STOCKHOLMS SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNING FÖRVALTNINGSLEDNINGE N Till Socialtjäntnämnden SID 1 (22) 2008-03-31 Underlag till budget för 2009 och inriktning för 2010 och 2011 Förlag till belut 1. Socialtjäntnämnden belutar att hänvia till förvaltningen förlag till underlag till budget för 2009 och inriktning för 2010 och 2011. 2. Socialtjäntnämnden förelår budgetjutering för ökade kotnader med 8,0 mnkr till tidigare belutad reguljär verkamhet. 3. Tjänteutlåtandet överlämna till kommuntyrelen. 4. Paragrafen jutera omedelbart. Dag Helin Eva C Sandberg Eddie Friberg Fredrik Jurdell Rita Kahn Stella Dellio Eva Sandberg www.tockholm.e/ocialtjantforvaltningen
SID 2 (22) Sammanfattning Nämnderna budgetunderlag ka redovia en övergripande och ammanfattande analy av verkamheten de kommande åren. Underlaget ka bekriva trender, utvecklingtendener, trukturella frågor, demografika förändringar amt effekterna av dea och eventuella åtgärder. I tjänteutlåtandet redogör för trender, utvecklingtendener, olika trukturella frågor, kommande ändringar i lagtiftningen och viktiga utvecklingområden under planeringperioden. Bedömningarna aver både nämnden eget verkamhetområde och det tadövergripande anvaret. Några av de frågor om ta upp är följande: Stödet till våldutatta kvinnor behöver förtärka. Arbetet med att implementera Stockholm tad program för kvinnofrid fortätter i taden nämnder och bolag. Under år 2008 kommer utredningen om det hederrelaterade våldet omfattning och karaktär i taden att lutföra. Utredningen betår del av en kartläggning av problemet omfattning och del förlag till åtgärder och förnyade arbetätt. Jobbtorgen kommer att ta över alltmer av taddelförvaltningarna reurer för arbetmarknadåtgärder. Förvaltningen verkamhet inom ramen för Stockholm arbetmarknadtjänter, START, blir ett komplement till Jobbtorgen. Överynen av taden verkamheter för utatta barn och unga om genomför under år 2008 förvänta reultera i flera utvecklingförlag för taden ociala barnoch ungdomvård, bl.a. hur öppenvårdinaterna behöver utveckla. Fler tidiga inater till målgruppen ungdomar och unga vuxna behöver utveckla. Det råder fortfarande brit på botäder för åväl peroner om tillhör LSS (lagen om töd och ervice till via funktionhindrade) peronkret 1 och 2 om för peroner om tillhör ocialpykiatrin. Arbetet med att få fram fler botäder behöver intenifiera och tydligare amordna över taden. Kvaliteten i inaterna för hemlöa förvänta öka genom den hemlöhetjour om planera. När jouren inrättat ka alla hemlöa om bor på härbärge eller akutboende få möjlighet till ett individuellt riktat töd och därigenom erbjuda ett mer långiktigt boende än härbärge eller akutboende. Vidare ka detta individuellt utformade töd innefatta behandling mot mibruk och pykik ohäla. Denna utveckling leder fram till en.k. vägen-vidare-garanti i enlighet med tidigare belut i taden. Det är i dagläget inte möjligt att bedöma kotnad- och intäktkonekvener av amtliga framtida förändringar. I ocialtjäntnämnden förlag till verkamhetplan för 2008 förelog dock tillkott av medel för ett antal olika inater om bedriv inom ramen för
SID 3 (22) nämnden verkamhet. Tre av dea utgör av reguljär verkamhet om det inte finn medel avatta för i nämnden ram: Kotnader för kvalificerad kontaktperon 3,0 Kotnader för ungdomtjänt 3,0 Kotnader för medling till unga brottoffer 2,0 8,0 mnkr Förvaltningen förelår att ocialtjäntnämnden begär budgetjutering för ökade kotnader med 8,0 mnkr fr.o.m. 2009 till den reguljära verkamhet om inte är finanierad inom ram.
SID 4 (22) Innehållförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 5 Kommunfullmäktige inriktningmål... 5 Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för företag och beök... 5 Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra... 5 Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva... 6 Socialtjäntnämnden anvarområden... 6 Kommunfullmäktige inriktningmål: Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för företag och beök... 7 Tilltånd och tillyn enligt alkohollagen utveckling av e-tjänter... 7 Kvinnofrid... 8 Tryggare tad... 9 Arbetmarknadfrågor... 9 Ekonomikt bitånd... 10 Kommunfullmäktige inriktningmål: Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra... 11 Kompetenutveckling för peronal inom individ- och familjeomorgen... 11 Barn och ungdom... 12 Funktionhinder... 14 Mibruk och hemlöhet... 16 Rådgivande verkamheter... 19 Utveckla tödet till frivilligorganiationer... 19 Kommunfullmäktige inriktningmål: Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva... 20 Medarbetarna... 20 Ekonomika bedömningar... 21 Lokaler... 21 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Specifikation av väentliga förändringar jämfört med kommunfullmäktige budget år 2008 Lokalförörjningplan
SID 5 (22) Bakgrund Utgångpunkt för arbetet med budgetunderlaget är belutad plan för 2009 i kommunfullmäktige budget för år 2008 med inriktning för åren 2009 och 2010. Större avvikeler eller förändringar jämfört med gällande plan för åren 2009 2010 ka analyera och kommentera. Analyen för perioden 2009-2011 ka fånga de viktigate frågorna om berör kärnverkamheten. Budgetunderlaget ka under repektive relevant inriktningmål redovia en övergripande och ammanfattande analy av verkamheten de kommande åren. Underlaget ka bekriva trender, utvecklingtendener, trukturella frågor och demografika förändringar amt effekterna av dea amt eventuella åtgärder. I detta ingår att beakta lokalförörjning, kompetenförörjning amt omtrukturering- och inveteringbehov. Nämnden ka även i underlaget beakta den konkurrenutättning och avknoppning om ka ke inom taden verkamheter. Detta tjänteutlåtande har utarbetat inom förvaltningen ledninggrupp. Ärendet har behandlat inom ramen för facklig amverkan. Kommunfullmäktige inriktningmål Nedan redovia i punktform under repektive inriktningmål förvaltningen förlag till trategika atningar för kärnverkamheten under perioden 2009 2011. Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för företag och beök Utveckla e-tjänter för anökan om erveringtilltånd Vidareutbilda peronal om arbetar med våldutatta kvinnor Reervera tillräckliga reurer för ökad efterfrågan på inater till unga om utatt för hederrelaterat våld Utveckla förvaltningen arbetrehabiliteringtjänter till ett komplement till Jobbtorgen Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra Öka amverkan med polien om utatta ungdomar Reervera tillräckliga reurer för inaten ungdomtjänt Ha beredkap för fler boenden och familjehemplaceringar för ungdomar om ökt ayl och fått permanent uppehålltilltånd (put) Ändra finanieringen av LSS-kollo (LSS lagen om töd och ervice till via funktionhindrade) Höja kvaliteten i inaterna för hemlöa genom bland annat hemlöhetjour och amverkan med andra aktörer Utveckla de tidiga inaterna för unga vuxna med mibrukproblem
SID 6 (22) Utveckla amverkan med landtinget om vuxna med komplicerad mibruk- och pykiatrik problematik inom intitutionvården Utveckla pengytem och genomföra upphandlingar Vidareutveckla kvalitetäkringarbetet och arbetet med evidenbaerade metoder Reervera tillräckliga reurer för ökad efterfrågan på rådgivning Stärka tödet till frivilligorganiationer Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva Fortätta arbetet för att klara kompeten- och ledarförörjning Fortätta effektivieringen av lokalytor Socialtjäntnämnden anvarområden Socialtjäntnämnden uppdrag och anvarområden kan indela enligt följande: Anvar att bereda ärenden om riktlinjer, principer och uppföljning inom ocialtjänten område förutom äldreomorg till kommuntyrelen i yfte att äkertälla den kommunala liktälligheten. Anvar att följa upp hur ocialtjänten utveckla i taden genom att amla in och redovia tatitik och andra uppgifter, analyera kunkap amt föra den vidare till kommuntyrelen och kommunfullmäktige. Anvar att på betällning från taddelnämnderna och mot erättning tillhandahålla via tjänter om kompletterar taddelförvaltningarna verkamheter där de inte har egna reurer, exempelvi intitutionvård för vuxna, barn och ungdomar, familjehem, LSS-kollo (LSS lagen om töd och ervice till via funktionhindrade) etc. Anvar för tadövergripande ocialtjänt när taden i övrigt har tängt, exempelvi ocialjour, kricentrum för kvinnor, uppökande verkamhet. Anvar för pecialitfunktioner om inte bedömt vara lämpliga att fördela på taddelnämnderna, exempelvi familjerådgivning och alkohol- och narkotikarådgivning. Anvar för amverkan med och töd till utomtående organiationer. Tilltåndgivning och tillyn vid utkänkning av alkohol enligt alkohollagen. Större delen av förvaltningen verkamhet utgör av driftenheter om inom repektive anvarområde varar för omorg om ocialt utatta peroner i taden. Dea verkamheter är viktiga delar av taden trygghetytem. Det är främt när det briter i trygghetytemen om ocialtjänten kommer i foku. Förvaltningen vill framhålla att det är av tor vikt att värna de ociala kärnverkamheterna om utgör det ytterta kyddet och därmed är en väentlig del av välfärdamhället.
SID 7 (22) Från och med år 2008 har ocialtjäntnämnden ett uttalat anvar för uppföljning av taden ocialtjänt och får även anvaret för taden forkning- och utvecklingarbete inom ocialtjäntområdet. Forkning- och utvecklingarbetet inom ocialtjäntområdet kommer under året att amla i en gemenam organiation, Preventioncentrum Stockholm. Preventioncentrum Stockholm ka tärka kopplingarna till aktuell forkning och amla erfarenheterna från taden amlade verkamheter. För att kvalitetäkra framtida belutunderlag behöver befintliga dataytem i taden utveckla. Arbetet med riktlinjer för handläggning behöver fortätta och ökad uppmärkamhet ägna åt ocialtjänten likabehandling av medborgarna i olika delar av taden. Nedan redovia aktuella utvecklingtrender och de frågor om är ärkilt aktuella inom förvaltningen driftverkamhet. Kommunfullmäktige inriktningmål: Stockholm ka vara en attraktiv, trygg och växande tad för företag och beök Tilltånd och tillyn enligt alkohollagen utveckling av e-tjänter Det finn ca 1 680 erveringtilltånd i Stockholm. Tilltåndenheten handlägger årligen mellan 2 500 och 3 000 ärenden om gäller erveringtilltånd i olika former. Vidare handlägg varje år ca 3 000 tillynärenden om reulterar i antingen återkalleler, varningar eller påpekanden. I arbetet med tillynen prioritera de alkoholpolitika målen. Tilltåndenheten finaniera med avgifter från branchen. Staden ka underlätta för företag genom att kapa enkla rutiner vid anökningar om tilltånd av olika lag. Förvaltningen har under 2008 påbörjat ett projekt för utveckling av e- tjänter vid handläggning av anökningar om erveringtilltånd. Det adminitrativa ytemet och e-tjänterna om koppla till det beräkna vara i full drift i januari 2010. Genom utvecklingen av en e-tjänt för anökan om erveringtilltånd lägg ockå grunden för en one-top-hop inom detta område. Dikuion har inlett med miljöförvaltningen om möjligheten att vid handläggningen av anökningar om erveringtilltånd amverka eller återanvända data om miljöförvaltningen tar fram för in e-tjänt aveende livmedelkontroll. Det vore deutom önkvärt att exempelvi anökan om markanvändning för uteervering, remier från brandförvaret och miljöförvaltningen hälokyddenhet amt andra myndigheter om polien och Staten folkhälointitut (anvarar för den årliga retaurangrapporten) kan integrera i e-tjänten och handläggningen därmed ytterligare effektiviera.
