Så skapar samma krona värde många gånger om Hållbarhetsavkastning av investeringar i fastighetsprojekt och stadsutveckling Moderator: Trevor Graham, Urbanisland / Urban Innovation Lab Panel: Helena Bjarnegård, Boverket Mats Olausson, SEB Lena Hök, Skanska AB Anna-Karin Eklund, ManyNames / Urban Innovation Lab Presentatörer: Anna-Karin Eklund, ManyNames / Urban Innovation Lab Hanna Wennberg, Trivector / Urban Innovation Lab
urbanisland ManyNames Med stöd från: Modell för inkludering av sociala nyttor i investeringar för stadsområdesutveckling (Vinnova, UDI Steg 2, Dnr 2017-01332)
Vad är HAI? HAI består av en processmodell och ett kalkylverktyg för att värdera sociala nyttor Syftet är att stödja gemensamma/samordnade investeringar för ökad social nytta i stadsområdesutveckling vilket ger värde för samhälle, företag och individer.
Varför en modell för inkludering och värdering av sociala nyttor I Sverige vet vi ganska mycket om sociala konsekvenser av dålig stadsutveckling, men samtidigt saknas en samsyn för hur receptet på en socialt lyckad stadsdel ser ut. Vi har relativt välutvecklade modeller för att värdera och inkludera andra nyttor än de sociala i beslutsfattandet i stadsutvecklingen. Sociala nyttor kan, genom att kvantifieras och värderas, synliggöras och därmed bättre beaktas. Värdering av sociala nyttor i kvantitativa/monetära termer är en förutsättning för prioritering av investeringar i såväl offentlig som privat sektor. På sikt kan det bidra till en omstrukturering av de processer och affärsmodeller som ingår i och driver stadsutvecklingen.
Går det att mäta allt och är det nödvändigt? Innebär en ökad betydelse för mätbara faktorer en risk för att nyttor som är viktiga men svåra att mäta faller bort? Är risken att fokus läggs på kortsiktiga effekter på bekostnad av mer långsiktiga? Är inte människors välbefinnande i stadsutvecklingssammanhang så komplext att det faktiskt inte går att isolera enskilda faktorer och visa på troliga effektsamband mellan åtgärd och resultat? Finns det en risk att siffror som kommer ur kalkyler som bygger på en rad antaganden om effekter kan användas vårdslöst i syfte att gynna en viss part?
Värdeskapande för kunderna/användarna Kommuner: Stadsbyggnadskontor, Fastighetskontor, kommunledningskontor Fastighetsägare och - utvecklare Privata och offentliga Konsulter Projektledare, arkitekter, mfl Värden: Beslutsunderlag för prioritering av investeringar Evidens för skattebetalare Bidra till ökad jämställdhet, fler i jobb och utbildning, bättre hälsa Helhetssyn tvärs över förvaltningsgränser Bättre målstyrning och koppling till stadens övergripande mål. Incitament för privata aktörer att ta större socialt ansvar. Verktyg för utvärdering av anbud och uppföljning av projekt Värden: Stödja kraftsamling av alla aktörer mot gemensamt mål Hitta saminvesteringar och stabil ekonomi Stärka varumärke och konkurrenskraft Konkretisera social hållbarhet i det aktuella projekt Definiera värden för individ, aktieägare och kommun Sociala investeringar nya värden Stärka områdets attraktionskraft Beslutsunderlag och prioritering av investeringar Värden: Bidra till nya affärsmöjligheter där risk och möjligheter balanseras Kunna erbjuda sina kunder ett verktyg för att konkretisera och prioritera sociala nyttor Bidra till bredare beslutsunderlag Skapa värden för kunderna, kommuner och fastighetsägare. Bidra till att det som planeras faktiskt genomförs Säkerställa att resurser och mandat finns på plats för ett genomförande
Olika aktörer, olika drivkrafter Drivkraften är sannolikt att det privata näringslivet börjar inse att en socialt hållbar stad eller samhälle faktiskt utgör ett fundament för affärsnyttan. Ett ökat intresse för att inkludera den påverkan investeringen har på människa och miljö. Ska lammen beta vid sidan av lejonen? Har lejonen plötsligt slutat äta lamm?
