Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sundsvalls Kommun 3 Huvudstudier ANKARSVIK Huvudrapport Uppdragsnummer 1660018-100 Dubbelklicka nedan för att lägga in eventuell bild Sundsvall 2013-09-25 Sweco Environment AB Miljö och Vatten, Norra regionen Maria Åström 1 (29) Sweco Vatten & Miljö Norra Skeppsbron 1, 803 10 Gävle Telefon 026-66 20 00 Telefax 026-66 20 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Karin Johansson Gruppchef Telefon direkt 026-66 20 25 Mobil 070-370 13 71 karin.johansson@sweco.se

Sammanfattning Sweco Environment AB har på uppdrag av Sundsvalls kommun utfört en miljöteknisk utredning motsvarande huvudstudie för Ankarsviks f.d. sågverk. Huvudstudien avser endast mark och grundvatten inom det aktuella området. Arbetet omfattade kompletterande provtagning i mark för komplettering av tidigare utförda undersökningar. Verksamheten inom sågverksområdet har förutom sågningen, även inneburit impregnering av virke (troligen med pentaklorfenol) under en period mellan 1920-1934 samt en omfattande kolmilning av restvirke. Trots omfattande undersökningar har ingen punktkälla för doppning kunnat påvisas. Däremot har mycket höga halter av metaller (främst arsenik, bly och zink) och PAH påträffats i området mellan såghuset och södra brädgården. Halterna överskrider i flera fall både akuttox och farligt avfall. Inom Kolgårdsområdet har endast låga halter av PAH påträffats. Grundvattnet visar påverkan av dioxiner om än låga halter. Ett rör, inom det mest förorenade området, visade kraftig påverkan av arsenik men inga andra metaller. I sedimenten påträffades både PAH, dioxiner och metaller vilket tyder på spridning från området. En analys med PAH- resp dioxinkongener bekräftade detta. Riskbedömningen visar att det är området mellan såghuset och södra brädgården som främst behöver åtgärdas för att undvika risker för människor och miljö. Detta område har sedan tidigare stängslats in. Beräkningarna visar att mängden förorenade massor utgörs drygt 3200 m 3. Massorna innehåller ca 14 ton metaller (arsenik, bly och zink) samt drygt 70 kg PAH. Åtgärdsutredningen har omfattat 3 olika alternativ: 1. Övertäckning av de förorenade områdena 2. Schaktsanering av samtliga förorenade massor 3. Schaktsanering av de områden med halter över FA/akuttox samt övertäckning av övriga områden. Ovanstående alternativ har ett a och ett b alternativ, där a inkluderar en åtgärd på kolgården och alternativ b är utan åtgärd på kolgården. Även nollalternativet (ingen åtgärd) har tagits med för att sedan ingå som en utgångspunkt i riskvärderingen. Utförd riskvärdering visar att alternativ 2b (schaktsanering exkl kolgården) är det mest hållbara alternativet. Kostnaden för denna åtgärd har beräknats till ca 9 miljoner. Vid kommande projektering av åtgärder på området skall massor in och ut från området köras på pråm, då befintliga tillfartsvägar ej möjliggör lastbilstransporter. Dessutom utgör Alnöbron en flaskhals för transporter. 2 (29) HUVUD

1 Inledning 5 1.1 Omfattning 5 1.2 Syfte 5 1.3 Lokalisering 5 1.4 Organisation 6 1.5 Tidigare utförda utredningar 6 1.6 Avgränsning 6 1.7 Ansvarsutredning 7 1.8 Myndighetsförelägganden 7 1.9 Övergripande åtgärdsmål 7 2 Områdesbeskrivning 8 2.1 Bakgrund 8 2.2 Historik 8 2.2.1 Fastighetsutredning 9 2.2.2 Sågverksperioden (1880-1934) 9 2.2.3 Perioden efter sågverket 11 2.3 Planförhållanden 12 2.4 Markförlagda ledningar 12 2.5 Geologi 12 2.6 Hydrogeologi 13 2.7 Recipient 13 3 Utförda undersökningar 14 3.1 Tidigare utförda undersökningar 14 3.2 Kompletterande undersökningar i samband med huvudstudien 15 4 Föroreningssituation 15 4.1 Mark 15 4.1.1 Bakgrundshalter 15 4.1.2 PAH 16 4.1.3 Dioxiner 17 4.1.4 Metaller 18 4.2 Grundvatten 18 4.2.1 PAH 18 4.2.2 Dioxiner 19 4.2.3 Metaller 19 4.3 Sediment 19 4.3.1 PAH 19 3 (29) HUVUD

4.3.2 Dioxiner 19 4.3.3 Metaller 19 4.4 Föroreningarnas härkomst 20 5 Riskbedömning 21 5.1 Skyddsobjekt 21 5.2 Beräknade platsspecifika riktvärden 21 5.3 Bedömt behov av riskreduktion 22 5.4 Bedömt åtgärdsbehov 22 5.5 Osäkerheter 23 6 Åtgärdsutredning 23 6.1 Alternativ 0 nollalternativet 24 6.2 Alternativ 1 övertäckning 24 6.3 Alternativ 2 schaktsanering och deponering 24 6.4 Alternativ 3 schaktsanering och övertäckning 25 7 Riskvärdering 25 7.1 Resultat av riskvärderingen 26 7.2 Mätbara åtgärdsmål 26 8 Fortsatt arbete 27 8.1 Projekteringsdirektiv 27 8.2 Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar mm 28 8.3 Direktiv för miljökontroll 28 8.3.1 Före åtgärd 28 8.3.2 Under åtgärd 28 8.3.3 Efter åtgärd 28 8.4 Granskning och presentation 28 8.5 Huvudmannaskap och finansiering 28 8.6 Planering och budgetering av fortsatta arbeten 28 9 Referenser 29 BILAGOR Skriv in eventuell bilageförteckningen nedan i format Innehåll 7 Bilaga 1 Gällande detaljplan för området från 1991, Sundsvalls kommun Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Fältrapport, inkl analyser Riskbedömning Åtgärdsutredning Riskvärdering 4 (29) HUVUD

1 Inledning Sweco Environment AB har på uppdrag av Sundsvalls kommun utfört en miljöteknisk utredning motsvarande huvudstudie för fastigheterna Alnö-Bölen 1:87, med tillhörande strandområde på fastigheterna Alnö, Usland 3:17, 4:26, 4:37 och 4:6. Inom dessa har Ankarsviks sågverk varit i drift mellan 1882 fram till 1934. Verksamheten inom sågverksområdet har förutom sågningen, även inneburit impregnering av virke med pentaklorfenol under en period mellan 1920-1934 samt en omfattande kolmilning av restvirke. 1.1 Omfattning Arbetet har omfattat framtagande av huvudstudie inklusive beräkning av platsspecifika riktvärden (NV Version 1.0 daterad 2009) samt fältarbeten och analyser enligt beställarens uppdragsspecifikation. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget har varit att ta fram underlag för ansökan om bidrag till efterbehandlingsåtgärd för objektet. Arbetet har avsett huvudstudie inklusive kompletterande miljötekniska undersökningar enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. I huvudstudiens arbete har en mer preciserad avgränsning och bestämning av föroreningsdjupet tagits fram för den metall- och PAH-förorenade antagna åtgärdsytan på sågområdet. En sådan avgränsning har också styrts genom framtagande av platsspecifika riktvärden (PSRV). Huvudstudien har även omfattat kompletterande markundersökningar för att verifiera att förekomsten är låg av PAH och dioxiner samt metaller inom kolgården. 1.3 Lokalisering Området ligger ca 5 km sydost om Sundsvalls tätort, på sydvästra sidan av Alnö, se Figur 1. Hela området är knappt 13 ha och ca 200 m brett. Den östra delen av fastigheten har inte nyttjats för sågverksamhet då det ligger i en slänt. Det undersökta området utgör knapp 6 ha. Området utgörs idag av obebyggda ytor. Spår av tidigare verksamhet påträffas i form av fundament, tegel, kolaska och rester av ribbkajer. Figur 1 Områdets läge 5 (29) HUVUD