SID 8 (22) Kvinnofrid Stödet till våldutatta kvinnor behöver förtärka likom kyddet för olika grupper av våldutatta kvinnor, om inte ta emot av kvinnojourerna exempelvi mibrukande och funktionhindrade våldutatta kvinnor. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett åtgärdprogram för alla intitutioner och boenden inom förvaltningen om tar emot kvinnor. Utbildninginater planera för alla intitutioner och boenden om tar emot kvinnor, dv. även de intitutioner om tar emot både män och kvinnor. Utbildningen ka fokuera på genukunkap i vård och omorg av mibrukare och om män våld mot kvinnor. Samtidigt pågår en överyn över vilka kvinnoverkamheter om eventuellt kan amlokaliera. Relationvåldcentrum är ett pågående treårigt projekt om driv med medel från läntyrelen. Projektet om avluta under 2008, har hittill varit mycket framgångrikt. En utvärdering preentera av Erta Sköndal högkola i lutet av juli 2008. En bedömning om verkamheten ka fortätta i permanenta former efter projekttiden lut måte göra under året. Implementering av Stockholm tad program för kvinnofrid fortätter i taden nämnder och bolag. I metodutvecklingen uppmärkamma peciellt taddelförvaltningarna inater att bemöta våldutövande män eller partner amt äldre kvinnor och kvinnor med olika former av funktionnedättning. Under året kommer utredningen om det hederrelaterade våldet omfattning och karaktär i taden att lutföra. Utredningen betår del av en kartläggning av problemet omfattning och del förlag till åtgärder och förnyade arbetätt. Arbetet mot protitution fortätter med ärkilt foku på nätprotitution och trafficking. Socialtjäntnämnden ger ett omfattande töd till frivilligorganiationer om erbjuder kyddat boende och andra tödinater till kvinnor. Samarbetet med dea organiationer kommer att intenifiera under perioden. Förvaltningen aver att inhämta en bättre ammanhållen bild av problem och reurer för kvinnofridfrågor. Förvaltningen boende för tonårflickor utatta för hederrelaterat våld har tor efterfrågan på de åtta plater om för närvarande finn. Förutom det kyddade boendet driver man en öppen rådgivningverkamhet. Därtill har man ockå öppen jourtelefon dygnet runt. Gruppen unga om utätt eller rikerar att utätta för hederrelaterat våld och om öker hjälp beräkna öka, inte mint på grund av ökad kunkap bland profeionella om hederrelaterat våld, amt ockå då problematiken uppmärkamman av politiker, mamedia etc.
SID 9 (22) Tryggare tad Stödet till lokalt brottförebyggande arbete fortätter ärkilt när det gäller amverkan ocialtjänt, kola och poli. Det reviderade brottförebyggande programmet ka implementera och tudien om taden brottförebyggande arbete från år 2005 ka följa upp.. Förvaltningen fortätter uppföljningen av taden ungdomtjänt. Utbildningar för ocialekreterare planera för att tärka kvaliteten i arbetet med unga lagöverträdare. Förvaltningen fortätter Öterjöamarbetet med Helingfor och Riga om drogprevention. Samarbetet ker inom ramen för ett av Sida tött projekt BCPN Baltic Citie Prevention Network. Förvaltningen har edan år 2000 årligen genomfört en kampanj riktad till föräldrar med barn i åldrarna 13-17 år i Stockholm tad. Kampanjen har varit uppkattad av föräldrar och rönt mamedialt intree och har varit en viktig trategi i taden förebyggande arbete. Under 2008 förändra formerna för föräldrakampanjen och medel för över till en tadövergripande trygghetmätning. I fortättningen planera föräldrakampanjen och trygghetmätningen genomföra vartannat år. Under år 2008 kommer dock föräldrakampanjen ändå att genomföra. Det inamlade materialet från Stockholmenkäten 2008 ka bearbeta och publicera under 2009. Arbetmarknadfrågor Jobbtorgen Jobbtorgen tartade in verkamhet om planerat vid årkiftet 2007-2008. Förvaltningen har inför tarten bitått tadledningkontoret med en omfattande upphandling av inater och tjänter från externa leverantörer för jobbtorgen målgrupp. Under 2008 bedriv verkamheten vid jobbtorgen om ett projekt under kommuntyrelen. Nuvarande tjänteutbud kommer att analyera utifrån vad om ger bät reultat för målgrupperna och under år 2009 beluta om eventuell ny upphandling. Från och med år 2009 ka även gruppen förörjningtödtagare med funktionnedättning omfatta av jobbtorgen aktiviteter. Från 2009 ka en permanent placering av organiationen beluta. Flyktingmottagning Staden flyktingmottagande förvänta under 2009-2010 att ligga på en fortatt hög nivå. Antalet mottagna förvänt dock att junka från de hitorikt ett höga nivåer om gällt under 2006-2008. En föriktig uppkattning ger vid handen omkring 2 000-2 500 individer per år. Mottagningen förändra ockå generellt till följd av att antalet anhöriginvandrare till individer om fått permanent uppehålltilltånd blir betydligt fler (i huvudak kvinnor och barn med anknytning till tidigare enamkommande män). Förändringar i migrationöverdomtolen praxi förvänta leda till att antalet beviljade uppehålltilltånd för bl.a. irakier blir färre.
