EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 13.1.2010 K(2009)10518 slutlig Ärende: Statligt stöd N 397/2009 Finland investeringar i anläggning av fraktinfrastruktur vid flygplatsen i Vasa Herr Minister 1. FÖRFARANDE (1) I en skrivelse av den 3 juli 2009 anmälde de finska myndigheterna till kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) 1, en statlig stödåtgärd till förmån för Kiinteistö Oy Cargo Apron Vaasa. Denna anmälan har registrerats under ärendenummer N397/2009. (2) Kommissionen begärde in ytterligare uppgifter om denna åtgärd den 12 augusti 2009 och den 4 november 2009. De finska myndigheterna lämnade de begärda uppgifterna den 25 september 2009 och den 17 november 2009. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1. Beskrivning av flygplatsen i Vasa (3) Flygplatsen i Vasa är en liten regional flygplats som ligger i Österbotten i västra Finland. Passageraromsättningen uppgår till cirka 350 000 personer per år och därmed intar denna flygplats femte plats i Finland när det gäller antalet flygpassagerare. Som en jämförelse kan nämnas att flygplatsen Helsingfors-Vantaa har den största passageraromsättningen med nära 13,5 miljoner passagerare eller 76 % av den totala flygpassagerartrafiken, följd av Uleåborg med 0,8 miljoner flygpassagerare (2008 års statistik). (4) Det finns reguljär passagerartrafik från Vasa till Helsingfors och Stockholm samt charterresor till Bulgarien, Kanarieöarna, Grekland, Malaysia, Turkiet och Thailand. 1 Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget blivit artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget PO Box 176, FIN 00161 Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: 00-32 (0) 2 299.11.11.
(5) För närvarande finns det inga reguljära flygfraktförbindelser eftersom flygplatsen i Vasa idag inte har några anläggningar för hantering av flygfrakt. Följaktligen är flygplatsens andel av landets totala flygfrakter väsentligt mycket lägre än andelen passagerartransporter: 0,7 % jämfört med 2 %. Mer detaljerade uppgifter om verksamheten vid flygplatsen i Vasa, sett i ett nationellt perspektiv, återfinns i bilagda statistik. (6) Övriga flygplatser med reguljär passagerartrafik/flygfrakttrafik i Vasas grannskap är följande 2 : Flygplatsen Rengonharju i närheten av Seinäjoki (cirka 78 km från Vasa, vilket innebär cirka 60 minuters körtid i sommarväglag). Flygplatsen Kronoby i närheten av Karleby (118 km från Vasa, vilket innebär cirka 90 minuters körtid från Vasa). (7) Det finns inga andra flygplatser inom 2 timmars körtid från flygplatsen i Vasa. (8) Flygplatsen i Vasa är helt klart huvudflygplatsen i området. Verksamheten vid flygplatsen i Kronoby är både i fråga om frakt- och passagerartransporter av klart mindre omfattning än verksamheten i Vasa och flygfrakttrafik förekommer praktiskt taget inte alls vid flygplatsen Rengonharju i Seinäjoki/Ilmajoki. En mer detaljerad jämförelse mellan de tre flygplatserna återges i statistiken i bilagan. (9) För närvarande fraktas gods i lastutrymmet i passagerarflygplan som kurir- eller expressfrakt. Storleken på föremålen är i detta fall mycket begränsad och avgifterna högre. På grund av de höga kostnaderna och begränsningarna i fråga om storlek finns det ingen möjlighet att de företag som verkar i regionen i ökad utsträckning ska kunna använda sig av flygfrakttjänster. 