Samtliga industribyggnader och anläggningar inom fastigheten är rivna. I nära anslutning ligger bostadsbebyggelse och området används numera som strövområde för kringboende och stranden nyttjas för bad och rekreation. Inget grundvattenuttag förekommer. 1.4 Organisation Beställarens projektledare Tillsynsmyndighet Naturvårdsverkets representanter Utsättning, inmätning Uppdragsledare Handläggare fält Grävarbeten Kartframställning Kvalitetsgranskare Laboratorieanalyser Sven-Åke Heinemo, Stadsbyggnadskontoret, Mark & Exploateringsavdelningen, Sundsvalls kommun. Från 2013 Sven-Åke Westman. Nikolaus Söderström, Miljökontoret, Sundsvalls kommun Annika Dahl och Viktoria Svedberg, Avdelningen för miljö och natur, Länsstyrelsen i Västernorrland. Sundsvalls kommun Maria Åström, Sweco Robin Wootton och Per-Niklas Ulin, Sweco Hans Dahlberg (underkonsult) Maria Åström och Anna Olofsson, Sweco Karin Johansson, Sweco ALS Laboratory Group 1.5 Tidigare utförda utredningar SWECO 2006-01-11. Ankarsviks f.d. sågverk, miljötekniska markundersökningar och riskbedömning. Undersökningar utförds 2004-2005. SWECO 2010-03-22. Fördjupad förstudie 2008-2010 Ankarsvik. 1.6 Avgränsning Den genomförda utredningen omfattar mark och grundvatten inom sågverksområdet och avser endast de på området förekommande föroreningarna. Tungmetaller (främst arsenik, bly och zink), PAH och dioxiner är de föroreningar som ingår i utredningen. Sedimenten i havet utanför Ankarsvik ingår inte i själva utredningen utan enbart som ett påverkansområde/skyddsobjekt. Avgränsning av föroreningar i sedimenten ingår således inte utan enbart en bedömning om huruvida dessa är påverkade eller ej av den tidigare verksamheten. Utredning avseende risker samt avgränsningar gällande förekommande föroreningar i sedimenten får ingå i framtida utredningar. Föreliggande rapport baseras på resultaten av tidigare och kompletterande undersökningar inom området, se avsnitt 1.5 och avsnitt 3. 6 (29) HUVUD

Riskbedömningen baseras på den exponeringssituation, som bedömts sannolik för den aktuella platsen, liksom toxikologiska data för de i området aktuella föroreningarna. Riskbedömningen gäller således inte för andra exponeringssituationer än denna. Skulle de förutsättningar som angivits, och som ligger till grund för riskbedömningen förändras, förändras även de indata på vilka riskbedömningen baserats och det rekommenderas då att en ny riskbedömning utförs. Resultatbedömningen har grundats på följande: Jämförvärden för känslig och mindre känslig markanvändning (KM och MKM) enligt NV rapport 5976 [5] samt framtagna platsspecifika riktvärden. Tillståndsklassning enligt rapport 4918 [6] Riktvärden för grundvatten enligt SPI s Rekommendation för efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar [13] Riktvärden för förorenat grundvatten (där det inte finns svenska värden) enligt holländska bedömningsgrunder för förorenat grundvatten (VROM 2000) [14] Kanadensiska miljöriktlinjer för sediment (CEQG 2002) [15]. 1.7 Ansvarsutredning Ansvarsutredning för Ankarsviks f.d. sågverk kommer att utföras av miljökontoret på Sundsvalls kommun. Ansvarsutredningen kommer sedan att granskas av Länsstyrelsen. Sluttiden för denna är dock inte klarlagd och kommer således inte att ingå i denna utredning. 1.8 Myndighetsförelägganden Enligt uppgift från Sundsvalls kommun finns inga förelägganden för området. 1.9 Övergripande åtgärdsmål För kommande åtgärder kopplat till föroreningssituationen inom det f.d. sågverksområdet har nedanstående övergripande åtgärdsmål tagits fram i samråd med beställaren, miljökontoret och Länsstyrelsen. Området skall kunna användas som rekreationsområde utan hälsorisker för de som vistas där. Eventuella kvarlämnade föroreningar skall tillåta att markekosystemets funktion fortsatt kan fungera för den planerade markanvändningen, samt att växt- och djurliv bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Eventuell spridning av föroreningar från området ska inte medföra någon oacceptabel påverkan av vatten- eller sedimentkvaliteten i Draget och Alnösundet så att störningar riskerar att uppstå på det akvatiska ekosystemet eller medföra att i området fångstbar fisk blir otjänlig som människoföda. 7 (29) HUVUD

Generellt ska de övergripande åtgärdsmålen säkerställa att inte oacceptabla risker uppkommer för människa och miljö, vare sig i dagsläget eller i ett långtidsperspektiv. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Bakgrund Alla större byggnader revs före 1944, endast rester av byggnadsgrunder och ribbkajer påträffas idag inom området. För att lättare kunna identifiera områden med större risk för förekomst av föroreningar, har en områdesindelning gjorts utgående verksamheten, se Figur 2. Tre områden har identifierats: Brädgården, varav den södra delen användes för lagring av impregnerat virke Såghuset Brädgården Brädgård med lagring av impreg virke Transportbanan Sågområdet inkl. såghuset och transportbanan med förmodat impregneringsområde Kolgården Kolgården Inom sågområdet har även ett delområde identifierats där impregneringsverksam-heten bedrevs. Området ligger i anslutning till havet och vattnet utanför området benämns Draget, Figur 8. Figur 2 Områdesindelning 2.2 Historik Beskrivningen har baserat sig på utdrag ur Sundsvalls kommuns fastighetsregister, uppgifter från Mark- och exploateringsavdelningens fastighetsarkiv samt historiska flygbilder och dokument från Lantmäteriet. Information har även hämtats från Länsstyrelsen MIFO-inventering och boken Alnöbygd i förvandling. I vidstående Figur 3 syns objektsområdet som det är markerat i förstudien. 8 (29) Figur 3 Fastighetskarta där objektsområdet enligt förstudien framgår översiktligt med rött HUVUD

