Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016

VTI notat 26-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016 VTI notat 26-2015 Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder Beskrivning med exempel och kommentarer Staffan Möller

VTI notat 26-2015 Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016 Beskrivning med exempel och kommentarer Staffan Möller

Diarienummer: 2014/0099-9.1 Omslagsbild: Katja Kircher, VTI, Hejdlösa Bilder AB Tryck: LiU-Tryck, Linköping 2015

Förord Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare. I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts. För att göra programmet och kontrollera att det räknar som avsett, bildades en arbetsgrupp bestående av Andreas Andersson, projektledare vid Trafikverket, Roger A. Larsson, datakonsult vid Trafikverket och Staffan Möller, VTI. Utöver arbetsgruppen har även en projektgrupp med Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström och Björn Svensson, alla Trafikverket, bidragit med utveckling av VädErs 2016 och granskning av dokumentationen. Jag vill rikta ett stort tack till Andreas och Roger och till projektgruppen för ett sällsynt gott samarbete. Linköping oktober 2015 Staffan Möller Projektledare VTI notat 26-2015

Kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts löpande under projektets gång av Andreas Andersson, Roger A. Larsson, Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström och Björn Svensson, alla Trafikverket. Staffan Möller har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Anita Ihs har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 22 oktober 2015. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Quality review External peer review was performed during the project by Andreas Andersson, Roger A. Larsson, Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström and Björn Svensson at the Swedish Transport Administration. Staffan Möller has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Anita Ihs examined and approved the report for publication on 22 October 2015. The conclusions and recommendations expressed are the author s and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. VTI notat 26-2015

Innehållsförteckning Sammanfattning...7 Summary...9 1. Bakgrund...11 2. Allmänt...12 2.1. Beräkningsmodell...12 2.2. Mätdata...12 2.3. Beräkningsperiod och tidsangivelser...12 2.4. Mätdata från VViS och MESAN...13 2.4.1. Mätdata från VViS...13 2.4.2. Bortfall av mätdata från VViS...14 2.4.3. Mätdata från MESAN...14 2.4.4. Bortfall av mätdata från MESAN...17 2.4.5. Kombination av VViS- data och MESAN- data på halvtimmesnivå...17 2.5. Bestämning av mätdata på halvtimmesnivå...18 3. VädErsKombination...19 3.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå...19 3.1.1. Definitioner på olika vädersituationer...19 3.2. Beräkning av vädersituationer på timnivå...26 3.2.1. Huvudregel...27 3.2.2. Tilläggsregel...30 3.3. Beräkning av ersättningsunderlag...31 3.3.1. Beräkningsordning...32 3.3.2. Avgränsning av vädertillfällen...32 3.3.3. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 1 (SV1)...33 3.3.4. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 2 (SV2)...34 3.3.5. Beräkning av väderutfall Snödrev (D)...36 3.3.6. Beräkning av väderutfall Snöfall (S) kombinerat med halka...38 3.3.7. Beräkning av fristående väderutfall halka (HN, HT, HR2, HS och HR1)...42 3.3.8. Exempel på till synes motsägelsefulla väderutfall och olika antal väderutfall...43 4. Underlag Väderindex...45 4.1. Definitioner och förklaringar...45 4.2. Beräkning av ersättningsunderlag...45 4.3. Resultatredovisning...50 5. VädErs 2016...51 5.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå...51 5.1.1. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT)...51 5.1.2. Drevbenägen snö...55 5.1.3. Särskilt väder 1 (SV1)...56 5.1.4. Snödrev (D)...56 5.2. Beräkning av ersättningsunderlag...58 5.2.1. Långvariga snödrev (SV1Drev)...58 5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev (D)...60 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall (S)...60 5.2.4. Resultatredovisning...64 5.3. Beräkningsordning...64 VTI notat 26-2015

5.4. Bortfall av mätdata...65 Referenser...66 Bilaga 1...67 VTI notat 26-2015

Sammanfattning Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErs- Kombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016. Beskrivning med exempel och kommentarer av Staffan Möller (VTI) Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare. I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts. I detta notat dokumenteras de regler och metoder som används i VädErs 2016. Även de regler och metoder som används i beräkningsmodellens två tidigare versioner, VädErsKombination och Underlag Väderindex dokumenteras i notatet. Skälet till detta är framför allt att den version av beräkningsmodellen som beskrivs i VTI notat 38-2003 Beräkningsmodell i VädersKombination, version 1.00. Detaljerad beskrivning med kommentarer har utvecklats under årens lopp och dokumentationen har då bara gjorts i form av separata promemorior, i några fall endast som programkod. En bra beräkningsmodell för att, utifrån vinterns karaktär, reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare kräver två väl fungerande delmodeller. 1. En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen 2. En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till åtgärdsbehov/resursinsatser, dock inte nödvändigtvis i ett 1 1-förhållande. Notatet redovisar i detalj hur de tre versionerna av Trafikverkets beräkningsmodell fungerar från utgångspunkten, mätdata från VViS och MESAN, till slutfasen ersättningsunderlag i form av väderutfall. Följande händelsekedja visar beräkningsgången i stort. Mätdata från VViS och MESAN vädersituationer på halvtimmesnivå vädersituationer på timnivå vädertillfällen väderutfall Första delen av händelsekedjan, fram till och med vädersituationer på timnivå, bildar väderbeskrivningsmodellen. Därefter vidtar kopplingen mellan väder och åtgärdsbehov. Grunden för en väderbeskrivning är mätdata från enskilda stationer i Trafikverkets system för vägväderinformation, VViS och från MESAN-analyser som utförs av SMHI. VViS-stationerna genererar punktvärden, medan MESAN anger värden som medeltal över ytor som är 22 x 22 kilometer stora. Följande mätdata från VViS respektive MESAN används i beräkningsmodellen: VViS: Lufttemperatur, vägytans temperatur och daggpunktstemperatur. MESAN: Nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet. VTI notat 26-2015 7

8 VTI notat 26-2015

Summary The Swedish Transport Administration's calculation model for compensation of winter road maintenance measures, version VädErsKombination, Underlag Väderindex and VädErs 2016. Description with examples and comments by Staffan Möller (VTI) The background to this documentation is that the Swedish Transport Administration has decided to further develop the calculation model used to regulate the costs of winter road maintenance measures between clients and contractor. In connection with the development of the new version of the calculation model, VädErs 2016, a new computer program was made. In this report the rules and procedures used in VädErs 2016 are documented. Also the rules and procedures used in the two earlier versions of the calculation model, VädErsKombination and Underlag Väderindex, are documented in the report. The reason for this is, above all, that the version of the calculation model described in VTI notat 38-2003 Beräkningsmodell i VädErsKombination, version 1.00. Detaljerad beskrivning med kommentarer (Calculation model in VädErsKombination, version 1.00. Detailed description with comments) has been further developed over the years and the documentation has then only been made in the form of separate memoranda, in some cases just as computer program code. A good calculation model, based on this winter's character, for regulating costs for winter road maintenance measures between client and contractor requires two well-functioning sub models. 1. A sub model describing the weather during the winter season. 2. A sub model that links the weather descriptions to the needs to take measures, not necessarily in a 1 1 ratio. The report shows in detail how the three versions of the Swedish Transport Administration s calculation model work from the start, weather raw data, to the final phase, so called weather outcomes, the basis for compensation. The following chain of events displays the calculation in general. Weather raw data weather situations on the half hour level - weather situations on the hourly level weather occasions weather outcomes The first part of the event chain, until weather situations on the hourly level, is forming the weather description model. Then starts the connection between weather and the needs to take measures. The following weather raw data is used in the calculation model: Air temperature, road surface temperature, dew point temperature, type of precipitation, amount of precipitation and wind speed. VTI notat 26-2015 9

10 VTI notat 26-2015

1. Bakgrund Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare. I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts. För att kunna kvalitetssäkra det nya programmet skapades ett stort antal testexempel vid olika vädersituationer för att kontrollera att programmet räknar som avsett. I detta notat dokumenteras de regler och metoder som används i VädErs 2016. För att få en komplett historik av den utveckling som skett under åren dokumenteras också de regler och metoder som används i beräkningsmodellens två tidigare versioner, VädErsKombination och Underlag Väderindex. Skälet till detta är framför allt att den version av beräkningsmodellen som beskrivs i VTI notat 38-2003 Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00. Detaljerad beskrivning med kommentarer, har utvecklats under årens lopp och dokumentationen har då bara gjorts i form av separata promemorior, i några fall endast som programkod. VTI notat 26-2015 11

2. Allmänt 2.1. Beräkningsmodell En bra beräkningsmodell kräver, utifrån vinterns karaktär, två väl fungerande delmodeller för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare. En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till åtgärdsbehov/resursinsatser, dock inte nödvändigtvis i ett 1-1- förhållande. Detta notat redovisar i detalj hur de tre versionerna av Trafikverkets beräkningsmodell, VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016, fungerar från utgångspunkten, mätdata från VViS och MESAN, till slutfasen ersättningsunderlag i form av väderutfall. Följande händelsekedja visar beräkningsgången i stort. Mätdata från VViS och MESAN vädersituationer på halvtimmesnivå vädersituationer på timnivå vädertillfällen väderutfall Första delen av händelsekedjan, fram till och med vädersituationer på timnivå, bildar väderbeskrivningsmodellen. Därefter vidtar kopplingen mellan väder och åtgärdsbehov. 2.2. Mätdata Grunden för en väderbeskrivning är mätdata från enskilda stationer i Trafikverkets system för vägväderinformation, VViS och från MESAN-analyser som utförs av SMHI. VViS-stationerna genererar punktvärden, medan MESAN anger värden som medeltal över ytor som är 22 x 22 km stora. Följande mätdata från VViS respektive MESAN används i beräkningsmodellen. VViS lufttemperatur vägytans temperatur daggpunktstemperatur. MESAN nederbördstyp nederbördsmängd vindhastighet. 2.3. Beräkningsperiod och tidsangivelser Innan beräkningar av vädersituationer och ersättningsunderlag påbörjas läser programmet in väderdata under 14 dagar före beställd starttid. Skälet är att kunna kontrollera om drevbenägen snö finns. Tidsangivelser i beräkningsmodellen anges enligt följande exempel. Timmarna under ett dygn numreras från 0 till 23. Timme 0 omfattar tidsperioden kl. 0.01 1.00 och delas upp i två halvtimmar, kallade 0.30 för perioden 0.01 0.30 och 1.00 för perioden 0.31 1.00. Med minuten 0.01 avses första minuten efter tidpunkten 0.00. Klockslaget anger en tidpunkt medan timmar och halvtimmar avser tidsperioder. Sambandet mellan tidpunkter och tidsperioder visas nedan. 12 VTI notat 26-2015

Klockslag 0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 Timme 0 1 2 3 4 Halvtimme 0.30 1.00 1.30 2.00 2.30 3.00 3.30 4.00 4.30 5.00 2.4. Mätdata från VViS och MESAN 2.4.1. Mätdata från VViS Trafikverkets vädersystem VViS samlar in mätdata från ca 775 mätstationer som är utplacerade längs vägnätet. VViS används dels som beslutsstöd för vinterberedskapshavare som ska besluta om åtgärder för vinterväghållning, dels som dataleverantör till Trafikverkets ersättningssystem för vinterväghållning. Det finns en insamlingsfunktion som hämtar mätdata och bilder från VViS mätstationer, antingen var 10:e minut eller varje halvtimme. Vid 10-minutersinsamling sker hämtningen av mätvärden på bestämda klockslag X.00, X.10, X.20 osv. Mätvärden är sedan tillgängliga inom två minuter. En VViS mätstation består av en mast, som är ca 6 meter hög, med givare för olika väderparametrar samt en kamera som levererar bilder av vägbanan. På varje mätstation finns också en mätstationsdator som samlar in, bearbetar och sparar mätvärden. Vidare finns kommunikationsutrustning som kan leverera mätvärden och kamerabilder till den centrala insamlingsfunktionen. Flertalet av VViS mätstationer är bestyckade med: lufttemperaturgivare, placerad på ca 2 meters höjd över marken luftfuktighetsgivare, placerad på ca 2 meters höjd över marken yttemperaturgivare, placerad ca 2-3 millimeter under vägytan vindhastighetsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken vindriktningsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken optisk nederbördsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken. En del av VViS mätstationer är också utrustade med optiska givare som levererar vägytestatus. Några VViS mätstationer har också optiska yttemperaturgivare som mäter yttemperaturen beröringsfritt samt lufttemperaturen och den relativa luftfuktigheten. Följande VViS-data för varje halvtimme lagras i en historikdatabas: yttemperatur lufttemperatur relativ luftfuktighet daggpunktstemperatur (beräknad) vindhastighet, maxvärde under 3 sekunder vindhastighet, medelvärde under 30 minuter nederbördstyp under 30 minuter nederbördsmängd under 30 minuter. VTI notat 26-2015 13

De VViS- data för lufttemperatur, vägytetemperatur och daggpunktstemperatur som används i beräkningsmodellen avser ett momentanvärde under 30 sekunder före insamlingstidpunkterna varje halvtimme. Huvudparten av datainsamlingen görs under första kvarten efter hel- eller halvtimmesklockslagen. I beräkningsmodellen hänförs insamlade temperaturdata till halvtimmar, t.ex. 2.00 för temperaturer insamlade strax efter kl. 2.00 och 2.30 för temperaturer som samlats in strax efter kl. 2.30. Mätdata för nederbördsmängd och nederbördstyp som samlas in i VViS ingår i underlaget för MESAN- analyserna. 2.4.2. Bortfall av mätdata från VViS Bortfall innebär att mätdata saknas för en eller flera av variablerna lufttemperatur, vägtemperatur, relativ luftfuktighet och daggpunktstemperatur. I samband med beställning av en väderberäkning bör man, förutom att ange redovisningstyperna Vädersituation eller Vädersituation (utökad) och Ersättningsunderlag, även bocka för Bortfall. Det finns tre typer av bortfall. 1. Den första typen är kortvarig och innebär att en VViS-station har bortfall under högst 4 halvtimmar i följd. Då kopieras den saknade informationen från det sista giltiga mätvärdet. Att sådan kopiering gjorts redovisas inte 2. Den andra typen av bortfall är längre än 2 timmar i följd. Då ersätts bortfallet med information från reservstationer från första bortfallshalvtimmen. Ersättningsdata kan t.ex. vara lufttemperatur. Att denna typ av ersättningsdata har använts redovisas på flikarna Vädersituation och Vädersituation (utökad) genom att berörda timmar markeras med röd, understruken fetstil. På fliken Bortfall preciseras användning av ersättningsdata ytterligare genom att man tillsammans med första och sista tidpunkt för ersättningsdata anger vilken ordinarie VViS-station som ersatts av vilken reserv. Dessutom anges vilken typ av data som har ersatts 3. Vid den tredje typen av bortfall har även reservstationerna fallit bort, dvs. någon typ av väderdata saknas helt och hållet. Då redovisas bortfallet som x-markering på flikarna Vädersituation och Vädersituation (utökad). Följande koder används i VädErsKombination och Underlag Väderindex: xt vid bortfall i lufttemperatur, vägtemperatur eller daggpunktstemperatur X vid bortfall i alla typer av väderdata. Av fliken Bortfall framgår första och sista tidpunkt för perioder med totalt bortfall tillsammans med en angivelse av att temperaturdata saknas. Kommentar För timmar med totalt bortfall av någon variabel är regeln att inga väderutfall beräknas. Ett undantag finns dock. Om endast vägytans temperatur har bortfall beräknas väderutfall även om ingen av de vädersituationer som är kopplade till halka kommer med i ersättningsunderlaget. 2.4.3. Mätdata från MESAN MESAN står för MESoskalig ANalys, vilket i korthet innebär numerisk analys av olika meteorologiska parametrar på en nivå som gör att väderfenomen med en rumslig upplösning på ungefär 5 50 km kan beskrivas (SMHI, 1997). Analysen sker på ett rutnät som är utlagt över det område som ska analyseras. För närvarande används en rutstorlek på 11 km i rutnätet. Nätet innehåller 246 x 268 = 65 928 rutor och täcker hela Skandinavien och området kring Östersjön. Den del av 14 VTI notat 26-2015

