Journalmanual för fysioterapeut/sjukgymnast i Primärvård Uppdaterad 2015-01-30 Huvudsökord Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Definition/ Termanvändning



Relevanta dokument
Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Fotvårdsspecialist Nybesök

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Gemensamt språk och ICF

Undersköterska Besök kort

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Socialstyrelsens författningssamling

Praktisk tillämpning?

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

För dokumentation i social journal för utförare

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Fysioterapeutiskt perspektiv

Vad ska ett läkarutlåtande för sjukersättning innehålla?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal.

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Vad är psykisk ohälsa?

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Bättre hälsa: antagande

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Psykiskt status

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fysioterapeut/sjukgymnast Nybesök

meditation ÖVNINGSBOK

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

Genomförandeplan. Min vilja

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Biologiprov den 18 dec

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Policy: Bostad och stöd i bostaden

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

FK 7804 Läkarintyg för sjukpenning. Elektronisk informationsöverföring och nya medicinska underlag

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

HSL-Journal ICF. Användarmanual Hjälpfrastexter

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Vid tecken på självmordsnära beteende skickas ingen remiss, kontakt tas direkt med BUP. Remissdatum Skyddad identitet Ja Nej.

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Lidingö stad hälsans ö för alla

Ohälsa vad är påverkbart?

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Habiliteringsprogram autism

Manual för Psykiatri, kurator

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Att vara närstående vid livets slut

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Transkript:

Journalmanual för fysioterapeut/sjukgymnast i Primärvård Uppdaterad 2015-01-30 Huvudsökord Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Definition/ Vårdbegäran Begäran om erhållande av hälso- och sjukvård Professionell vårdbegäran Egen vårdbegäran Identitetskontroll Anamnes Vårdbegäransdatum Remittent Frågeställning Restriktioner Besöksorsak Närvarande Aktuellt hälsotillstånd Datum då vårdbegäran framställdes. Hälso- och sjuvårdspersonal som framställer en förfrågan om vård för enskild patient/klient. Framställan av vårdmottagarens hälsoproblem i form av en fråga Fastlagd begränsning av omfattningen av viss företeelse Rekommenderat utförande av vårdaktiviteter (behandlingar) vilket ofta innebära olika typer av begränsningar t ex av patientens utförande av olika kroppsrörelser eller aktiviteter. Välj enligt fastställd lista Orsak som hälso och sjukvårdspersonal anger för patients öppenvårdsbesök Dokumentation av vilken hälso- och sjukvårdspersonal som är närvarande vid exempelvis konferens, rond, konsultation, besök eller liknande. (definition hälsotillstånd) Tillstånd av fysiskt, psykiska eller sociala välbefinnandet vid ett visst tillfälle Uppgifter som beskriver bakgrund till vårdkontakten, aktuella problem

Patientens förväntningar Patientens förväntningar och förhoppningar såväl positiva som negativa, avseende vad som kan tänkas uppnås med vården av det/de aktuella hälsoproblemen Vad är viktigast just nu? Önskemål. Hälso- och sjukdomshistoria Redogörelse för patientens hälsohistoria inkl. sjukdomar, funktionshinder och omsorgsbehov Samlad beskrivning av tidigare hälsa, sjukdom och funktonstillstånd. Pågående utredning/behandling Hjälpmedel Social situation Tidigare och nuvarande sjukdomar Tidigare och nuvarande funktionshinder Vårderfarenhet Läkemedelskommentar En beskrivning av hur sjukdomen uppstod, hur den ter sig och vilka symtom den ger/har gett. Kan inkludera tidigare ohälsa. Funktionshinder är ett paraplybegrepp för funktionsnedsättning respektive strukturavvikelse, aktivitets begränsning och delaktighetsinskränkning. Det betecknar de negativa aspekterna av interaktion mellan en person (med en hälsobetingelse) och denna persons kontextuella faktorer (omgivningsfaktorer och personliga faktorer). En beskrivning av funktionshindret. Tidigare vård. Erfarenhet av tidigare vårdepisoder, vårdkontakter. Innefattar rehabiliterings- och omsorgsinsatser. Kan användas för att registrera biverkningar el andra kommentarer. Utrustning, produkter och teknik, även anpassad eller specialutformad, sådan som människor använder i sitt dagliga liv och som finns i, på eller nära personen som använder dem. Levnadsförhållanden, på vilket sätt som personer lever och verkar, innefattande hälso-, bostad,- boende, - och