2.2.1 Fastighetsutredning Sågverksområdet har genomgått ett flertal fastighetsombildningar under åren. Den ekonomiska kartan från 1964 visar att det aktuella området berörde fastigheterna Alnö- Usland 3:17, 3:29, 4:6, 4:26 och Alnö-Usland 4:37. Fastigheterna ovan med benämning Alnö-Usland sammanslogs 1962 (i samband med Alnö kommuns köp av området) med Alnö-Usland 3:19. Alnö-Usland 3:19 avregistrerades sedermera till Alnö-Bölen 1:87 vilket är dagens benämning på fastigheten. Fastigheterna Alnö-Usland 3:17, 4:26, 4:37, 4:6 finns kvar endast som fastigheter i vattnet. Sundsvalls kommun äger samtliga dessa fastigheter. Figur 4 Utdrag ur ekonomiska kartan från 1964 2.2.2 Sågverksperioden (1880-1934) Verksamheten startade med att en lastageplats anlades på platsen 1881. Året därpå byggdes sågverket och sågning av virke pågick mellan åren 1882 och 1934. Omfattningen av verksamheten var varierande. Flera konkurser och rekonstruktioner genomfördes under verksamhetstiden. Från sågverket gick en transportbana på räls norrut till brädgården där det sågade virket förvarades. Produktionen var i början av verksamheten ca 900 standard (ca 25 000 sågade stockar). Produktionen tycks ha varit högst i början av 1900-talet. 1905 uppges produktionen vara 4 881 standards motsvarande ca 89 500 sågade timmerstockar. Under 1920 talet och fram tills dess att sågen lades ned förekom impregnering av virke genom doppning i kar med pentaklorfenol (men även arsenikbaserade impregneringsmedel kan ej uteslutas). Enligt muntlig uppgift stod karet utomhus ca 25-30 meter från själva såghuset. Impregnerat virke skall enligt uppgift ha transporterats och mellanlagrats på virkesupplagets södra ände. 9 (29) HUVUD

Inom industriområdet skedde även kolning av restvirke mm. Träkolsverket som anlades 1891 låg söder om sågen. Röken från kolmilorna kan urskiljas längs den långsmala byggnaden i kolgårdsområdet på Figur 5 nedan. Sågverksområdet Kolgårdsområdet Figur 5 Flygfoto över Ankarsviks sågverk Figur 6 Flygfoto från 1937 (källa: Krigsarkivet) 10 (29) HUVUD

2.2.3 Perioden efter sågverket Bolaget Ankarsviks Ångsågs AB köptes 1952 av Kungsgården- Mariebergs AB som 1955 uppgick i SCA. Eftersom Ankarsviks Sågverk då var nedlagt kom denna såg aldrig att ingå i SCA-koncernen. I Ankarsviks Ångsågs AB ingick 1929 sågarna vid Ankarsvik, Myrnäs, Johannedal, Hovid och Johannesnäs. Det saknas uppgifter om när byggnader mm revs på platsen. På ett flygfoto från 1937, Figur 6, finns sågverksbyggnaden kvar och i vattnet finns stockar från flottningen. På ett flygfoto från 1944, Figur 7, är dock byggnaderna rivna. Endast rester av byggnadsgrunder och ribbkajer påträffas idag inom området. När Kungsgården-Mariebergs AB köpte området var byggnaderna och andra installationer sannolikt redan Figur 7 Flygfoto över området från 1944, sågverkets läge med röd markering (källa: Lantmäteriet) rivna. Markanvändningen har sedan dess i princip inte ändrats även om enstaka hus har uppförts i anslutning till markområdet. Alnö kommun köpte marken 1962 av SCA. Området ingick som en del i en större markaffär mellan kommunen och SCA. Av den ekonomiska kartan från 1964 framgår att sågverksområdet utgörs av öppen mark utan särskilda anmärkningar. Syftet med köpet var enligt förrättningen att anskaffa mark till industri- eller bostadsändamål. 1991 antog Sundsvalls kommun en detaljplan för området där det framgår att sågverksområdet betecknas som natur men att delar av kolgårdsområdet upplåts för bostäder. Av okända anledningar har det inte skett någon exploatering av området sedan Alnö kommun övertog marken från SCA 1962. 2004 genomförde Sundsvalls kommun ett samråd avseende en ny detaljplan för det aktuella området. Skillnaderna för sågverksområdet och kolgårdsområdet var små. Efter genomfört samråd har Sundsvalls kommun dragit tillbaks planärendet eftersom det kom in många synpunkter avseende buller mm. Sundsvalls kommun har sedan dess inte gått vidare med ärendet och projektet med ny detaljplan är nu mer avskrivet. 11 (29) HUVUD

2.3 Planförhållanden Området är detaljplanelagt 1991, Bilaga 1, i huvudsak som naturmark men med delar av den tidigare kolgården planerad för bostäder. Ett nytt planförslag är dock under utformning där kolgården inte ingår som byggbar mark. I senaste översiktsplan för Sundsvalls kommun (2005) har området angivits som tätortsnära rekreationsområde av stor vikt. Detta styrks av kommunens kustplan från 2011-02-28 [1], som beskriver sågverksområdet förutom kolgården som av mycket högt värde för natur, och kulturvård samt fritidsfiske (näst högst av 3 klasser). Den intilliggande recipienten Draget, Figur 8, är klassad som riksintresse för fisket (lax och sik). Idag nyttjas ytorna för det gamla sågverket som strövområde och badstrand för de närboende. Sundsvallsfjärden Alnösundet Draget Figur 8 Utbredning av Draget. Källa Källa VISS [3]. Inom fastigheten finns ett antal skyddade tallar där vite utgår vid åverkan. 2.4 Markförlagda ledningar Inom det undersökta området finns inga markförlagda ledningar. 2.5 Geologi Området sluttar från öster ner mot vattnet i väster. Höjdskillnaden uppgår som mest till 14 m. Den genomsnittliga marklutningen är 10%. Området består av naturligt bevuxen mark med gräsytor, buskar och sly samt större träd. Växtligheten är kraftig varför området är näst intill otillgängligt under sommarhalvåret. Närboende har dock tagit ner en del träd och håller stigar öppna, från bostadsområdet och ner till vattnet. Alnön utgörs enligt bergartskartan i huvudsak av sedimentära bergarter med inslag av granit. Enligt jordartskartan består Alnöns västra strandlinje av fyllnadsmaterial (däribland utfyllnader på ribbkajer) och det aktuella området av fyllning med stråk av sandigmoig morän samt grus. De undersökningar som utförts visar att området generellt har ca 1 m fyllning. Inom kolgårdsområdet består fyllningen av kolrester, och inom övriga delar en blandning av bl.a. trärester, bark och diverse material som troligtvis har utgjort barlast på de segelfartyg som fraktade ut det sågade virket. Fyllningen underlagras i huvudsak av morän med silt och sand som dominerande jordarter. I Bilaga A-1 redovisas jordlagerföljden i respektive provtagningspunkt. 12 (29) HUVUD