2.2. Utvecklingsmål för flygfrakterna vid flygplatsen i Vasa (10) Flyglogistik och ytterligare utveckling av flygplatsen har av Österbottens regionala myndigheter ansetts vara av avgörande betydelse för att främja den ekonomiska konkurrenskraften. Utveckling av flyglogistikverksamheten har också fastställts i Vasas regionalprogram som ett av nyckelområdena. (11) Enligt de finska myndigheterna är förbättrad tillgänglighet och förbättrade förbindelsemöjligheter viktiga mål. Dessa åtgärder förväntas att leda till ytterligare integrering av industriella kluster genom förbättrad logistik baserad på intermodala transporter. Flyglogistikområdet utgör en del av Vasaområdets övergripande logistikutvecklingsprojekt. Utöver flyglogistikområdet planeras för flygplatsområdet ett centrum för landtransportlogistik och ett lastområde för järnvägstransporter. Det nuvarande lastområdet ligger i hamnen i Vaskiluoto, vilket förorsakar stora trafikproblem i Vasas innerstad. Projektet (som kommer att genomföras från och med 2011) kommer att föra samman de olika transportmedlen till stadens södra delar i närheten av flygplatsen och leda till synergieffekter och miljöfördelar. 2 Det finns även ett antal andra små flygplatser/flygfält i regionen. Samtliga är dock specialflygplatser (t.ex. flygplatser som används av flygvapnet eller övningsflygfält) som inte har reguljär passagerartrafik/flygfrakttrafik. 2
(12) En fullt utbyggd flygfraktverksamhet kommer att göra det möjligt att transportera större föremål och resultera i ett lägre fraktpris per kilo. Syftet med att upprätta reguljära flygfrakttjänster är att få marknaderna att närma sig företagen i regionen. (13) Om man upprättar lämpliga anläggningar för hantering av flygfrakter bör det bli möjligt att hantera en större godsvolym och sätta in större fraktplan. Idag har flygplatsen en fraktkapacitet som kan nå upp till 8 000 kg per dag. Med de planerade investeringarna beräknas den öka till 20 000 kg 40 000 kg per dag. Under de två följande åren efter att den nya flygfraktinfrastrukturen färdigställts (oktober 2011) beräknas frakttrafiken öka med 100 %. (14) Idag är det nästan enbart stora exportföretag som använder sig av flygfrakt. Leverantörer, små och medelstora företag som arbetar som underleverantörer och systemleverantörer till de större företagen förväntas att i större utsträckning använda sig av flygfrakter för leveranser till sina system och projekt när investeringsprojektet slutförts. En reguljär flygfrakttjänst skulle bidra till att små och medelstora företag kommer närmare marknaderna och ge stora fördelar i form av förbättrad effektivitet. 2.3. Stödda investeringsprojekt (15) Projektet innebär att man kommer att anlägga infrastruktur (140 000 m² asfalterad platta och cirka 3 000 m² taxibana) inom logistikområdet för fraktverksamheten vid flygplatsen i Vasa. Fraktflygplan kommer således att kunna köras ut på plattan och lastas alldeles i närheten av terminalbyggnaden. Servicebanan kommer också att läggas om och dras fram till plattan. När detta arbete slutförts kommer området att uppfylla kraven för att kunna betjäna större fraktplan. (16) Anläggningen av den nya flygfraktplattan är kopplad till den nuvarande flygplatsen men även till industriparken vid flygplatsen i Vasa. (17) Genomförandet av projektet kräver statligt stöd med hänsyn till de risker som det medför (liten flygplats och inga flygfraktförbindelser i dagsläget), förhandstilldelningen av investeringskostnaderna för projektet samt de förväntade intäkterna under de första åren. 2.4. Stödmottagare (18) Stödmottagare är Kiinteistö Oy Cargo Apron Vaasa ett företag som inrättats för att utveckla, underhålla och administrera flyglogistikverksamheten inom område 2 vid flygplatsen i Vasa. Flygplatsen i Vasa ägs av Vasa stad (80,8 %) och det finska statsägda företaget Ilmailulaitos Finavia (19,2 %). Finavia äger även och ansvarar för driften av den övriga infrastrukturen vid flygplatsen i Vasa. 2.5. Stödbeviljande myndighet (19) Det kommer att finnas två stödbeviljande myndigheter, nämligen: 1) Finans- och företagsenheten vid Österbottens centrum för sysselsättning och ekonomisk utveckling (Pohjanmaan TE -keskuksen Työllisyyden ja yrittäjyyden vastuualue) och 2) Vasa stad. 3