SID 10 (22) Det är angeläget att fortätta arbetet med en arbetlivinriktad introduktion. Förvaltningen kommer på olika ätt och tillamman med jobbtorgen att e på möjligheterna att öka antalet.k. integjobb, introduktionpraktikplater m.m. Arbetrehabilitering Förvaltningen rehabiliteringverkamhet tår inför en tor utmaning, när förutättningarna på rehabiliteringmarknaden är på väg att förändra. Jobbtorgen kommer att alltmer ta över taddelförvaltningarna reurer för arbetmarknadåtgärder. Förvaltningen verkamhet inom ramen för START blir ett komplement till jobbtorgen. START har redan fått klienter remitterade från dea för arbetförmågebedömning och utredning under fyra veckor. Det har i via fall rört ig om klienter med yttert komplicerad problematik. Förvaltningen arbetar med att utveckla olika projekt inom verkamheten. Ett av dea innebär en atning på klienter om återkommer ett flertal gånger. En annan projektidé är en verkamhetform med inlag av.k. grön rehabilitering. Denna verkamhet ka vända ig till långvarigt arbetlöa och jukkrivna med mycket vår problematik och innebär mycket vitele och yelättning i kog och mark, amtaltöd, avlappning, motion, motivation etc. Förvaltningen planerar ockå att införa en jobbpool med ett antal klienter om är långtidinkrivna inom verkamheten. Förvaltningen bedömer att utvecklingen av dea projekt kommer att medföra att tidigare år underkott kan undvika i framtiden. Den pecifika verkamheten KrAmi/Moa bygger på ett amverkanavtal mellan ocialtjäntförvaltningen, arbetförmedlingen och kriminalvården. De två enare myndigheterna har anlag för de placeringar om gör. Socialtjänten del i placeringar är intäktfinanierade, vilket gör att exempelvi när en klient från kriminalvården avlutat itt traff, men ändå behöver fortatt rehabilitering inom KrAmi/Moa händer det ofta att han eller hon inte bevilja bitånd. Kriminalvården har i det årliga regleringbrev om regeringen utfärdar för myndigheter uppmanat att ata på fördjupat amarbete med bl.a. ocialtjänten. Kriminalvården är mycket poitiv till att placera ina klienter om är i ett lutkede av trafftiden vid KrAmi/Moa, men tvekar ibland när man inte kan garantera klienten en mer långvarig inat än fram till de trafftiden är lut. Det finn 13 övriga KrAmi/Moa-verkamheter i landet. För alla dea är inaterna från ocialtjänten anlagfinanierade. En ådan finanieringform bör överväga ockå för Stockholm del. Det är ockå viktigt framöver att fortätta ata på rehabilitering i olika former och på olika nivåer, t.ex. i form av arbetträning i fritående organiationer regi. Ekonomikt bitånd Bidragberoendet påverka del av den rådande ituationen på arbetmarknaden och del av hur amhället amlade välfärd- och rehabiliteringinater är utformade.
SID 11 (22) Antalet bidragtagare har minkat de enate två åren och utvecklingen pekar mot att de bidragtagare om trot högkonjunkturen inte har tagit ig ur bidragberoendet är peroner med diffua arbethinder och mer komplex problematik. Sannolikt kommer peroner om tår relativt långt från arbetmarknaden på grund av olika ociala eller medicinka hinder att utgöra en allt törre andel av de bidragberoende i och med att antalet arbetlöa bidragtagare minkar. Det ökade flyktingmottagandet i taden kommer att påverka bidragutvecklingen med tigande kotnader på ikt, och det är angeläget att följa denna utveckling. Alltfler jukkrivna peroner om aknar arbete får in jukerättning från föräkringkaan indragen och hamnar i en gråzon mellan föräkringkaan och arbetförmedlingen. Dea peroner blir lutligen hänviade till ekonomikt bitånd för in förörjning. Därtill kommer de ca 15 % av bidragtagarna om utgör av peroner om aldrig kvalificerat ig för jukpenning. Regeringen kommer under våren 2008 ta tällning till ett förlag om innebär ett utökat och effektivare elektronikt informationutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och andra aktörer, i yfte att minka felaktiga utbetalningar från trygghetytemen. Förlaget innebär bl.a. ekretebrytande betämmeler amt en ärkild lag om anmälningkyldighet vilket kommer att medföra att taden erhåller en tor mängd underrätteler om felaktiga utbetalningar från andra myndigheter. Detta täller krav del på taden teknika ytem för mottagande och regitrering av inkomna uppgifter, del ett utvecklat arbetätt för utredning av eventuella bidragbrott. Förvaltningen bedömning är att utredningarna av eventuella bidragbrott bör ke av en tadövergripande funktion, om initialt motvara av 2 handläggare plu kotnader för utveckling av taden teknika ytem. Den totala kotnaden uppgår därmed till 1,5 mnkr. Kommunfullmäktige inriktningmål: Kvalitet och valfrihet ka utveckla och förbättra Kompetenutveckling för peronal inom individ- och familjeomorgen I takt med de ökade kraven på kvalitet och tillämpning av evidenbaerade metoder bör taden ta initiativ till en bred atning på kompetenutveckling inom individ- och familjeomorgen i likhet med vad om tidigare har gjort inom äldreomorgen och omorgen om peroner med funktionnedättning. Staden bör erbjuda möjlighet till vidareutveckling inom yrket för ocialekreterare för att dea ka kunna åta ig mer kvalificerade och pecifika arbetuppgifter. Socialtjäntförvaltningen bör få i uppdrag att tillamman med taddelförvaltningarna och de fackliga organiationerna göra en kartläggning över de utvecklingbehov om
SID 12 (22) finn bland taden ocialekreterare. Detta kulle kunna leda fram till ett utvecklingprogram om anger en kunkapatning över en längre tid. I nuläget är det vårt att uppkatta kotnaderna för detta. Inom andra programområden har dock betydande reurer tällt till förfogande för kompetenutveckling av peronal varför det är rimligt att motvarande reurer avätt för individ- och familjeomorgen. Barn och ungdom En överyn av taden verkamheter för utatta barn och unga genomför under år 2008. Överynen förvänta reultera i flera utvecklingförlag för taden ociala barn- och ungdomvård bl.a. hur öppenvårdinaterna behöver utveckla. Strukturerade arbetätt och metoder med forkningtöd använd alltmer med bättre anpaade inater och högre kotnadeffektivitet om reultat. Staddelförvaltningarna kommer att ha fortatt behov av töd i användandet av verkamhetytemet BBIC (Barn behov i centrum) amt för implementering av bedömningintrumenten ADAD (Adolecent Drug Abue Diagnoi) och SAVRY (Structured Aement of Violence Rik in Youth). Staden har tidigt tagit anvar för enamkommande, aylökande barn och unga genom att inrätta boenden för dea åväl om boenden när de fått uppehålltilltånd. Antalet enamkommande, aylökande barn och unga fortätter att öka och fler inater för dea behöver utveckla. Andelen ungdomar av taden befolkning kommer att fortätta att öka under de närmate åren. Mellan åren 2005 2010 beräkna åldergruppen 16 19 år öka med 8 % och för gruppen unga vuxna i åldern 20 24 år är prognoen en ökning med 9 %. Åldergruppen 12-22 år, om är målgruppen för taden ungdommottagningar, prognotiera öka med ca 4 %. Ökningen innebär en högre belatning och krav på ett effektivare utnyttjande av tillgängliga reurer. Arbetlöheten bland unga vuxna är oroväckande hög likom den rapporterade pykika ohälan bland ungdomar och unga vuxna. Fler tidiga inater om riktar ig till målgrupperna behöver utveckla, t.ex. att fånga upp ungdomar om hoppar av kolan i förtid. Samverkan mellan berörda myndigheter och frivilligorganiationer behöver tärka och vidareutveckla. Stockholm tad tobak- alkohol- och narkotikapolitika program (STAN- programmet) revidera under år 2008 och programmet för åren 2009-2011 kommer att fokuera på åldergrupperna 13-25 år. Revideringen kommer att utgå från nya forkningreultat amt från inriktningen i Viion 2030 Ett Stockholm i världkla.