2.6 Hydrogeologi Ankarsvik vetter i väster mot Sundsvallsfjärden, dit både yt- och grundvatten avrinner. Grundvattennivåmätningar i området visar att nivån ligger mellan ca 1,5-2,5 meter under markytan men varierar på grund av områdets topografi. Närmast havet ligger grundvattenytan strax under markytan. Grundvattennivåer Figur 9 Del av strandlinjen utanför brädgården. redovisas i Bilaga A-2. Sundsvallsfjärden är en del av Bottenhavet med stor inblandning av ytvatten från Indalsälven och Selångersån. 2.7 Recipient Draget utanför Alnö utgör recipient, Figur 8. Enligt SMHI har Draget en yta på ca 15,63 km 2, med en omsättningstid på 10-39 dagar. Utanför området har Vattenvårdsmyndigheten och Länsstyrelsen två provtagningspunkter [3]. Vattendrag kring Sundsvall, som Sundsvallsfjärden, Alnösundet och Draget m.fl., har under en lång period varit hårt belastade av utsläpp från olika punktkällor. Ända sedan industrialismens genombrott har flera olika förorenande ämnen släppts ut i området och till stor del ackumulerats i bottensedimenten. Särskilt gäller detta kvicksilver och klororganiska ämnen såsom HCB, dioxiner, aldrin/dieldrin samt PAH. Därutöver har fjärden belastats av näringsämnen och organisk substans från punktutsläpp och från de stora älvarna. Under de senaste 15-20 åren har dock belastningen minskat vilket lett till väsentliga förbättringar för syretillgången i bottenvattnet. Studier av flygfoton visar att strandlinjen under sågverksperioden bestod av ribbkajer och diverse utfyllnader samt pirer för anläggning av båtar. I dagsläget finns rester av ribbkajen kvar i områdets norra delar, i anslutning till den f.d. brädgården, Figur 9. Strandlinjen består för övrigt av sandstrand med mer eller mindre omfattande inslag av sten och virkesrester. Rester av pirer finns också kvar. Generellt sett är området sådant att det lockar till bad och lek, och då främst området nedanför doppningsområdet. Stranden utgörs av sand med varierande inslag av sten. Sanden underlagras generellt av lera med inslag av silt. Gränsen mellan stranden och markområden markeras av en tydlig strandbank. Strandbanken bedöms utifrån äldre kartmaterial ha flyttats uppåt, troligtvis till följd av erosion och landhöjning. Inmätningar av strandbanken gjordes 2005. Utanför den södra delen av området är det långgrunt och botten består av ca 0,3 meter sand som underlagras av silt och lera. I norra delarna, där spår av ribbkajen finns kvar, förekommer trärester i sedimenten. Inga sedimentationsbottnar med organiskt material 13 (29) HUVUD

har påträffats. Utförda undersökningar av sedimenten m.a.p. dioxin visar på mycket låga halter, utan risk för människor. 3 Utförda undersökningar 3.1 Tidigare utförda undersökningar I förstudier utförda under 2004-2006 och 2008-2010 enligt MIFO fas 2, har metaller, pentaklorfenol, dioxiner och PAH påträffats i mark, sediment och grundvatten. Vid den första provtagningen utfördes skruvprovtagning och installation av grundvattenrör. Provtagningen utfördes som riktad provtagning med syfte att hitta eventuella hotspots, främst från pentaklorfenoldoppning. Vid provtagningen 2008-10 utfördes riktad provtagning genom skruvprovtagning för ytterligare avgränsning samt ytlig provtagning i rutnät för mer övergripande bild av de ytligaste föroreningarna, se Figur 10. Figur 10 Resultat av ytlig provtagning map metaller 2008 Metaller i jord förekommer i halter överstigande både generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) och i vissa fall gränsen för farligt avfall samt akuttoxhalt. Detta gäller främst arsenik, zink och bly. Dioxiner har inte kunnat påvisas i halter överstigande MKM, utan förekommer som mest strax kring KM. Höga halter av PAH har påträffats och MKM överskrids i ett flertal punkter. Grundvatten innehåller påvisbara halter av PAH och dioxiner. Påträffade föroreningar ligger i de allra flesta fall ytligt, varvid både miljö- och hälsorisken bedöms som stor. Slutsatsen är att impregneringsverksamheten med pentaklorfenolpreparat varit av underordnad betydelse för miljöstörningarna på objektet. 14 (29) HUVUD

3.2 Kompletterande undersökningar i samband med huvudstudien Kompletterande undersökningar utfördes under hösten 2011 samt sedimentprovtagning i mars 2012. Resultaten av utförda undersökningar redovisas i Bilaga A. Syftet med den kompletterande provtagningen var att avgränsa föroreningarna så mycket som möjligt. Utbredningskartor framtagna i Surfer låg till grund för utplaceringen av undersökningspunkterna. Den kompletterande provtagningen av sedimenten syftade till att bedöma påverkan/spridning från det f.d. sågverksområdet. Undersökningarna omfattade 19 st provgropar och 6 st sedimentprovtagningspunkter. Analys av jordprover utfördes m.a.p. metaller (48 st), PAH (52 st), dioxiner (10 st) och beräkning av TOC (48 st) Analys av prover från befintliga grundvattenrör omfattade PAH (3 st) och metaller (7 st). PAH-proven dekanterades före analys. Metallproverna filtrerades i fält. Från de 6 sedimentpunkterna togs 9 prover ut för analys m.a.p. metaller (9 st), PAH (2 st) och dioxiner (2 st). Tidigare undersökningar har inte indikerat förekomst av olja. I den MIFO-utredning som utförts framkommer inga uppgifter som kan tyda på förekomst av PCB. Av dessa anledningar har olja och PCB inte undersökts på området. 4 Föroreningssituation 4.1 Mark 4.1.1 Bakgrundshalter Utifrån de undersökningspunkter som ligger utanför de områden som bedömts som förorenade har genomsnittliga lokala bakgrundshalter beräknats. Dessa finns redovisade i Bilaga A. Halterna för de viktigaste ämnena redovisas nedan: Tabell 1 Beräknade bakgrundshalter, urval Ämne Bakgrundshalt enhet KM Mindre än ringa risk Arsenik 2 mg/kg TS 10 10 Bly 38 - - 50 20 Zink 96 - - 250 120 PAH-L 0,27 - - 3 0,6 PAH-M 1,15 - - 3 2 PAH-H 0,85 - - 1 0,5 Dioxin 4,3 ng/kg TS 20 Värt att notera är att de lokala bakgrundshalterna ligger under KM och för flera ämnen även under riktvärdet mindre än ringa risk. 15 (29) HUVUD

