Denna plan är reviderad den:160122
KRISGRUPP Vid varje fysisk arbetsplats skall det upprättas en KRISGRUPP av enhetschefen, och som alltid sammankallar vid denna typ av kris. en skall bestå av personer som tillsammans kan arbeta snabbt och smidigt. Det kan vara personer med olika kunskaper, men framförallt att gruppen reagerar positivt tillsammans. I denna krisgrupp ingår ALLTID enhetschef/avdelningschef och han/hon är ALLTID sammankallande och ansvarig för gruppen (krisledare). I krisgruppen samlas man för att planera de aktiviteter som vid tillfället och utifrån den uppkomna situationen är aktuella. En kopia av denna lista skall lämnas in till kommunens centrala växel tel 0224-36000. Email: reception@heby.se Titel och namn Telefon till arbetet Dan Bergqvist 0224-362 61 Ulla Halling 0224-36272 Helen Ovebäck 0224-36071 Henrik Alriksson 0224-36275 Elisabeth Persson 0224-36265 Inger Lennvall 0224-36276 Christer Östlund 0224-36292 Kirsti Lukkarila 0292-71920 Krtistina Hedsten 0224-36293 OBS! Receptions-, och expeditionspersonal som tar emot inkommande samtal, bör inte vara med i krisgruppen. Mobil och telefonnummer finns i plan på skolan expedition samt i krislådan. MER OM KRISGRUPPENS ARBETSUPPGIFTER sid. 19 OMEDELBAR ÅTGÄRD KONTAKTA ENHETSCHEF eller NÅGON ur krisgruppen. Chef sammankallar krisgruppen med det snaraste och en strategi görs upp. en informerar personal på enheten. Elever/brukare informeras enligt uppgjord plan, och som krisgruppen nedtecknat. Chef sköter all kontakt med massmedia dvs svarar på frågor från massmedia. Chef bör alltid informeras först. 2
DENNA KRISPLAN ANVÄNDS VID FÖLJANDE SITUATIONER Vid brand, allergichocker m.m. reagerar arbetsplatsen efter de planer som finns utarbetade inom enheten. Detta kan vara planer som används vid: - Handlingsplan för utrymning vid brand. - Hur hantera en allergichock? - Hur hantera ett epilepsianfall? - Handlingsplan för att hantera en olycka vid handhavandet av brandfarliga och explosiva varor. - Plan för evakueringslokaler. - Plan för hur en utvärdering av krissituationer ska ske. - Våld och hot mot tjänsteman - Plan för hur introduktion av nyanställda i enhetens krishanteringsplaner går till. När vi inom Heby kommun råkar ut för en kris; någon har drabbats av en allvarlig olycka, ett påbud om ett dödsfall kommer till enheten och som berör många, och när vi behöver bearbeta en psykologisk kris - då handlar vi efter denna KRISPLAN. Denna plan handlar om hur vi psykologiskt och socialt omhändertar drabbade och berörda på vår arbetsplats. Denna krisplan klargör vem som är ansvarig för vad, hur informationsflödet skall hanteras inom enheten och lämpliga åtgärder för att stödja de berörda. Tänkbara krissituationer kan vara; - När en elev skadas svårt eller avlider. - När elevs föräldrar eller syskon skadas svårt eller avlider. - När personal skadas svårt eller avlider. - Dödsfall genom självmord. - Allvarlig sjukdom hos elev. - Allvarlig sjukdom hos elevs förälder eller syskon. - Större katastrofer. - Vandalisering eller brand av skola. 3
DET HÄR MÅSTE VARA GENOMTÄNKT INNAN! För att denna plan skall kunna fungera MÅSTE varje chef ha ordning på följande: 1. Aktuella data för en medarbetare, med uppgifter om närmaste anhörig. Personalkort. 2. Aktuella data för barn/elever/brukare, med uppgifter om närmaste anhörig. Elevuppgifter. 3. Aktuella uppgifter om vilka som finns med på gemensamma resor utanför arbetsplatsen. Rutiner vid resor utanför arbetsplatsen. 4. Informerat alla om var Sorglådan finns, dvs en låda med ljus, ljusstake, vit bordduk, dikter och övriga hjälpmedel vid akut psykologisk kris tex vid dödsfall. Sorg låda iordningsställd. 5. Lista över namn till resurspersoner/stödkontakter tex kurator, sjuksköterska, präst, diakonissa, läkare mfl - som kan samtala med personer som behöver samtalshjälp för att bearbeta upplevelser, medmänsklig värme eller själslig vård. 6. Uppdaterad informationsplan/beredskapsplan i krisgruppen för hur tex. informationen i ett krisläge skall gå ut till eleverna i en skola, tex skall rektor/chef samla alla på en plats? eller skall eleverna samlas klassvis? och var skall informationen ske? etc Vem har ansvaret för vad? 7. Enhetschefen MÅSTE se till att KRISPLANEN revideras en gång per år för att ständigt vara uppdaterad på arbetsplatsen och att alla känner till den. 4