För att vi inte erkänner, utforskar och hanterar aktörernas olika grundläggande drivkrafter Dom vill bara tjäna pengar Planarkitekten har inte uppdraget från Gud
Samverkansprocessens grunder, vad krävs? En komplex icke-linjär process som ska hantera och förhålla sig till alla värderingar som bygger hållbar lönsamhet. Vara beredd att ifrågasätta, utmana och utveckla sin ordinarie affärslogik, lösningarna kommer inte att baseras på affärslogiken hos den enskilde investerande aktören Win-win för samtliga medverkande aktörer, man måste se nyttan med samverkan även om den inte uttrycks inom den egna, traditionella affärslogiken Vara beredda att utarbeta, följa och ta sin del i ansvaret för att uppfylla en gemensam målbild. Gå in i en transdisciplinär process Ha mandat och resurser för att göra det Vara beredd att lägga resurser och tid på det tidiga skedet för behovs-intressentanalys och målbildsarbete Vara beredd att bredda perspektivet och bjuda in andra kompletterande kompetenser till bordet Se på de andra aktörerna som medspelare snarare än motspelare, bygga förtroende och tillit
Sustainable Value over 10 years: 1:2.1 Case: RoCent (Malmö) Detaljplanearbete pågår för nya bostäder och verksamhetslokaler samt tillbyggnad på biblioteket på Rosengård centrum. Fastighetsägaren Trianons mål är att både öka den ekonomiska potentialen av sin fastighet på Rosengård, men även att bidra till att stärka lokalsamhället och skapa en mer trivsam miljö i hjärtat av stadsdelen. Under en workshop identifierades ett antal förväntade förändringar för lokalsamhället inom områden som trygghet, jobb och utbildning, hälsa, välmående och miljö. På workshopen deltog lokala företag, representanter från ungdomsverksamhet, socialen, biblioteket, boende, och staden. 12
HAI utgår från SROI och värdeskapandekedjan www.socialvalueuk.org 13
men det finns många modeller för effektmätning Effektmätning bygger på förändringsteori (Theory of Change), även kallat en värdeskapandekedja : I handboken Alla pratar om det, men få gör det sammanfattas olika metoder för effektmätning för social innovation som möter samhällsutmaningar. Få metoder har applicerats på stadsutveckling! www.socialinnovation.se 14
Värdeskapandekedjan Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Påverkan Värdeskapande Resurser är pengar och tid som behövs för att genomföra de aktiviteter som ska bidra till att värde skapas. Prestationer [output] är konsekvenser av aktiviteterna. Det kan vara antal deltagare, föreläsningar, jobbtillfällen osv. Effekter [outcome] är sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar för intressenterna som har ett värde i sig. Det kan vara ökad motivation eller trygghet, ökad disponibel inkomst i hushåll osv. Värdeskapandet är värdet av den påverkan som skett socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Påverkan [impact] är den del av effekterna som beror på aktiviteterna: Hur stor del av effekten skulle uppstått ändå eller beror på annat? Hur stor del av effekten har uppstått tidigare eller förskjutit befintlig effekt? Lindängen Centrum
Vad värderar HAI? Arbete & utbildning Trygghet & brott Hälsa Välbefinnande Miljö & klimat Andel barn som går i förskola Antal barn med fullständiga skolbetyg Antal praktikplatser Antal som fått ett jobb Skadegörelse Antal polisutryckningar Antal som rapporterar utsatthet för rån Antal unga som döms till fängelse Antal som känner sig trygga i offentliga miljöer Sparade liv (och kronor) genom fysisk aktivitet Antal som rapporterar god psykisk hälsa Ohälsotal Olyckor och skador i trafiken Välbefinnande genom trygghet och tillhörighet i ett grannskap Välbefinnande genom anställning Välbefinnande genom tillgång till grönytor Utsläpp av CO 2 Lägre energiförbrukning Antal som bor i bullerutsatta miljöer Luftkvalitet lokalt Avfallshantering Dagvattenhantering Tillgång till grönytor Jämställdhet & jämlikhet (fördelning)
HAI-processens steg Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Påverkan Värdeskapande Steg 1. Avgränsa och identifiera intressenter 1.1 Avgränsa fastställ omfattningen 1.2 Identifiera direkta och indirekta intressenter 1.3 Besluta hur intressenter ska involveras Steg 2. Kartlägg effekter 2.1 Börja använda värdeskapande-matrisen 2.2 Identifiera och värdera aktiviteter 2.3 Klargör prestationerna 2.4 Beskriv effekterna Steg 3: Fastställ och värdera effekterna 3.1 Ta fram indikatorer för effekterna 3.2 Samla in data här finns ofta anledning att återgå till intressenterna 3.3 Fastställ effektens varaktighet 3.4 Sätt ett värde på effekten Steg 4: Fastställ påverkan Steg 5: Beräkna värdeskapandet 5.1 Fördela påverkan över varaktigheten 5.2 Beräkna nettonuvärdet med lämplig diskonteringsränta 5.3 Beräkna HAI-kvoten 5.4 Gör en känslighetsanalys 5.5 Beräkna återbetalningsperiod (valfritt) Startmöte Behovsanalys, t ex genom workshops med intressenter 4.1 Fastställ kontrafaktisk situation vad skulle ske utan aktiviteten? 4.2 Fastställ tillskrivningen hur stor del av effekten beror på aktiviteten? 4.3 Fastställ framflyttningen hur avtar effekten över tid? 4.4 Beräkna påverkan Steg 6: Rapportera och använd resultaten 6.1 Rapportera till intressenterna 6.2 Använd resultaten, t ex informera och påverka planeringsprocessen Intressentanalys Avgränsningsmöte Konsensusmöte HAIrapport Slutmöte
Sustainable Value over 10 years: 1:0.8 Case: Botildenborg (Malmö) Detaljplanen för området antogs 2018. Skanska/Boklok planerar att bygga 41 bostäder (cirka 114 kvm). En mindre yta för cykelrepration planeras och för att dela på trädgårdsredskap. En större grönyta planeras kring vattentornet (cirka 10 000 kvm) och andra uteytor upprustas. Fastighetsägaren bygger en mindre lekplats i området och Malmö stad en större lekplats på allmän mark i närheten av området. Till byggprojektet kommer Skanska att knyta ett antal praktikplatser samt uppmuntra anställda till ideellt arbete i skolor. 18
Så skapar samma krona värde många gånger om Hållbarhetsavkastning av investeringar i fastighetsprojekt och stadsutveckling Moderator: Trevor Graham, Urbanisland / Urban Innovation Lab Panel: Helena Bjarnegård, Boverket Anna-Karin Eklund, ManyNames / Urban Innovation Lab Lena Hök, Skanska AB Mats Olausson, SEB Presentatörer: Anna-Karin Eklund, ManyNames / Urban Innovation Lab Hanna Wennberg, Trivector / Urban Innovation Lab