamhetsområde för allmän anläggning Fysisk anläggning Anläggning för en fastighet Gemensam (gruppvis) anläggning (Anslutning till) Central anläggning 88 35

och en annan för avlopp Organisation och ansvar Enskild anläggning Gemensamhetsanläggning Verksamhetsområde för allmän anläggning Fysisk anläggning Anläggning för en fastighet Gemensam (gruppvis) anläggning (Anslutning till) Central anläggning 89 36