SID 13 (22) Projektet Komet har edan år 2003 utvecklat ett antal evidenbaerade program om rör föräldrar och barn, förhållanden i kolan, förkolan och på SIS-intitutioner (Staten intitutiontyrele) amt en individualierad och behandlande form för föräldrar. En del program har utvärderat och för reterande är utvärderingar planerade. Ett av programmen ACT - Att hantera tre och främja häla har viat på goda och varaktiga effekter. Flera områden finn att utveckla, met aktuell är en modell för ungdomar på fritidgårdar. Ungdomjour Ungdomjouren och Ungdomektionen vid Länkriminalen ( ULK ) har under ett antal pilothelger amt på heltid under de enate fem månaderna provat en arbetmodell där en ocialekreterare arbetat tillamman med polien på fältet. Erfarenheterna från både poli och ocialtjänt är mycket poitiva. Samarbetet med polien på fältet fortätter under 2008 och en ocialekreterare avdela för uppdraget. Erfarenheterna under året får utvia om mer reurer för arbetmodellen behöver avätta under kommande år. För ocialtjänten innebär det att arbetet kan inleda i direkt anlutning till t.ex. gripanden och hurannakan. Fler ungdomar i rikzon har identifierat, även avvikna ungdomar om därmed kunnat överföra till lokal ocialtjänt eller Maria Ungdomenhet. Anmälningar om t.ex. briter i hemmiljön har förbättrat och ker betydligt mer kyndamt när ocialtjänten medverkar i initialkedet. Målet är att fler ungdomar i rikzonen ka identifiera för att kunna nå dea med olika tödinater. Ungdomtjänt Sedan januari 2007 finn Ungdomtjänt om en ny och fritående påföljd för unga lagöverträdare. Påföljden berör ungdomar under 18 år, undantagvi ockå ungdomar mellan 18-21 år, om gjort ig kyldiga till brott. Socialtjäntnämnden uppdrag är att för taddelnämnderna räkning tillhandahålla påverkanprogram och oavlönade praktikplater med handledartöd. Socialtjäntförvaltningen amarbetar med ocialekreterare och åklagare om uppföljningen av de dömda ungdomarna. De inater om gjort inom ramen för ungdomtjänt har i tort utfallit mycket bra. Det har viat ig att antalet domar om ungdomtjänt blivit betydligt flera än vad om förväntade inför införandet. Det är viktigt att påföljden genomför omgående för att ge den avedda effekten. Förvaltningen har att upp om mål att tiden mellan dom och inat får vara maximalt en månad. Genom intern omfördelning av medel, har Stockholm ungdomtjänt utökat med motvarande en halvtidbefattning. Under kommande period beräkna ytterligare utökning med två tjänter bli nödvändig, för att inte unga dömda ka behöva vänta på att fullgöra ungdomtjänt. För denna utökning akna medel.
SID 14 (22) Enamkommande aylökande barn och ungdomar Antalet ungdomar om får permanent uppehålltilltånd (Put) ökar i allt nabbare takt. Det innebär att det kan bli aktuellt för taden att ytterligare utöka olika former av boenden för dea ungdomar. Idag finn i förvaltningen regi 42 plater för denna grupp. Adoption Det har kett en påtaglig minkning av antalet adoptioner. Givarländerna föröker i ökad grad öka inhemka löningar och täller ockå högre krav på mottagarländer och preumtiva adoptivföräldrar. Detta tillamman kommer att innebära att antalet deltagare i den obligatorika föräldrautbildningen inför adoption (FIA) kommer att minka. Samarbetformer med andra kommuner i länet utred. Den öppna pedagogika verkamheten Spira för adopterade i åldrarna 0-6 år och dera föräldrar är idag är en verkamhet bara för boende inom Stockholm. Om beökfrekvenen minkar om en följd av färre adoptioner finn planer på att utveckla amarbetformer med andra kommuner i länet. Familjehem Socialtjäntnämnden anvarar edan januari 2007 för att rekrytera amtliga nya familjer, om taddelförvaltningarna behöver för barn och ungdomar i behov av placering. En ny och växande målgrupp aktuell för familjehemplacering är gruppen enamkommande flyktingbarn/ungdomar om fått uppehålltilltånd. Sedan höten 2007 har ocialtjäntnämnden i uppdrag att erbjuda taddelnämnderna plat i jourfamiljehem för barn i åldrarna 0-12 år. Verkamheten kommer att bygga upp ucceivt under 2008 för att edan vara helt utbyggd inför 2009. Funktionhinder Det råder fortfarande brit på botäder för åväl peroner om tillhör LSS peronkret 1 och 2 om för peroner om tillhör ocialpykiatrin. Under den kommande budgetperioden behöver arbetet med att få fram fler botäder intenifiera och tydligare amordna över taden. Kontinuerliga behovanalyer bör ligga till grund för fortatt utbyggnad av ett brett och varierat utbud av botäder. I amverkan med landtinget har ett projekt bedrivit om peroner med neuropykiatrika funktionhinder. En amarbetmodell teta under 2008-2009 och ka implementera i hela taden under budgetperioden om utvärderingen ger goda reultat. Förvaltningen medverkar i arbetet med införande av valfrihetytem för peroner med funktionnedättning. Detta ka följa upp under planperioden.