2.6. Nationell rättslig grund (20) Den nationella rättsliga grunden för ifrågavarande statliga stödåtgärd är 1) Lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 1336/2006; 2) Statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 675/2007. 2.7. Budget och stödets utformning (21) I nedanstående tabell redovisas de beräknade kostnaderna och finansieringskällorna. Kostnadsberäkning Externa tjänster och experter 140 000 Maskiner och utrustning 222 000 Anläggningsarbeten 2 585 000 Finansieringsplan Stöd i form av bidrag Lån som beviljas av Vasa stad 660 000 2 287 000 Totala kostnader 2 947 000 Total finansiering 2 947 000 (22) Den statliga finansieringen för flygplatsoperatören ges i form av direkt stöd på 660 000 euro och som hundraprocentig garanti för ett lån på 2 287 000 euro. (23) Det är tänkt att Kiinteistö Oy Cargo Apron Vaasa ska ingå ett 50-årigt låneavtal med en bank. Anbud kommer att inhämtas från minst tre bankinstitut. Även om Vasa stad avser att begära en årlig garantiavgift på 0,5 % anser de finska myndigheterna själva, med hänsyn de risker som är förknippade med projektet och andra omständigheter, att garantiarrangemanget inte kan anses vara i enlighet med den marknadsekonomiska investerarprincipen. 2.8. Kumulering (24) Det ovan nämnda stödet kan inte kumuleras med annat statligt stöd. 3. UTVÄRDERING AV DE ANMÄLDA ÅTGÄRDERNA 3.1. Förekomst av stöd (25) I enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. (26) De kriterier som fastställs i artikel 107.1 är kumulativa. För att kunna fastställa om de anmälda åtgärderna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget är det därför nödvändigt att alla ovannämnda villkor uppfylls. Det ekonomiska stödet ska således 4
(a) (b) (c) (d) beviljas av staten eller genom utnyttjande av statliga medel, gynna vissa företag eller viss produktion, snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, påverka handeln mellan medlemsstaterna. (27) De finska regionala myndigheternas beslut att finansiera investeringar vid flygplatsen utgör en överföring av statliga medel. (28) Finansieringen beviljas ett enda företag, Kiinteistö Oy Cargo Apron Vaasa, som kommer att vara involverat i en ekonomisk verksamhet som är kopplad till tillhandahållandet av flygtransporttjänster. Eftersom stödet riktar sig till en flygplats som konkurrerar med andra flygplatser inom gemenskapen kan det snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen inom den inre marknaden. (29) De nämnda övervägandena gäller inte enbart det direkta stöd som ges av Österbottens centrum för sysselsättning och ekonomisk utveckling utan även den lånegaranti som Vasa stad kommer att stå för. Som nämnts ovan anser de finska myndigheterna att villkoren för garantiarrangemanget (låg garantiavgift i förhållande till risken, mycket lång löptid för det underliggande lånet, osv.) inte skulle godtas för en privat investerare i en marknadseknomi. (30) Av de synpunkter som lämnats av de finska myndigheterna framgår mer allmänt att Vasa stad, genom att genomföra ifrågavarande transaktion, i första hand strävar efter att uppfylla de mål som uppställts för den regionala utvecklingen snarare än att söka ekonomisk vinning. Den årliga garantiavgiften skulle enbart uppgå till 0,5 %, vilket ligger klart under marknadsräntan för ett nytt företag för vilket det inte finns några kreditupplysningar 3. Kommissionen anser därför att lånegarantin innebär ett statligt stöd. (31) Med hänsyn till lånets löptid anser kommissionen att det är osannolikt att den privata sektorn skulle ha gett en garanti. Dessutom täcker garantin lånet till 100 %. I meddelandet om garantier 4 begränsas i princip garantiandelen av ett lån till 80 %. Med hänsyn till att det rör sig om en liten flygplats, att lånet fullt ut täcks av garantin och att projektet medför risker kan kommissionen inte utesluta att det statliga stöd som motsvarar lånegarantin till och med kan uppgå till det fulla lånebeloppet. Således uppskattas de statliga medel som det rör sig om till 2 947 000 euro. (32) På grundval av dessa överväganden konstaterar kommissionen att den granskade åtgärden utgör statligt stöd i den bemärkelse som avses i artikel 107.1 i EUFfördraget. 