Kollektivtrafikens barriärer. Kort delseminarium

Relevanta dokument
Kollektivtrafikens barriärer

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Funktionshinder i kollektivtrafik

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?

Så tycker resenärerna. Christina Axelsson, ordförande Resenärsforum

Transport Fakta i korthet

Regeringsuppdrag om förbättrat kunskapsunderlag om järnvägstransporter

Kollektivtrafikens barriärer kartläggning av hinder i kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafik. Uppdrag enligt regleringsbrev avseende Trafikanalys

Funktionshinder i kollektivtrafik

Jönköpings Länstrafik - JLT

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Förutsättningar för ett samlat regelverk för skolskjuts, färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst i Markaryds kommun

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Svar på Trafikanalys svar angående Skrivelse om Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen

YTTERLIGARE LÖSNINGAR

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Regional resvaneundersökning för Stockholms län lägesrapportering

Inrikes persontransport en handlingsplan

November September Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

Regional superbuss - samverkansutmaningar för att utveckla regional kollektivtrafik

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

KALLELSE. Minnesanteckningar. Rådet för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Storgatan 40 UMEÅ

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Utblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Miljöaspekt Befolkning

Svenska Färdtjänstföreningen. Per Junesjö SFF

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Jönköpings Länstrafik

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Svar på remiss Särskilda persontransporter- moderniserad lagstiftning för ökad samordning (SOU 2018:58)

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

MINNESANTECKNINGAR 1 (6)

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Startmöte för Realtidsrådet

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Vi vet att tillgänglighet lönar sig för vi har räknat på det. Dags att tänka på nya sätt

3j SJÖFARTSVERKET J

Regional attityd- och resvaneundersökning

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Trafikanalys Hinder i kollektivtrafiken 2019

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Ulla Sahlström Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen

Pressrelease Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Uddevalla. Kollektivtrafik

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut

Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter

Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Tillgänglighetsindikatorer

Kollektivtrafiklagstiftningen

Seminarium samordning trafikantveckan Anna Claesson, marknadschef

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Uppföljning av trafikförsörjningsprogram - Vision och mål för den regionala kollektivtrafiken

Lägesrapport december 2016

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Världens modernaste stadstrafik

HSO:s synpunkter på Regionalt trafikförsörjningsprogram

Välkommen till kickoffseminarium Härnösand 20 februari

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer

Kollektivtrafik för funktionshindrade

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

Transkript:

Kollektivtrafikens barriärer Regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning MERIT 23 maj 2019 Hotel Clarion Jönköping Kort delseminarium Tom Andersson

Agenda för delseminarium 1. Tankeexperiment 2. Resultat av befolkningsenkät 3. Andra observationer och reflektioner 4. Övning Mognadsfrågor 1

Tankeexperiment Antag: 1. Att du är Kvalitetsdirektör 2. Att det finns pengar för en av två satsningar: Pålitlig teknisk lösning för ombordstigning för personer som medför rullstol Erkänd omtyckt personalutbildning i etik och bemötande. Vad väljer du? 2

Grundfrågan: Hur påverkar hinder resandet? Allmänna hinder påverkar alla, men än mer påfrestande för personer med funktionsnedsättning: brister i service, bemötande och information. Särskilda hinder beror på funktionsnedsättning: höjdskillnader, allergena miljöer, brist på ledstråk och toaletter. Bildkälla: Resenärsforum 3

Befolkningsenkät 25 frågor om resvanor, hinder och erfarenheter Två frågor à 10 typer av hinder Tre öppna frågor om hinder Urval på 12 000 från Spar, varav effektivt netto på 11 083. 3 436 respondenter på screeningfrågor (31 %) 2 660 respondenter på alla enkätfrågor (24 %) Kön, ålder, kommun från Spar 13 inledande enkla screeningfrågor Hur ofta åker du bil? Hur ofta åker du kollektivt? Inkomst senaste halvåret? Studerar? Högskoleexamen? Bil i hushåll? Körkort? 4 frågor om funktionsnedsättning 2 frågor hjälpmedel/läkemedel 4

Funktionsnedsättning: En av tre (32 %) 5

Resmönster och hinder med buss Förkortningar: M Medicinsk, F Fysisk, P Psykisk, K Kognitiv, FN Funktionsnedsättning Minst 1 gång per vecka Aldrig Hinder Avstått resa Alla: 25 % 18 % 28 % 13 % M-FN: 25 % 27 % 41 % 32 % F-FN: 24 % 27 % 40 % 33 % P-FN: 30 % 22 % 42 % 34 % K-FN: 29 % 24 % 49 % 36 % > 1 FN: 25 % 26 % 52 % 45 % Hinder slår igenom på valet av färdmedel samt enskilda resor, inte på frekvensen av resandet. Denna styrs av pendlingsbehov. 6