Sverige som utgörs av land täcks av knappt 4 000 sådana rutor. Av historiska skäl så använder Trafikverket en rutstorlek på 22 km, vilket innebär att det sker en omberäkning av data från 11 till 22 kilometers upplösning. Rutnätet som täcker Sveriges gränser över land utgörs således av knappt 1 000 s.k. MESAN-rutor som är 22 gånger 22 km stora. Syftet med analysen är att ta tillvara och foga samman alla tänkbara meteorologiska observationer i en konsistent databas. Varje slag av information får en vikt som är beroende av dess kvalitet. Analysen ger även värden på olika väderparametrar i områden där traditionella observationer saknas. De observationssystem som används är följande: Manuella synoptiska observationer från 3 platser. Frekvens: Var tredje timme. Observationer på alla flygplatser, ca 40 st. Frekvens: En gång i timmen när flygplatsen är öppen. Automatiska stationer, ca 170 st. Frekvens: En gång i timmen. VViS-stationer, ca 775 st. Frekvens: En gång i timmen. Klimatstationer, 50 60 st. Frekvens: Två gånger per dygn, kl. 07 och 19 svensk lokaltid när klockan visar vintertid. Väderradarinformation från alla nordiska radarstationer, 24 st. Frekvens: En gång i timmen. Satellitbilder från två olika satellitsystem. MESAN-analysen körs en gång per timme dygnet runt. Enbart observationer som är gjorda i anslutning till analystidpunkten kommer med. Eftersom observationer från flygplatser och i viss mån manuella synoptiska observationer varierar i antal under dygnet det är fler observationer dagtid än på natten finns också mer data bakom MESAN-analyserna under dagen än på natten. Ett 15-tal parametrar analyseras och de som används för väderbeskrivningar i beräkningsmodellen finns i listan nedan.. Även lufttemperatur och daggpunktstemperatur finns i MESAN-analysen men används inte i beräkningsmodellen. Alla värden avser ett medelvärde för en MESAN-ruta på nivån heltimme. Med analystidpunkt menas samma klockslag som anges för MESAN-datafilen. Nederbördsmängd summerad under en timme fram till analystidpunkten. För snö anges mängden i fast form, dvs. som snödjup och för regn i flytande form Nederbördstyp under en timme fram till analystidpunkten. Det finns tre typer av nederbörd: regn, snö samt snöblandat regn, det vill säga både snö och regn Vindhastighet som medelvärde under 10 minuter i anslutning till analystidpunkten, analyserad på 10 meters höjd. Nederbördstypen både snö och regn anges på ett sådant sätt att 1 timme med både snö och regn kan ersättas av ½ timme med snö och ½ timme med regn. Se nedan. Vid beräkning av snömängder görs en särskild vindkorrektion. Kraftig vind medför nämligen att snön blåser förbi nederbördsmätaren. Denna vindkorrektion ökar snömängderna med i genomsnitt 30 %. Som beskrivits ovan anger MESAN nederbördsmängd, nederbördstyp och vindhastighet på timnivå. Den väderbeskrivning som ligger till grund för beräkning av väderutfall startar dock på halvtimmesnivå för att sedan omvandlas till timnivå. MESAN-data omvandlas till en väderbeskrivning på halvtimmesnivå på följande sätt. VTI notat 26-2015 15

Nederbörd anges i fyra typer: Ingen nederbörd (kod 1), regn (kod 2), snö (kod 4) samt både snö och regn (kod 6). För varje timme anges två nederbördsmängder: Ned_maengd som betyder summerad snömängd i fast form, dvs. mätt som snödjup Ned_maengd_smaelt som betyder summerad nederbörd i smält form, dvs. alla typer av nederbörd mäts som om de vore vatten. För timmar med nederbördstyp regn (kod 2) eller snö (kod 4) beräknas nederbördsmängden på halvtimmesnivå genom att mängden på timnivå fördelas med halva mängden på var och en av halvtimmarna. Nederbördstypen för timme gäller båda halvtimmarna. Timmar med nederbördstyp både snö och regn (kod 6) räknas om till en halvtimme med snö följt av en halvtimme med regn. Då används en schablon för översättning mellan snö och vatten genom faktorn 10, det vill säga att 1 mm regn motsvarar 10 mm snö. Schablonen ger i allmänhet en tillräckligt bra beskrivning av mängden snö och regn under de båda halvtimmarna men i vissa fall avviker schablonen för mycket från verkligheten och då måste en korrigering göras. Detta inträffar om regnmängden beräkningsmässigt blir negativ och då korrigeras regnmängden till 0,0 mm. Se följande redovisning. För en 5-timmarsperiod kan MESAN-data se ut så här. Klockslag Ned_typ Ned_maengd Ned_maengd smaelt (kod) (mm) (mm) 10 4 6,0 0,7 11 6 9,0 1,5 12 6 6,0 0,4 13 2 0,0 1,0 14 1 0,0 0,0 Dessa fem timangivelser ska tolkas på följande sätt. Timme 10 Det har fallit 3,0 mm snö både under första och andra halvtimmen. Timme 11 Under denna timme har både regn och snö fallit. Snömängden är 9,0 mm. Schablonen för översättning mellan snö och vatten anger då att snömängden 9,0 mm motsvarar 0,9 mm regn. Totala nederbördsmängden, dvs. regn + snö, är 1,5 mm i smält form. Då blir regnmängden: 1,5-0,9 = 0,6 mm. Sammanfattningsvis: Det har fallit 9,0 mm snö under första halvtimmen och 0,6 mm regn under andra halvtimmen. 16 VTI notat 26-2015

Timme 12 Under denna timme har både regn och snö fallit. Snömängden är 6,0 mm. Enligt schablonen motsvarar denna snömängd 0,6 mm regn. Totala nederbördsmängden, dvs. regn + snö, är 0,4 mm i smält form. Då blir regnmängden 0,4-0,6 = - 0,2 mm. Att regnmängden blir negativ visar att schablonen i detta fall inte fungerar tillfredsställande. Därför korrigeras regnmängden till 0,0 mm. Sammanfattningsvis: Det har fallit 6,0 mm snö under första halvtimmen och 0,0 mm regn under andra halvtimmen. Timme 13 Det har fallit 0,5 mm regn både under första och andra halvtimmen. Timme 14 Det har varit uppehållsväder både under första och andra halvtimmen. 2.4.4. Bortfall av mätdata från MESAN Bortfall innebär att mätdata saknas för en eller flera av variablerna nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet. I samband med beställning av en väderberäkning bör man, förutom att ange redovisningstyperna Vädersituation eller Vädersituation (utökad) och Ersättningsunderlag, även bocka för Bortfall. Det finns två typer av bortfall. 1. Den första typen är kortvarig och innebär att en MESAN-ruta har bortfall under 1 timme eller 2 timmar i följd. Då kopieras den saknade informationen från det sista giltiga mätvärdet. Att sådan kopiering gjorts redovisas inte 2. Den andra typen av bortfall är längre än 2 timmar i följd. Då redovisas bortfallet som x- markering på flikarna Vädersituation och Vädersituation (utökad). Följande koder används: xn vid bortfall i mängd eller typ av nederbörd xv vid bortfall i vindhastighet X vid bortfall i alla typer av väderdata. Av fliken Bortfall framgår första och sista tidpunkt för perioder med bortfall tillsammans med en angivelse av att nederbördsdata eller vinddata saknas. Denna typ av bortfallskomplettering används i VädErsKombination och Underlag Väderindex. Kommentar Bortfall av MESAN-data förekommer ytterst sällan, men om en MESAN-ruta saknar data, så saknas oftast data för alla MESAN-rutor. Att välja andra MESAN-rutor som reserver tjänar normalt ingenting till. 2.4.5. Kombination av VViS- data och MESAN- data på halvtimmesnivå Eftersom vindhastigheten i MESAN har mätts under 10 minuter i anslutning till varje timme beräknas värdet för halvtimme som medelvärdet av omgivande timvärden. VTI notat 26-2015 17

Temperatur i vägytan och luften och daggpunktstemperatur hämtas från VViS-stationer och anges på halvtimmesnivå. Alltså behöver ingen omräkning göras. Följande beskrivning visar hur mätdata från VViS och MESAN kombineras på halvtimmesnivå. Halvtimme 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00 Temperatur -1,2 C -1,3 C -1,8 C -2,1 C -2,3 C Nederbördstyp uppehåll --- snö --- snö Nederbördsmängd (mm) 0,0 --- 12,0 --- 9,0 Vindhastighet (m/s) 3,5 --- 3,8 --- 4,2 Kombinerade VViS- och MESAN-data på halvtimmesnivå Halvtimme 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00 Temperatur -1,2 C -1,3 C -1,8 C -2,1 C -2,3 C Nederbördstyp uppehåll snö snö snö snö Nederbördsmängd (mm) 0,0 6,0 6,0 4,5 4,5 Vindhastighet (m/s) 3,5 3,65 3,8 4,0 4,2 2.5. Bestämning av mätdata på halvtimmesnivå Ibland ska data av momentankaraktär kombineras med summerade data. Vid exempelvis vädersituationen HS (halka på grund av litet snöfall) kombineras temperatur och nederbörd. Metoden som används innebär att temperaturen i slutet av den period då nederbörden faller är avgörande för utfall. Enligt figuren nedan kombineras temperaturen halvtimme 8.00 med nederbördsmängden halvtimme 8.00. Halvtimme 7.30 8.00 8.30 9.00 Temperatur x x x x x (momentan) (momentan) (momentan) (momentan) (momentan) Nederbördsmängd <---------------- <---------------- <---------------- <---------------- (summerad) (summerad) (summerad) summerad) I beräkningsmodellen väljs som regel att kombinera mätdata för samma halvtimme, dvs. enligt metoden ovan. Undantag från regeln anges särskilt. 18 VTI notat 26-2015

3. VädErsKombination Nedan beskrivs definitioner av vädersituationer, vädertillfällen och väderutfall i VädErsKombination. Denna version finns för närvarande (september 2015) på länken http://vaders.vvi.vv.se under rubriken VädErsKombination. Med en vädersituation menas varje enskild halvtimmes klassificering med hänsyn till väderförhållandena, t.ex. särskilt väder 1, snöfall, snödrev eller olika typer av halka. Med ett vädertillfälle avses en avgränsad del av beräkningsperioden med i princip samma vädersituation, t.ex. ett snöfall med start kl. 08 och slut kl. 23 eller snödrev som pågår under 8 timmar en morgon. Med ett väderutfall menas den slutprodukt som används som underlag vid ersättning av vinterväghållningsåtgärder. 3.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå När vädersituationer ska analyseras på halvtimmesnivå kontrolleras väderdata varje halvtimme mot definitionerna på var och en av nedanstående nio vädersituationer. En halvtimme kan klassas som mer än en vädersituation, t.ex. som både SV1, D och S eller HN, HR1 och R. Särskilt väder 1, dvs. snödrev med hög vindhastighet (SV1) snödrev (D) snöfall (S) halka på grund av litet snöfall (HS) halka på grund av regn på kall vägbana (HN) halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) regn (R). 3.1.1. Definitioner på olika vädersituationer Särskilt väder 1 (SV1) SV1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V SV1 m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Värdet på V SV1 är valbart och bestäms utifrån respektive områdes karaktär, vanligen till mellan 8 och 15 m/s i steg om 1 m/s. Drevbenägen snö förekommer om alla nedanstående villkor är uppfyllda. 1. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den halvtimme då vindhastigheten uppgår till minst V SV1 m/s. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form räknat under en 24-timmarsperiod. 2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5 C högst 6 gånger (3 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). 3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn, räknat som halvtimmesangivelser, förekommit högst 3 gånger (1½ timme sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). VTI notat 26-2015 19

4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5 C högst 12 gånger (6 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). Kommentar 1 Avsikten med formuleringen SV1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V SV1 m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer är att drevbenägen snö ska finnas i tillräcklig mängd innan vindgränsen testas. Detta innebär att om mängden drevbenägen snö uppgår till minst 2,0 cm t.ex. under halvtimme X.00 så ska test av vindhastigheten göras under halvtimmarna X.30, (X+1).00, (X+1).30 osv. Förfarandet innebär ett undantag från regeln i avsnitt 2.5, där det sägs att mätdata för samma halvtimme kombineras. Kommentar 2 I villkor 3 anges att regn har förekommit högst 3 gånger. Formuleringen innebär att ingen hänsyn tas till hur mycket nederbörd som kommit. Mängderna får vara hur små som helst, även 0,0 mm, vilket betyder att mängden inte är mätbar. Kommentar 3 Den detaljerade beräkningsmodellen för att testa om drevbenägen snö förekommer är relativt omfattande och redovisas i bilaga 1. Snödrev (D) Snödrev definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V D m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Värdet på V D är valbart och bestäms utifrån respektive områdes karaktär, vanligen till mellan 6 och 10 m/s i steg om 1 m/s. Drevbenägen snö definieras på samma sätt som för SV1. Snöfall (S) Vädersituation snöfall innebär att nederbördstyp snö förekommer. Halka på grund av litet snöfall (HS) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Halvtimmen har en snömängd som är större än 0 mm och är en del av timme X som ingår i någon period om 4 heltimmar i följd med en snömängd på högst 0,30 cm. 2. Vägytans temperatur under halvtimmen X.30 ligger mellan +0,9 C och -9,9 C. HS avgränsas enligt exempel 1 på nästa sida. 20 VTI notat 26-2015

VTI notat 26-2015 21 Exempel 1 Väderbeskrivning på halvtimmesnivå 15 0,0 Halvtimme 0.30 1.00 1.30 2.00 2.30 3.00 3.30 4.00 4.30 5.00 5.30 6.00 6.30 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00 9.30 10.00 10.30 11.00 11.30 12.00 12.30 13.00 13.30 14.00 14.30 15.00 15.30 16.00 Mängd (mm) Nederbördstyp 4 4 4 2 4 4 4 4 4 2 4 2 2 2 1 1 2 2 4 2 4 2 4 2 2 2 2 2 2 2 1 1 Snömängd (mm) 1,25 1,25 2,10 0,0 0,90 0,90 1,30 1,30 1,10 0,0 0,70 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,80 0,0 4,80 0,0 2,40 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,8 Regnmängd (mm) 0,0 0,0 0,0 0,20 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,30 0,0 0,20 0,05 0,05 0,0 0,0 0,05 0,05 0,0 0,40 0,0 1,10 0,0 0,90 0,10 0,10 0,10 0,10 0,0 0,0 0,0 0,0 3,7 Lufttemperatur ( C) -0,1-0,2-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 0,2 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 0,6 Vägtemperatur ( C) 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,8 0,7 0,7 0,7 Daggpunkt ( C) -0,6-0,7-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6-0,4-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,4-0,5-0,5-0,4-0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 Vindhastighet (m/s) 2,60 2,60 2,60 2,60 2,65 2,70 2,85 3,00 2,90 2,80 3,00 3,20 3,40 3,60 3,60 3,60 3,40 3,20 3,35 3,50 3,60 3,70 3,85 4,00 3,85 3,70 3,95 4,20 4,05 3,90 3,95 4,00 Snömängd under 4 timmar 9,0 7,6 6,2 4,4 1,8 0,7 1,8 6,6 9,0 9,0 7,2 2,4 0,0 Vädersituationer på halvtimmesnivå VädErsKombi Vädersituation S S S HN S S S S S HN S HN HN HN HN HN S HN S HN S HN HN HN HN HN HN HN Vädersituation R HS R HS R R R R R HS R R HS R R R R R R R Vädersituationer på timnivå VädErsKombi Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Mängd (mm) Vädersituation S S S S HS HS HN HN HS S HS HN HN HN Snömängd (mm) 2,5 2,1 1,8 2,6 1,1 0,7 0,0 0,0 0,0 1,8 4,8 2,4 0,0 0,0 0,0 19,8 I de blå halvtimmesrutorna anges snömängden summerad under 4 timmar fram t.o.m. halvtimmen. Förklaringar till vädersituationer på halvtimmesnivå. Vägtemperaturen i exemplet ligger alltid mellan +0,9 och -9,0 C. Därför avgör enbart snömängden under 4-timmarsperioden om vädersituationen blir S eller både S och HS. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 4.00, 5.00, 6.00 och 7.00 uppgår till mer än 3,0 mm. Alltså blir vädersituationen S för alla halvtimmar med snöfall. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 8.00 uppgår till 1,8 mm. Alltså blir vädersituationen både S och HS för halvtimmarna 4.30 och 5.30. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 9.00 uppgår till 0,7 mm. Alltså blir vädersituationen både S och HS för halvtimme 5.30 en gång till. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 10.00 uppgår till 1,8 mm. Alltså blir vädersituationen både S och HS för halvtimme 9.30. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 11.00, 12.00, 13.00 och 14.00 uppgår till mer än 3,0 mm. Alltså blir vädersituationen S för halvtimmar med snöfall. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 15.00 uppgår till 2,4 mm. Alltså blir vädersituationen både S och HS för halvtimme 11.30. Snömängden under 4 timmar t.o.m. halvtimme 16.00 uppgår till 0,0 mm. Alltså blir det inga vädersituationer av typ S eller HS. Därutöver får 16 halvtimmar vädersituationen både HN och R. Se definitioner på dessa nedan. Förklaringar till vädersituationer på timnivå. Prioritetsordningen på timnivå mellan de vädersituationer som ingår i exemplet är HS, S, HN och R.