SID 15 (22) Peroner med funktionnedättning Verkamheten omfattar töd och ervice (i huvudak enligt LSS) till peroner om oftat har behov om kvartår hela livet men kan variera under livcykeln. Stockholm tad ger töd och inater till ca 7 700 peroner och antalet peroner har under åren varit tämligen kontant. Den valfrihetatning om gör i taden ka följa upp under perioden. Under budgetperioden kommer de förta rapporterna från funktionhinderinpektörerna att preentera, vilka kommer ligga till grund för olika belut. På tatlig nivå finn flera utredningar kring LSS-lagtiftningen, bland annat överyn av LSS vad aver huvudmannakap och vilka målgrupper om ka omfatta. Andra områden är aitanerättning, hjälpmedel, råd och töd amt daglig verkamhet. Eventuella kommande belut kan få ekonomika konekvener för taden. I en ärkild propoition förelå att ej verktällda belut enligt LSS från den 1 juli 2008 ka redovia på amma ätt om belut enligt ocialtjäntlagen (SoL). De ej verktällda beluten inom LSS-området var under 2007 drygt 100. En avgiftbeläggning för kommunerna av dea ej verktällda belut på motvarande ätt om gäller för ej verktällda SoLbelut kan få ekonomika konekvener för taden bland annat på grund av briten på botäder för peroner om tillhör LSS peronkret 1 och 2. Kotnaderna för taden kan ockå påverka av att ett nytt färdtjäntavtal om kommer att teckna i Stockholm län. Förhandlingar om avtalet pågår med landtinget inom ramen för KSL (Kommunförbundet Stockholm län). Tillamman med landtinget pågår ett arbete om bland annat amordnad planering, vilket ka leda till att ett gemenamt policydokument ta fram. Socialpykiatri Andelen pykikt funktionhindrade om ocialtjänten har kontakt med är ca 3 000 peroner per år, vilket utgör ca 6 promille av befolkningen. Tendenen vad gäller antalet peroner beräkna vara tämligen kontant, men utvecklingen går mot att allt yngre peroner behöver tödinater. Verkamheter behöver därför ockå utveckla för att möta nya behovgrupper. Från och med 2009 kommer möjligheter att få fram tatitik från DUR (dokumentation, utredning, reultat) att finna i taden paraplyytem. Under perioden kommer foku att ligga på: - Boendetödet utveckla. - Samverkan med landtinget pykiatri utveckla. - Överenkommeler med landtinget kring arbetet med peroner om omfatta av den nya lagtiftningen om öppen lutenvård. - Fördjupa arbetet med yelättningfrågor och underöka varför ca hälften av målgruppen inte deltar i någon yelättning.
SID 16 (22) - Utveckla metoder för motiverande och uppökande arbete för att förhindra t.ex. vräkningar. LSS-kollo Inom LSS-kollo är taddelförvaltningarna placeringar finanierade via anlag om finn inom ocialtjäntförvaltningen, medan länkommunerna köper plater av förvaltningen. Verkamheten bedriv både i egenregi och via entreprenörer. Genom åren har förvaltningen haft vårt att få anlaget att räcka då taddelförvaltningarna fattar belut om antal placeringar långt utöver vad om finn anlaget. Att ytterligare effektiviera i nuvarande verkamhet är inte möjligt, utan att kvalitet och äkerhet blir lidande. Under perioden befarar förvaltningen att budgetproblemen kommer att fortätta på amma ätt. Förvaltningen har dock i efterhand alltid fått tillägganlag i amband med belut om tertialrapport 2. Förvaltningen aner att anlaget för verkamheten bör e över för att redan från början täcka kotnaderna. Mibruk och hemlöhet Mibruk Staden behöver förtärka amverkan med andra myndigheter, vårdgivare och frivilligorganiationer om verkar inom mibruk- och beroendeområdet å att amhället amlade reurer kan utnyttja optimalt och peroner med mibrukproblem kan erbjuda bäta möjliga inater. Detta gäller inte mint peroner med problem i form av både mibruk och pykika eller neuropykiatrika funktionhinder, kriminalitet amt peroner med ubtitutionbehandling. En mycket tor del av taden kotnader inom vuxenvården går till olika typer av boendeinater. Det är angeläget att arbeta för mer långiktiga löningar av boendeituationen för de peroner om behöver töd i itt boende. Den totala efterfrågan från taddelförvaltningar av enheten utbud av vårdplater befara minka. En klar tenden redan nu, och om kan förvänta öka, är att taddelförvaltningar och andra köpare av vård i allt högre grad utvecklar olika vårdformer på hemmaplan. Fr.o.m. höten 2008 finn möjlighet att ta ut tatitik ur ASI-Net, om är ammankopplat med taden paraplyytem. Evidenbaerade arbetmetoder och ytematik dokumentation behöver vidareutveckla inom områdena förebyggande arbete, tidiga inater och vård- och behandling utifrån Socialtyrelen nationella riktlinjer för mibruk- och beroendevård. Generellt ett har ocialtjänten vårt att nå unga vuxna och peroner i ett tidigt kede av mibruk. Unga i rikzon för att utveckla mibruk behöver uppmärkamma tidigt och erbjuda lättillgängliga inater och unga med etablerat mibruk erbjuda vård- och behandlinginater om är anpaade till dera behov.