VID SVÅR OLYCKSHÄNDELSE sid 9-10 ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Vid behov av läkarhjälp: Larma 112 Vid behov se till att någon medföljer till sjukhus/läkare. Personal vid olycksplatsen Personal vid olycksplatsen Kontakta rektor. Personal vid olycksplatsen Kontrollera uppgifterna om vad som hänt. Rektor en samlas hos rektor. Rektor Undersök olyckans omfattning. Samla berörd personal för rapportering av skada, saknade, vem som var med om olyckan? Informera reception, expedition som i sin tur hänvisar frågor om olyckan till krisgruppen. Vid behov vid extraordinära händelser, upprätta ett samlingsrum för de berörda för samtal och reflektion m.m. Vid behov förmedlas kontakter till resurspersoner som tar hand om chockade personer. Kontakta anhörig (dock ej vid dödsfall detta hanteras av präst och polis) kontrollera innan kontakt tas att inte polis/sjukhus gör detsamma. Snarast Snarast Snarast Rektor Rektor och Vaktmästare v.g vänd sida Fortsättning från sida 9 ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Ta emot frågor från anhöriga. Fort 5
löpande Ta emot frågor från massmedia. Fort Rektor löpande Information till personal. Snarast I skola: Information till eleverna enligt skolans uppgjorda plan. Snarast Skriftlig information till personalen. Snarast Rektor Stödkontakter förmedlas vid behov till elever. Uppföljning och utvärdering. Snarast Inom en månad 6
VID DÖDSFALL AV PERSONAL INOM ENHETEN ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Rektor underrättas först. Rektor underrättar all personal. Rektor I skola: Den berörda klassen underrättas öppet och sakligt av sin lärare. Elevhälsan medverkar. I skola: Skolans övriga klasser underrättas av sina lärare samtidigt. När samtliga på enheten underrättats om dödsbudet, hissas flaggan på halv stång. I skola: en utser en person som kontaktar föräldrarepresentanterna i skolan. Jordfästningsdagen eller annan lämplig dag hålls en minnesstund för alla på enheten. I personalrummet på begravningsdagen bör den avlidne hedras med blommor, ett fotografi och levande ljus. I skola: Om klassen deltar, berätta ingående om vad som kommer att ske vid jordfästningen. OBS! Beakta alltid de anhörigas önskan. Uppföljning och utvärdering Snarast Fortlöpande Inom en månad Personal/ lärare Personal/ lärare Rektor Rektor Rektor Personal/ lärare 7
VID DÖDSFALL AV ELEV INOM ENHETEN sid 13-14 ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Rektor underrättas först. Rektor underrättar personal. Rektor Den berörda klassen underrättas öppet och sakligt av sin lärare, som sedan om möjligt behåller klassen resten av dagen. Elevhälsan medverkar. Skolans övriga klasser underrättas av sina lärare samtidigt. När samtliga på enheten underrättats om dödsbudet, hissas flaggan på halv stång. Flaggan hissas även på halv stång under jordfästningen och halas efter jordfästningens avslutning i topp varefter den halas omedelbart eller vid solens nedgång. en utser en person som kontaktar föräldrarepresentanterna i den avlidne elevens klass. Dessa kan muntligt eller skriftligt informera resterande föräldrar. Jordfästningsdagen eller annan lämplig dag hålls en minnesstund för alla på enheten. I krisgruppen kommer man överens om vilka som deltar på begravningen. Om klassen deltar på begravningen, berätta ingående om vad som kommer att ske vid jordfästningen. Personal/ Lärare Personal/ Lärare Rektor Rektor Personal/lärare v.g vänd sida 8
ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Deltagande i jordfästningen bör vara frivilligt för den enskilda personalen/ eleven. Rektor OBS! Beakta alltid de anhörigas önskan. Uppföljning och utvärdering Inom en månad 9