Halka på grund av regn på kall vägbana (HN) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Regn faller 2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0 C. Kommentar I första villkoret anges att regn faller. Formuleringen innebär att ingen hänsyn tas till vilken mängd nederbörd som kommit. Se även kommentar 2 till SV1. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. Huvudregel 1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0 C. Detta innebär att under halvtimmen före är temperaturen +1,0 C och under aktuell halvtimme < +1,0 C 2. Under de 12 halvtimmar som föregår den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under +1,0 C har det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar. Se definition av litet snöfall ovan. Tilläggsregel 1. Om inget väderutfall fås enligt huvudregeln samtidigt som upptorkning inte skett under alla 12 halvtimmarna, utvidgas undersökningsperioden till 24 halvtimmar 2. För denna period kontrolleras om det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar 3. Om detta inträffat innan upptorkning skett under sammanlagt 12 halvtimmar, räknat fram till den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under +1,0 C fås utfall av vädersituationen HT. Ingen hänsyn tas till vilken mängd regn som kommit. Med kondensering avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC högre än vägytans temperatur. Med upptorkning avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC lägre än vägytans temperatur. Att upptorkning inte skett betyder att skillnaden mellan daggpunktstemperatur och vägytans temperatur ska vara högst 0,4ºC. Kopplat till test av denna halktyp finns en särskild procedur som skapar en andra halvtimme med utfall omedelbart efter den första, dvs. två halvtimmar i följd. I verkligheten kan utfallet, tillfrysningen, bara förekomma under en halvtimme, eftersom vägytans temperatur inte kan sjunka under +1,0 C under två på varandra följande halvtimmar. Förutsättningen för att den särskilda proceduren ska initieras är att vägytans temperatur ligger under +1,0 C även under andra halvtimmen. Se exempel 2, 3 och 4 på kommande sidor. 22 VTI notat 26-2015

Exempel 2 Tabellen nedan visar temperaturer för vägyta, daggpunkt och luft samt nederbördstyp. I den högra kolumnen anges om kondensering, upptorkning eller ej upptorkning skett under respektive halvtimme. Temperatur ( C) Vägyta Daggpunkt Luft Halvtimme Nederbördstyp Kondensering (K) Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 11.30 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 12.00 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 12.30 2,0 1,6 4,3 1 Ej U 13.00 2,2 1,6 4,3 1 U 13.30 2,1 1,6 4,4 1 U 14.00 2,1 1,5 4,3 1 U 14.30 1,9 1,5 4,2 1 Ej U 15.00 0,9 1,4 4,2 1 U 15.30 1,4 1,4 3,7 1 Ej U 16.00 1,6 1,4 3,9 1 Ej U 16.30 1,2 1,3 3,1 1 Ej U 17.00 1,4 1,2 2,7 1 Ej U 17.30 1,0 1,3 2,0 2 Ej U 18.00 1,0 1,3 1,8 2 Ej U 18.30 1,4 1,2 1,9 1 Ej U 19.00 1,3 1,3 2,8 1 Ej U 19.30 1,1 1,4 3,4 1 Ej U 20.00 1,2 1,4 3,7 1 Ej U 20.30 1,0 1,2 3,7 1 Ej U 21.00 1,0 1,3 3,6 1 Ej U 21.30 1,5 1,3 4,0 1 Ej U 22.00 1,7 1,7 3,8 1 Ej U 22.30 1,6 1,8 3,7 1 Ej U 23.00 1,6 1,8 3,7 1 Ej U 23.30 0,7 1,6 3,2 1 Beskrivning av HT-test Test görs enligt huvudregeln med följande resultat: 1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0 C under halvtimme 23.30. 2. Regn har förekommit två gånger under de 12 halvtimmarna 23.00 t.o.m. 17.30. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 23.30. Eftersom det blivit utfall enligt huvudregeln testas inte tilläggsregeln. VTI notat 26-2015 23

Exempel 3 Temperatur ( C) Vägyta Daggpunkt Luft Halvtimme Nederbördstyp Kondensering (K) Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 15.00 0,0 1,6 3,1 1 K 15.30 0,3 1,7 3,2 1 K 16.00 1,0 1,7 3,4 1 K 16.30 1,6 1,9 3,7 1 Ej U 17.00 1,9 2,1 3,9 1 Ej U 17.30 2,3 2,3 4,3 1 Ej U 18.00 2,6 2,3 4,6 1 Ej U 18.30 2,5 2,1 4,9 1 Ej U 19.00 2,5 2,0 5,1 1 U 19.30 2,4 1,7 4,8 1 U 20.00 2,7 1,6 4,8 1 U 20.30 2,8 1,6 4,8 1 U 21.00 2,4 1,8 4,6 1 U 21.30 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 22.00 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 22.30 2,0 1,6 4,3 1 Ej U 23.00 2,2 1,6 4,3 1 U 23.30 2,1 1,6 4,4 1 U 24.00 2,1 1,5 4,3 1 U 0.30 1,9 1,5 4,2 1 Ej U 1.00 1,9 1,4 4,2 1 U 1.30 1,4 1,4 3,7 1 Ej U 2.00 1,6 1,4 3,9 1 Ej U 2.30 1,2 1,3 3,7 1 Ej U 3.00 0,8 1,3 3,5 1 Beskrivning av HT-test Test görs enligt huvudregeln med följande resultat: 1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0 C under halvtimme 3.00. 2. Varken regn, litet snöfall eller kondensering har förekommit under någon av de 12 halvtimmarna 2.30 t.o.m. 21.00. Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln. Då testas tilläggsregeln med följande resultat: 1. Upptorkning har bara skett under 5 av de 12 halvtimmarna 2.30 t.o.m. 21.00. Då förlängs undersökningsperioden t.o.m. halvtimme 15.00. 24 VTI notat 26-2015

2. Kondensering har förekommit under halvtimmarna 16.00, 15.30 och 15.00. 3. Upptorkning har bara skett under 9 halvtimmar räknat fr.o.m. halvtimme 2.30 t.o.m. halvtimme 16.30. Utfall: Utfall av HT fås enligt tilläggsregeln för halvtimme 3.00. Exempel 4 Temperatur ( C) Vägyta Daggpunkt Luft Halvtimme Nederbördstyp Kondensering (K) Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 13.00 5,5 6,6 6,5 1 K 13.30 5,5 6,5 6,5 1 K 14.00 5,6 6,5 6,5 1 K 14.30 5,8 6,7 6,7 1 K 15.00 5,9 6,8 7,1 2 K 15.30 6,0 6,8 7,2 2 K 16.00 6,0 6,6 7,8 2 K 16.30 5,8 5,8 7,5 1 Ej U 17.00 5,0 2,5 6,2 1 U 17.30 4,6 2,5 5,5 1 U 18.00 4,2 1,0 5,0 1 U 18.30 3,9 0,8 4,7 1 U 19.00 3,6 0,5 4,1 1 U 19.30 3,4 0,4 4,2 1 U 20.00 3,3 0,4 4,0 1 U 20.40 2,8 0,5 3,7 1 U 21.00 2,2 0,6 3,6 1 U 21.30 1,9 0,9 3,4 1 U 22.00 1,8 1,1 3,3 1 U 22.30 1,8 1,2 3,3 1 U 23.00 1,9 1,4 3,3 1 U 23.30 1,6 1,4 3,1 1 Ej U 24.00 1,3 1,4 3,1 1 Ej U 0.30 1,0 1,2 2,6 1 Ej U 1.00 0,7 1,1 2,4 1 Beskrivning av HT-test Test görs enligt huvudregeln med följande resultat: 1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0 C under halvtimme 1.00. 2. Varken regn, litet snöfall eller kondensering har förekommit under någon av de 12 halvtimmarna 0.30 t.o.m. 19.00. VTI notat 26-2015 25

Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln. Då testas tilläggsregeln med följande resultat: 1. Upptorkning har bara skett under 9 av de 12 halvtimmarna 0.30 t.o.m. 19.00. Då förlängs undersökningsperioden t.o.m. halvtimme 13.00. 2. Regn har förekommit under halvtimmarna 16.00, 15.30 och 15.00. 3. Upptorkning har skett under 13 halvtimmar räknat fr.o.m. halvtimme 0.30 t.o.m. halvtimme 16.30. Utfall: Inget utfall av HT fås enligt tilläggsregeln. Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Vägytans temperatur är minst 2,0 C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0 C. Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Vägytans temperatur är minst 0,5 C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0 C. Kommentar 1 Om villkoren för HR2 är uppfyllda, så är givetvis även villkoren för HR1 uppfyllda. Kommentar 2 Gemensamt för definitionerna på halktyperna HS, HN, HT, HR2 och HR1 är att de försöker spegla den situation som en beredskapshavare befinner sig i när ett beslut ska fattas om saltningsåtgärd ska vidtas eller inte. Om beredskapshavaren väntar tills vägytans temperatur är lägre än 0,0 C innan order om åtgärd ges är sannolikheten stor att förebyggande saltning inte hinner utföras på det aktuella vägnätet. Gränsen för vägytans temperatur har därför satts till +1,0 C eftersom det är ungefär då som beslutet om saltning måste fattas. Regn (R) Vädersituation regn innebär att nederbördstyp regn förekommer oberoende av intensitet. 3.2. Beräkning av vädersituationer på timnivå Om mer än en vädersituation faller ut på timnivå används följande prioritetsordning mellan vädersituationerna. 1. Särskilt väder 1, dvs. snödrev med hög vindhastighet (SV1) 2. Snödrev (D) 3. Halka på grund av litet snöfall (HS) 4. Snöfall (S) 5. Halka på grund av regn på kall vägbana (HN) 6. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) 26 VTI notat 26-2015

7. Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) 8. Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) 9. Regn (R). Kommentar 1 Som komplement till utfall av D, S och HS på timnivå anges den snömängd som registrerats under de båda halvtimmarna. Kommentar 2 Vädersituationen R på timnivå används inte för att beräkna ersättningsunderlag utan tas enbart med för att man ska få en fullständig bild av vädret. Som framgått ovan används däremot förekomst av regn i flera av definitionerna på övriga vädersituationer på halvtimmesnivå. 3.2.1. Huvudregel Huvudregeln är att en viss vädersituation på timnivå faller ut om denna vädersituation förekommer under två på varandra följande halvtimmar. Huvudregeln gäller för vädersituationerna särskilt väder 1, snödrev, halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till, halka på grund av kraftig rimfrostutfällning och halka på grund av måttlig rimfrostutfällning. Som starthalvtimme väljs X.30, dvs. halvtimmarna 0.30, 1.30, 2.30 och så vidare. För utfall på timnivå krävs att halvtimme X.30 har utfall och att minst en av halvtimmarna (X-1).00 eller (X+1).00 också har utfall. Till exempel utfall på halvtimme 2.00 + 2.30 eller 2.30 + 3.00 eller 2.00 + 2.30 + 3.00. Se exempel 5 och 6 med förklaringar och kommentarer nedan. Exempel 5 Halvtimme 19.30 20.00 20.30 21.00 21.30 22.00 22.30 23.00 23.30 24.00 Vädersituation på halvtimmesnivå D D D HR1 D D D HR2 D Snömängd (mm) 0 0 1,3 0 0 0 1,4 2,1 0 0,6 Timme 19 20 21 22 23 Vädersituation på timnivå D D D Snömängd (mm) 0 1,3 0 3,5 0 Timme 19 Starthalvtimme: 19.30. Vädersituation: D. Omgivande halvtimmar: 19.00 och 20.00. Omgivande vädersituationer: Okänt respektive D. Resulterande vädersituation för timme 19: D. VTI notat 26-2015 27

Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under en av de omgivande halvtimmarna. Timme 20 Starthalvtimme: 20.30. Vädersituation: D. Omgivande halvtimmar: 20.00 och 21.00. Omgivande vädersituationer: D respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 20: D. Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under en av de omgivande halvtimmarna. Timme 21 Starthalvtimme: 21.30. Vädersituation: Ingen. Omgivande halvtimmar: 21.00 och 22.00. Omgivande vädersituationer: HR1 respektive D. Resulterande vädersituation för timme 21: Ingen. Förklaring: Om ingen vädersituation anges under starthalvtimmen kan aldrig två på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation förekomma. Timme 22 Starthalvtimme: 22.30. Vädersituation: D. Omgivande halvtimmar: 22.00 och 23.00. Omgivande vädersituationer: D respektive D. Resulterande vädersituation för timme 22: D. Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under de bägge omgivande halvtimmarna. Timme 23 Starthalvtimme: 23.30. Vädersituation: HR2. Omgivande halvtimmar: 23.00 och 24.00. Omgivande vädersituationer: D respektive D. Resulterande vädersituation för timme 23: Ingen. Förklaring: Vädersituation HR2 förekommer bara vid starthalvtimmen. 28 VTI notat 26-2015

Kommentar Som framgår av exemplet så resulterar tre på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation ibland i två timmars utfall (D under timme 19 och 20) och ibland i en timmes utfall (D under timme 22). Skillnaden beror på hur vädersituationerna ligger i förhållande till starthalvtimmen och omgivande halvtimmar. I genomsnitt resulterar de 2 x 3 = 6 halvtimmarna i 3 timmars utfall, vilket är precis vad som förväntas. Exempel 6 Beträffande HT, dvs. att fuktiga/våta vägbanor fryser till, förekommer i verkligheten bara utfall under en enda halvtimme. Skälet till detta är, som påpekats i avsnitt 3.1.1, att vägytans temperatur inte kan sjunka under +1,0 C under två halvtimmar i följd. För att HT trots detta ska passa in i huvudregeln används en särskild procedur som innebär att påföljande halvtimme tilldelas vädersituationen HT. Halvtimme 9.30 10.00 10.30 11.00 11.30 12.00 12.30 13.00 13.30 14.00 Vädersituation på halvtimmesnivå HT HT HR1 HR1 HR1 HR2 HT HT Timme 09 10 11 12 13 Vädersituation på timnivå HT HR1 HR1 HT Timme 9 Starthalvtimme: 9.30. Vädersituation: HT. Detta HT har inträffat i verkligheten. Omgivande halvtimmar: 9.00 och 10.00. Omgivande vädersituationer: Okänt respektive HT. Detta HT är tillagt i den särskilda proceduren. Resulterande vädersituation för timme 9: HT. Förklaring: Vädersituation HT förekommer vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halvtimmarna. Timme 10 Starthalvtimme: 10.30. Vädersituation: HR1. Omgivande halvtimmar: 10.00 och 11.00. Omgivande vädersituationer: HT (tillagt) respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 10: HR1. Förklaring: Vädersituation HR1 förekommer vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halvtimmarna. VTI notat 26-2015 29

