Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute



Relevanta dokument
Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Projekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report

Det nordiska samarbetet

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Fokus på ökad återvinning

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Håll Sverige Rent. Nov Per Nilsson Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Naturen till din tjänst

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Våga Visa kultur- och musikskolor

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Forest regeneration in Sweden

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?

Nya värdekedjor i skogen

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.

Vem är genomsnittsskogsägaren?

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Några material & Ekologi

Till Naturvårdsverket, Stockholm samt till Miljödepartementet (genom Magnus Bergström) för kännedom

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

TEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer:

Version 1 :

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin"

Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

KOMPLETTERING Ärendenr: NV NV Kammarrätten i Stockholm Box Stockholm

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad

En trilogi i två delar

Ekologi Så fungerar naturen

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

VEM STÄDAR I NATUREN?

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Lämmelårets uppgång och fall

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

den 26 mars - den 30 mars

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

Industrin är grunden f

i samverkan med det omgivande samhället.

Bakgrund Du har ansökt om att få fångstredskapet Bélisle 330 typgodkänt för fångst av bäver. Redskapet är en slagfälla.

Internationella karriärvägar

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i

Naturorienterande ämnen

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Inför nationella proven i Biologi

ärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

Transkript:

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Dagens Nyheter 2001 Lämmelår

Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien under 1900-talet hej

Elton 1924, Krebs m. fl. 2001 Cykler hos nordliga däggdjur Sålda pälsar av kanadalo 1821-1910 (Hudson Bay Company) Photo: Tomas Meijer

Att samla in data på sork och lämmel Slagfällefångst, levandefångst, experiment Long term live trappings and experiments Snap trappings in spring and autumn Photo: Tomas Meijer

Hur uppstår cykler? Data from Vindelfjällen Swedish National Environmental Monitoring Programme (Hörnfeldt & the Swedish Environmental Protection Agency) Genom täthetsberoende processer = processer vars effekt beror på hur många gnagarna är Direkta - beror av nuvarande mängd t ex konkurrens (föda), predation av generalist Fördröjda - mängd nu beror på tidigare mängd t ex predation av specialist som ökat i antal, föda som tagit slut och måste återhämta sig

Hur uppstår lämmel- och sorkcykler? Data from Vindelfjällen Swedish National Environmental Monitoring Programme (Hörnfeldt & the Swedish Environmental Protection Agency) Tre hypoteser Interaktioner gnagare rovdjur Interaktioner gnagare - föda Inre processer (stress, reproduktion)

Hur uppstår lämmel- och sorkcykler? Generalistpredatorer + migrerande predatorer: Direkt täthetsberoende Snötäcke Specialistpredatorer Fördröjt täthetsberoende Konkurrens om föda (direkt täthetsberoende)

Hur analysera data? 2-årsfluktuation Stabil Riktiga cykler

Förändring i gnagarcykeln i Norge 1880-1976 Henden m. fl. 2009.

Täthetsberoendet och cyklerna förändras hela tiden (Norge) Direkt täthetsberoende Fördröjt täthetsberoende Period 2 Fördröjt täthetsberoende Direkt täthetsberoende Henden m. fl. 2009.

Data Förändring i gnagarcykeln i Finland 1970-2011 Detta kommer publiceras i: Korpela et al. Non-linear effects of climate on boreal rodent dynamics: mild winters do not negate high-amplitude cycles Running title: Effects of climate on boreal rodent dynamics. Period 2 Global Change Biology: In Press..

Förändring i lämmel- och sorkcykeln i Sverige 1960-2008 Elmhagen et al. 2011

Förändring i gnagarcykeln i Västerbotten 1970-2011 Gråsiding/Gråsidemus Åkersork /Markmus Lämmel Miljöövervakningsprogrammet Hörnfeldt & Naturvårdsverket)

Förändring i gnagarcykeln i Västerbotten 1970-2011 Gråsiding/Gråsidemus Vår Höst Åkersork /Markmus Lämmel Miljöövervakningsprogrammet Hörnfeldt & Naturvårdsverket)

Förändrade cykler varför? Genom täthetsberoende processer = processer vars effekt beror på hur många gnagarna är Direkta t ex konkurrens (föda), predation av generalist Fördröjda t ex predation av specialist som ökat i antal, föda som tagit slut och måste återhämta sig

Effekt av lämmel- och sorkbete kan ses från rymden Olofsson et al. 2012

Kan ren- eller fårbete minskat födans kvalitet? - - -

Ims m.fl. 2007 Kan renbete påverka smågnagare? Positivt samband mellan ren och smågnagare Ev. negativt samband mellan ren och ripa (ej signifikant)

Saetnan m.fl. 2012 Kan fårbete påverka åkersork (fjällhed, centrala Norge)? Minskade vegetationens täckningsgrad något Påverkade inte födokvalitet (C. bigelowii, D. flexuosa, D. cespitosa, S. herbacea ) Ingen effekt på sork

Vädereffekt på både ren och smågnagare på Svalbard Stien m.fl. 2012

Gnagarcykler har kollapsat på många håll på senare tid - tyder på att det inte handlar om naturlig/slumpmässig variation Halsbandslämmel på Grönland D. groenlandicus Ims m. fl. 2008 Post m.fl. 2009

Påverkas gnagarcykeln av klimatförändring (snökvalitet)? Kausrud m.fl. 2008

Påverkas gnagarcykeln av klimatförändring (snökvalitet)? Kausrud m.fl. 2008

Lämmelcykeln i Sverige och klimatpåverkan? Angerbjörn m.fl. 2001 Johansson m.fl. 2011 Elmhagen m.fl. 2011

Klimat och gnagarcykler i Finland 1970-2011 Detta kommer publiceras i: Korpela et al. Non-linear effects of climate on boreal rodent dynamics: mild winters do not negate high-amplitude cycles Running title: Effects of climate on boreal rodent dynamics. Global Change Biology: In Press..

Föränderliga gnagarcykler komplexa samband Klimat Snö - kvalitet, kvantitet - regn-snö - subnivalt habitat Födotillgång - vilka växtarter - frösättning, bärproduktion Smågnagare - vilka arter - reproduktion, stress, överlevnad - konkurrens, facilitering Fragmentering av skog - skogsbruk, gammal skog Rovdjur - vilka arter - konkurrens, predation Gnagarcykler Krävs att vi undersöker flera arter, på samhällsnivå

Tack! Gnagarcyklerna i Fennoskandien förändras hela tiden Samtidigt förändras graden av direkt och fördröjt täthetsberoende Komplexa kopplingar till klimatet, går ej enkelt generalisera mellan områden Oklart med bakomliggande mekanismer (predation, födotillgång, samhällsekologi)