Yrke/sysselsättning Rekreation och fritid Boendeuppgifter arbetsförhållande men också en rimlig grad av rekreation, säkerhet till liv och egendom samt mänskliga friheter. Social situation är ett ospecificerat sökord som enbart skall användas för att dokumentera sammansatta uppgifter om patientens levnadsförhållanden, som inte naturligt kan registreras under mera specifika sökord. (definition yrke) Typ av arbete som man kan försörja sig på och som kräver vissa särskilda kunskaper. (definition sysselsättning) Regelbunden eller återkommande aktivitet som inte är förvärvsarbete, t ex studier, arbetslöshet, pension eller långvarig sjukskrivning. Används för att dokumentera aktuella, faktiska förhållanden såsom yrkesbenämning, typ av verksamhet, samt annan sysselsättning. Innefattar även daglig verksamhet enligt LSS, SoL. Engagemang i någon form av lek eller fritidssysselsättning som t.ex. informell eller organiserad lek, spel och sport, program för fysisk träning, avslappning, nöje eller tidsfördriv, att gå på konstutställningar, museer, bio eller teater, att engagera sig i hantverk, hobbies, att läsa för nöjes skull, att spela musikinstrument, sightseeing, turism och fritidsresor. Innefattar: lek, sport, konst, kultur, hantverk, hobbies och umgänge. Uppgifter om den enskildes boendeform samt bostadens utrustning och belägenhet. Kort information om patientens boende. Levnadsvanor (D) Dynamisk mall. När frågor ställs om levnadsvanor gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor finns en levnadsvanemall. Mallen följer indikatorerna i Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder

Status Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Psykiska funktioner (D) Kroppslängd Kroppsvikt BMI Midjemått Intellektuella funktioner Emotionella funktioner Kroppsfunktioner: kroppsystemets fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner Kroppsstruktur. Kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och deras komponenter Kroppslängd i centimeter. numeriskt värde Kroppsvikt i kilogram, numeriskt värde Mått på kroppsmassa. Automatisk formelberäkning Midjeomfång Hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner. Psykiska funktioner där det inte bedöms vara relevant att dokumentera på undersökorden Allmänna intellektuella funktioner som krävs för att förstå och konstruktivt integrera olika psykiska funktioner inklusive kognitiva funktioner och deras utveckling över Livscykeln. Innefattar: den intellektuella utvecklingens funktioner; intellektuell utvecklingshämning, psykisk utvecklingshämning, demens Specifika psykiska funktioner som hänför sig till känslo- och affektkomponenterna i tankeprocessen Innefattar: funktioner av emotionens lämplighet, reglering och omfattning, affekt, sorgsenhet, lycka, kärlek, rädsla, ilska, hat, spänning, ångest, glädje, sorg, emotionslabilitet; utslätning av affekt.