Timme 11 Starthalvtimme: 11.30. Vädersituation: Ingen. Omgivande halvtimmar: 11.00 och 12.00. Omgivande vädersituationer: HR1 respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 11: Ingen. Förklaring: Om ingen vädersituation anges vid starthalvtimmen kan aldrig två på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation förekomma. Timme 12 Starthalvtimme: 12.30. Vädersituation: HR2. Omgivande halvtimmar: 12.00 och 13.00. Omgivande vädersituationer: HR1 respektive HT. Resulterande vädersituation för timme 12: HR1. Förklaring: Vädersituation HR1 förekommer både vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande heltimmarna. Visserligen anges HR2 för halvtimme 12.30, men denna halvtimme har dubbla utfall. Om utfallet är HR2 är det också HR1. Se avsnitt 3.1.1, kommentar 1 till HR1 och HR2. Timme 13 Starthalvtimme: 13.30. Vädersituation: HT (tillagt). Omgivande halvtimmar: 13.00 och 14.00. Omgivande vädersituationer: HT (verkligt) respektive ingen. Resulterande vädersituation för timme 13: HT. Förklaring: Vädersituation HT förekommer både vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halvtimmarna. 3.2.2. Tilläggsregel För att vädersituationerna snöfall och regn ska falla ut på timnivå krävs bara att nederbörd förekommer under den ena av timmens två halvtimmar. Även för halka på grund av litet snöfall och halka på grund av regn på kall vägbana räcker det med nederbörd under en av timmens halvtimmar under förutsättning att temperaturkraven är uppfyllda. Skälet till dessa undantag från huvudregeln är dels att snömängd och varaktighet inte ska reduceras vid snöfall, dels att regn ska behandlas på samma sätt som snö. Beträffande halka på grund av regn på kall vägbana bedöms en halvtimme med nederbörd som tillräckligt för att motivera ett utfall på timnivå. Se tidigare exempel 1, raderna under Vädersituationer på timnivå VädErsKombination. 30 VTI notat 26-2015

3.3. Beräkning av ersättningsunderlag Utgångspunkten för beräkningar av väderutfall grunden för ersättning av vinterväghållningsåtgärder är de väderbeskrivningar på timnivå som tas fram inom ett driftområde för varje kombination av VViS-station och MESAN-ruta. Beräkningar av väderutfall görs för en kombination i taget och sammanfattas sedan för hela driftområdet. I detta steg görs den konkreta kopplingen mellan väder och behovet av åtgärder. Ett exempel på en väderbeskrivning på timnivå visas i figur 1 nedan. Denna typ av väderbeskrivning, en utökad väderbeskrivning, redovisar vädersituation, snömängd, regnmängd, lufttemperatur, vägytans temperatur, daggpunktstemperatur och vindhastighet. Väderbeskrivningen gäller det fiktiva driftområdet Österköping där två MESAN-rutor, M163 och M182, har valts ut som representativa. Från MESAN-rutorna hämtas i detta fall nederbörds- och vinduppgifter. Temperaturerna kommer från fyra VViS-stationer, 903 906, av vilka två är ordinarie stationer och två reservstationer. Följande kombinationer är gjorda mellan MESAN-rutor och VViSstationer. Kombination Nederbörd Temperatur Vind Ordinarie Reserv Ordinarie Reserv Ordinarie Reserv 1 M163 905 906 M163 2 M182 904 903 M182 Driftområde Österköping Utskriven 2002-12-16 kl 15.18 VädErsKomb version 1.00 Datum Kombi- Väder Timme Mängd nation 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 (mm) 2001-12-25 1 Vädersituation HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HN S S S S S S D D D D D D Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 6,7 11,4 12,7 5,3 4,7 1,3 0 0 0 0 1,3 0,7 0,7 2,7 4,0 2,0 53,5 Regnmängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0,1 0 0 0 0 0,1 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,3 Lufttemperatur ( C) 0,0 0,6 1,0 0,3 0,9 1,1 1,3 1,5 0,7 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,3 0,3 0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2-0,7 Vägtemperatur ( C) -2,8-2,4-2,0-2,7-2,0-1,7-1,2-0,6-0,3-0,3-0,4-0,2-0,1-0,1-0,2-0,2-0,3-0,3-0,4-0,4-0,5-0,7-0,8-0,9 Daggpunkt ( C) -0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,6 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1-0,1-0,7-1,2-1,4-1,7-1,7-1,4-2,0 Vindhastighet (m/s) 3,2 3,1 3,0 2,7 2,5 2,9 3,6 5,0 5,5 5,5 5,8 4,8 4,3 4,7 3,9 2,6 2,6 4,9 6,7 7,4 7,4 6,9 6,3 6,0 2001-12-25 2 Vädersituation HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 S S S S D D D D D S S S S S S Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 2,0 5,3 7,4 9,4 4,7 7,4 4,7 0 0 2,0 3,3 4,7 0 0 4,7 3,3 3,3 62,2 Regnmängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0,2 0,2 0 0 0 0 0,4 0 0 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0,9 Lufttemperatur ( C) 1,5 1,9 1,9 1,5 1,8 2,1 2,1 0,7 0,5 0,5 0,4 0,9 1,6 2,7 2,8 2,0 1,5 0,6 0,3 0,4 0,4 0,2 0,3 0,1 Vägtemperatur ( C) -0,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Daggpunkt ( C) 0,9 0,9 0,8 0,7 1,1 1,4 1,1-0,1-0,2 0,0-0,1 0,4 1,0 2,2 2,3 1,4 0,9 0,1-0,8-1,2-1,0-0,8-0,7-0,7 Vindhastighet (m/s) 3,6 3,4 3,3 2,9 2,8 3,6 5,0 6,6 7,7 8,0 7,9 6,7 6,3 6,7 5,7 5,1 4,5 2,3 4,9 4,8 4,6 4,5 4,3 4,5 Figur 1. Väderbeskrivning under ett dygn för två kombinationer i driftområde Österköping. Av väderbeskrivningen kan utläsas att den 25 december inleddes med 7 timmar kraftig rimfrosthalka (HR2) för kombination 1. Timmen efter kom det lite regn som gav vädersituationen regn på kall vägbana (HN). Därefter började det snöa och snöfallet var ganska kraftigt då det under 6 timmar kom drygt 4 cm snö. Framåt kvällen började snön driva när vindhastigheten var minst 5,0 m/s som angetts som vindgräns för snödrev. Snödrevet fortsatte dygnet ut samtidigt som det föll ytterligare någon cm snö. Dygnet den 25 december började för kombination 2 med 7 timmars måttlig rimfrosthalka (HR1) eftersom skillnaden mellan vägytans temperatur och daggpunktstemperaturen var lägre än för VTI notat 26-2015 31

kombination 1. Timme 7 började det snöa och efter 4 timmar uppgick snömängden till mer än 2,0 cm. Det innebar att drevbenägen snö fanns i tillräcklig mängd. Eftersom vindhastigheten under timmarna 11 15 översteg vindgränsen 5,0 m/s blir vädersituationen för dessa 5 timmar snödrev, D, samtidigt som mera snö faller. Därefter avtog vinden och snödrevet slutade. Snöfallet fortsatte under resten av dygnet och gav ytterligare ett par cm snö. Första steget i beräkningen av ersättningsunderlag är att sammanföra vädersituationerna på timnivå till längre vädertillfällen. Ett vädertillfälle är exempelvis ett snöfall som pågår nästan varje timme mellan kl. 04 och 18. Ett annat exempel på vädertillfälle är en rimfrosthalka som uppträder från kl. 10 och 6 timmar framåt. För att vissa vädertillfällen ska resultera i väderutfall krävs det att vädret pågår under ett antal timmar, dvs. har en viss minsta varaktighet. En enstaka timme med snödrev räcker inte för att det ska klassas som utfall av snödrev. Kravet kan i stället vara att snödrevet ska pågå under minst 4 timmar inom det avgränsade vädertillfället. Andra steget i beräkningen av ersättningsunderlag blir därför att testa varaktigheten. Detta är aktuellt för vädersituationerna Särskilt väder 1 (SV1), Särskilt väder 2 (SV2) och snödrev (D). Vädersituationen SV2, som inte är nämnd tidigare, definieras och kommenteras i avsnitt 3.3.4. Det tredje steget för att beräkna ersättningsunderlag är att sönderdela vädertillfällena i väderutfall som är det mått som anges i ersättningsunderlaget. Sönderdelning gäller alla vädersituationer utom SV1 och SV2. Följande metod används när beräkning av ersättningsunderlag genomförs. 3.3.1. Beräkningsordning Ersättningsunderlaget beräknas i följande prioritetsordning. 1. Särskilt väder 1 (SV1) 2. Särskilt väder 2 (SV2) 3. Snödrev (D) 4. Snöfall (S) kombinerat med halka 5. Halkor av alla typer (HN, HT, HR2 HS och HR1) som inte kombineras med snöfall. Kommentar Prioritetsordningen innebär att om man under en viss period får utfall av en vädersituation, t.ex. snödrev, så undersöks inte något utfall av de efterföljande vädersituationerna, dvs. snöfall och halkor under denna period. 3.3.2. Avgränsning av vädertillfällen Följande metod för avgränsning av vädertillfällen används för alla vädersituationer utom SV2. Den första timmen under beräkningsperioden med den aktuella vädersituationen, generellt kallad V, identifieras. Den sista timmen under detta första tillfälle med V identifieras. Denna är funnen när det finns ett uppehåll till nästa timme med V på minst 6 timmar. På samma sätt avgränsas de följande vädertillfällena med V under beräkningsperioden. Se figur 2 nedan. 32 VTI notat 26-2015

V 5 tim. V 6 tim. V <--------------------> <---------------> <---------------------------> första tillfälle med V andra tillfälle med V <----------------------------------------------------> <---------------------------> Figur 2. Avgränsning av vädertillfällen med vädersituation V. Se nedanstående väderbeskrivning med exempel på avgränsning av ett snöfall som registrerats i tre olika kombinationer i driftområde Östhammar. Driftområde Östhammar Datum Kombi- Väder Timme Mängd nation 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 (mm) 1998-11-28 1 Vädersituation S S S S S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,5 0,2 0 3,5 4,8 5,8 8,5 5,8 8,8 9,9 8,2 5,8 61,8 2 Vädersituation S S S S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,2 0 0 0,2 1,0 1,6 4,8 4,8 9,0 7,1 5,9 6,6 41,2 3 Vädersituation S S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2,1 0 1,3 4,0 5,6 7,1 5,1 2,4 3,5 9,8 9,7 50,6 1998-11-29 1 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 5,0 4,6 5,5 5,9 6,0 3,8 0,6 0 0 0 0 0 0 0,3 0,8 1,6 0,2 0,2 1,5 0 0 0 1,4 2,4 39,8 2 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 5,0 3,1 3,4 4,2 2,3 6,1 2,3 0 0 0 0 0 0 0,2 0,6 1,1 0,8 0,5 0,3 0,8 0,2 0 0,4 1,0 32,3 3 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 6,6 9,5 5,8 7,8 9,8 5,6 1,5 0 0 0 0 0 0,5 0,5 1,2 0,5 1,7 0,5 1,4 2,8 0 0 0,3 2,4 58,4 1998-11-30 1 Vädersituation S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 1,1 0 0 0 0 0 0,4 1,5 2,1 0 0 0 0,7 0,3 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6,3 2 Vädersituation S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 1,0 0,3 0 0 0 0 1,0 0,8 1,6 0,3 0 0 0 0 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5,2 3 Vädersituation S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 1,0 0 0 0,5 0 0,2 0,8 1,1 2,1 0,2 0 0 0 0 1,0 0,8 0 0 0 0 0 0 0 0 7,7 Figur 3. Väderbeskrivning för tre kombinationer under tre dygn i driftområde Östhammar. I kombination 1 delas snöfallet upp i två vädertillfällen. Det första börjar dygn 1, timme 12 och slutar dygn 2, timme 06. Det andra börjar dygn 2, timme 13 och slutar dygn 3, timme 14. Anledningen till uppdelningen är att det finns uppehåll i snöfallet på 6 timmar under dygn 2. I kombination 2 delas snöfallet upp i precis samma vädertillfällen som i kombination 2. Anledningen är densamma. I kombination 3 blir snöfallet ett enda vädertillfälle som börjar dygn 1, timme 13 och slutar dygn 3, timme 15. Anledningen till att ingen uppdelning görs är att det längsta uppehållet i det snöfall som registreras i kombination 3 är 5 timmar. 3.3.3. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 1 (SV1) 1. Alla timmar med vädersituation SV1 under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, SV1-tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2 2. Varaktigheten hos varje avgränsat SV1-tillfälle testas på följande sätt. Om vindhastigheten uppgår till minst V SV1 m/s i genomsnitt under minst 6 timmar i följd någon gång under det avgränsade vädertillfället så klassas detta vädertillfälle som SV1. I annat fall betraktas vädertillfället bara som enstaka timmar med SV1 3. De SV1-tillfällen som uppfyller varaktighetskravet redovisas under rubriken Särskilt väder på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen. Där anges start- och sluttidpunkt, varaktighet och typ för varje sådant vädertillfälle. VTI notat 26-2015 33

Kommentar I punkt 2 ovan står att varaktigheten ska vara uppfylld någon gång under vädertillfället. Det finns alltså inga krav på att varaktigheten ska vara uppfylld t.ex. i början av vädertillfället. Detta innebär att ett SV1-tillfälle, i ett extremfall, kan inledas med en lång period där SV1 förekommer var sjätte timme. 3.3.4. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 2 (SV2) Särskilt väder 2 innebär ett kraftigt snöfall och definieras som att snöintensiteten minst ska uppgå till ett visst antal cm/timme i genomsnitt under minst en viss tidsperiod. Avgränsning görs så att snöintensiteten uppgår till minst I SV2 cm/tim i genomsnitt under minst 15 timmar i följd. SV2-tillfällena redovisas under rubriken Särskilt väder på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen. Där anges start- och sluttidpunkt, varaktighet och typ för varje sådant vädertillfälle. Värdet på I SV2 väljs vanligen till mellan 0,8 och 2,0 cm/tim i steg om 0,2 cm/tim. Kommentar 1 Det bör påpekas att vädersituation SV2 inte redovisas i beskrivningarna av vädersituationer på timnivå. Skälet är att avgränsning och test av varaktighet för SV2 inte görs förrän i nästa steg, dvs. när ersättningsunderlaget ska beräknas. Förekomst av SV2 redovisas endast på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen. Kommentar 2 Definitionen på SV2 är att snöintensiteten minst ska uppgå till ett visst antal cm per timme i genomsnitt under en viss period. Några ytterligare krav finns inte, t.ex. att denna snöintensitet ska vara uppfylld i början av vädertillfället. Detta innebär att avgränsningen av SV2 ibland kan bli annorlunda än vad man intuitivt föreställer sig. Olika avgränsningar vid olika variation i snöintensiteten illustreras nedan genom några exempel. För att exemplen inte ska bli för utrymmeskrävande gäller här förutsättningen att snöintensiteten ska uppgå till minst 2,0 cm/tim i genomsnitt under minst 6 timmar för att Särskilt väder 2 ska förekomma. Se exempel 7 10 nedan. Exempel 7 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 Vädersituation S S S S S S Snömängd (mm) 0,0 31,9 17,4 19,4 19,3 21,8 14,8 0,0 Förklaring till avgränsning Snömängden under 6-timmarsperioden, timme 5 10, uppgår till 124,6 mm. Snöintensiteten blir då i genomsnitt 124,6/6 = 20,8 mm/tim, vilket överstiger gränsen 2,0 cm/tim under 6 timmar. Särskilt väder 2 förekommer alltså under 6 timmar. Vad händer då om man lägger till en liten snömängd, säg 2,0 mm, under timme 04? Svaret är att avgränsningen av SV2 inte påverkas, eftersom det inte går att hitta något annat intervall än timme 5 10 som uppfyller kravet på minst 2,0 cm/tim i genomsnitt under 6 timmar. Till exempel får då intervallet timme 4 9 en genomsnittlig intensitet på 18,6 mm/tim. Vad händer om man i stället lägger till en stor snömängd, säg 20,0 mm, under timme 4? Snömängden under 7-timmarsperioden, timme 4 10, uppgår då till 144,6 mm. Det ger en snöintensitet på i genomsnitt 144,6/7 = 20,7 mm/tim, vilket överstiger gränsen. Särskilt väder 2 förekommer då under 7 34 VTI notat 26-2015