3.2. Stödets förenlighet (33) Eftersom den granskade åtgärden utgör statligt stöd måste kommissionen utreda om detta stöd kan anses vara förenligt med den inre marknaden. Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget tillåts vissa undantag från de allmänna reglerna om oförenlighet som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 3 Se kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008, s. 10). Se även Meddelande från kommissionen Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (EUT C 83, 7.4.2009, s. 1). 4 Se ovanstående fotnot. 5
(34) Riktlinjerna för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser 5 (nedan kallade 2005 års riktlinjer) tillhandahåller en tillämpningsram för artikel 107.3 c i EUF-fördraget. (35) Kommissionen utreder i enlighet med punkt 61 i 2005 års riktlinjer i synnerhet följande: (a) (b) (c) (d) (e) Huruvida byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänekonomiskt intresse (regional utveckling, tillgänglighet, osv.). Huruvida infrastrukturen är nödvändig och står i proportion till det uppsatta målet. Huruvida infrastrukturen har tillfredsställande framtidsutsikter i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt av den redan befintliga infrastrukturen. Huruvida alla potentiella användare har likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. Huruvida handeln påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intressen. 3.2.1. Byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänekonomiskt intresse (36) Huvudsyftet med den granskade åtgärden är som tidigare nämnts förbättrade förbindelsemöjligheter genom intensivare och effektivare användning av den befintliga flygplatsen. Den underutvecklade fraktkapaciteten skapar för närvarande stora problem för Österbotten och kringliggande områden främst på grund av avsaknaden av lämplig infrastruktur. (37) Trots att flygplatsen i Vasa är en liten flygplats är det den största flygplatsen i upptagningsområdet (inom en radie på +/- 150 km) och den spelar en viktig roll när det gäller att öka tillgängligheten för denna region. (38) Detta synsätt ligger i linje med kommissionens handlingsplan 2007 för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser 6 i vilken kommissionen betonar att regionala flygplatser är viktiga för utvecklingen av ett integrerat flygtransportnät i Europa 7. I handlingsplanen betonas även nödvändigheten av att ta tillvara den latenta kapacitet som finns på regionala flygplatser, förutsatt att medlemsstaterna iakttar gemenskapslagstiftningen i fråga om statliga stöd, dvs. artiklarna 107 109 i EUFfördraget och 2005 års riktlinjer. (39) I handlingsplanen fastställs vidare att förbindelsemöjligheterna utgör grunden för ekonomisk konkurrenskraft, social och regional sammanhållning och kulturell 5 EUT C 312/1, 9.12.2005. 6 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser, KOM(2006) 819 slutlig av den 24 januari 2007. 7 Punkt 12 i handlingsplanen. 6