Minnesfunktioner Specifika psykiska funktioner som registrerar och lagrar information och återkallar den vid behov Innefattar: funktioner av kort- och långtidsminne, omedelbart, nyligt och avlägset minne; minnesomfång; att dra sig till minnes; att erinra sig; funktioner som används för att komma ihåg och att lära in, såsom vid allmän, selektiv och dissociativ minnesförlust. Orienteringsfunktioner Allmänna psykiska funktioner av att känna till och fastställa sin relation till sig själv och andra, till tid och till sin omgivning Innefattar: funktioner av orientering till tid, rum och person; orientering till sig själv och andra; desorientering till tid, rum och person Perceptuella funktioner Psykomotoriska funktioner Uppmärksamhetsfunktoner Sömnfunktioner Specifika psykiska funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli Innefattar: funktioner av auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid hallucinering eller illusion. Specifika psykiska funktioner för kontroll över motoriska och psykologiska händelser på kroppsnivå Innefattar: funktioner av psykomotorisk kontroll, såsom psykomotorisk långsamhet, överretning och motorisk oro, avvikande kroppshållning, katatoni; negativism; ambitendens; ekopraxi och ekolali; psykomotoriska funktioners kvalitet. Särskilda psykiska funktioner att under en erforderlig tidsperiod rikta in sig mot ett yttre stimulus eller inre erfarenhet Innefattar: funktioner att vidmakthålla uppmärksamhet, att skifta uppmärksamhet, att fördela uppmärksamhet, dela gemensam uppmärksamhet; koncentration; distraherbarhet Allmänna psykiska funktioner av periodisk, reversibel och selektiv fysisk och psykisk avkoppling från sin egen omedelbara omgivning med samtidiga karakteristiska fysiologiska förändringar Innefattar: funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll,

Sinnesfunktioner Synfunktioner Yrsel Proprioceptiv funktion Beröringsfunktion sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi. Sinnesorganens funktioner, syn, hörsel, smak samt smärtförnimmelser Sinnesfunktioner avseende att förnimma närvaro av ljus och synintryckets form, storlek, utformning och färg Innefattar: synskärpefunktioner; synfältsfunktioner; synkvalitet; funktioner att förnimma ljus och färg, synskärpa vid syn på långt och nära håll, syn med ett öga och båda ögonen; funktionsnedsättningar såsom närsynthet, översynthet, astigmatism, halvsidig synfältsbortfall, färgblindhet, tunnelseende, fläckvisa synfältsbortfall centralt och perifert i synfältet, dubbelseende, nattblindhet, omställningsförmåga från seende i mörker till ljus. Förnimmelse av rörelse antingen av en själv eller ens omgivning: rotationskänsla, känsla av att svaja, luta eller välta. Sinnesfunktioner för att förnimma kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra Innefattar: statestesifunktioner (förnimmande av kroppens ställning i vila) och kinestesifunktioner (kroppens ställning i rörelse) Sinnesfunktioner att känna ytor och deras struktur eller kvalitet Innefattar: beröringsfunktioner, att känna beröring; funktionsnedsättningar såsom domningskänsla, känsellöshet/bedövning, krypningar/stickningar, parestesi (onormala känselförnimmelser), hyperestesi (överkänslighet för beröring) Ersätter termen: Sensibilitet

Temperatur och andra sinnesintryck Sinnesfunktioner att uppfatta temperatur, vibration, tryck och skadligt sinnesintryck Innefattar: funktioner att förnimma temperatur, vibration, skakning eller svängning, ytligt tryck, djupt tryck, att man bränner sig eller annat skadligt stimulus Smärta Smärtförnimmelse. Förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppens struktur Huvudsökord för dokumentation av: förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk; funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta)och hyperalgesi (överkänslighet för smärta) Nervsystemet Hud Hjärt- och kärlsystemet Strukturer i nervsystemet Funktioner i huden och strukturer relaterade till dessa. Hjärtats strukturer samt funktioner att pumpa blodet i adekvat eller erforderlig mängd och adekvat tryck till kroppen Huvudsökord för dokumentation av funktioner för hjärtfrekvens, hjärtrytm och effekt. Samt för dokumentation av hjärtmuskulaturens kontraktionskraft; hjärtklaffsfunktioner; pumpning av blodet genom lungkretsloppet; hjärtats cirkulationsdynamik. Kan även används för dokumentation av funktionsnedsättningar såsom hjärtsvikt Svullnad/Ödem Utbuktning p g a (inflammatorisk) ansamling av vätska eller blod e.d, i kroppsdel; efter skada eller ansträngning etc. Onormal ansamling av vätska i kroppen Avser perifer svullnad. Ej svullnad centralt tex hjärna, lungor och buk. Central svullnad hänvisas till respektive avsnitt.