timmar. Inget hindrar naturligtvis att längden på SV2 överstiger varaktigheten på 6 timmar, vilket är den kortaste tid som krävs för att SV2 ska uppstå. Exempel 8 Timme 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Vädersituation S S S S S S S S S S S Snömängd (mm) 0,0 19,8 31,5 21,9 25,0 15,8 24,6 18,9 16,5 15,7 18,2 13,2 0,0 Förklaring till avgränsning Snömängden under 11-timmarsperioden, timme 12 22, uppgår till 221,1 mm. Snöintensiteten blir då i genomsnitt 221,1/11 = 20,1 mm/tim, vilket överstiger gränsen 2,0 cm/tim under 6 timmar. Alltså förekommer Särskilt väder 2 under en period på 11 timmar. Exempel 9 Timme 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Vädersituation S S S S S S S S S S S Snömängd (mm) 0,0 13,2 18,2 15,7 16,5 18,9 24,6 15,8 25,0 21,9 31,5 19,8 0,0 Förklaring till avgränsning I detta exempel är snöintensiteterna precis samma som i exempel 8. Skillnaden är bara att intensiteterna är spegelvända i tiden, dvs. intensiteten första timmen i exempel 9 motsvarar intensiteten sista timmen i exempel 8 och så vidare. Genomsnittlig snöintensitet blir naturligtvis även i detta fall 20,1 mm/tim under en period på 11 timmar, dvs. det är Särskilt väder 2 under 11-timmarsperioden. Spegelvändningen gör dock att det finns en väsentlig skillnad mellan snöfallen. I exempel 8 börjar det direkt att snöa kraftigt varefter intensiteten avtar och till slut upphör snöfallet. I exempel 9 börjar snöfallet som ett normalt snöfall för att sedan öka i intensitet. Det känns naturligt och riktigt att klassa snöfallet i exempel 8 som ett SV2-tillfälle. Den reflexion/invändning man kan ha beträffande exempel 9 är att avgränsningen av SV2-tillfället börjar redan timme 12 trots att de höga snöintensiteter som gör att hela snöfallet blir SV2, alltså mer än 2,0 cm/tim, inte kommer förrän timme 17 och framåt. Under de 5 första timmarna faller 82,5 mm snö, vilket innebär att den genomsnittliga intensiteten bara blir 16,5 mm/tim, medan genomsnittlig snöintensitet under de 6 sista timmarna är hela 23,1 mm/tim. Men, som sagts ovan, programmet räknar strikt efter definitionen på SV2. Exempel 10 Timme 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Vädersituation S S S S S S S S Snömängd (mm) 0,0 10,4 19,4 25,1 24,9 22,8 21,2 15,9 10,3 0,0 Förklaring till avgränsning I utdata anges att det snöfall som visas ovan klassas som SV2 med en varaktighet på 8 timmar, dvs. hela snöfallets längd. Om man beräknar den totala snömängden finner man att den uppgår till 150,0 VTI notat 26-2015 35

mm under de 8 timmarna. Det motsvarar i genomsnitt 18,8 mm/tim, alltså under gränsen för SV2. Varför anger då programmet SV2 under 8 timmar? Förklaringen är att man i detta fall har tre överlappande perioder som var och en uppfyller kraven för SV2. Se nedan. Timme 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Vädersituation S S S S S S S S Snömängd (mm) 0,0 10,4 19,4 25,1 24,9 22,8 21,2 15,9 10,4 0,0 < --------------- period 1 --------------- > < -------------- period 2 ---------------- > < --------------- period 3 -------------- > Period 1: Genomsnittlig snöintensitet timme 12 17 är 123,8/6 = 20,6 mm/tim. Period 2: Genomsnittlig snöintensitet timme 13 18 är 129,3/6 = 21,6 mm/tim. Period 3: Genomsnittlig snöintensitet timme 14 19 är 120,3/6 = 20,1 mm/tim. Om dessa tre 6-timmarsperioder uppfyller kraven för SV2 måste också den period som bildas av överlappningarna uppfylla kraven, dvs. 8-timmarsperioden 12 19. 3.3.5. Beräkning av väderutfall Snödrev (D) 1. Alla timmar med vädersituation D under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, D-tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2 2. Varaktigheten hos varje avgränsat D-tillfälle testas på följande sätt. Om vindhastigheten uppgår till minst VD m/s i genomsnitt under minst 4 timmar i följd någon gång under det avgränsade vädertillfället så klassas detta vädertillfälle som D. I annat fall betraktas vädertillfället bara som enstaka timmar med D. Eftersom SV1 är en kraftigare form av snödrev så räknas t.ex. även en 6-timmarskombination av typen D, D, D, SV1, SV1, D som snödrev 3. Varje D-tillfälle som uppfyller varaktighetskravet delas in i 4- timmarsintervall. Det sista intervallet slutar där D-tillfället slutar och blir därmed mellan 1 och 4 timmar långt. Snömängden beräknas för varje intervall. De intervall som saknar D- eller SV1- timmar resulterar inte i väderutfall av typ snödrev utan beräknas senare för väderutfall av typ snöfall eller halka. Kvarvarande intervall, väderutfall, redovisas i fyra snömängdsklasser under rubriken Snödrev på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen 4. Efter sista timmen med snödrev beräknas inga väderutfall av typ halka under en tidsperiod som normalt är 6 timmar lång. Om väderutfall av SV1, SV2 eller snöfall förekommer under 6- timmarsperioden så kortas denna period motsvarande antal timmar. 36 VTI notat 26-2015

Snömängden d redovisas i följande fyra klasser. Klass Snömängd d (mm) 0 0,0 d 3,0 1 3,0 < d 10,0 2 10,0 < d 25,0 3 25,0 < d. Kommentar I punkt 2 ovan står att varaktigheten ska vara uppfylld någon gång under vädertillfället. Det finns alltså inga krav på att varaktigheten ska vara uppfylld t.ex. i början av vädertillfället. Beräkning av ersättningsunderlag i form av väderutfall visas nedan för tre snödrevstillfällen, exempel 11 13. Som förutsättning gäller dels att vindhastigheten uppgår till minst 6 m/s i genomsnitt under minst 4 timmar i följd någon gång under det avgränsade vädertillfället, dels att vädertillfällena har avgränsats enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2. Exempel 11 Timme 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D D Vindhastighet (m/s) 5,6 6,0 5,6 5,6 6,0 5,6 5,6 5,6 6,0 6,0 5,6 6,0 5,6 Snömängd (mm) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Typ av väderutfall Förklaring till väderutfall Varaktighetskravet för snödrev, dvs. att vindhastigheten i genomsnitt uppgår till minst 6,0 m/s under minst 4 timmar i följd, någon gång under vädertillfällets 11 timmar, är inte uppfyllt. För perioden timme 14 17 är vindhastigheten i genomsnitt bara 5,9 m/s. Därför beräknas inga väderutfall. Totalt utfall: Inga väderutfall av snödrev. Exempel 12 Timme 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D D S D S D D Vindhastighet (m/s) 5,6 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 5,6 7,0 5,6 7,0 7,0 5,6 5,6 Snömängd (mm) 0,0 3,2 5,7 1,9 0,0 0,0 4,6 1,1 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Typ av väderutfall D D D D D D D D D D VTI notat 26-2015 37

Förklaring till väderutfall Varaktighetskravet för snödrev är uppfyllt bl.a. under perioden timme 07 10. 4-timmarsintervallet timme 07 10: Väderutfall D. Snömängd 10,8 mm = snömängdsklass 2. 4-timmarsintervallet timme 11 14: Väderutfall D. Snömängd 6,4 mm = snömängdsklass 1. 2-timmarsintervallet timme 15 16: Väderutfall D. Snömängd 0,0 mm = snömängdsklass 0. Totalt utfall: Tre väderutfall av snödrev, ett i vardera snömängdsklassen 0, 1 och 2. Exempel 13 Timme 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D S D SV1 D D Vindhastighet m/s) 5,6 7,0 5,6 5,6 7,0 5,6 5,6 5,6 5,6 7,0 10,5 7,0 7,0 Snömängd (mm) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 7,9 12,6 8,8 0,0 Typ av väderutfall D D D D D D D D Förklaring till väderutfall Varaktighetskravet för snödrev är uppfyllt under perioden timme 15 18, eftersom SV1 även gäller som D. 4-timmarsintervallet timme 7 10: Väderutfall D. Snömängd 0,0 mm = snömängdsklass 0. 4-timmarsintervallet timme 11 14: Inget väderutfall av typ D eftersom D- timmar saknas. Intervallet testas senare för utfall av snöfall eller halka. 4-timmarsintervallet timme 15 18: Väderutfall D. Snömängd 29,3 mm = snömängdsklass 3. Totalt utfall: Två väderutfall av snödrev, ett i vardera snömängdsklassen 0 och 3. 3.3.6. Beräkning av väderutfall Snöfall (S) kombinerat med halka Beräkningen görs gemensamt för snöfall och de halkor som förekommer inom ett avgränsat snöfallstillfälle enligt följande metod. 1. Alla timmar med vädersituationerna S och HS under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, S + HS- tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2 2. I varje S + HS- tillfälle letas det första 4- timmarsintervallet upp som har en snömängd på mer än 3,0 mm. Detta görs genom att från första timmen i S + HS- tillfället i steg om 1 timme successivt beräkna snömängden för varje 4- timmarsintervall. Intervallet kan vara kortare än 4 timmar om det är det enda intervallet. Indelningen i 4- timmarsintervall fortsätter från det första intervallet till S + HS- tillfällets slut. Det sista intervallet blir därmed mellan 1 och 4 timmar långt 3. Om det efter ett intervall som har en snömängd på mer än 3,0 mm bara finns intervall med en snömängd på mer än 0 men högst 3,0 mm kvar inom det avgränsade S + HS- tillfället så beräknas inga väderutfall av typ halka under 6 timmar efter snöfallet med en snömängd på mer än 3,0 mm. Sedan går man tillbaka till steg 2. Då undersöks på nytt om det i steg om 1 timme successivt går att hitta intervall inom det återstående S + HS- tillfället med en snömängd på mer än 3,0 mm. Om så är fallet fortsätter en ny indelning i 4- timmarsintervall 38 VTI notat 26-2015

4. De intervall som har en snömängd på mer än 3,0 mm, redovisas som väderutfall av typ snöfall i tre snömängdsklasser under rubriken Snöfall på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen 5. Efter sista timmen med snöfall med en snömängd på mer än 3,0 mm beräknas inga väderutfall av typ halka under en tidsperiod som normalt är 6 timmar lång. Om väderutfall av SV1, SV2 eller snödrev förekommer under 6- timmarsperioden så kortas denna period motsvarande antal timmar Snömängden d redovisas i följande tre klasser. Klass Snömängd d (mm) 1 3,0 < d 10,0 2 10,0 < d 25,0 3 25,0 < d. 6. De intervall som har en snömängd på mer än 0 men högst 3,0 mm och som omges av väderutfall snöfall inom samma avgränsade S + HS- tillfälle testas för väderutfall av typ halka. Det krävs dock att minst en timme med vädersituation HS måste förekomma inom varje intervall. I sådana fall beräknas väderutfall av typ halka fr.o.m. den första t.o.m. den sista timmen med vädersituation HS. Typen av väderutfall inom intervallet bestäms av den halktyp som har högst prioritet. Prioritetsordningen är HN, HT, HR2, HS och HR1. För tydlighetens skull anges halka under 4 timmar där så är möjligt. Beräkning av ersättningsunderlag i form av väderutfall visas för fyra S + HS- tillfällen i exempel 14 17. Som förutsättning gäller att vädertillfällena har avgränsats enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2. Exempel 14 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation S S S HN HN HS HS HS HN S HN Snömängd (mm) 3,7 8,4 5,3 1,0 0,9 0,5 0 4,2 Typ av väderutfall S S S S HS HS HS HS S Förklaring till väderutfall Avgränsat S + HS- tillfälle: Timme 5 till och med timme 17. 4- timmarsintervallet timme 5 8: Väderutfall S. Snömängd 17,4 mm = snömängdsklass 2. 4- timmarsintervallet timme 9 12: Inget väderutfall eftersom ingen timme med HS förekommer. 4- timmarsintervallet timme 13 16: Väderutfall HS eftersom dels snömängden, 2,4 mm, är mindre än 3,0 mm, dels att inga andra halktyper förekommer mellan första och sista HS- timme. Timme 17: Väderutfall S. Snömängd 4,2 mm = snömängdsklass 1 Totalt utfall: Två väderutfall av snöfall i snömängdsklass 1 och 2 och ett väderutfall av HS. VTI notat 26-2015 39

Exempel 15 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Vädersituation HS HS HS HS S S S S S HN Snömängd (mm) 0,2 0,3 0,9 1,4 2,8 3,6 8,1 4,1 3,3 Typ av väderutfall HS S S S S S S S S S S Förklaring till väderutfall Avgränsat S + HS- tillfälle: Timme 5 till och med timme 15. 4- timmarsintervallet timme 5 8 är inte första intervall med en snömängd på minst 3,0 mm eftersom snömängden bara är 2,8 mm. 4-timmarsintervallet timme 6 9: Väderutfall S. Snömängd 5,4 mm = snömängdsklass 1. Timme 5: Väderutfall HS eftersom snömängden, 0,2 mm, är mindre än 3,0 mm. Detta väderutfall omges inte av väderutfall snöfall inom samma avgränsade S + HS- tillfälle utan är ett fristående väderutfall halka som testas enligt avsnitt 3.3.7. Se nedan. 4-timmarsintervallet timme 10 13: Väderutfall S. Snömängd 11,7 mm = snömängdsklass 2. 2-timmarsintervallet timme 14 15: Väderutfall S. Snömängd 7,4 mm = snömängdsklass 1. Totalt utfall: Tre väderutfall av snöfall, två i snömängdsklass 1 och ett i snömängdsklass 2 och ett väderutfall av HS. Exempel 16 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Vädersituation S HS HS HN HS HN HS HS HR1 HS S S Snömängd (mm) 3,6 0,5 0,3 0,4 0,8 0,5 0,5 1,5 4,7 3,2 Typ av väderutfall S S S S HN HN HN HN HS HS HS S S Förklaring till väderutfall Avgränsat S + HS- tillfälle: Timme 5 till och med timme 17. 4-timmarsintervallet timme 4 7: Väderutfall S. Snömängd 4,4 mm = snömängdsklass 1. 4-timmarsintervallet timme 8 11: Väderutfall HN eftersom HN med högre prioritet finns mellan första och sista timmen med vädersituation HS. Halkan anges under 4 timmar. 4-timmarsintervallet timme 12 15: Väderutfall HS eftersom HR1 har lägre prioritet än HS. Halkan kan bara anges under 3 timmar på grund av efterföljande snöfall. 2-timmarsintervallet timme 16 17: Väderutfall S. Snömängd 7,9 mm = snömängdsklass 1. Totalt utfall: Två väderutfall av snöfall i snömängdsklass 1 och två väderutfall av halka typ HN och HS. 40 VTI notat 26-2015

VTI notat 26-2015 41 Exempel 17 Kommentar Steg 1. Det avgränsade S + HS- tillfället är timme 0 t.o.m. 17. Exempel 17 Väderutfall på på timnivå, timninå, VädErsKombi Datum Kombnr 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mängd (mm) 2002-12-01 3 Vädersituation S S S HS HS HS HS HS HS HS 2002-12-01 3 Snömängd (mm) 10,2 12,1 4,4 2,2 0,1 0 0 0 0 0 0,9 0 0 0 1,0 1,6 1,6 1,1 0 35,2 Vägtemperatur ( C) -0,6-0,6-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,6-0,7-0,9-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-0,9-0,9-0,9-0,5-0,5-0,6-0,7-0,8 Utfall typ S S S S S S S S S S HS HS HS S S S S S S S S S S Utfall kod sn1 sn1 sn1 sn1 sne sne sne sne sne sne ha2 ha2 ha2 sn2 sn2 sn2 sn2 sne sne sne sne sne sne S= 28,9 mm S= 0,1 mm S= 0,9 mm S= 2,6 S= 2,7 mm Steg 2. Det första 4- timmarsintervallet med en snömängd på mer än 3,0 mm är timme 0 t.o.m. 3. Snömängden är 28,9 mm. Fortsatt indelning i 4- timmarsintervall ger snömängderna 0,1, 0,9, 2,6 och 2,7 mm. Steg 3. Detta innebär att det bara finns intervall med en snömängd på mer än 0 men högst 3,0 mm kvar efter det första intervallet. En period på 6 timmar, där inga väderutfall av typ halka beräknas, läggs ut timme 4 t.o.m. 9 (utfallskod sne) och man går tillbaka till steg 2. I den successiva sökningen i steg om 1 timme hittas 4-timmarsintervallet timme 13 t.o.m. 16 med en snömängd på 4,2 mm. Steg 4. 4-timmarsintervallen timme 0 t.o.m. 3 och timme 13 t.o.m. 16 redovisas som väderutfall av typ snöfall i snömängdsklasserna 3 respektive 1. Steg 5. Timme 17 har snömängden 1,1 mm och därför läggs en 6- timmarsperiod, där inga väderutfall av typ halka beräknas, ut timme 17 t.o.m. 22 (utfallskod sne). Steg 6. Intervallet timme 10 t.o.m. 12 testas för väderutfall av typ halka och får väderutfall HS.