utveckling 8. Därutöver fastställs att befintliga start- och landningsbanor måste utnyttjas mer effektivt och att det krävs stöd för ny infrastruktur vid regionala flygplatser. (40) Kommissionen konstaterar följaktligen att den statliga finansiering som tillhandahålls genom den aktuella åtgärden för uppgradering av infrastrukturen vid flygplatsen i Vasa uppfyller det klart formulerade målet att förbättra förbindelsemöjligheterna i regionen. 3.2.2. Nödvändig infrastruktur som står i proportion till det uppsatta målet (41) Flygplatsen i Vasa är idag som beskrivits ovan i total avsaknad av särskild utrustning för att kunna hantera flygfrakter. För närvarande fraktas gods i lastutrymmet i passagerarflygplan som kurir- eller expressfrakt. Storleken på de föremål som kan skickas är mycket begränsad och avgifterna höga. (42) Flygplatsen i Vasa har goda framtidsutsikter när det gäller flygfrakter. De finska myndigheterna har tillhandahållit en försiktig uppskattning av tillväxten i flygfrakttrafiken efter att det projekt som rör flygfraktplattan slutförts, vilken redovisas i nedanstående tabell. Denna uppskattning utgår ifrån att anläggningsarbetena kommer att vara slutförda i oktober 2011 och att flygfraktvolymerna under 2010 kommer att uppgå till cirka 1 000 ton 9. År Tillväxt i Fraktvolym i ton flygfraktverksamheten, % 2010-1000 2011 + 20 % 1200 2012 + 50 % 1500 2013 + 100 % 2000 (43) Kommissionen noterar således att ifrågavarande åtgärd kommer att underlätta utvecklingen av flygplatsen i Vasa och bidra till att möta den förväntade ökade efterfrågan på flygfrakter. Investeringarna kommer att leda till ett bättre utnyttjande av befintlig flygplatsinfrastruktur och ge flygplatsen möjlighet att uppgradera dess anläggningar och därmed bidra till den regionala utvecklingen i dess upptagningsområde. (44) Även efter att investeringsprojektet genomförts kommer flygfraktandelen vid flygplatsen i Vasa att vara mindre än flygpassagerarandelen. (45) Med hänsyn till att den totala budgeten för åtgärden är relativt liten (2 947 050 euro) och att de planerade investeringarna på ett betydande sätt kommer att bidra till det övergripande målet att förbättra tillgängligheten i regionen konstaterar 8 Punkt 3 i handlingsplanen. 9 Med anledning av den globala ekonomiska krisen är det inte osannolikt att den hanterade fraktvolymen under 2009 kommer att falla under 1 000-tonsgränsen (siffran för 2008 var 1 098 ton se bilagan). Krisens återverkningar kommer fortfarande att kännas av under 2010. Därför utgår man ifrån att flygfraktverksamheten inte kommer att nå långt över 1 000-tonsgränsen. 7
kommissionen att de föreslagna investeringarna är nödvändiga och rimliga i förhållande till det uppställda målet. 3.2.3. Tillfredsställande framtidsutsikter för infrastrukturen i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt av redan befintlig infrastruktur (46) Vasa och kringliggande områden är beroende av flygplatsen i Vasa både när det gäller reguljär flygtrafik och chartertrafik till och från regionen. (47) Enligt flygplatsoperatörens affärsplan beräknas flygfrakterna öka till följd av de investeringar som företaget avser att göra (en ökning med upp till 100 % jämfört med 2008 redan under det första året efter att investeringsprojektet slutförts). Tidigare statistik (se statistikbilagan) tyder även på en stabil ökning av efterfrågan på flygfrakter, framför allt med hänsyn till Vasas ytterst blygsamma utgångsläge. (48) Kommissionen konstaterar således att infrastrukturuppgraderingen på medellång sikt erbjuder goda användningsmöjligheter, i synnerhet jämfört med dagens infrastruktur, som kommer att optimeras genom de planerade arbetena. 3.2.4. Likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen för alla potentiella användare (49) Alla potentiella användare ska ha likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. Ifrågavarande investeringar är inte anpassade till eller avsedda för en viss operatör. 