4.1.2 PAH De kompletterande undersökningarna visade på halter under MKM i alla utom en punkt. Ett område norr om såghuset vid transportbanan och den södra delen av Brädgården får därmed anses avgränsad. Däremot påträffades halter av PAH-M och PAH-H över MKM i en provtagningspunkt i läget för det gamla såghuset. Halterna bedöms som allvarliga, se Figur 11. De PAH-analyser som tidigare utförts i kolområdet visar på halter under MKM. Detta tyder på att PAH-erna här är hårt bundna till kolbitarna. Medelhalten för PAH-L ligger under KM för hela området. Medelhalterna av PAH- M och PAH-H ligger under KM i kolområdet och brädgården. I sågområdet ligger medelhalterna på 5,8 Figur 11 Områden förorenade med PAH samt resp 6,3 mg/kg TS och bedöms som kolområdet måttligt allvarliga. Sett till hela området ligger endast medelhalten av PAH-H över riktvärdet, med 3,2 mg/kg TS. Vid en jämförelse av PAH-kongener för prover från kolgården resp. övriga området så visar dessa upp olika mönster, Figur 12. Samtliga PAH härrör från eldning, men på kolområdet bedöms dessa vara ett resultat av de kemiska processerna som uppkommer vid framställning av träkol i kolmilor. För en noggrannare beskrivning av utredning rörande PAH-kongener, se bilaga B-5. 16 (29) HUVUD

Figur 12 Fördelning av specifika PAH kongener i jordprov från Ankarsvik f.d. sågverk samt i sediment. (Felstapel representerar MAD = median absolute deviation) 4.1.3 Dioxiner Vid tidigare analyser påträffades dioxiner över det gamla riktvärdet för KM i 4 punkter. Då det nya riktvärdet för KM har dubblerats (från 10 till 20) är det endast en av de tidigare punkterna som ligger över riktvärdet för KM. Denna punkt ligger i den södra delen av Brädgården. Vid den kompletterande undersökningen påträffades dioxiner i två punkter med halter över KM. Halterna bedöms som måttligt allvarliga. Punkterna ligger norr och öster om såghuset. Djupavgränsningen visar att dioxinerna finns i den översta ½- metern, se Figur 13. Figur 13 Dioxiner över KM Medelhalten av dioxiner ligger på 12 ng/kg TS för hela området. En utredning av dioxinkongener inom Ankarsviks f.d. sågverksområde visar att dioxinerna i den förorenade jorden högst troligt har samma ursprung, se Bilaga B-5. Jämförelsen visar att dioxiner i sedimenten troligen härstammar från utlakning från landområdet men bedömningen grundar sig endast på två replikat. Dioxinprofilen för de övriga två 17 (29) HUVUD

sedimentproven samt jordprover överensstämmer väl med källprover från användning av klorfenolpreparat (Sundqvist 2010). Sedimentproverna är inte påverkade av kloralkaliproduktion. 4.1.4 Metaller Av de utförda undersökningarna är det bara arsenik, barium, bly och zink som överstiger riktvärdena för MKM i flera punkter. Bariumsulfat (namnet kommer från grekiskans ord för tung, barys) är ett vitt eller gulaktigt luktlöst pulver. Det är svårlösligt i vatten men löser sig i koncentrerad svavelsyra. På Alnö förekommer barium främst i mineralen Baryt. Barium förekommer även i glimrar och fältspater. De i uppdraget uppmätta halterna av barium får anses utgöra naturliga bakgrundshalter, med en medelhalt på drygt 130 mg/kg TS. Inom kolgårdsområdet ligger samtliga metallers medelvärden under riktvärdet för KM. Medelhalterna för sågområdet och brädgården ligger dock över MKM och kan bedömas som allvarligt förorenade. Figur 14 Områden förorenade med metaller. Inre skraffering avser halter över Farlig Avfall Inom sågområdet ligger medelhalten för arsenik på 42 mg/kg TS och för zink på 568 mg/kg TS. Medelhalten för bly ligger under MKM, 339 mg/kg TS. Inom brädgården ligger medelhalterna för arsenik, bly och zink över MKM med 36 resp. 427 och 846 mg/kg TS. Arsenik, bly och zink bedöms härröra från kisaska som blivit tillfört området från någon närbelägen massafabrik. Troligen för växt/ogräsbekämpning. I vissa punkter överskrids riktvärdena för akuttox (As) eller gränsen för farligt avfall. Dessa höga halter är avgränsade till ett område från norr om såghuset till den södra delen av brädgården,se Figur 14. 4.2 Grundvatten 4.2.1 PAH Tidigare analyser visade på PAH-H i 3 rör: 0417, 0421 och 0422. Halterna bedömdes som allvarliga till mycket allvarliga. Det var dock oklart huruvida dessa prover dekanterats före analys. Vid provtagning hösten 2011 togs prover ut från rör 0417, 0422 och 0423. Före analys dekaterades proverna på lab. PAH-halterna i 0422 och 0423 låg under riktvärdet för 18 (29) HUVUD

dricksvatten medan halterna i 0417 översteg riktvärdet för dricksvatten men låg väl under riktvärdet för ytvatten. Halterna bedöms som mindre allvarliga. 4.2.2 Dioxiner Samtliga grundvattenprover visar på en påverkan av dioxiner, även referensröret. De genomsnittliga halterna ligger över det holländska riktvärdet SRC (Serious Risk Concentration). I ett rör (0419) låg medelhalten över det holländska riktvärdet för grundvatten för dricksvattenuttag. Ett rör visade påverkan av pentaklorfenol (0418). Metaller 4.2.3 Metaller Tidigare analyser visade inga höga halter av metaller i grundvattnet. Vid den kompletterande provtagningen togs prover ut för metallanalys från rör: 0408, 0409, 0419, 0420, 0450, 0451 och 0452. I rör 0420 bedömdes arsenikhalten som allvarlig (480 µg/l). Detta rör ligger i den östra delen av det område som är starkt påverkat av metaller och PAH, se avsnitt 4.1. Metallhalterna i övriga rör låg under riktvärdet. En andra provtagning utfördes i rör 0420 för kontroll av metallhalterna. Provet filtrerades i fält samt på lab. Analysen visade på lägre, men fortfarande en måttligt allvarlig, halt av arsenik (84 µg/l). 4.3 Sediment 4.3.1 PAH 3 st sedimentprover analyserades m.a.p. dioxiner och PAH vid undersökningarna 2004. Sedimenten provtogs i ytterligare 6 punkter togs ut våren 2012. 3 punkter togs nära stranden och 3 punkter togs längre ut, på ca 10 m vattendjup. Totalt togs 9 prover ut för analys, 6 st från de översta 5-7 cm och 3 prover från nästa 4-6 cm skikt. Samtliga prover analyserades m.a.p. metaller, 2 prover m.a.p. PAH och 2 prover m.a.p. dioxin. En sammanställning av samtliga analysresultat visas i bilaga A-7. Total har 5 sedimentprover analyserats m.a.p. PAH, varav 2 st 2012. PAH-halterna var låga utom i ett prov (A1125 0-6 cm) där främst PAH-M och PAH-H överskred de kanadensiska riktvärdena för trolig effektnivå (PEL). PAH i sedimenten är inte avgränsade, men bedömningen görs att den största påverkan är i de yttre sedimenten. 4.3.2 Dioxiner Totalt har 5 prover analyserats m.a.p. dioxiner, varav 2 st 2012. Samtliga medelhalter låg 2-5 gånger över det kanadensiska riktvärdet för trolig effektnivå (PEL). Dioxiner i sedimenten är inte avgränsade. 4.3.3 Metaller 9 prover analyserades m.a.p. metaller. Av dessa hade 5 prover metallhalter under den kanadensiska lägstanivån ISQG (Interim Sediment Quality Guideline). 4 prover visade på 19 (29) HUVUD