3.3.7. Beräkning av fristående väderutfall halka (HN, HT, HR2, HS och HR1) Beräkningen görs för de halkor som inte omges av väderutfall snöfall inom samma avgränsade S + HS- tillfälle. Alla typer av halka behandlas gemensamt enligt följande metod. 1. Alla timmar med vädersituation HN, HT, HR2, HS och HR1 under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, halktillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2 2. Med start från första timmen i halktillfället läggs ett 4- timmarsintervall ut. Intervallet kan vara kortare än 4 timmar om det är det enda intervallet. Den halktimme som har högst prioritet inom intervallet bestämmer typen av väderutfall. Prioritetsordningen är samma som i avsnitt 3.3.6, det vill säga HN, HT, HR2, HS och HR1 3. Sedan letas nästa timme med halka upp och ett nytt 4- timmarsintervall läggs ut. Typen av väderutfall bestäms återigen av halktimmen med högst prioritet. Det sista intervallet inom halktillfället slutar där halktillfället slutar och blir mellan 1 och 4 timmar långt. För tydlighetens skull anges halka under 4 timmar där så är möjligt. Beräkning av ersättningsunderlag i form av väderutfall halka visas för två halktillfällen i exempel 18 och 19. Som förutsättning gäller att vädertillfällena har avgränsats enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2. Exempel 18 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vädersituation HR2 HR1 HR2 HN Typ av väderutfall HR2 HR2 HR2 HR2 HN HN HN HN Förklaring till väderutfall 4-timmarsintervallet timme 5 8: Väderutfall HR2 eftersom HR2 har högre prioritet än HR1. Hela halkan anges. 4-timmarsintervallet timme 11 14: Nästa halktimme är timme 11. Väderutfall HN eftersom HN har högre prioritet än HR2. Hela halkan anges. Totalt utfall: Två väderutfall av halka, ett HR2 och ett HN. Exempel 19 Timme 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Vädersituation S S HR1 HR1 HR1 HR2 HT HS Snömängd (mm) 6,3 4,4 2,2 Typ av väderutfall S S HT HT HT HT Förklaring till väderutfall 2-timmarsintervallet timme 4 5: Väderutfall S. Snömängd 10,7 mm = snömängdsklass 2. 6-timmarsintervallet timme 6 11: Efter sista timmen med snöfall prövas inte väderutfall av typ halka under en tidsperiod som normalt är 6 timmar lång. 42 VTI notat 26-2015

4-timmarsintervallet timme 12 15: Väderutfall HT eftersom HT har högre prioritet än HS. Hela halkan anges. Totalt utfall: Ett väderutfall av snöfall i snömängdsklass 2 och ett väderutfall av halka HT. 3.3.8. Exempel på till synes motsägelsefulla väderutfall och olika antal väderutfall Nedan visas för tre väderbeskrivningar i exempel 20 22 hur varaktigheten för väderutfall kan synas vara motsägelsefulla och hur antalet väderutfall kan bero på start och slut på beräkningen av ersättningsunderlag. Exempel 20 Förutsättning Varaktighetskravet för SV1 är 6 timmar. Kravet för SV2 är i exemplet att snöintensiteten ska uppgå till minst 1,0 cm/tim i genomsnitt under minst 10 timmar. Som förutsättning gäller också att SV1 har avgränsats enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2. Timme 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Vädersituation SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 S S S S S S Snömängd (mm) 2,2 5,6 3,3 9,2 12,0 10,8 8,7 11,3 9,9 12,1 11,5 10,1 9,6 Varaktighetskravet på 6 timmar för SV1 är uppfyllt under perioden timme 8 14 eftersom alla timmar har vädersituationen SV1. På flik Ersättningsunderlag anges dels att SV1 startar timme 8 och slutar timme 14 med varaktigheten 7 timmar, dels att SV2 startar timme 15 och slutar timme 20. Varaktigheten är 6 timmar. Kommentar För SV2 anges alltså att varaktigheten bara är 6 timmar trots att den enligt förutsättningarna ska vara minst 10 timmar. Förklaring till väderutfall Förklaringen är att de två vädertillfällena SV1 och SV2 överlappar varandra. Under perioden timme 11 20 är kraven för SV2 uppfyllda. Snöintensiteten är då 1,05 cm/tim i genomsnitt under 10 timmar. Eftersom SV1 prioriteras före SV2 kommer överlappningsperioden, timme 11 14, att anges som SV1 och perioden därefter som SV2. Exempel 21 Förutsättning En beräkning av ersättningsunderlag har beställts med startdatum 29 december. Varaktighetskravet för SV1 är 6 timmar. På flik Vädersituation redovisas nedanstående beskrivning för de första 10 timmarna av dygnet 29 december. VTI notat 26-2015 43

Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Vädersituation S SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 SV1 Varaktighetskravet på 6 timmar i följd för SV1 är uppfyllt under perioden timme 1 8 eftersom alla timmar har vädersituationen SV1. På flik Ersättningsunderlag anges att SV1 startar den 29 december timme 0 och slutar timme 8 med varaktigheten 9 timmar. Kommentar Det motsägelsefulla är att i beskrivningen av vädersituationer redovisas SV1 under 8 timmar, inte 9. Förklaring till väderutfall Anledningen till att det skiljer mellan beskrivning av vädersituationer och ersättningsunderlag blir uppenbar om beräkningen beställs med startdatum 28 december. Vädersituationer den 28 december fr.o.m. timme 20 visas nedan. Timme 20 21 22 23 Vädersituation SV1 S S Av den väderbeskrivning som omfattar både 28 och 29 december framgår att vädertillfälle SV1 i själva verket börjar timme 21. Detta framgår också av det ersättningsunderlag som omfattar båda dygnen. Varaktigheten anges där till 13 timmar. Slutsatsen av detta exempel är att om en väderberäkning, som bara kan beställas för hela dygn, startar under ett pågående vädertillfälle så överensstämmer ibland inte redovisade vädersituationer och ersättningsunderlag. Exempel 22 Förutsättning En beräkning av ersättningsunderlag har beställts för två dygn. Inga vädersituationer förekommer under första dygnet före timme 21 och under andra dygnet efter timme 0. Timme 20 21 22 23 0 1 Vädersituation HS HS HS HS Snömängd (mm) 0,4 0,8 1,3 2,0 Förklaring till väderutfall Om dygnen beräknas var för sig blir snömängderna 2,5 respektive 2,0 mm. Det innebär att inga utfall med snöfall fås eftersom snömängden i båda fallen underskrider 3,0 mm. Däremot kommer prövning senare att göras av halka. Om beräkningen omfattar båda dygnen erhålls snömängden 4,5 mm, dvs. ett väderutfall med snöfall i snömängdsklass 1. 44 VTI notat 26-2015

4. Underlag Väderindex Denna version av beräkningsmodellen finns för närvarande (september 2015) på länken http://vaders.vvi.vv.se under rubriken Underlag Väderindex. Skillnaden mellan VädErsKombination och Underlag Väderindex är att perioder med snömängd på högst 0,50 cm mellan närliggande snöfall, mellan närliggande snödrev eller mellan närliggande snöfall och snödrev ska räknas in i snöfallet/snödrevet samt att väderutfallen redovisas i fyra grupper. 4.1. Definitioner och förklaringar Med snöfall, S, menas att snömängden uppgår till mer än 0,50 cm under en period på högst 4 timmar. Med litet snöfall, HS, menas att snömängden uppgår till större än 0 men högst 0,50 cm under en period på högst 4 timmar samtidigt som vägytans temperatur ligger mellan +0,9 och -9,9 C på timnivå. Timmar med vädersituation S kan förekomma under en period på högst 4 timmar utan att snömängden uppgår till mer än 0,50 cm, nämligen om timmarna inte uppfyller temperaturkravet för HS. På fliken Beräkningskontroll i VädErsKombination finns utfallskoder med följande betydelse. sn1 och sn2 = väderutfall av snöfall dr1 och dr2 = väderutfall av snödrev snm = timmar mellan väderutfall av två snöfall sne = timmar efter väderutfall av snöfall dre = timmar efter väderutfall av snödrev drm = timmar mellan väderutfall av två snödrev. 4.2. Beräkning av ersättningsunderlag Väderutfall i Underlag Väderindex beräknas genom att bearbeta utdata från beräkningsprogrammet VädErsKombination enligt nedanstående regler. Innan VädErsKombination- körningen görs ändras gränsen för snöfall från mer än 0,30 cm till mer än 0,50 cm och för litet snöfall från högst 0,30 cm till högst 0,50 cm. Efter analys av olika kombinationer av snöfall och snödrev i utdata från VädErsKombination har nedanstående regler formulerats för att identifiera de väderutfall som i Underlag Väderindex ska räknas in i snöfall eller snödrev. Dessa väderutfall kallas antingen sn0, som räknas in i snöfall eller dr0, som räknas in i snödrev. En period med sn0 eller dr0 på högst 4 timmar räknas som ett väderutfall, en period på 5 8 timmar som två väderutfall och så vidare. Reglerna delas upp på i tur och ordning utfallskoderna snm, sne, dre och drm. Se exempel i figur 4 6 nedan. Utfallskod snm Regel 0 Utfallsskod snm ändras till sn0. Se exempel 0. VTI notat 26-2015 45

Utfallskod sne Regel 1a Om det i en sne-period på exakt 6 timmar, som följer omedelbart efter utfall av snöfall, förekommer någon timme med vädersituation S eller HS så identifieras den sista timmen med S/HS inom sneperioden. Om det inom högst 6 timmar (max 5 timmars uppehåll) efter den sista timmen med S/HS inom sne-perioden förekommer ny timme med S/HS så flyttas sista timme med S/HS hit. Denna flyttning av sista timme med S/HS upprepas så länge som det inom högst 6 timmar finns ytterligare en timme med S/HS och utfall av snödrev eller snöfall inte påträffas. Om det förekommer utfall av snödrev eller snöfall inom högst 6 timmar efter sista timme med S/HS inom eller efter sne-perioden så ändras utfallskoden till sn0 fr.o.m. första timmen i sne-perioden t.o.m. sista timmen innan utfall av snödrev eller snöfall börjar. Se exempel 1a där dr1 även kan bytas mot sn1 eller sn2. Regel 1b Om en period med utfallskod sne, som följer omedelbart efter utfall av snöfall, är kortare än 6 timmar och utfall av snödrev förekommer omedelbart efter sne-periodens slut så ändras utfallskoden till sn0 för hela sne-perioden. Se exempel 1b. Utfallskod dre Regel 2a Om det i en dre-period på exakt 6 timmar, som följer omedelbart efter utfall av snödrev, förekommer någon timme med vädersituation S eller HS så identifieras den sista timmen med S/HS inom dreperioden. Om det inom högst 6 timmar (max 5 timmars uppehåll) efter den sista timmen med S/HS inom dre-perioden förekommer ny timme med S/HS så flyttas sista timme med S/HS hit. Denna flyttning av sista timme med S/HS upprepas så länge som det inom högst 6 timmar finns ytterligare en timme med S/HS och utfall av snöfall inte påträffas. Om det förekommer utfall av snöfall inom högst 6 timmar efter sista timme med S/HS inom eller efter dre-perioden så ändras utfallskoden till sn0 fr.o.m. första timmen i dre-perioden t.o.m. sista timmen innan utfall av snöfall börjar. Se exempel 2a. Regel 2b Om en dre-period, som följer omedelbart efter utfall av snödrev, är kortare än 6 timmar och utfall av snöfall förekommer omedelbart efter dre-periodens slut så ändras utfallskoden för hela dre-perioden. Om dre-perioden innehåller vädersituation S/HS så ändras koden till sn0, i annat fall till dr0. Se exempel 2b som visar fallet med S. Regel 3 Om det i en dre-period på exakt 6 timmar, som följer omedelbart efter utfall av snödrev, förekommer någon timme med vädersituation S eller HS så identifieras den sista timmen med S/HS inom dreperioden. Om det inom högst 6 timmar (max 5 timmars uppehåll) efter den sista timmen med S/HS inom dre-perioden förekommer ny timme med S/HS så flyttas sista timme med S/HS hit. Denna flyttning av sista timme med S/HS upprepas så länge som det inom högst 6 timmar finns ytterligare en timme med S/HS och utfall av snödrev inte påträffas. Om det förekommer utfall av snödrev inom högst 6 timmar efter sista timme med S/HS inom eller efter dre-perioden så ändras utfallskoden till sn0 fr.o.m. första timmen i dre-perioden t.o.m. sista timmen innan utfall av snödrev börjar. Se exempel 3a. 46 VTI notat 26-2015

Utfallskod drm Regel 4a Om det i ett och samma avgränsade snödrev förekommer en drm-period på exakt 4 timmar (som alltså saknar snödrevsutfall) och om denna period omges av två intervall med snödrevsutfall, så ändras utfallskoden från drm till dr0. Kod dr0 innebär att ett intervall utan snödrevsutfall klassas som tillhörande snödrevet. Se exempel 4a. Observera att denna regel gäller inom ett och samma avgränsade snödrev. De följande reglarna gäller mellan två avgränsade snödrev. Regel 4b Om det i en drm-period på exakt 6 timmar inte förekommer någon timme med vädersituation S eller HS så behålls utfallskod drm och inga väderutfall beräknas. Se exempel 4b. Regel 4c Om det i en drm-period på exakt 6 timmar förekommer minst en timme med vädersituation S eller HS så ändras utfallskod drm till sn0. Se exempel 4c. Regel 4d Om en drm-period har en längd på mellan 1 och 5 timmar så undersöks om drm-perioden ingår i en längre period på exakt 6 timmar eller exakt 4 timmar som ligger mellan två utfall av snödrev. Om det i denna period på exakt 6 eller 4 timmar förekommer utfall av snöfall så behålls utfallskod sn1 eller sn2 och utfallskod drm ändras till sn0. Se exempel 4d1 4d3. Antalet väderutfall enligt regel 4d begränsas slutligen till högst två stycken, antingen 2 sn1 eller 1 sn1 och 1 sn0. Se exempel 4d2 och 4d3 som alltså justeras till 1 sn1 och 1 sn0. VTI notat 26-2015 47

