Arvord, språkfamiljer och metoder Språksläktskap Språkförändring Språklagar Komparativ språkhistorieforskning Arvord, lånord Rekonstruktion av tidigare stadier Glottokronologi (lexikostatistik) Rune Westerlund
Språkträd
Vågteorin för några uralspråk (ugriska och finska språk) syd- central- öst- nenets enets nganasan selkup kväniska meänkieli SAMISKA SAMOJEDSPRÅK finska ingermanl. URALISKA olonets. karelska mansi liviska östersjö- UGRISKA chanit votiska finska ungerska vepsiska volgafinska permiska estniska mari mordvisn. moksja erza udmurt. komi Rune Westerlund
Räkneorden 1 3 i några indoeuropeiska tidiga språk *oynos *duwo: *treyes PE *ainaz *twai *thrijiz (protogermanska) u:nus duo tre:s (latin) oinos dvai treis (keltiska) hei:s dúo: trei:s (klassisk grekiska) se wi trai (tokhariska B) ai:ns dwa:i trijan (preussiska; baltiskt språk) jedinu diva trije (kyrkslaviska) éka dvá trí (sanskrit) ek dui tin (nepali)
Den germanska ljudskridningen Bl.a. blir indoeuropeiska tonlösa klusiler tonlösa frikativor. lat. OE engelska ON svenska mod. fr. p f ped- fot foot fot- [fu:t] pied d t t þ [θ] tri- þri- three þri- [tre:] trois k h cord- heorte heart hjarta [jæʈ:a] cœur [k-] [k-]
Hur blev *kannabiz hampa? Grimms lag k h, b p; Verners lag /n/ före /p/ /m/ (urgermanska) *hannapa hænep hennep hanef hampr (anglosax.) (medellågty.) (medelhögty.) (fornisl.) hemp hennep Hanf hampa eng. nederl. ty. sv.
Exempel på förändringar i Luleå med omnejd under de senaste 60 åren (i sht hos den manliga befolkningen). Fonetiskt: långt/kort /e/ före /r/ eller andra retroflexer e>ä>a [ε]>[æ]>[a] Hertsön verkstad där Rune Westerlund
Morfembortfall (Luleå med omnejd) Tvåstaviga verb av typen: köra kö [ɕø:] obet. [ɕø] fara fa [fɑ:] obet. [fɑ] göra gö [jø:] obet. [jø] Vars ska du gå? Ja ska fa dit! Rune Westerlund
Förändring av morfologin vid pluralbildning i danskan och svenskan fornnordiska modern svenska modern danska gator -ur -or gader [-əɹ] färder -ir -er -er/-e [-ə] færder fiskar -ar -ar [-aɹ] fiske Rune Westerlund
Uttalsförändring av det danska verbet made mata [ˈmata]- [ˈma:tʰa]- [ˈma:də]- [ˈma:ðə]- [ˈma:ə] forndansk yngre forndansk 1700-tal) (1900-tal) 2000-tal
Arvordet fågel i engelskan Protogermanska *fugl-az Old English 1500-tal foγol fågel - fowl hönsfågel m.m. brid ungfågel m.m. bird fågel
Komparativ metod *nusvenska-nysvenska-fornsvenska-runsvenska *närliggande språk, nuvarande former och tidigare stadier *likheter och skillnader med andra språkgrupper (t.ex. romanska, slaviska, iranska) (Lehmann, W. P. 1992:141 161)
Arvord och lånord Omarkerade ord: familj (släktskap), mat, ord för kroppsdelar, räkneord, de omarkerade adjektiven stor, liten, lång, kort etc.