Blod- och immunsystemet Blodproduktionsfunktioner och funktioner för transport av syre och ämnes omsättningsprodukter och blodets koagulering; Kroppens funktioner som hänger samman med skydd mot främmande ämnen innefattande infektioner genom specifika eller icke-specifika immunreaktioner. Lymfödem Lymfstockning Andningssystemet Muskel-led- och skelettsystemet Lungornas strukturer samt funktioner att andas in luft i lungorna, gasutbyte mellan luft och blod samt utandning. Funktioner i andningsfrekvens, andningsrytm och andningsdjup, funktionsnedsättningar såsom apné, hyperventilering, oregelbunden andning, paradoxal andning, lungemfysem, luftrörsspasm. Strukturer som sammanhänger med rörelser. Funktioner för rörelseomfång och smidighet vad avser rörelse i en led. Funktioner för att upprätthålla stabilitet i leder. Funktioner för graden och smidigheten i rörlighet mellan specifika ben, såsom skulderbladets rörelser, rörelsen mellan bäckenbenen samt mellan småbenen i hand och fot Huvudsökord används för dokumentation när det inte anses nödvändigt eller meningsfullt att bryta ner informationen i mera specifika delar. Muskuloskeletala strukturer Ledfunktion Ange led/ledstruktur. Ange ev lateralitet (höger eller vänster). Rörelseomfång mätt i grader eller cm. Anges som huvudprincip, enligt Joint. Motion med 0-punkt i den anatomiska positionen. Där denna inte är tillgänglig/tillämplig anges annan mätmetod, uppmätt/uppskattad och utgångsställning. Ange ev hinder för rörelseomfång och var i rörelsebanan. Endfeel anges v b. Vid

Muskelfunktion Rörelsefunktioner mätning av rörelseomfång anges mätinstrument ex goniometer, kyfometer, myrinmätare samt tillvägagångssätt. Funktioner vad avser den styrka som genereras vid sammandragning av en muskel eller muskelgrupper Funktioner vad avser den spänning som finns i muskler i vila och det motstånd muskler bjuder vid passiva rörelser Funktioner vad avser att upprätthålla muskelsammandragning under erforderlig tid Funktioner för icke viljemässig sammandragning av muskler som utlöses automatiskt genom specifika stimuli Funktioner som rör kontroll över och koordination av viljemässiga rörelser. Funktioner för oavsiktliga, icke viljemässiga eller delvis målinriktade sammandragningar av en muskel eller muskelgrupp Funktioner för rörelsemönster vid gång och löpning eller andra rörelser med hela kroppen. Förnimmelser som hänger samman med kroppens muskler och muskelgrupper och deras rörelser Balansreaktioner Funktioner för icke viljemässiga sammandragningar i stora muskler eller hela kroppen framkallade av kroppsställning, balans och hotande stimuli Innefattar: funktioner för posturala reaktioner, såsom upprätnings-, jämvikts-, balans- och skyddsreaktioner. Motoriska reflexer Kroppskonstitution Funktioner för icke viljemässig sammandragning av muskler som utlöses automatiskt genom specifika stimuli Innefattar: sträckreflex, automatisk lokal ledreflex, reflexer som utlöses genom smärtande stimuli och andra utifrån kommande stimuli; withdrawal-reflex, bicepsreflex, brachioradialisreflex, quadricepsreflex, patellarreflex, akillesreflex. En paraplybeteckning för kroppsupplevelser (såsom kroppsgränser, kroppsminne, kroppserfarenhet, kroppsuppfattning, kroppsmedvetenhet) och rörelseaspekter