ELEV SOM MIST EN NÄRA ANHÖRIG ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Rektor underrättas först Rektor beslutar i samråd med krisgrupp hur information ges. Åtminstone rektor och lärare bör vid lämpligt tillfälle tala enskilt med eleven och visa sin medkänsla: - vara finkänslig, inte påträngande - ta reda på om eleven vill att man berättar om vad som hänt för klassen - ta reda på om eleven vill samtala med någon om vad som hänt. Klasskamraterna och läraren beaktar elevens sorg med blommor eller en stilla stund eller annat som känns naturligt för att stödja eleven i hans/hennes sorg och därmed visa empati för det som drabbat eleven. Om eleven blir borta från skolan, och man vet att det beror på anhörigs död, ta kontakt med familjen/eleven. OBS! Beakta alltid de anhörigas önskan. Uppföljning och utvärdering Snarast Inom en månad Rektor Personal/lärare Personal/lärare rektor 10
BOMBHOT ÅTGÄRD NÄR? VEM ANSVARAR? Försök spela in samtalet fördröj samtalet. Den som får samtalet. Notera kännetecken ung/gammal, man/kvinna, dialekt m m. Kontakta rektor, som tar över ansvaret. Underrätta polisen. Rektor Utrymning? I samråd med polis chef beslutar och kallar på krisgrupp. Uteblir utrymning släpp ej ut information. Vid utrymning gäller nedanstående: TID för utrymning bestäms snabbt. Kalla in Heby fastigheter AB/vaktmästare samt hela krisgruppen. ansvarar för information om utrymning till samtliga. Vid utrymningen kontrollera att alla utrymmen är tomma (vaktmästare/rektor). Placera ut vakter vid ingångar (vaktmästare/rektor/exp. personal) Ev. återsamling i ej bombhotad lokal för samtal mellan elever, personal, krisgrupp och polis. Efterbearbetning i skola sker med handledare i klassen enligt ordinarie schema. Elevhälsan medverkar. Behov av debriefing? se sid 22 Uppföljning och utvärdering Fort löpande Fort löpande Inom en månad Personal /lärare Personal /lärare rektor 11
Exempel på ARBETSUPPGIFTER ATT TA TAG I FÖR EN KRISGRUPP Dela upp medarbetarna i krisgruppen i klara och tydliga roller; krisledare (alltid rektor), telefonist, administratör (gör checklistor, protokoll, vem-gör-vad-listor, meddelanden), sammankallande - till täta möten, informatör - för oroliga anhöriga, matperson, - stödperson-förmedlare, etc. olika roller för att kunna hantera situationen. Specificera följande i krisgruppen: Vem ansvarar för att: Skaffa information vilken typ av information. Samla/kontakta/informera personalen. Organisera åtgärderna. Informera/ta hand om massmedia. Hur ska personalen/eleverna informeras: Klassvis eller alla tillsammans? Behövs det assistens från extern stödpersonal? Hur ska föräldrarna underrättas? Möte med föräldrarna? Skriftlig information? Vilken typ av åtgärder krävs: Klassrumssamtal? Ritualer i klassrummet? Jordfästning? Andra symboliska uttrycksformer? Uppföljning i grupp debriefing? Individuell uppföljning? PBU och BUP mottagning kontaktas? Kontakt med hemmet? Prioritering av aktiviteter: Vad är väsentligt? I vilken ordning bör aktiviteterna genomföras? Kartläggning/insamling av fakta: 12
Vem/vilka är drabbade? o barn/elev/personal Vad har hänt? o olycka o svår sjukdom o självmord/mord o annan traumatisk händelse När skedde det? Hur och var skedde det? o i skolan/arbetsplatsen o utanför skolan/arbetsplatsen o vilka var omständigheterna Var finns de olycksdrabbade nu? Vem har lämnat informationen? Vilken information har förmedlats? Vem har erhållit informationen? Vem mer måste informeras? Föräldrar? Närstående? Hur ser situationen ut nu? Vad behöver göras? Vilka resurspersoner finns? Informationen till personalen Meddela på ett sakligt sätt till personalen: Vad som hänt. Var öppen, ärlig, konkret, klart och tydlig. Vem som är utsedd som stödperson. Ev. vikarier. Planerad minnestund/samlingsrum/andaktsrum. Se till att krisgruppen har den samlade Informationen om vad som hänt! Andra praktiska uppgifter för krisgruppen att fördela: 13