SID 17 (22) Peroner med mibrukproblem har vårt att ta ig ut på arbetmarknaden, detta gäller även peroner om genomgått rehabilitering. Dera möjlighet till arbete och/eller yelättning behöver utöka. Hemlöhet Socialtjäntnämnden har ett ärkilt uppdrag att amordna hemlöhetfrågorna amt driva och bygga boenden för hemlöa i taden. Utvecklingen inom hemlöhetområdet tar avtamp i ocialtjäntnämnden belut 22 november 2007 Ny inriktning i arbetet mot hemlöhet. Inriktningen är följande. Nya och växande behov Det har blivit fler yngre hemlöa på härbärgena. För att minka antalet unga vuxna på härbärgen påbörjade ett ettårigt projekt på ett akutboende i mar 2008 med medel från läntyrelen. Arbetet går ut på att få de unga vidare till andra boendelöningar och annan hjälp å nabbt om möjligt. Hur verkamheten ka fortätta efter projekttiden är ännu oklart. Fler utländka beökare med oklar legal tatu beöker frivilligorganiationerna och ocialtjänten olika enheter, vilket är ett växande problem. Förvaltningen har därför nyligen gjort en förta kartläggning av ituationen och kommer att lämna förlag till åtgärder under 2008. Idag finn fler hemlöa om bor länge på härbärge och om har medicinka behov. Där har de mycket må möjligheter att få ina behov tillgodoedda. HIV-poitiva hemlöa och dera pecifika behov har ockå uppmärkammat. Frågorna kartlägg för närvarande och kan leda till andra boendeformer alternativt andra inater framöver. Kvalitethöjning Ett förlag till hemlöhetjour håller på att arbeta fram. När jouren inrättat ka alla hemlöa om bor på härbärge eller akutboende få möjlighet till ett individuellt riktat töd och därigenom erbjuda ett mer långiktigt boende än härbärge eller akutboende. Vidare ka detta individuellt utformade töd innefatta behandling mot mibruk och pykik ohäla. Denna utveckling leder fram till en.k. vägen-vidare-garanti i enlighet med tidigare belut i taden. Foku kommer fortfarande att vara att lua de om bott länge på härbärge eller akutboende (långliggare) vidare. Målet är att antalet om bor på härbärge eller akutboende därmed ka minka, även direktintagen. Samverkan i detta arbete ka om idag ke med både frivilligorganiationer och privata entreprenörer på uppdrag av taden. I och med jouren kommer metoderna för arbetet med hemlöa på härbärge eller akutboende att kunna vidareutveckla. Samverkan och amlokaliering Ett förlag till en hemlöhetklinik utarbeta för närvarande. Fler verkamheter för hemlöa, både taden och landtinget enheter, kan integrera. Denna förtärkta amverkan
SID 18 (22) inom omatik-, beroende- och pykiatrik vård amt ocialtjänt kommer att öka förutättningarna för de hemlöa att kunna ta del av den vård de är i behov av. Tidiga inater Inom individ- och familjeomorgen faller ofta gruppen unga vuxna mellan tolarna när de inte längre är tillhör ungdomgrupperna. Få verkamheter riktar ig pecifikt till denna målgrupp. Det är önkvärt att fler peroner nå genom inater i ett tidigt kede, efterom ådana inater i ett långiktigt perpektiv är mer kotnadeffektiva än olika avhjälpande inater i enare kede när problemen hunnit bli befäta. Samtliga verkamheter inom förvaltningen om arbetar med ungdomar och unga vuxna har utvecklat och fortätter utveckla olika amarbetformer och program. Förvaltningen kommer ockå att öka medel via Central Baltic vilket är ett nytt program inom EU, med ambitionen att tärka redan exiterande amarbeten i Öterjöregionen amt att utveckla nya. Förvaltningen rådgivande verkamhet för alkohol- och narkotikaberoende har hög efterfrågan. Man har i uppdrag att prioritera unga mibrukare, invandrare, kvinnor amt föräldrar med hemmavarande barn. Andelen invandrare om hittill har tagit emot har varit låg. Ett angeläget utvecklingområde är att ockå nå denna målgrupp. Stöd-, omvårdnadboenden och behandlinghem Klienter inom töd- och omvårdnadboenden och behandlinghem har i allt högre grad än tidigare en komplicerad mibruk- och pykiatrik problematik. Detta förutätter ett mer utvecklat amarbete med landtinget och kriminalvården. Efterfrågan på inater för denna grupp förvänta öka under kommande år. Förvaltningen kommer att e över vilka anpaningar om behöver ke i verkamheten för att möta nya behov. Den totala efterfrågan från taddelförvaltningar av förvaltningen utbud av vårdplater torde dock minka. En klar tenden redan nu, och om kan förvänta tärka ytterligare, är att taddelförvaltningar och andra köpare av vård, i allt högre grad utvecklar olika vårdformer på hemmaplan. Ett prioriterat område för verkamheten är att mäta effekterna av de olika inater om gör för klienterna. Detta ker i ett projekt utifrån reultatuppföljningytemen Addiction Severity Index (ASI) och Monitoring Area Phae Sytem (MAPS). Effekterna mät både utifrån ett kund- och klientperpektiv. Projektet driv i amverkan med några taddelförvaltningar och Enheten för hemlöa. Erfarenheterna är poitiva vilket innebär att denna metod för att mäta effekter av vård- och behandlingarbetet, kommer att bli en integrerad del i hela verkamheten.
SID 19 (22) Rådgivande verkamheter Familjerådgivningen har under enare år haft en kontant hög efterfrågan, vilket gjort att väntetiderna är långa. Utredning om införande av kundval pågår. Om kundval inför och utbudet bredda är bedömningen att ca 500-1 000 nya ärenden per år kan tillkomma. Detta motvarar en årlig kotnadökning på ca 4-7 mnkr. Kötiden förvänta då minka till rimlig nivå. Utveckla tödet till frivilligorganiationer Det finn edan många år ett etablerat amarbete mellan taden och frivilligorganiationerna. De är viktiga amarbetpartner inom ocialtjänten verkamhetområden och verkar inom ett tort antal områden inom den ociala ektorn. Budgetomlutningen för verkamhetområdet är ca 120 mnkr och omfattar ca 100 organiationer. Frivilligorganiationerna är ett viktigt inlag i valfriheten för taden medborgare. De breddar ocialtjänten utbud och erbjuder alternativ. De av ocialtjäntnämnden prioriterade målgrupperna är följande: Utatta barn och ungdomar Våldutatta kvinnor Hemlöa och mibrukare Pykikt funktionnedatta Det är organiationer om arbetar för dea målgrupper om ka prioritera vid fördelningen av det ekonomika tödet. I budgeten för 2008 och i Viion 2030 Ett Stockholm i världkla framhåller kommunfullmäktige att de ideella föreningarna tår för en ärkild kompeten, att de arbetar utifrån värden och erfarenheter om gör att de kan nå männikor i tor utatthet och lycka kapa förtroende amt att dera arbete är viktigt för att minka utanförkapet i amhället. Förvaltningen delar kommunfullmäktige uppfattning att är det angeläget att tärka och vidareutveckla amverkan med frivilligorganiationerna för att kapa valfrihet och ökad livkvalitet för de met utatta. Det måte då ockå finna förutättningar för organiationerna att bedriva ett långiktigt och tabilt arbete för att möta enkilda behov. Om organiationerna ka kunna uppfylla de förväntningar om finn på dera inater bör taden e över anlaget för töd till frivilligorganiationerna om varit oförändrat under många år.