metallhalter över lägstanivån men under trolig effektnivå (PEL). Dessa prover kom från de yttre provtagningspunkterna (A1123-A1125). I ett ytprov (A1125 0-6 cm) låg kvicksilverhalten två gånger över trolig effektnivå. Utbredning av metaller i sedimenten är inte avgränsad men förhöjda halter har endast påvisats i de yttre proven. 4.4 Föroreningarnas härkomst I området finns främst arsenik, bly och zink i höga halter. Arsenikhalterna ligger över gränsen för akuttox och bly och zink förekommer med halter över gränsen för farligt avfall. I några punkter förekommer även höga halter av kadmium och koppar. Förekommande dioxinhalter är låga, i nivå med eller under KM. Föroreningarna förekommer främst i området norr om såghuset fram till den södra delen av Brädgården. Ev. impregnering har såldes inte skett vid utlastningen utan vid transportbanan samt på Brädgården. UTLASTNINGSBRYGGA Figur 15 Ankarsviks sågverk 1925 med utlastningsbryggan där provpunkt 0906 placerades då det bedömdes vara det mest troliga läget för impregnering (Källa:_Bildhotellet C1127_01). Den utförda MIFO-utredningen visade på att impregnering hade förekommit med pentaklorfenol. Provtagning och analys inriktades därför inledningsvis mot dioxiner, vilka förekom i pentaklorfenolpreparaten. Vid förorening med dioxiner finns dessa kvar avsevärt längre än pentaklorfenolerna, som både är vattenlösliga och bryts ned lättare. Träimpregnering har även generellt på sågverk skett med metallsalter innehållande framförallt krom, koppar och arsenik (CCA-preparat) som verksamma ämnen. Zink förekom istället för koppar under en period i impregneringssalt från Boliden (Ask, I. m fl, 2006 1 )) vilket kan förklara de höga zinkhalterna. I områden med gammal skogsindustriell 1 Ask, I. m fl, 2006. ROBERTSFORS BRUK MARKSANERING Slutrapport och erfarenhetsåterföring, Sweco Viak 2006. 20 (29) HUVUD

verksamhet som i Medelpad kan kisaska också vara en annan källa till förorening av metaller vilken innehöll bl.a. koppar, zink, bly, kadmium och arsenik. Förekomsten av bly talar därför för förorening som kan härledas till utfyllnad med kisaska. Däremot är det ingen tydlig förekomst av kisaska i området om man ser till iakttagelserna vid fältundersökningarna. Kisaska har i vissa fall använts för att hålla nere växtlighet och därmed strötts ut på t ex vägar och stigar. De förkommande föroreningarna kan även ha sitt ursprung från en kombination av CCA och kisaska. Utförda undersökningar i samband med denna huvudstudie har inte kunnat utesluta någotdera. 5 Riskbedömning I detta avsnitt redovisas riskbedömningen i en förkortad version. För hela riskbedömningen hänvisas till Bilaga B. 5.1 Skyddsobjekt De skyddsobjekt som identifierats för området är: vuxna och barn som vistas inom området, närboende och besökande markekosystemet inom området ytvatten och sediment i Draget I dagsläget sker inget grundvattenuttag inom området. Då området ligger i direkt anslutning till havet kommer det inte att kunna fungera som ett framtida område för dricksvattentäkt. Utförda undersökningar visar inte heller på någon betydande transport av förorenade ämnen via grundvattnet till ytvattnet som negativt kan påverka livsmiljön i recipienten. Av dessa anledningar kommer grundvattnet i området inte tas med som ett skyddsobjekt. 5.2 Beräknade platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärden har beräknats för jord. Beräkningarna har utförts med KM som utgångspunkt med avseende på hälsa och MKM som utgångspunkt för skydd av miljö. Barns exponeringstider har satts samma som vuxnas. I tabellen nedan visas en sammanställning av utförda beräkningar. Grönmarkerade fält visar beräknade riktvärden som styrs av skydd av markmiljö. Övriga ämnen styrs av hälsa på olika sätt. För arsenik styr bakgrundshalten. Som information visas även NV generella riktvärden för KM resp. MKM. 21 (29) HUVUD

Tabell 2 Sammanställning av utförda beräkningar. Halter i mg/kg utom för dioxin som visas i ng/kg. Ämne KM generellt Platsspecifik beräkning MKM generellt Arsenik 10 10 25 Bly 50 120 400 Zink 250 500 500 PAH L 3 15 15 PAH M 3 40 20 PAH H 1 3 10 Dioxin 20 35 200 Barium 200 300 300 Kadmium 0.5 1.2 15 Kobolt 15 35 35 Koppar 80 200 200 Krom tot 80 150 150 Kvicksilver 0.25 1.8 2.5 Molybden 40 150 100 Nickel 40 120 120 Vanadin 100 200 200 Metaller i kursiv stil är inte styrande för kommande åtgärder men har ändå beräknats. Vid en jämförelse med de platsspecifika riktvärdena visar det sig att medelhalterna för arsenik, bly, kadmium och zink överskrider riktvärdena. Förhöjda halter av kadmium förekommer dock endast i de punkter där även höga halter av bly förekommer och kadmium har inte bedömts vara styrande för kommande åtgärder. 5.3 Bedömt behov av riskreduktion Beräkningarna visar att mängden förorenade massor utgörs drygt 3200 m 3. Massorna innehåller ca 14 ton metaller (arsenik, bly och zink) samt drygt 70 kg PAH. Det är främst området norr om såghuset som utgör risk för både hälsa och miljö. Förutom PAH kring såghuset bedöms området som avgränsat och har redan tidigare stängslats in för att undvika direkt exponering för de höga föroreningsnivåerna. För att området skall kunna nyttas som rekreationsområde utan risk för påverkan på hälsa och miljö bör det mest förorenade området åtgärdas. Halterna bör reduceras ner till de beräknade platsspecifika riktvärdena. Kolområdet utgör ingen direkt hälso- eller miljörisk men den stora mängden kol i området kan ändå ge psykologiskt negativa effekter för de som ska vistas på området. Av denna anledning kan det vara anledning att gräva bort eller täcka kolet. 5.4 Bedömt åtgärdsbehov För att minska risken för påverkan på människa och miljö samt uppnå de övergripande åtgärdsmålen behöver risken för spridning och exponering av föroreningar minskas. Detta 22 (29) HUVUD