Vid behov ordna ressällskap till bostaden för den drabbade. Förmedla kontakt med arbetskamrat eller annan lämplig person som kan ställa upp för samtal och efterföljande kontakt. Polisanmälan om ett brott skett på arbetsplatsen. Vid behov förmedla psykologkontakt. Förmedla kontakt med andra krisgrupper/nätverk. Hjälpa till med planering av den närmaste tiden för den drabbade om han/hon har behov av hjälp. Meddela växelreceptionen i kommunen om vad som hänt vid en större olycka. Göra i ordning papper om skadeanmälan eller anmälan om tillbud till f-kassan. Uppföljningssamtal med inblandade efter en vecka. Ha bevakning på sjukfrånvaron för den drabbade. Se till att det skickas en kondoleansbukett till de anhöriga vid någons dödsfall. Blommor eller krans till avliden medarbetare eller elev. Underrätta personalkontoret om en medarbetare avlidit dödsannons bör infogas dagen efter familjens annons. Förbereda minnesstund. Uppföljning och utvärdering 14
VAD INNEBÄR FLAGGNING PÅ HALV STÅNG? Flaggan hissas på halv stång den dag då dödsfallet inträffar eller dagen efter dödsbudet. Flaggan hissas även på halv stång (2/3 av flaggstången) under jordfästningen och halas efter jordfästningens avslutning i topp varefter den halas omedelbart eller vid solens nedgång. Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp, varefter den halas ner till angiven höjd. ( Vid flaggning på halv stång på fristående flaggstång, skall flaggan vara hissad till den 2/3 av stångens höjd.) När? Dödsdagen Dagen efter dödsbudet. Under jordfästningen Rektor DEBRIEFING STÖDSAMTAL VID CHOCKUPPLEVELSER - Debriefing är en teknik och ett begrepp inom katastrofpsykiatrin som avser den psykologiska bearbetningen eller behandlingen av anställda som deltagit i situation eller händelse exempelvis, katastrof, stor olycka, dödsfall eller allvarlig skada hos arbetskamrat, när en hårsmån skiljer från en katastrofal utgång m.m. Arbetsledningen skall vara uppmärksam på behov och omständigheter som på kallar debriefing. Den har ansvaret för att genomförandet kan äga rum och kan också initiera detta, när behov äger rum. Varje anställd har också möjlighet att påkalla debriefing. Alla som varit med om en händelse bör delta. Detta samtal bör ske inom 72 timmar efter det att olyckan skett. Syftet med debriefing är att man tillsammans ska konfronteras med vad som verkligen har inträffat och därmed reducera onödiga/felaktiga fantasibilder. Vidare kan man således mildra/normalisera dessa reaktioner, vilket gör det lättare för den enskilde att gå igenom händelsen utan alltför starka minnesbilder. För att kunna genomföra en lyckad debriefing, krävs naturligtvis att de drabbade personerna är motiverade, och som regel är de drabbade mest motiverade i ett tidigt skede direkt efter händelsen när chockfasen är över. (DEBRIEFING krisstöd en väg till bättre arbetsmiljö, Torbjörn Sievertsson, ISBN 91-971045-54-8). 15
PERSONALKORT Uppdaterad den: Namn Personnummer Arbetsplats Bostadsadress Telefon hem Postnummer E-mail hem Närmaste anhörig att kontakta / namn Telefon bostad Adress Telefon arbetet Mobiltelefon Anhörig nr 2 att kontakta/ namn Telefon bostad Adress Telefon arbetet Mobiltelefon Övrigt som Du vill att vi skall veta: Personalkortet kommer att uppdateras varje år av chef för enheten för att vi snabbt och enkelt skall ha möjlighet att nå din nära anhörig t.ex om det händer dig något i en olycka eller dylikt, eller om vi behöver få kontakt av annan anledning. Personalkorten kommer att förvaras hos närmaste chef. OBS! Detta personalkort är konfidentiellt och kan innehålla hemligt nummer! 16
ELEVKORT FÖR LÄSÅRET / Elevens namn Personnummer Klass/grupp Bostadsadress Telefon hem Vårdnadshavare/förälder 1 namn Telefon bostad e-mail Adress Telefon arbetet Mobiltelefon Vårdnadshavare/förälder 2 namn Telefon bostad e-mail Adress Telefon arbetet Mobiltelefon Övrigt som Ni vill att vi skall veta: Elevkort kommer att samlas in inför varje nytt läsår av skolan för att vi snabbt och enkelt skall ha möjlighet att nå vårdnadshavare/föräldrar vid behov. Elevkorten kommer att förvaras hos klasslärare/mentor och hos expeditionens personal. Var vänlig och kontakta expeditionen på skolan om ni byter adress eller telefonnummer under läsåret. OBS Detta elevkort är konfidentiellt och kan innehålla hemligt nummer! 17