3.2.5. Ingen påverkan på handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intressen (50) Flygplatsen i Vasa ingår i kategori D, små regionala flygplatser, i enlighet med punkt 15 i 2005 års riktlinjer, dvs. en passagerarvolym på färre än 1 miljon passagerare per år (flygplatsen i Vasa betjänade 343 000 passagerare under 2008). (51) När det gäller små regionala flygplatser (kategori D) sägs det i 2005 års riktlinjer att Å andra sidan kan finansieringen av små regionala flygplatser (kategori D) knappast förmodas snedvrida konkurrensen eller påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset 10. (52) Kommissionen konstaterar att den planerade åtgärden inte medför någon förändring av marknadsvillkoren på ett sätt som kan tänkas strida mot gemenskapens intressen eftersom närliggande flygplatser inte kan betraktas som något verkligt alternativ. Det finns praktiskt taget ingen flygfraktverksamhet vid flygplatsen i Rengonharju i Seinäjoki/Ilmajoki (cirka 78 km från Vasa). Vid flygplatsen i Kronoby (cirka 118 km från Vasa) är omfattningen av både frakt- och passagerartransportverksamheten väsentligt mindre än vid flygplatsen i Vasa. Eftersom flygplatserna i Vasa och Kronoby dessutom har samma operatör (Finavia) har den nya infrastrukturen planerats utan att det påverkar utvecklingen av flygplatsen i Kronoby. 10 Punkt 39 i 2005 års riktlinjer. 8
(53) Kommissionen anser att de två övriga regionala flygplatserna inte kan anses utgöra alternativ och den statliga finansieringen torde inte få konsekvenser för konkurrensen mellan dem. (54) Om man ska bygga en flygfraktanläggning för att tillgodose regionens behov är flygplatsen i Vasa den enda naturliga platsen för att anlägga sådan infrastruktur. (55) Kommissionen anser således att den statliga finansieringen av infrastrukturinvesteringarna vid flygplatsen i Vasa vare sig kan snedvrida konkurrensen i en omfattning som strider mot gemenskapens intressen eller få negativa konsekvenser för handeln inom gemenskapen. (56) Även om stödet kan uppgå till 100 % av projektkostnaderna kan kommissionen godta detta eftersom det rör sig om en liten regional flygplats (kategori D). (57) Kommissionen anser således att den granskade åtgärden, som innebär statlig finansiering av infrastrukturinvesteringar vid flygplatsen i Vasa i enlighet med ovan angivna villkor, inte strider mot gemensamma intressen och att de fem kriterier som fastställs i 2005 års riktlinjer uppfylls i detta fall. 4. BESLUT (58) Eftersom stödet är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget har kommissionen beslutat att inte anföra några invändningar mot den föreslagna åtgärder. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen, kommer den att anse att Ni har lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_sv.htm. Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska unionens kommission Generaldirektoratet för energi och transport Direktorat A Allmänna frågor 1049 Bryssel Fax +32 22964104 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Antonio TAJANI Kommissionens vice ordförande 9
Statistikbilaga Tabell 1. Flygtrafikstatistik för hela Finland och för verksamheten vid flygplatsen i Vasa Passagerartrafik Flygfrakt Finska Finska År Vasa flygplatser Vasas flygplatser Vasas totalt andel i % År Vasa totalt andel i % 2004 261 316 14 656 565 1.8 2004 767 131 401 0,6 2005 297 264 15 180 007 2.0 2005 791 135 304 0,6 2006 306 151 16 394 171 1.9 2006 978 145 052 0,7 2007 321 928 17 352 863 1.9 2007 1 026 154 802 0,7 2008 343 395 17 591 648 2.0 2008 1 098 159 179 0,7 Källa: Finavia, flygtrafikstatistik. Figur 1. Utvecklingen i passagerartrafiken: jämförelse mellan Vasa och närliggande flygplatser Källa: Finavia: Flygtrafikstatistik. Översättning av överskriften: Utvecklingen i passagerartrafiken. 10
Figur 2. Utvecklingen i frakttrafiken (i ton): jämförelse mellan Vasa och närliggande flygplatser Källa: Finavia: Flygtrafikstatistik. Översättning av överskriften: Utvecklingen i frakttrafiken i ton. 11