Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Relevanta dokument
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Skolenkät 2016, föräldrar förskoleklass

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Föräldrar om tidigt stöd på Spädbarnsverksamheten Tittut

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

När någon i familjen fått cancer

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Kultur för hälsa och vård

Kurser och aktiviteter

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Logens handlingsplan 2012/2013

Utbildningspaket 2014

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Svensk Vattenpolo SPELREGLER

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

Välkommen till BUP Kärnan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Fritidshemmets uppdrag

Brukarundersökning Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

LOKAL ARBETSPLAN 2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Projektet 2014 från ax till limpa!

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

När någon i familjen fått cancer

Brukarundersökning Älvsjö öppna förskola stockholm.se

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

S:ta Gertruds Förskoleklasser. Viggen Svalan Duvan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Habiliteringen Halland

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola

Kvalitetsdokument 2013/2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Såhär vill jag ha det i skolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kurser och aktiviteter

Transkript:

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Projektledare Marie Öste specialpedagog presentation av Anita Gyllenstein leg psykolog, leg psykoterapeut Mail: tittut.slso@sll.se Tel 08 123 350 75

Sidan 2 vänder sig till: Föräldrar inom Stockholms läns landsting vars barn (0-2 år) har rätt till insatser från Habilitering & Hälsa. Alla har fått ett svårt besked kring sina barn. När vi kom hit (till Tittut) var vi mer eller mindre i chocktillstånd

Sidan 3 Tittuts mål Att underlätta för familjen i den nya livssituationen. Var lite skeptisk från början, hade inte alls lust att tillhöra en speciell grupp

Sidan 4 Tittuts verksamhetsidé Alla har rätt att bemötas med respekt. Arbetet vilar på systemteoretiskt och psykodynamiskt tänkande, med ett salutogent perspektiv. Familjer har kapacitet att hitta lösningar. Processer blir starka i grupper där man har likartade erfarenheter och brottas med liknande frågeställningar.

Sidan 5 Tittut har under 22 år erbjudit: Snabb kontakt utan remiss. Tid, rum och kontinuitet. En vardagsnära behandling. Möjlighet att träffa andra i grupp. Enskilda samtal vid behov. Psykolog och specialpedagog som arbetar i team.

Sidan 6 Personal och arbetssätt Legitimerade psykologer och psykoterapeuter samt specialpedagoger, alla med lång erfarenhet. Kontakt och första besök. Enskilda samtal. Deltagande i grupp. Arbetar genom samtal och lek. Titt-in, avslut och utvärdering.

Sidan 7 Projektets syfte och mål: Sammanfatta 10 års utvärderingsmaterial och identifiera vad föräldrarna uppfattat som tidigt verksamt stöd. Att öka kunskapen om detta inom habiliteringen.

Sidan 8 Rapporten Har tolkats och analyserats i samverkan med forskningsledare och projektgrupp inom H&H. Bygger på 220 föräldrautvärderingar samlade under 10 år. Dessa har bearbetats, analyserats och klassificerats i fem verksamma kategorier.

Sidan 9 Fem verksamma kategorier Verksamhetens organisation. Behandling Personal Välbefinnande Social gemenskap Kravlös inställning, att få träffa andra i samma situation under under lättsamma former, råd och dåd från andra föräldrar, andningshål

Sidan 10 Verksamhetens organisation Dock trevligt överraskad hur genomtänkt allt är. Introduktionen var lugn och metodisk. Alla kan sitta i samma rum hela tiden, oavsett om man fikar, leker eller måste prata.

Sidan 11 Behandling Hade aldrig kunnat förutse hur viktigt det är att prata med någon helt oberoende som man får belasta med sina egna bekymmer. Fantastiskt helt enkelt!. Jag har fått hjälp att acceptera mitt barn.

Sidan 12 Personalens betydelse Skönt med kompetenta gruppledare, man känner att man kan få svar på sina frågor. Inga frågor eller känslor känns fel. Mycket tacksam för att vi blivit så väl omhändertagna.

Sidan 13 Social gemenskap, delaktighet Att träffa andra i samma situation och se att de är lika vanliga som vi. Tiden här har varit värdefull när man för en gångs skull inte behövde vara annorlunda. Att se andra barn med samma handikapp. Att veta att man inte är ensam.

Sidan 14 Att barnet får: Kamrater och deltar i grupp med andra barn och träffa andra vuxna. Positiva, goda upplevelser. Stimulans i samling, lek och av miljön. Ett framtida nätverk för hela familjen. Att han fått lära känna många andra barn och introducerats i att lära sig tecken genom sång och lek.

Sidan 15 Verksamt tidigt stöd Att det finns en mötesplats för barn och föräldrar i liknande situationer. Att få träffas kontinuerligt i tre timmar varannan vecka över tid. Att få samtala och bearbeta det svåra. Att bara få vara som en motpol till krav. Att kunnig personal leder gruppen, bemöter personligt och har erfarenhet.

Sidan 16 Effekter som beskrivs Social gemenskap- normalisering. Barnet får uppleva kamrater- utveckling. Stärkt föräldraidentitet kunskap. En hjälp, bekräftelse, att kunna förstå/ta till sig barnet ett stöd i övergången. Glädje, kraft, stressreducering, att få vara i nuet välbefinnande. När vi varit här mådde hela familjen bra och livet kändes ljusare.

Sidan 17 Välbefinnande Kan inte överskattas. Socialt, emotionellt, rubbet! Härligt att få komma till ett ställe där man inte känner stress eller jäkt. Det finns tid för samtal och reflektion. Nya kompisar. Gladare föräldrar efter varje Tittut besök.

Sidan 18 Presentationens namn alt. enhetens namn En viktig form av tidigt stöd är att landstingen förutsätter att familjer kan behöva stöd i övergången från ett förväntat föräldraskap till den nya livssituationen. Man har inte riktigt hittat sin roll hur man är som förälder. Det är lätt att man känner krav på sig under den första tiden. Familjer kan uppleva stressen länge

Sidan 19 Välbefinnande som mål? Små barn med funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att misshandlas (ur läkartidningen Pediatrics 2007 efter genomgång av forskning kring misshandel av barn med funktionsnedsättning.)

Sidan 20 Tack för ert intresse