Exempel på omarkerade arvord Kroppsdelar Kvantitet Adjektiv Föda Djur Verb Perceptionsverb Miljö Lokaliteter Färg Konjunktion Människa Pronomen öra, hjärta två, många stor, liten vatten, frukt fisk, fågel äta, dricka se, höra jord, eld höger, vänster vit, röd och moder, namn jag, du
Arvordens olika nivåer indoeuropeiska: bäver PIE *bhebhrus germanska: björn PG *beran nordiska: räv ON *retƀa- PIE = proto-indoeuropeiska PG = proto-germanska ON = urnordiska (Cambridge Etymology Dictionary, Hellquist: Svensk etymologisk ordbok)
Lån från andra språk är oundvikliga arvord varda arvoda spyrja gift härdh thorlikin lånord fr. lågty. bliva arbeta fråga gåva skuldra sådan (Pettersson, G 2005:137)
S.k. dupletter proto-ie arvord lånord till sv. *kan(n)abiz hampa kannabis *trey-es *thrij-iz tre trio *pan-ca fem punsch *pl-nós *pol-nós full, fler plus (bl.a. Lehmann, W. P. 1992:4)
Rekonstruktion av tidigare stadier av svenskan Fonologisk f ------------- p Morfologisk talspråkets [-ǝr] -er ------- -or Semantisk rolig lustig ---------- ro lugn
Rekonstruktion av protospråkets rötter till några romanska språk fr. it. sp. port. latin kära cher caro caro caro? ( dyra ) fält champ campo campo campo? ljus chandelle candela candela candeia? hus chez casa casa casa? ( hem, vid ) skola école scuola escuela escola? (Lehmann, W.P.:1992:6 8)
Rekonstruktionsexempel fr. it. sp. port. latin kära cher caro caro caro *car- ( dyra ) fält champ campo campo campo *camp- ljus chandelle candela candela candeia *cande- hus chez casa casa casa *cas- ( hem ) skola école scuola escuela escula *scho-
Burlak S.A., Starostin S.A. Introduction to Comparative Linguistics URSS, Moscow 2001 Glottokronologi (lexikostatistik) Glottokronologi är en metod som används i historisk lingvistik för att beräkna när två eller flera språk skilde sig från varandra. Bl.a. Morris Swadesh, Robert Lee, Sergei Starostin, Svetlana Burlak (Lehmann, W.P.:1992:175 182; Burlak, S.A., Starostin, S.A. 2001)
Glottokronologi 1. Grundläggande ordförråd på ca 200 ord, the Main List. 2. Alla ord har likvärdiga möjligheter att bytas ut eller vara kvar. 3. Utbytet av ord från ML är i princip konstant över tid. 4. Hastigheten för bortfall/utbyte av ord är beräknad till 5% per 1000 år.
Ord från the Main List Kroppsdelar Kvantitet Adjektiv Föda Djur Verb Perceptionsverb Miljö Lokaliteter Färg Konjunktion Människa Pronomen öra, hjärta två, många stor, liten vatten, frukt fisk, fågel äta, dricka se, höra jord, eld höger, vänster vit, röd och moder, namn jag, du
Viktiga hänsynstaganden *det semantiska omfånget måste (i princip) stämma, t.ex. måste ord som svenskans orm och engelskans worm mask räknas bort. *alla lånord måste rensas bort
Starostins formel t = tidsrymd λ = hastigheten av bortfall av ord (0,05/1000 år) c = procentandelen besläktade ord som är kvar log c t = 2λ c (Burlak S.A., Starostin S.A. 2001:85)
När skiljdes svenskan från övriga germanska språk enl. Starostins formel? År 0 Språk Andel gemensamt ordförråd (207 arvord enl. ML) 200 gotiska (1800) tyska (1560) 80% engelska (1530) 81% 600 holländska (1340) 85% 800 1000 isländska (1000) 91% 1200 norska (810) 94% 1400 danska (500) 98% 1600 1800 2000 (Burlak S.A., Starostin S.A. 2001 2001:86 90)
Några referenser Burlak S.A., Starostin S.A. 2001. Introduktion till jämförande lingvistik. Moscow: Editorial URSS (på ryska). Hellquist, E. 1922 (1966). Svensk etymologisk ordbok. Lund: Gleerups. Lehmann, Winfred P. 1992. Historical Linguistics. London: Routledge. Nielsen, N. Å. 2004. Dansk Etymologisk Ordbog. Köpenhamn: Gyldendals Røde Ordbøger Pettersson, G. 2005. Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur. Ramat, A.G., Ramat, P. 1998 The Indo-European Languages, Routledge, London Sjoberg, A. & Sjoberg, G. 1956. Problems in glottochronology. American Anthropologist, 58 (2). S. 296 308.
Kritik finns men det får tas upp vid ett annat tillfälle eller sammanfattas med ett citat av Colin Renfrew we don t do dates!