kan ske antingen genom övertäckning eller schaktsanering. Det är främst området mellan såghuset och brädgården som måste åtgärdas eftersom här har påträffats mycket höga halter av främst metaller, över akuttox och farligt avfall. 5.5 Osäkerheter Under hela arbetet med Ankarsviks f.d. sågverk har doppning med pentaklorfenol varit med i tankarna. Dioxiner ingår som en del i doppningspreparat med pentaklorfenol. Klorfenoler fastläggs relativt starkt i marken men återfinns ofta även i grundvattnet. Klorfenoler kan oxideras och även brytas ner. Den naturliga nedbrytningen är dock långsam. Dioxiner fastläggs till stor del i jordlagrens övre skikt och är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Omfattande undersökningar i fält har gjorts för att hitta rester av ett doppningskar, dock utan resultat. Då pentaklorfenol påvisats i låg halt i ett rör samt dioxiner i övriga rör pekar detta på att någon form av impregnering pågått på området. Jordprov från samma punkt visade på låga halter av dioxiner. Markundersökningarna har således inte kunna verifiera någon punktkälla varför man kan anta att användandet av pentaklorfenol för doppning var av ringa omfattning. Vid en framtida åtgärd bör dock ändå dioxiner och pentaklorfenol ingå. Trots omfattande undersökningar norr om såghuset kan ett eventuellt doppningskar ha missats. 6 Åtgärdsutredning Sweco har genomfört en åtgärdsutredning för att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder på Ankarsviks f.d. sågverksområde. I detta avsnitt redovisas åtgärdsutredningen i en förkortad version. Åtgärdsutredningen baseras på de i riskbedömningen beräknade platsspecifika riktvärdena (PSRV). För hela åtgärdsutredningen hänvisas till Bilaga C. Åtgärdsutredningen har genomförts med utgångspunkt från Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. I åtgärdsutredningen beskrivs förutsättningar, tillgängliga åtgärdsmetoder samt kostnadsuppskattning och bedömning av de alternativ som kan vara realistiska för en efterbehandling inom Ankarsviks f.d. sågverksområde. Flera åtgärdsalternativ har utretts i åtgärdsutredningen och de som slutligen valts som möjliga åtgärder är: Alternativ 0: Ingen åtgärd Alternativ 1: Övertäckning 1a alla förorenade områden över PSRV inkl kolgården 1b alla förorenade områden över PSRV Alternativ 2: Schaktsanering och deponering 2a alla förorenade områden över PSRV inkl kolgården 2b alla förorenade områden över PSRV 23 (29) HUVUD

Alternativ 3: Schaktsanering av FA/akuttox-massor samt övertäckning av övriga 3a alla förorenade områden över PSRV inkl kolgården 3b alla förorenade områden över PSRV 6.1 Alternativ 0 nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen saneringsåtgärd vidtas inom sågverksområdet, riskerna med påverkan på människa och miljö kvarstår som i dagsläget och de övergripande åtgärdsmålen uppfylls inte vid nollalternativet. I alternativet ingår en årlig kostnad för underhåll av avspärrningen. Utslaget på en 100- års period är kostnaden ca 1 miljon kronor. 6.2 Alternativ 1 övertäckning Alternativet innebär att de områden som har föroreningshalter över PSRV täcks med ett tätskikt. I åtgärdsutredningen har bentonitmatta och 0,4 m jord använts, men tätskiktet kan utföras även på andra sätt. Det finns två delalternativ där kolgården finns med i alternativ a. Kolgården är egentligen inte förorenat över PSRV men kan ända vara värt att täcka över p.g.a. psykologiska aspekter. Övertäckningen kommer att omfatta ett saneringsområde på ca 10 000-14 300 m 2. De ytor som avses visas i bilaga C-1. Övriga ytor lämnas utan åtgärd. Åtgärdsalternativet innebär att den nuvarande risken för negativa hälsoeffekter reduceras till låga och acceptabla nivåer. Däremot kvarstår risken för och störningar på markmiljön. Alternativet innebär en minskad risk för spridning och exponering vilket leder till att de övergripande åtgärdsmålen för området uppfylls. Spridning av föroreningar via grundvattnet kvarstår, men denna bedöms dock i dagsläget vara liten. Beroende på utformningen av övertäckningen (tätskikt eller tät jord) kan däremot tillskott av infiltrerat regnvatten minska och på så sätt minska spridningen med grundvattnet. Den framtida användningen av sågverksområdet kommer sannolikt att påverkas genom markrestriktioner eftersom föroreningar kommer att kvarlämnas i mark. En kostnadsuppskattning visar att en övertäckning av utvalda områden skulle kosta ca 8 10 miljoner kronor. I kostnaden ingår även ett årligt underhåll av tätskiktet. 6.3 Alternativ 2 schaktsanering och deponering Alternativet innebär att samtliga massor med halter över uppsatta åtgärdsmål schaktas upp och transporteras till deponi för externt omhändertagande. Massor transporteras med pråm då befintliga tillfartsvägar är smala och inte klarar många transporter. Efter åtgärd återfylls saneringsområdet med rena massor. Det finns två delalternativ där kolgården finns med i alternativ A. Kolgården är egentligen inte förorenat över PSRV men kan ända vara värt att gräva ur p.g.a. psykologiska aspekter. 24 (29) HUVUD

Schaktsanering med föreslagna åtgärdsmål kommer att omfatta ett saneringsområde på ca 10 000 14 300 m 2 och en saneringsvolym på ca 4 000 5 700 m 3. Det genomsnittliga schaktdjupet har satts till 0,5 m. Åtgärdsalternativet innebär att den nuvarande risken för negativa hälsoeffekter och störningar på markmiljön reduceras till låga och acceptabla nivåer. Detta innebär en betydligt minskad risk för spridning och exponering vilket leder till att de övergripande åtgärdsmålen för området uppfylls. Föroreningarnas omfattning bedöms minska mellan 75-90%. Kostnadsberäkningar visar att sanering och deponering kostar mellan cal 9 12 miljoner. 6.4 Alternativ 3 schaktsanering och övertäckning Alternativet innebär att de områden som har föroreningshalter över FA/akuttox schaktas upp och transporteras till deponi för externt omhändertagande. Massor transporteras med pråm då befintliga tillfartsvägar är smala och inte klarar många transporter. Efter åtgärd återfylls saneringsområdet med rena massor. Övriga områden med halter mellan FA/akuttox och PSRV täcks med ett tätskikt. I åtgärdsutredningen har bentonitmatta och 0,4 m jord använts, men tätskiktet kan utföras även på andra sätt. Schaktsaneringen kommer att omfatta ett område på ca 2 600 m 2 och en saneringsvolym på ca 1 050 m 3. Övertäckningen kommer att omfatta ett område på ca 7 400 m 2. De ytor som avses visas i bilaga C-1. Övriga ytor lämnas utan åtgärd. Den framtida användningen av sågverksområdet kommer sannolikt att påverkas genom markrestriktioner eftersom föroreningar kommer att kvarlämnas i mark. En kostnadsuppskattning visar att en kombinationsåtgärd av utvalda områden skulle kosta ca 8 10 miljoner kronor. I kostnaden ingår även ett årligt underhåll av tätskiktet. 7 Riskvärdering I detta avsnitt redovisas riskvärderingen i en förkortad version. För hela riskvärderingen hänvisas till Bilaga D. Riskvärderingen har genomförts som en multikriterieanalys (MKA) med den metodik som har tagits fram inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram för Hållbar Sanering. Riskvärderingen är en subjektiv bedömning av hur olika åtgärdsalternativ påverkar olika nyckelkriterier. Resultatet som kommer ur matrisen skall inte ses som ett definitivt slutresultat utan mer som ett diskussionsunderlag för att tillsammans med berörda myndigheter komma fram till mest lämpliga åtgärd. Metodiken innebär att det är möjligt att identifiera det åtgärdsalternativ som är mest fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt bland ett antal definierade åtgärdsalternativ. 25 (29) HUVUD