Exempel 0, snm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Vädersituation S S S HS HS S S S Snömängd (cm) Utfallskod > 0,50 0,50 snm, exakt 4 tim > 0,50 resultat sn0 Exempel 1a, sne Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Vädersituation S S S S S S HN HS HR2 D D D D D D Snömängd (cm) > 0,50 0,50 0,50 Utfallskod sn1 sne, exakt 6 tim dr1 dr2 max 5 tim max 5 tim resultat sn0 Exempel 1b, sne Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vädersituation S S S S HS D D D D D D Snömängd (cm) > 0,50 0,50 Utfallskod sn1 sne, 1-5 tim dr1 dr2 resultat sn0 Exempel 2a, dre Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Vädersituation D D D D HS HS HS HR1 HS HS HS HS S S S S Snömängd (cm) 0,50 0,50 0,50 > 0,50 Utfallskod dr2 dre, exakt 6 tim sn1 sne max 5 tim max 5 tim resultat sn0 Exempel 2b, dre Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Vädersituation D D D D S S S S HS Snömängd (cm) 0,50 > 0,50 0,50 Utfallskod dr2 dre, 1-5 tim sn1 sne resultat sn0/dr0 Figur 4. Exempel på tillämpning av de 10 reglerna för klassning av utfallskoderna snm, sne, dre och drm i Underlag Vädersindex. 48 VTI notat 26-2015

Exempel 3, dre Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Vädersituation D D D D HS HS HS HR1 HS HR1 D D D D D D Snömängd (cm) 0,50 0,50 Utfallskod dr2 dre, exakt 6 tim dr1 dr2 max 5 tim max 5 tim resultat sn0 Exempel 4a, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Vädersituation D D D HN HS HR1 D D D D Utfallskod dr2 drm, exakt 4 tim dr1 vädersit. D förekommer ej resultat dr0 Exempel 4b, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D HR2 HR2 HR1 D D D D D D Utfallskod dr2 drm, exakt 6 tim dr1 dr2 vädersit. S förekommer inte resultat normalt drm, inga utfall Exempel 4c, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D HS HS HS HR1 D D D D D D Snömängd (cm) Utfallskod dr2 0,50 drm, exakt 6 tim dr1 dr2 resultat sn0 Exempel 4d1, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D S S S HS HS D D D D D D Snömängd (cm) Utfallskod dr2 > 0,50 sn1 0,50 drm dr1 dr2 resultat sn0 Figur 5. Exempel på tillämpning av de 10 reglerna för klassning av utfallskoderna snm, sne, dre och drm i Underlag Vädersindex. VTI notat 26-2015 49

Exempel 4d2, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D S S HR1 D D D D D D Snömängd (cm) > 0,50 Utfallskod dr2 drm sn1 drm dr1 dr2 resultat sn0 sn0 Exempel 4d3, drm Timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vädersituation D D D D S HS HR1 D D D D D D Snömängd (cm) > 0,50 0,50 Utfallskod dr2 sn1 drm dr1 dr2 resultat sn0 Figur 6. Exempel på tillämpning av de 10 reglerna för klassning av utfallskoderna snm, sne, dre och drm i Underlag Vädersindex. 4.3. Resultatredovisning I det sista steget redovisas resultatet med följande indelning av väderutfallen. 1. Grupp H1: Antal väderutfall av typ HR1, HR2 och HS 2. Grupp H2: Antal väderutfall av typ HT och HN 3. Grupp S1: Antal väderutfall med en snömängd på mer än 0,50 cm per intervall om högst 4 timmar av typ S och D 4. Grupp S2: Antal väderutfall med en snömängd på 0,00 0,50 cm per intervall om högst 4 timmar av typ D och antal väderutfall med en snömängd på 0,00 0,50 cm per intervall om högst 4 timmar som finns mellan närliggande S, mellan närliggande D och mellan närliggande S och D. 50 VTI notat 26-2015

5. VädErs 2016 VädErs 2016 är inte tagen i bruk ännu utan planeras att användas vid de upphandlingar av vinterväghållning som startar inför vintersäsongen 2016 2017. Skillnaden mellan VädErsKombination och Underlag Väderindex jämfört med VädErs 2016 är att förbättringar görs av följande beskrivningar. Utveckling av en bättre beskrivning av snabba temperatursänkningar när fuktiga eller våta vägbanor fryser till. Utveckling av en bättre beskrivning av när snön är drevbenägen vid regn. Utveckling av en kompletterande beskrivning till Särskilt väder 1 vid långvariga snödrev. 5.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå 5.1.1. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) I VädErsKombination och Underlag Väderindex är ett av villkoren för att vädersituationen HT ska uppstå att vägytans temperatur sjunker under +1,0 C på halvtimmesnivå. Vid snabba temperatursänkningar förekommer det att beslut om saltningsåtgärder måste tas vid högre temperatur för att klara kraven på förebyggande halkbekämpning. Därför beskrivs temperatursänkningen i stället från +1,5 C samtidigt som kravet införs att vid en temperatur på minst +1,0 C ska sänkningen vara minst 0,3 C jämfört med föregående halvtimme. Den detaljerade definitionen på HT blir följande. Vädersituation HT uppstår om följande villkor är uppfyllda. Huvudregel 1. Vägytans temperatur sjunker under +1,5 C. Detta innebär att temperaturvillkoren a och b samt c eller d ska vara uppfyllda. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme ska vägytans temperatur vara högre än eller lika med +1,0 C. b. Under aktuell halvtimme ska vägytans temperatur vara lägre än +1,5 C. c. Om vägytans temperatur under aktuell halvtimme är minst +1,0 C så ska denna temperatur vara minst 0,3 C lägre än under föregående halvtimme. d. Om vägytans temperatur under aktuell halvtimme är lägre än +1,0 C så ska denna temperatur vara lägre än under föregående halvtimme. Se tabellen nedan som illustrerar när temperaturvillkoren är uppfyllda eller inte. 2. Under de 12 halvtimmar som föregår aktuell halvtimme har det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar. Tilläggsregel 1. Om inget väderutfall fås enligt punkt 2 i huvudregeln samtidigt som upptorkning inte skett under alla 12 halvtimmarna, utvidgas undersökningsperioden till 24 halvtimmar 2. För denna period kontrolleras om det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar VTI notat 26-2015 51

3. Om detta inträffat innan upptorkning skett under sammanlagt 12 halvtimmar räknat fram till aktuell halvtimme fås ett väderutfall av typ HT. Ingen hänsyn tas till vilken mängd regn som kommit. Med kondensering avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC högre än vägytans temperatur. Med upptorkning avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC lägre än vägytans temperatur. Att upptorkning inte skett betyder att skillnaden mellan daggpunktstemperatur och vägytans temperatur ska vara högst 0,4ºC. Kopplat till test av denna halktyp finns en särskild procedur som skapar en andra halvtimme med utfall omedelbart efter den första, dvs. två halvtimmar i följd. I verkligheten kan utfallet, tillfrysningen, bara förekomma under en halvtimme, eftersom vägytans temperatur inte kan sjunka under +1,5 C under två på varandra följande halvtimmar. Förutsättningen för att den särskilda proceduren ska initieras är att vägytans temperatur ligger under +1,5 C även under andra halvtimmen. I tabellen nedan visar första kolumnen vägytans temperatur under halvtimmen före aktuell halvtimme och resten av kolumnerna vägytans temperatur under aktuell halvtimme. Gröna rutor illustrerar när temperaturvillkoren a och b samt c eller d i huvudregeln är uppfyllda och röda rutor när de inte är uppfyllda. Från -> 2,0 2,0 (b) 1,9 (b) 1,8 (b) 1,7 (b) 1,6 (b) 1,5 (b) -> Till 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 1,9 1,9 (b) 1,8 (b) 1,7 (b) 1,6 (b) 1,5 (b) 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 1,8 1,8 (b) 1,7 (b) 1,6 (b) 1,5 (b) 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 1,7 1,7 (b) 1,6 (b) 1,5 (b) 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 1,6 1,6 (b) 1,5 (b) 1,4 (c) 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 1,5 1,5 (b) 1,4 (c) 1,3 (c) 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 1,4 1,4 (c) 1,3 (c) 1,2 (c) 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 1,3 1,3 (c) 1,2 (c) 1,1 (c) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 1,2 1,2 (c) 1,1 (c) 1,0 (c) 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 1,1 1,1 (c) 1,0 (c) 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 1,0 1,0 (c) 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1 0,9 (a) 0,9 (a+d) 0,8 (a) 0,7 (a) 0,6 (a) 0,5 (a) 0,4 (a) 0,3 (a) 0,2 (a) 0,1 (a) 0,0 (a) -0,1 (a) -0,2 (a) Se exempel 23 och 24 på följande sidor. 52 VTI notat 26-2015

Exempel 23 Halv- Temperatur ( C) Neder- Kondensering (K) timme vägyta daggpunkt luft börds- Upptorkning (U) Beskrivning av HT-test Test av väderutfall görs enligt huvudregeln med följande resultat. Aktuell halvtimme: 5.00. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur högre än eller lika med +1,0 C b. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,5 C c. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte minst +1,0 C d. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,0 C och lägre än under föregående halvtimme. Temperaturvillkor a, b och d är alltså uppfyllda. Regn har förekommit 2 gånger under de 12 halvtimmarna 4.30 t.o.m. 23.00. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 5.00. Aktuell halvtimme: 5.30. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte högre än eller lika med +1,0 C. Temperaturvillkor a är alltså inte uppfyllt. Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 5.30. typ Ej Upptorkning (Ej U) 23.00 1,2 2,0 2,6 1 K 23.30 1,2 2,1 2,8 1 K 24.00 1,2 2,0 2,8 1 K 0.30 1,1 1,8 2,8 1 K 1.00 1,1 1,7 2,7 1 K 1.30 1,2 1,7 2,7 2 K 2.00 1,2 1,6 2,7 2 Ej U 2.30 1,2 1,7 2,7 1 Ej U 3.00 1,2 1,6 2,6 1 Ej U 3.30 1,2 1,6 2,6 1 Ej U 4.00 1,8 1,4 2,3 1 Ej U 4.30 1,5 1,2 2,1 1 Ej U 5.00 0,7 0,9 1,7 1 Ej U 5.30 0,7 0,8 1,6 1 K VTI notat 26-2015 53

Eftersom det har blivit utfall enligt huvudregeln för halvtimme 5.00 och att utfall inte kan fås för halvtimme 5.30 så testas inte tilläggsregeln. Test av särskild procedur för halvtimme 5.30. Under halvtimme 5.30 ligger vägytans temperatur under +1,5 C. Utfall: Utfall av HT fås genom att halvtimmen tilldelas HT genom proceduren. Exempel 24 Halv- Temperatur ( C) Neder- Kondensering (K) timme vägyta daggpunkt luft börds- Upptorkning (U) Beskrivning av HT-test Test av väderutfall görs enligt huvudregeln med följande resultat. Aktuell halvtimme: 5.00. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur högre än eller lika med +1,0 C. b. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,5 C. c. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur minst +1,0 C och minst 0,3 C lägre än under föregående halvtimme. d. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte lägre än +1,0 C. Temperaturvillkor a, b och c är alltså uppfyllda. Kondensering har förekommit 11 gånger under de 12 halvtimmarna 4.30 t.o.m. 23.00. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 5.00. typ Ej Upptorkning (Ej U) 23.00 0,4 1,3 4,6 1 K 23.30 0,5 1,3 4,8 1 K 24.00 0,5 1,2 4,8 1 K 0.30 0,6 2,0 4,9 1 K 1.00 0,7 2,4 5,3 1 K 1.30 0,9 2,3 5,0 1 K 2.00 0,9 2,5 5,4 1 K 2.30 1,0 2,5 5,6 1 K 3.00 1,3 2,3 5,7 1 K 3.30 1,9 2,4 5,9 1 K 4.00 2,0 2,4 5,7 1 Ej U 4.30 1,9 2,6 5,7 1 K 5.00 1,4 2,4 5,7 1 K 5.30 1,1 2,0 5,4 1 K 6.00 0,9 1,8 5,2 1 K 6.30 1,4 1,8 5,2 1 K 54 VTI notat 26-2015

Aktuell halvtimme: 5.30. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur högre än eller lika med +1,0 C. b. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,5 C. c. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur minst +1,0 C och minst 0,3 C lägre än under föregående halvtimme. d. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte lägre än +1,0 C. Temperaturvillkor a, b och c är alltså uppfyllda. Kondensering har förekommit 11 gånger under de 12 halvtimmarna 5.00 t.o.m. 23.30. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 5.30. Aktuell halvtimme: 6.00. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur högre än eller lika med +1,0 C. b. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,5 C. c. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte minst +1,0 C. d. Under aktuell halvtimme är vägytans temperatur lägre än +1,0 C och lägre än under föregående halvtimme. Temperaturvillkor a, b och d är alltså uppfyllda. Kondensering har förekommit under 11 gånger under de 12 halvtimmarna 5.30 t.o.m. 24.00. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 6.00. Aktuell halvtimme: 6.30. Temperaturvillkoren a d testas. a. Under halvtimmen före aktuell halvtimme är vägytans temperatur inte högre än eller lika med +1,0 C. Temperaturvillkor a är alltså inte uppfyllt. Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 6.30. Eftersom det blivit utfall enligt huvudregeln för halvtimme 5.00, 5.30 och 6.00 och att utfall inte kan fås gör halvtimme 6.30 så testas inte tilläggsregeln. Test av särskild procedur för halvtimme 6.30. Under halvtimme 6.30 ligger vägytans temperatur under +1,5 C. Utfall: Utfall av HT fås genom att halvtimmen tilldelas HT genom proceduren. 5.1.2. Drevbenägen snö Drevbenägen snö förekommer i VädErs 2016 om alla nedanstående villkor är uppfyllda. 1. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den halvtimme då vindhastigheten uppgår till minst V SV1 m/s. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form räknat under en 24-timmarsperiod VTI notat 26-2015 55

2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5 C högst 6 gånger (3 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd) 3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regnmängden uppgått till sammanlagt högst 0,5 mm 4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5 C högst 12 gånger (6 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). Kommentar I definitionerna på drevbenägen snö i VädErsKombination och Underlag Väderindex lyder det tredje villkoret enligt följande: 3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn, räknat som halvtimmesangivelser, förekommit högst 3 gånger (1½ timme sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). Se exempel 25 med kommentar på nästa sida. 5.1.3. Särskilt väder 1 (SV1) Definitionen på drevbenägen snö är förändrad. I övrigt samma definitioner som i avsnitt 3.1.1. 5.1.4. Snödrev (D) Definitionen på drevbenägen snö är förändrad. I övrigt samma definitioner som i avsnitt 3.1.1. 56 VTI notat 26-2015