Tre generella hinder för att åka buss Förkortningar: M Medicinsk, F Fysisk, P Psykisk, K Kognitiv, FN Funktionsnedsättning Trafik, service Fysiska-tekniska Information och miljö Annat Alla: 9 % 3 % 13 % 4 % M-FN: 19 % 5 % 14 % 2 % F-FN: 21 % 5 % 12 % 3 % P-FN: 19 % 8 % 26 % 6 % K-FN: 20 % 8 % 33 % 1 % > 1 FN: 26 % 7 % 21 % 2 % Fysiska-tekniska hinder är relativt viktigare för M-FN och F-FN; trafik-, service- och miljöhinder för P-FN och K-FN. 7

Mest utbredda hinder i rött 1. Spontan och flexibel hjälp och service 2. Trafik, byten, stress trängsel och utrymme 3. Fysiska hinder och säkerhet 8

Tillgänglighetsindex (TI) Poängsumma av 20 påståenden Positivt samband mellan resvanor med kollektivtrafik Positivt samband med enskilda resor (ej erfarenhet av att avstå) TI är genomsnittligt poäng för de tjugo påståendena om hinder att åka kollektivt. Varje påstående poängsätts på en skala +/-2, +/-1 och 0 beroende på värdering och formulering: Det är lätt att eller Det är svårt att. 9

Tillgänglighet som kvalitetsfråga Tillgänglighets- och tillitskedjan i kollektivtrafik är lika stark som dess svagaste länk. Allmänna och särskilda hinder är kvalitetsfrågor som bör hanteras inom ramen för ett och samma kvalitetsledningssystem. 10

Två grundperspektiv i kartläggningen Verksamhetsperspektivet och samhällets krav på kollektivtrafikens tillgänglighet (top-down) Resenärsperspektivet på resmöjligheter, sömlösa resor från dörr till dörr (bottom-up) Krav respektive behov som underlag för målstyrning och uppföljning. 11

Tillgänglighetsindikatorer MEDIATE - Methodology for Describing the Accessibility of Transport in Europe https://trimis.ec.europa.eu/sites/default/files/project/documents/20120404_171951_37824_d4_1_selfassessmenttool.pdf 12

Begränsade undersökningar och analyser Hinder det som begränsar en förmåga i en viss miljö omvärldsvillkor som försvåras av funktionsnedsättning Flera förmågor att röra/förflytta sig att orientera sig att vistas i olika miljöer att planera resor att förstå systemet att göra sig förstådd Bildkälla: SL Sällan beaktas förmågor och hinder i resvaneundersökningar och behovsanalyser. RVU Sverige inkluderar några få frågor om funktionsnedsättning. 13

Fragmentariska krav i regelverket, samt generella planeringsansvar Regelverket: isolerade och trafikslagsberoende krav på fysisk framkomlighet och navigering I praktiken: en varierande fysisk, biokemisk, social, kognitiv och psykisk miljö. Så även hinder Förordning (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA Lag (2010:1065) om kollektivtrafik 14

Nationell samordning och uppföljning Kvalitetsproblem med nationella nyckeltal: hållplatser och bytespunkter (TrV), samt fordon (FRIDA). Det nationella kunskapsläget om kollektivtrafikens tillgänglighet har blivit sämre, inte bättre. En ideell förening, Resenärsforum, har en bättre lägesbild än myndigheter och bransch. 15

Allmän regional kollektivtrafik i fokus Mer än 90 procent av alla resor med inrikes kollektivtrafik är samhällssubventionerad och regional. Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) har ansvar för mål, planer, åtgärder och information. Ifråga om infrastruktur har Trafikverket ansvar på nationell nivå och kommuner på lokal nivå. 16

Regionala mål, krav och planer Undantag Fordon och bytespunkter i nämnd ordning Fysisk framkomlighet och navigering i nämnd ordning Inom egna ansvarsområdet, sällan integrerat Oklara begrepp och definitioner Lagstiftaren lär inte komma med detaljerade riktlinjer och standarder. 17

Funktionshinderrörelsens perspektiv Vissa förbättringar, främst av fysisk och teknisk natur, men långsamt, med brister i samordning Brister i hantering av kvalitetsfrågor, information och service, oregelbundet, inte systematiskt. Ofta fokus på färdtjänst i regionala samråd, varmed fokus hamnar på behov bland berörda grupper Bra samråd i storstadsregioner, speciellt Region Stockholm där politiker involveras. 18

På gång på Trafikanalys Nytt projekt för utveckling av nationell måluppföljning Två perspektiv: behov respektive måluppfyllelse Deadline: september 2019 19

Exempel på mognadsfrågor sömlösa resor 20

För mer information och slutrapport https://www.trafa.se/funktionshinder https://www.trafa.se/kollektivtrafik/anvandbarhet-ikollektivtrafik-8307/ Tack!