SID 20 (22) Kommunfullmäktige inriktningmål: Staden verkamheter ka vara kotnadeffektiva Medarbetarna Sjukfrånvaro, kompetenförörjning och ledarförörjning Sjukfrånvaron fortätter att junka i förvaltningen verkamheter. Under år 2007 har den junkit med 0,8 procentenheter till 6,6%. Arbetet med att minka jukfrånvaron ka fortätta och utveckla. Samtliga verkamheter ka involvera i detta arbete. Ett fortatt aktivt rehabiliteringarbete ka bedriva och de förebyggande inaterna förtärka, åväl vad gäller den fyika om pykoociala arbetmiljön. En modell för häloboklut, där häla relatera och analyera i ekonomika termer ka utveckla. Socialtjäntförvaltningen är en attraktiv och konkurrenkraftig arbetgivare om bland annat har en låg peronalomättning. För att attrahera ocionomer till ocialtjäntförvaltningen verkamheter även i framtiden, ker på olika ätt en förtärkning av amarbetet med högkolor i landet om bedriver ocionomutbildning. Konkurrenupphandlingar kan komma att innebära övertalighet och att kotnaderna för övertaligheten kan komma att öka under perioden. Åtgärder om planera i yfte att äkertälla ledarförörjningen är Fortatt arbete med att identifiera potentiella chefämnen och uppmuntra dem att öka cheftjänter. Förök med delat och tidbegränat ledarkap. Chef- och ledarkapprogram om komplement till taden chefkörkort. Staden medarbetarenkät är ett viktigt analyintrument för fortatt planering av åtgärder för att klara kompeten- och ledarförörjningen. En trategikt viktig fråga är att en antällning inom förvaltningen även fortatt framtår om attraktiv för peronalen, vilket gör dea till ambaadörer för förvaltningen verkamheter. Väl genomförda medarbetaramtal och kompetenutvecklinginater av hög kvalitet, relaterade till individuella utvecklingplaner och meta möjliga verkamhetnytta, är av central betydele. Särkilda atningar kommer därför att äga rum om genomförande av medarbetaramtal och individuella kompetenutvecklingplaner. Den förvaltninggemenamma kvalitetäkrade rekryteringproceen, om är under utveckling utgör ockå en viktig del i åväl kompeten- om ledarförörjningen. Förvaltningen har en hög ambitionnivå för jämtälldhet- och mångfaldarbetet. Olika inater kommer vidta för att förhindra alla former av dikriminering och trakaerier. Detta arbete är av tor betydele för att vara en attraktiv och konkurrenkraftig arbetgivare och klara den kommande kompeten- och ledarförörjningen och generationväxlingen.
SID 21 (22) Ekonomika bedömningar Utgångpunkten för underlag till budget för 2009-2011 är kommunfullmäktige plan för 2009. I bifogade bilagor återfinn kotnad- och intäktberäkningar för planeringperioden. Beräkningarna utgår från bedömd pri- och lönenivå 2008. Förvaltningen är medveten om att begäran om tillägganlag inte bör ke i detta ärende. Dock bedriv ett antal verkamheter inom ramen för förvaltningen om är helt eller delvi ofinanierade och om nämnden fått årliga tillkott för under 2007 och 2008. I ocialtjäntnämnden förlag till verkamhetplan för 2008 förelog tillkott av medel för ett antal olika inater om bedriv inom ramen för nämnden verkamhet. Tre av dea utgör av reguljär verkamhet om det inte finn medel avatta för i nämnden ram: Kotnader för kvalificerad kontaktperon 3,0 Kotnader för ungdomtjänt 3,0 Kotnader för medling till unga brottoffer 2,0 8,0 mnkr Förvaltningen förelår att ocialtjäntnämnden begär en utökning med 8,0 mnkr fr.o.m. 2008 till den reguljära verkamhet om inte är finanierad inom ram. Lokaler Förvaltningen har för närvarande knappt 100 kontrakt på ett 70-tal adreer. Förhyrd yta uppgår till ca 74 000 kvm. Den totala århyran beräkna till ca 77,0 mnkr. Förvaltningen arbetar aktivt med att få balan i lokalbetåndet, del genom effektiviering av lokalytor och del genom frånträde eller amutnyttjande. Verkamheter, främt boenden, om har briter i exempelvi brandkydd, tillgänglighet, miljö- och hälokydd amt livmedelhantering kommer att bli föremål för överyn under planperioden. Under planeringperioden kan ett antal boenden inom förvaltningen bli aktuella för amutnyttjande vilket ger möjlighet till frånträde av lokaler. Hyrenivåerna kan beteckna om tabila, men med en uppgång för nyare lokaler i city. För lokaler med mindre centrala lägen och tandard gör bedömningen att hyrenivåerna kommer att ligga kvar på nuvarande nivå under år 2008, för att enare eventuellt höja. Inom HVB Vuxna fatighetbetånd finn ett tort renovering- och ombyggnadbehov. Olika tillynmyndigheter blir alltmer aktiva i att beöka intitutionerna för att utöva tillyn och efter detta förelägga förvaltningen att åtgärda briter av olika lag. Detta i in tur genererar kotnader vilka måte lägga på vårdavgifter, vilket kan göra att preumtiva kunder på grund av kotnadläget väljer andra alternativ än placering inom förvaltningen vård- och behandlingutbud.
SID 22 (22) Ett problem om förvaltningen vill lyfta fram är nuvarande finanieringform vid om-, nyoch tillbyggnader. Hyrevärden, Micaa Fatigheter i Stockholm AB, tar ut ett hyretilllägg aveende amorteringar och räntor för byggnadinveteringen och verkamhetanpaningen. Denna kotnad tillkommer på den ordinarie brukvärdehyran enligt ramavtalet. Det innebär att den totala hyrekotnaden, och därmed ockå vårddygnpriet för intitutioner, kan bli å hög att t.ex. en amlokaliering av verkamheter i yteffektiva lokaler omöjliggör.