FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete stark efterfrågan från kommunerna äldrevårdens etik
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
Perspektiv på geriatriken Geriatriskt forum oktober 2008
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
ÅLDERSFÖRDELNING AV YRKESVERKSAMMA GERIATRIKER 2006 Antal 120 100 80 60 40 20 0 <40 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-w år
REGIONAL FÖRDELNING AV GERIATRIKER 1995-2006 Antal per 100 000 inv. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1995 2000 2006
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortutbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
SVAG FORTBILDNING? Data ur Läkarförbundets fortbildningsenkät 2007*** 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8,8 5,6 Extern, d/år *, ** 1,2 0,6 Alla läkare Geriatriker 1,7 1,1 Intern, tim/v Egen fortbildn, tim/v (Läkartidningen webbnyhet 2008-09-19) * Lägst av alla specialiteter ** Hälften inte nöjda med kvaliteten 2006-07 (högst andel av alla) *** Tveksam datakvalitet pga låg svarsfrekvens
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS SVAGHETER svagt definierad roll i svensk sjukvård (stora regionala variationer) och internationellt osäker rekryteringsbas otillräckligt utnyttjande av IT svag fortbildning (?) risk för ålderssegregation? forskningen fokuserad mest på deskription och analys, mindre på intervention
NÅGRA AV GERIATRIKENS VÄGVAL Kirurgi? Expansionism? Darwinism?
NÅGRA AV GERIATRIKENS VÄGVAL: KIRURGI? Vilka patienter behöver oundgängligen geriatrisk kompetens? Var ska fokus ligga? Sluten- eller öppenvård? Rehab och palliativ vård vs. akutvård för äldre?
NÅGRA AV GERIATRIKENS VÄGVAL: EXPANSIONISM? Sjukvårdens största kundgrupp Expansionsmöjligheter: Akutmedicin för äldre, äldrepsykiatri, utvecklingsstörda vuxna, ickeyrkesinriktad rehab (alla åldrar), sjuka i serviceboende, pat m svår kronisk smärta, hembesök, förebyggande insatser hos äldre, etc. Profilering/subspecialisering Regionvård/second opinion
NÅGRA AV GERIATRIKENS VÄGVAL: DARWINISM? I ett vårdvalsystem skulle det krävas: adekvata ersättningar marknadsföring av geriatriken I andra konkurrensutsatta system krävs: adekvata ersättningar solid vetenskaplig dokumentation av effekter och kostnader för olika insatser (organisationsformer, metoder) utveckling av kvaliteten i alla dess dimensioner kvalitetsmätningar (register)
VAD ÄR KVALITET? GOD VÅRD SEX DIMENSIONER Det som görs i hälso- och sjukvården skall vara kunskapsbaserat och ändamålsenligt vara säkert ges i rimlig tid vara rättvist fördelat vara patientfokuserat vara effektivt (nyttja resurserna optimalt)
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete stark efterfrågan från kommunerna etiken
ÄR KUNSKAPEN SYSTEMATISERAD? Tre systematiska översikter i Cochrane Library under sökorden geriatrics och geriatric medicine : Rehab av äldre på vårdhem, sjukhus eller öppenvård? Effekt av fysisk aktivering under akut sjukhusvistelse Effekt av dagvård jmf m andra vårdformer
Aldrig tidigare har vi haft så mycket ny kunskap att bemästra Aldrig tidigare har behoven varit så stora Aldrig tidigare har kraven från patienterna varit så stora Aldrig tidigare har gapet mellan vad vi kan göra och vad vi har resurser att göra varit så stort Aldrig tidigare har vi stått inför så stora utmaningar Aldrig tidigare. Hälso- och sjukvårdens ständiga revolution kräver flexibilitet, nyfikenhet, förmåga att ta till sig ny kunskap, kreativitet
Aldrig tidigare har svenskarna varit så friska Aldrig tidigare har vi haft så stora möjligheter att hjälpa Aldrig tidigare har patienter och närstående varit så välutbildade Aldrig tidigare har kunskapen varit så systematiserad och så lättillgänglig Aldrig tidigare har svensk sjukvård haft så stora resurser En framsynt geriatrik förstår att utnyttja dessa försteg
BARA TRE SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I COCHRANE LIBRARY UNDER SÖKORDEN GERIATRICS OCH GERIATRIC MEDICINE Rehab av äldre på vårdhem, sjukhus eller öppenvård? 0 studie uppfyllde kvalitetskriterierna Fysisk aktivering under akut sjukhusvistelse: 9 kontrollerade studier; ingen effekt på funktion men kortare sjh-vistelse och lägre totalkostander Effekt av dagvård jmf m andra vårdformer: Dagvård bättre för ADL-förmåga än ingen intervention, men ingen skillnad mot andra vårdformer (i hemmet eller på sjukhus)
VEM SKA TA HAND OM. vuxna utvecklingsstörda? akut förvirrade patienter? ohållbara hemsituationer? sjuka i serviceboende? icke-yrkesinriktad rehab? pat m svår kronisk smärta? palliativa vården?
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Geriatrikens särskilda mandat: Äldreetiken
ANTAL NYA SPECIALISTER I GERIATRIK 1995-2006 Antal 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
NYA SPECIALISTER I GERIATRIK 1995-2006 Åldersfördelning 24% 50+ år ST-utbildning, land Utländsk 10% <50 år 76% Svensk 90%
Procentuell tillväxt av specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården 1995-2004 % ökning 70 60 50 40 30 20 10 0 0
FRAMTIDA BRISTSPECIALITETER Säkert allmänmedicin psykiatri Mina bedömningar bild företagshälsovård rehabilitering geriatrik
SKA AKUT SJUKA ÄLDRE TAS OM HAND AV GERIATRIKEN? 413 akuta pat >70 år utan organspecifika sjd randomisering Medicinavd. med geriatriskt arbetssätt (inkl förstärkning m geriatriker) n=190 Vanlig medicinavd. n=223
SKA AKUT SJUKA ÄLDRE TAS OM HAND AV GERIATRIKEN? Inga säkerställda skillnader i. Antal lab-prover Läkemedel vid utskrivning Återinläggningar Andel avlidna vid uppföljning ADL-funktion vid uppföljning Välbefinnande vid uppföljning Andel på institution vid uppföljning Sjukvårdskostnader efter utskrivning Men. Lägre medelvård på geriatrikbaserad avd (5.9 vs 7.3 dagar; p =.002)
JU LÄNGRE UTBILDNING DESTO STÖRRE CHANS ATT STÅ PÅ DEMENSLÄKEMEDEL I HÖG ÅLDER (75-89 ÅR) 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Johnell, Ringbäck Weitoft, Fastbom, manuskript <=9 11 12 14 >=15 Utbildningens längd, år