(såsom kroppsbehärskning, kroppskontroll och rörelsemönster). Används för dokumentation av olika aspekter på kroppskännedom, kroppsbyggnad, bröstkorgsform, avsaknad av eller underutvecklad kroppsdel, över-/ eller underviktig. Generell hypo-/eller hypermobilitet. Ofrivilliga rörelser Hållning Koordination Funktioner för oavsiktliga, icke viljemässiga eller delvis målinriktade sammandragningar av en muskel eller muskelgrupp Innefattar: icke viljemässiga sammandragningar av muskler; funktionsnedsättningar som t.ex. tremor (darrningar), tics (ryckningar), manér, motorisk perseveration (tvångsmässiga rörelser), chorea (danssjuka), atetos (återkommande ofrivilliga rörelser), vokala tics, dystoniska rörelser, dyskinesi (rörelsesvårigheter) Kroppshållning / lägesposition Innefattar: position vid undersökning ex stående, sittande, knästående, fyrfotastående, mag-, rygg- eller sidliggande. Notera symmetri / asymmetri, smärtfri position, tyngdpunkt, viktfördelning Funktioner som rör kontroll över och koordination av viljemässiga rörelser Innefattar: funktioner för kontroll av viljemässiga isolerade eller sammansatta rörelser, koordination av viljemässiga rörelser, funktioner för belastning på armar eller ben, höger-vänster-koordination, öga-handkoordination, öga-fot-koordination; funktionsnedsättningar som te x problem som rör motorisk kontroll och koordination, såsom dysdiadokokinesi (bristande förmåga att växla mellan antagonistiska rörelser) Aktivitet och delaktighet Aktivitet: är en persons genomförande av en uppgift eller handling. Delaktighet; är engagemang i en livssituation.

Kommunikation Allmänna och specifika drag i kommunikationen genom språk, tecken, symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel. Huvudsökord används för dokumentation när det inte anses nödvändigt eller meningsfullt att bryta ner informationen i mera specifika delar. Förflyttning Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Gångförmåga Trappgång Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled. Innefattar: att gå kortare eller längre sträckor; gå på olika underlag; gå runt hinder Att förflytta hela kroppen uppåt eller neråt på olika underlag eller föremål såsom trappsteg, klippblock, stegar eller trappor, staket eller andra föremål. Bedömning Omgivningsfaktorer Bedömt hälsotillstånd Utgörs av den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar (definition hälsotillstånd) Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande vid ett visst tillfälle Bedömningen leder till ett fastställt hälsotillstånd

Bedömnings instrument Mål Avsett resultat av gjorda insatser vid en viss tidpunktverksamhet Planering Planering av hälso och sjukvård och eventuellt andra insatser för en enskild patient. Kan vara annan planering som ej passar in under annat sökord. Exempelvis återbesök eller att patienten sätts upp på väntelista eller att brev skall skrivas till patienten när provsvar inkommit Åtgärder Egenvårdsåtgärd Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård, om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården. Hur informationen och instruktioner till den som ska utföra egenvården ska ges. Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patientens situation förändras. Medicinsk diagnos/åtgärd Resultat/utvärdering Utredande åtgärder Behandlande åtgärder Administrativa åtgärder Åtgärder som syftar till att, oftast i samråd med en enskilde, fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, att inhämta och analysera relevant information samt att informera den enskilde om resultat av åtgärderna Åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd. Åtgärder som syftar till sammanställning av information om den enskilde till annan instans eller myndighet Registrering enl ICD och KVÅ Resultat Måluppfyllelse Något (konkret eller abstrakt) som uppkommer genom att (viss) handling eller (visst) förlopp fullbordas ofta om något som kan värderas eller mätas. Planering Planering av hälso och sjukvård och eventuellt andra insatser för

en enskild patient. Kan vara annan planering som inte passar in under annat sökord. Exempelvis återbesök eller att patienten sätts upp på väntelista eller att brev skall skrivas till patienten när provsvar inkommit