Exempel på RUTINER VID KOLLEKTIVA RESOR UTANFÖR ARBETSPLATSEN/SKOLAN PÅ ARBETSTID/ STUDIETID. När personal/elever lämnar arbetsplatsen/skolan för studieresor eller utflykter med ett eller flera gemensamma färdmedel, skall anmälan göras till respektive reception/ expedition/ enhetschef/ rektor/ på särskild blankett och en daterad deltagarförteckning lämnas in. Skolenheten kan använda kopierade grupplistor och bocka av respektive elev som faktiskt följer med på resan/utflykten. Datera listan, lämna in den och fyll i den särskilda blanketten inför resan/utflykten. Med på resan skall alltid läraren ha telefonnummer till några ur krisgruppen, för att snabbt kunna nå dessa personer vid en olycka. Lärare skall förvissa sig om att de barn som är i behov av en viss medicin, har denna med sig. Se typexempel nedan på Uppgifter i samband med studieresor. Avresedag och tid: Resmål: Beräknad återkomst/ dag och tid: Resväg: EV. övernattningsplats: Ledare: Mobiltel. till ledare: Färdmedel: Ev.Transportföretag och telnr: Deltagare enligt daterad bifogad förteckning inlämnad: Ansvarig uppgiftslämnare: Datum: 18
Sorglådan finns vid skolsköterskan och den innehåller: Linneduk stor Linneduk liten 2 ljusstakar + vita ljus + värmeljus, tändstickor 1 vacker vas Näsdukar Fotoram 2 ex av krisplan 3 diktkompendium Musik 19
Exempel på en MINNESTUND ÖVER EN DÖD KAMRAT En minnesstund känns ofta rätt om någon arbetskamrat gått bort. Minnesstunden kan vara av olika karaktär beroende på hur nära arbetskamraten var, hur plötsligt döden kom, vilken ålder kamraten var i osv. Minnesstunden bör lämpligen äga rum på den arbetsplatsen dagen efter dödsfallet i något avskilt rum. Familjen underrättas om att minnesstund kommer att äga rum, och inbjuds att närvara. Kontakta präst. Under minnesstunden bör ett fotografi av den bortgångna, en enkel bukett och levande ljus vara tänt på ett bord med en diskret duk. Minnesstunden inleds med ett musikstycke. Minnesstunden bör innehålla några ord om den döde, och bör lämpligen hållas av någon rektor. Präst talar. Någon läser en dikt och därefter hålls en tyst minut. Minnesstunden avslutas med ett musikstycke. 20
Exempel på DIKTER OCH MUSIK VID SORG Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden. Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut. Han gick från soluppgång till soluppgång. Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge då han kom. Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång. Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat började han gå. Döden tänkte jag mig så. Bo Setterlind När du saknar mig gå till ditt inre och jag skall vara där. Jag blir ditt hjärtas röst som ger dig styrka att orka leva utan mig. Okänd Det finns ett hav som ingen ser Det finns en grav där ingen dör Det finns en sol som ej går ner Det finns en strand i varje själ Och om du vill ditt väl förstå Och vara fri där molnen gå Så bygg en värld att leva i Nu gäller det ditt liv ditt eget liv. Det finns en värld som ej förgår Det finns ett brev som ingen läst Det finns en vind som allt förstår Det finns en frihet utan sår. Bo Setterlind 21
MUSIK Alvengren Susanne Dahlgren Eva Fauré Gabriel Clapton Eric Andersson, Benny Rachmaninov Sergei Grieg Edvard J:son Lind Björn John Elton Paulsson Anders Schaffer Janne Fristorp Göran Tidens hjul Vem tänder stjärnorna Cantique de Jean Racine Tears in heaven Tröstevisa Vocalise Morgonstämning Härifrån till evigheten Song for a guy Amazing grace Så skimrande var aldrig havet Cavatina Exempel på ett KONDOLEANSBREV Till Vi på arbetsplatsen xxx ber att få framföra vårt varma deltagande i den stora sorg som drabbat Dig/Er. För att hedra minnet av XX:s minne kommer vi den. kl. att hålla en minnesstund i Du/Ni är varmt välkomna att närvara vid denna minnesstund. Kan lämpligen skrivas på ett litet kondoleanskort. Böcker och information kurator Hemsidan Pärm 22