VTI notat 26-2015 57 Exempel 25 Väderbeskrivning på halvtimmesnivå Kommentar Exempel 25 Halvtimme 0.30 1.00 1.30 2.00 2.30 3.00 3.30 4.00 4.30 5.00 5.30 6.00 6.30 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00 9.30 10.00 10.30 11.00 11.30 12.00 12.30 13.00 13.30 14.00 14.30 15.00 15.30 16.00 16.30 17.00 17.30 18.00 18.30 19.00 19.30 20.00 20.30 21.00 21.30 22.00 22.30 23.00 23.30 24.00 Mängd (mm) Nederbördstyp 2 2 2 2 2 2 2 2 4 2 4 4 4 4 4 4 1 1 1 1 2 2 2 2 1 1 1 1 2 2 2 2 4 4 4 4 4 4 4 4 2 2 4 4 4 4 4 4 Snömängd (mm) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 6,80 0,00 3,50 3,50 4,35 4,35 0,60 0,60 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,30 1,30 1,25 1,25 1,15 1,15 0,95 0,95 0,00 0,00 1,35 1,35 1,55 1,55 0,50 0,50 39,8 Regnmängd (mm) 0,24 0,24 0,125 0,125 0,245 0,245 0,485 0,485 0,00 1,14 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,03 0,03 0,015 0,015 0,00 0,00 0,00 0,00 0,005 0,005 0,105 0,105 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,285 0,285 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4,21 Lufttemperatur ( C) 0,9 0,7 0,5 0,5 0,5 0,4 0,1 0,1-0,2-0,4-0,5-0,7-0,7-0,8-0,8-0,9-0,8-0,7-0,5-0,5-0,4-0,4-0,4-0,4-0,2-0,2-0,2-0,1-0,2-0,2-0,1-0,4-0,6-0,9-1,1-1,3-1,4-1,5-1,5-1,4-1,4-1,5-1,5-1,5-1,4-1,4-1,3-1,3 Vägtemperatur ( C) 0,3 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 0,0-0,1-0,2-0,4-0,4-0,4-0,3-0,3-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,4-0,2 0,2 0,5 0,6 0,8 1,1 1,0 1,0 0,9 0,7 0,5 0,4 0,2-0,1-0,2-0,2-0,3-0,4-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,6-0,6-0,6 Daggpunkt ( C) -2,0-1,7-1,5-1,7-1,7-1,6-1,4-1,4-1,4-1,3-1,3-1,4-1,3-1,4-1,3-1,4-1,4-1,3-1,2-1,2-1,1-1,0-1,0-1,1-0,9-0,8-0,8-0,8-1,2-1,8-2,0-2,4-2,5-2,4-2,4-2,4-2,4-2,5-2,6-2,6-2,4-2,4-2,4-2,3-2,2-2,2-2,2-2,2 Vindhastighet (m/s) 8,50 8,30 8,15 8,00 8,35 8,70 8,50 8,30 8,05 7,80 7,55 7,30 7,10 6,90 6,75 6,60 6,75 6,90 6,70 6,50 6,45 6,40 6,80 7,20 7,15 7,10 7,25 7,40 7,50 7,60 7,55 7,50 7,25 7,00 7,10 7,20 6,90 6,60 6,40 6,20 6,55 6,90 6,50 6,10 6,05 6,00 6,15 6,30 test av villkor 2 = lufttemp. test av villkor 3+4 test av villkor 2 = lufttemp. S= 22,5 mm R= 0,31 mm Drevbenägen snö Enligt villkoret i VädErs 2016, att regnmängden har uppgått till sammanlagt högst 0,5 mm, är snön drevbenägen dygnet ut. Enligt villkoret i VädErsKombination och Underlag Väderindex, det vill säga högst 3 halvtimmar med regn, oberoende av regnmängd, hade snön varit drevbenägen t.o.m. halvtimme 11.30.

5.2. Beräkning av ersättningsunderlag 5.2.1. Långvariga snödrev (SV1Drev) I utpekade områden införs en kompletterande beskrivning till Särskilt väder 1 vid långvariga snödrev, SV1Drev. I dessa områden kan snödrev under lång tid jämställas med Särskilt väder 1. Väderutfall SV1Drev uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Alla timmar med vädersituation D under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, D-tillfällen, enligt metoden i figur 7 nedan. 2. Minst 30 stycken enskilda timmar med vädersituation D eller SV1 har förekommit under en period på högst 48 timmar inom det avgränsade snödrevstillfället. 3. Prioritetsordningen vid beräkning av de tre olika typerna av särskilt väder är SV1Drev, SV1 och SV2. D 11 tim. D 12 tim. D <--------------------> <-------------> <---------------------------> första tillfälle med D andra tillfälle med D <----------------------------------------------------> <---------------------------> Figur 7. Avgränsning av vädertillfällen med vädersituation snödrev. Väderutfall SV1Drev ska inte beräknas för alla driftområden utan får beställas särskilt på indataformuläret för utpekade områden. Se exempel 26 på nästa sida. 58 VTI notat 26-2015

VTI notat 26-2015 59 SV1Drev D: Vindgräns = 6,0 m/s, varaktighet = 4 timmar. SV1: Vindgräns = 8 m/s, varaktighet = 6 timmar Exempel 26 Väderutfall på timnivå, VädErs 2016 Helsingborg, kombination 4 (2014-01-27) Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mängd (mm) Vädersituation Snömängd (mm) 0,0 HS 0,8 HS 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 HS 0,5 HS 4,3 HS 1,3 HS 0,2 HS 0,7 HS 1,7 HS 0,9 HS 0,5 HS 0,2 HS 0,8 HS 1,0 HS 1,3 HN 0,0 HN 0,0 HN 0,0 S 5,4 S 7,0 27,1 Vindhastighet (m/s) Utfall, typ 7,05 7,45 ( HS 7,70 HS 7,45 HS 7,05 HS ) 7,05 7,30 7,65 ( S 7,95 S 8,15 S 8,65 S ) 8,80 8,40 8,30 8,20 7,65 6,75 6,05 5,80 5,85 ( S 5,65 S 5,25 S 5,20 S ) 5,05 ( S S= 1,3 mm S= 6,3 mm S= 3,8 mm S= 3,3 mm S= 5,4 mm Exempel 26 Intervall på högst 48 timmar Väderutfall på timnivå, VädErs 2016 Helsingborg, kombination 4 (2014-01-28) Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mängd (mm) Vädersituation Snömängd (mm) S 4,7 HS 1,6 HS 0,6 HS 0,8 0,0 0,0 0,0 D 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 7,7 Vindhastighet (m/s) Utfall, typ 4,80 S 4,80 S 5,20 S ) 5,70 5,50 5,15 5,65 6,05 ( SV1Drev 5,75 SV1Drev 5,75 SV1Drev 5,95 SV1Drev 5,90 SV1Drev 6,00 SV1Drev 6,20 SV1Drev 6,10 SV1Drev 5,80 SV1Drev 5,75 SV1Drev 5,45 SV1Drev 5,15 SV1Drev 5,75 SV1Drev 6,95 SV1Drev 7,45 SV1Drev 7,35 SV1Drev 7,00 SV1Drev S= 13,9 mm Avgränsat snödrevstillfälle Intervall på högst 48 timmar Exempel 26 Väderutfall på timnivå, VädErs 2016 Helsingborg, kombination 4 (2014-01-29) Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mängd (mm) Vädersituation Snömängd (mm) D 0,0 S 6,2 S 9,0 S 6,2 HS 2,2 D 0,2 D 0,0 SV1 0,7 SV1 1,4 SV1 1,7 D 1,6 D 0,6 D 0,0 D 1,0 D 0,6 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 S 5,1 S 6,6 HS 2,6 0,0 45,7 Vindhastighet (m/s) Utfall, typ 6,25 SV1Drev 5,50 SV1Drev 5,00 SV1Drev 5,10 SV1Drev 5,85 SV1Drev 7,05 SV1Drev 7,95 SV1Drev 8,25 SV1Drev 8,45 SV1Drev 8,40 SV1Drev 7,40 SV1Drev 7,10 SV1Drev 7,35 SV1Drev 7,05 SV1Drev 6,80 SV1Drev 6,85 SV1Drev 6,85 SV1Drev 6,45 SV1Drev 6,40 SV1Drev 6,25 SV1Drev 5,55 SV1Drev 5,25 SV1Drev 5,30 SV1Drev 5,70 SV1Drev Avgränsat snödrevstillfälle Intervall på högst 48 timmar Intervall på högst 48 timmar Exempel 26 Väderutfall på timnivå, VädErs 2016 Helsingborg, kombination 4 (2014-01-30) Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mängd (mm) Vädersituation Snömängd (mm) D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 D 0,0 HS 0,5 HS 1,1 HS 0,8 HS 0,8 HS 1,8 HS 1,9 HS 0,8 HN 0,0 HN 0,0 HN 0,0 HN 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 Vindhastighet (m/s) Utfall, typ 6,40 SV1Drev 6,55 SV1Drev 6,50 SV1Drev 6,65 SV1Drev 6,60 SV1Drev 6,60 SV1Drev 6,70 SV1Drev 7,00 SV1Drev 7,05 SV1Drev 6,20 SV1Drev ) 5,65 ( HS 5,55 HS ) 5,55 ( S 5,55 S 5,65 S 5,95 S ) 5,90 5,80 5,50 5,40 5,65 5,50 5,55 5,50 Avgränsat snödrevstillfälle S= 5,3 mm Intervall på högst 48 timmar Antal D+SV1-timmar inom 48-timmarsintervallet = 31 st. Intervall på högst 48 timmar Antal D+SV1-timmar inom 48-timmarsintervallet = 33 st. Resultat: 1 st. utfall av SV1Drev, start 11-28 timme 7, slut 11-30 timme 9 + 6 st. utfall av S, grupp S1, S2, S2, S1, S1 och S1 + 2 st. utfall av halka, grupp H1 och H1

5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev (D) I VädErs 2016 används en annan metod för att beräkna ersättningsunderlag än den som redovisas i kapitel 4, Underlag Väderindex. Båda metoderna ger samma resultat. Metoden för att beräkna väderutfall snödrev beskrivs nedan. 1. Alla timmar med vädersituation SV1, D, S och HS under den aktuella beräkningsperioden avgränsas gemensamt till vädertillfällen enligt metoden i figur 2, avsnitt 4.2. Kommentar Beträffande SV1 gäller det bara enstaka timmar eftersom de SV1-tillfällen som uppfyller varaktighetskraven redan har fallit ut första steget vid beräkning av ersättningsunderlag. Se avsnitt 4.3. 2. Alla timmar med vädersituation D eller SV1 inom det avgränsade vädertillfället enligt steg 1 avgränsas i sin tur till vädertillfällen, D-tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 4.2. Eftersom SV1 är en kraftigare form av snödrev så räknas t.ex. även en 6-timmarskombination av typen D, D, D, SV1, SV1, D som snödrev. 3. Varaktigheten hos varje avgränsat D-tillfälle testas på följande sätt. Om vindhastigheten uppgår till minst V D m/s i genomsnitt under minst 4 timmar i följd någon gång inom det avgränsade D- tillfället så klassas detta vädertillfälle som snödrev. I annat fall betraktas vädertillfället bara som enstaka timmar med D. 4. Varje D-tillfälle som uppfyller varaktighetskravet delas in i 4-timmarsintervall. Det sista intervallet slutar där D-tillfället slutar och blir därmed mellan 1 och 4 timmar långt. 4.1 Om ett intervall innehåller minst en D- eller SV1-timme så beräknas snömängden i intervallet och det redovisas som väderutfall i två klasser, snödrev med snömängden mer än 5,0 mm och snödrev med snömängden högst 5,0 mm. 4.2 De intervall som saknar D- och SV1-timmar beräknas istället för väderutfall av typ snöfall och redovisas i avsnitt 5.2. Timmar före första väderutfall av typ snöfall med en snömängd på mer än 5,0 mm redovisas som snöfall med snömängden högst 5,0 mm. Saknas väderutfall av typ snöfall så redovisas intervallet som snödrev med snömängden högst 5,0 mm. 5. Om det förekommer mer än ett avgränsat D-tillfälle inom det avgränsade vädertillfället enligt steg 1 som uppfyller varaktighetskravet så beräknas perioderna mellan dessa för väderutfall av typ snöfall. På samma sätt beräknas även perioder före det första och efter det sista avgränsade D-tillfället inom det avgränsade vädertillfället enligt steg 1. 5.1 Om det förekommer väderutfall av typ snöfall så redovisas dessa i avsnitt 5.2. Timmar före första väderutfall av typ snöfall med en snömängd på mer än 5,0 mm redovisas som snöfall med snömängden högst 5,0 mm. 5.2 Om det inte förekommer väderutfall av typ snöfall efter sista väderutfallet av typ snödrev så sker ingen beräkning av väderutfall efter den sista timmen med utfall av snödrev under en tidsperiod som normalt är 6 timmar lång. Om väderutfall av typ SV1Drev, SV1 eller SV2 förekommer under 6- timmarsperioden kortas denna period motsvarande antal timmar. 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall (S) I VädErs 2016 används en annan metod för att beräkna ersättningsunderlag än den som redovisas i kapitel 4, Underlag Väderindex. Båda metoderna ger samma resultat. Metoden för att beräkna väderutfall snöfall beskrivs nedan. 60 VTI notat 26-2015

1. Alla timmar med vädersituationerna S och HS inom det avgränsade vädertillfället enligt steg 1 avgränsas gemensamt till vädertillfällen, S + HS- tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 4.2. 2. I varje S + HS- tillfälle letas det första 4-timmarsintervallet upp som har en snömängd på mer än 5,0 mm. Intervallet kan vara kortare än 4 timmar om det är det enda intervallet. Indelningen i 4 timmarsintervall fortsätter från det första intervallet till S + HS- tillfällets slut. Det sista intervallet blir därmed mellan 1 och 4 timmar långt. Snömängden beräknas för samtliga intervall. Om snömängden i ett intervall inte överstiger 5,0 mm, och inte heller snömängden i något efterföljande intervall inom samma avgränsade tillfälle överstiger 5,0 mm, så tas intervallet/intervallen bort. Kommentar Perioden före det första intervallet med en snömängd på mer än 5,0 mm, som inte föregås av snödrev, beräknas som väderutfall av typ halka. 3. Om intervall tagits bort i steg 2 så upprepas steg 2 fr.o.m. sex timmar efter den första timmen i det första borttagna intervallet. 4. Intervallen redovisas i två klasser, en med snömängden mer än 5,0 mm och en med snömängden högst 5,0 mm. 5. Om det förekommer väderutfall av typ snödrev efter den sista timmen i det avgränsade S + HStillfället och det är färre än sex timmar mellan den sista timmen i S + HS- tillfället och den första timmen i väderutfallet av typ snödrev så redovisas dessa timmar som väderutfall av typ snöfall med snömängden högst 5,0 mm. 6. Efter den sista timmen i det sista intervallet med en snömängd på mer än 5,0 mm, som inte efterföljs av snödrev, beräknas inga väderutfall under en tidsperiod som normalt är 6 timmar lång. Om väderutfall av typ SV1Drev, SV1 eller SV2 förekommer under 6- timmarsperioden kortas denna period motsvarande antal timmar. I figur 8 10 beskrivs de steg i avsnitt 5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev och 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall, som tillämpats för att beräkna väderutfallen. I figurerna illustreras endast de timmar, i den tidsperiod som normalt är 6 timmar lång då väderutfall inte beräknas, som ligger inom de avgränsade vädertillfällena. VTI notat 26-2015 61

Figur 8. Beskrivning av de steg i avsnitt 5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev och 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall, som tillämpats för att beräkna väderutfallen. 62 VTI notat 26-2015

Figur 9. Beskrivning av de steg i avsnitt 5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev och 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall, som tillämpats för att beräkna väderutfallen. VTI notat 26-2015 63

Figur 10. Beskrivning av de steg i avsnitt 5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev och 5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall, som tillämpats för att beräkna väderutfallen. 5.2.4. Resultatredovisning Resultatet redovisas med följande indelning av väderutfallen. 1. Grupp H1: Antal väderutfall av typ HR1, HR2 och HS. 2. Grupp H2: Antal väderutfall av typ HT och HN. 3. Grupp S1: Antal väderutfall med en snömängd på mer än 5,0 mm per intervall om högst 4 timmar av typ S och D. 4. Grupp S2: Antal väderutfall med en snömängd på 0,0 5,0 mm per intervall om högst 4 timmar av typ D och antal väderutfall med en snömängd på 0,0 5,0 mm per intervall om högst 4 timmar av typ S och D som finns mellan närliggande snöfall (med en snömängd på mer än 5,0 mm), mellan närliggande snödrev och mellan närliggande snöfall (med en snömängd på mer än 5,0 mm) och snödrev. 5.3. Beräkningsordning Ersättningsunderlaget beräknas i följande prioritetsordning. 1. Långvariga snödrev (SV1Drev). 2. Särskilt väder 1 (SV1). 3. Särskilt väder 2 (SV2). 4. Snödrev (D). 64 VTI notat 26-2015