Metodiken väger samman ekonomiska faktorer med faktorer som rör de social-kulturella och ekologiska dimensionerna i hållbarhetsbegreppet. Riskvärderingen är utförd av Maria Åström Sweco och Sven-Åke Westman Stadsbyggnadskontoret. Synpunkter har inhämtats från Länsstyrelsen och miljökontoret. 7.1 Resultat av riskvärderingen Samtliga nyckelkriterier vägs samman för varje dimension och ett hållbarhetsindex beräknas, se Tabell 3. Hållbarhetsindex beskriver att poängsumman för respektive dimension normeras mot det maximala absolutvärdet för alla alternativ (1 N), dvs. det värde som ligger längst från 0. Ekvationen innebär att hållbarhetsindex kan variera mellan -1 och +1. Om hållbarhetsindex är positivt indikerar det utveckling mot åtminstone svag hållbarhet, medan ett negativt hållbarhetsindex indikerar att hållbar utveckling inte kan nås. Genom att jämföra hållbarhetsindex för de olika åtgärdsalternativen blir det därmed möjligt att identifiera det mest fördelaktiga alternativet. Tabell 3 Sammanställning av multikriterieanalysen Ankarsvik 0 1a 1b 2a 2b 3a 3b Beräkning av H EK -8-3 -3 +5 +5 +2 +2 Beräkning av H SK -8 +9 +8 +8 +7 +8 +7 Ekonomisk dimension, -1-10 -8-12 -9-10 -8 Hållbarhetsindex, H -0,66-0,13-0,11 0,09 0,16 0,04 0,06 Stark hållbarhet? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ranking 7 6 5 2 1 4 3 Som framgår av tabellen ger alternativ 2 och 3 ett positivt hållbarhetsindex. Detta indikerar att en hållbar utveckling inte kan nås för 0-alternativet och alternativ 1. Det finns dock inte något årgärdsalternativ som går mot stark hållbarhet, eftersom inget alternativ har enbart positiva värden i de utförda värderingarna. Den genomförda riskvärderingen visar att det bästa åtgärdsalternativet, ur hållbarhetssynpunkt, är alternativ 2b (urgrävning exkl kolgården) följt av alternativ 2a (urgrävning inkl kolgården). 7.2 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål uttrycker vad som krävs för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. De utgör därmed en konkretisering av de övergripande målen i kvantifierbara termer. För kommande åtgärder rekommenderas att mätbara åtgärdsmål för jord sätts samma som de platsspecifika riktvärdena, se Tabell 4. 26 (29) HUVUD

. För grundvatten skall halterna inte överstiga de holländska riktvärdena för SRC (serious risk concentration) avseende metaller och dioxiner. PAH skall ej överstiga SPI s (Petroleuminstitutet) riktvärden för ytvatten, se Tabell 5. Tabell 4 Mätbara åtgärdsmål för jord (mg/kg) där ej annat anges Tabell 5 Mätbara åtgärdsmål för grundvatten, (ug/l) Ämne Åtgärdsmål Ämne Åtgärdsmål Arsenik 10 Bly 120 Zink 500 PAH L 15 PAH M 40 PAH H 3 Dioxin 35 ng/kg Barium 300 Kadmium 1.2 Kobolt 35 Koppar 200 Krom tot 150 Kvicksilver 1.8 Molybden 150 Nickel 120 Vanadin 200 Arsenik 33 Barium 666 Kadmium 10 Kobolt 47 Krom 166 Koppar 19 Kvicksilver 14 Molybden 333 Nickel 500 Bly 17 Zink 91 Dioxiner 3.1E-6 PAH-L 120 PAH-M 5 PAH-H 0,5 8 Fortsatt arbete 8.1 Projekteringsdirektiv I samband med projektering och planering av åtgärder på området skall samtliga massor som ska transporteras in och ut från området köras på pråm. De gator som ansluter till området är för smala för att kunna tåla lastbilstrafik. Dessutom uppkommer stora störningar i trafiken i bl.a. Vi och på Alnöbron om masstransporterna ska gå på lastbil. Strandskoning i form av erosionsskydd för framtida havsnivåhöjning skall ingå i åtgärder för området om föroreningar kvarlämnas (alternativ 1 och 3). Metaller bedöms vara väl avgränsade i den utförda utredningen. Utbredning av PAH runt såghuset behöver dock kompletteras samt ev även kontroll av dioxier i marken nordväst om såghuset, runt rör 0418. Om åtgärdsalternativ med kvarlämnande av föroreningar väljs bör laktester utföras innan åtgärden påbörjas. 27 (29) HUVUD

8.2 Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar mm För kommande åtgärder erfordras 28-anmälan. Vid övertäckning kan även marklov bli aktuellt. 8.3 Direktiv för miljökontroll 8.3.1 Före åtgärd Fram tills planerade åtgärder utförs krävs ingen miljökontroll men däremot ett underhåll av det avspärrade området. Staketet rätas upp och lagas och skyltningen förbättras. 8.3.2 Under åtgärd Alternativ 2, urgrävning, medför att upptagna massor skall kontrolleras före borttransport. Ett samlingsprov per 50 m 3 man vara lämpligt. Schaktbotten kontrolleras före återfyllning. Här kan det vara lämpligt med ett samlingsprov per 100 m 2. Prover analyseras m.a.p. metaller, PAH och dioxiner. Även i alternativ 3, med delvis urgrävning, kontrolleras massorna samma som för alternativ 2. 8.3.3 Efter åtgärd Alternativ 1 och 3 medför kvarlämnade föroreningar. Här blir det aktuellt med efterkontroll av grundvatten. Ev installeras ytterligare grundvattenrör för efterkontroll. Även tätskiktet kommer att kräva underhåll/kontroll av täthet och funktion. Hur detta skall göras och i vilken omfattning bestäms i samband med detaljprojekteringen. Alternativ 2 bedöms inte medföra några behov av efterkontroll. 8.4 Granskning och presentation Under arbetets gång har Länsstyrelsen och Sundsvalls kommuns miljökontor deltagit i möten samt hållits löpande informerade om de pågående arbeten och dess resultat. Länsstyrelsen och miljökontoret har getts möjlighet till synpunkter på utförd utredning inkl riskvärderingen. Deras synpunkter har inarbetats i denna utredning. 8.5 Huvudmannaskap och finansiering Sundsvalls kommun kommer att stå som huvudman för uppdraget. 8.6 Planering och budgetering av fortsatta arbeten I åtgärdsutredningen har kostnader för de olika åtgärderna beräknats med KP-fakta s online program. Dessa priser speglar aktuella löne- och materialkostnader. Om planerade åtgärder skjuts långt på framtiden behöver kostnaderna för åtgärderna räknas om eller indexregleras. Huvudmannen kommer att komma in med en ansökan om medel under 2014. 28 (29) HUVUD