A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D
|
|
- Björn Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D EKOSYSTEMTJÄNSTER I BYGGPROCESSEN AAR_2014_44 Ekosystemtjänst-bedömning S T O C K H O L M E L I N S V E N S S O N & Å S A K E A N E W H I T E A R K I T E K T E R A B
2 E KO S Y S T E M T JÄ N S T E R I B YG G P RO S E C C E N ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV BAKGRUND Väl fungerande städer är fulla av liv. Gräs, humlor, fåglar, blommor och mycket mer. Våra städer breder ut sig allt mer och våra urbana ekosystem riskerar att utarmas genom överexploatering. Vi människor är helt beroende av ekosystemtjänster som ger oss rent vatten, mat, syre, lagom temperatur och så vidare. Definition av ekosystemtjänster enligt Naturvårdsverket: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människor välbefinnande. Begreppet ekosystemtjänster ingår i flera utbildningar men det är få som känner sig säkra på hur ekosystemtjänster ska ingå i samhällsplaneringen och i synnerhet i enskilda byggprocesser. Tjänsterna är viktiga för att minska såväl effekterna av klimatförändringarna som belastning på klimatet. Vid nyexploatering behöver ekosystemtjänster beaktas för att försäkra oss om att vi inte förstör viktiga värden och med relativt enkla medel kan vi istället förstärka möjligheterna att nyttja dessa gratis tjänster som naturen ger oss. De förbättrande åtgärderna för ekosystem har dessutom stor potential att öka värdet för det området som exploateras eller för den fastighets som byggs. SYFTE Projektets syfte är att tillsammans med samhällsplanerare och exploatörer samla erfarenheter om hur ekosystemtjänster kan beaktas i en process för exploatering. Fokus ligger på hur man ur ett ekonomiskt perspektiv kan resonera kring implementering av ekosystemtjänster i byggprojekt. Det intressanta är att öka förståelsen för hur ansvaret eller processen förändras beroende på om man ser på ekosystemtjänster ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ett fastighetsekonomiskt perspektiv. MÅL Målet med projektet är att identifiera vilka gap som finns och hur dessa kan fyllas genom att föreslå arbetssätt för ekosystemtjänster i byggprojekt. Ett andra mål med projektet är att fungera som en brygga till ett Vinnova projekt som heter c/o city. Dessa projekt har flera kopplingar och projektdeltagare som deltagit i c/o city är också deltagare i detta projekt för att ta tillvara erfarenheterna effektivt. c/o city projektet har fokuserat på urbana ekosystemtjänster och en viktig del i projektet har varit att ta fram en vägledning för hur ekosystemtjänster implementeras i den kommunala planeringsprocessen. Men när planering ska realiseras i projekt krävs ytterligare steg på vägen. Tack vare stöd av AAR14 har 2
3 diskussionerna kunnat fördjupas ytterligare och konkreta resonemang har förts mellan många av branschens aktörer för hur vi ska gå vidare att beakta ekosystemtjänster i byggprocessen. Det innebär att detta projekt är en viktig pusselbit för att ta projektet c/o city vidare till en nästa nivå. METOD För att förstå hur ekosystemtjänster beaktas vid exploatering idag samt vilka problem och möjligheter som finns skapade White ett forum för kunskapslyft och diskussion. För att säkerställa en gemensam syn och kunskapsnivå på vad ekosystemtjänster innebär hölls föreläsningar på det aktuella temat. Forskare presenterade vad ekosystemtjänster i städer innebär och vilken betydelse det har för människors välbefinnande, White presenterade faktiska exempel på byggprojekt som implementerat ekosystemtjänster, en miljöekonom pratade om hur vi kan mäta lönsamheten och beakta ekosystemtjänster i samhällsekonomiska analyser och en fastighetsekonom delgav erfarenheter av hur arbete med ekosystemtjänster i tidiga skeden påverkar den totala utformningen av områden och därmed värdet. Under forumen fick de 65 deltagarna forma tvärsektoriella grupper och slå sig ner för rundabords-samtal. Som hjälp för diskussionen och som en inledande uppgift fick deltagarna bilder på olika stadsutformningar. Med hjälp av klistermärken fick de sedan identifiera viktiga ekosystemtjänster i bilderna i enlighet med metodiken i Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. Därefter fick deltagarna diskutera och ta ställning till frågorna; Vilka/Vilket värde skapas? För vem skapas värde? Skapas fastighetsvärde? Skapas samhällsekonomiska värde? Vem ansvarar/tar kostnad eller utebliven intäkt? Att erbjuda dessa föreläsningar för kompetenshöjning gjorde det möjligt att locka en bredd av branschen där forskare, byggherrar, fastighetsägare, länsstyrelse, kommuner, politiker, arkitekter, organisationer m.fl. aktivt deltog. Strukturerade diskussioner som baserades på verkliga projekt och den sektoriella bredden av deltagare gav givande diskussioner och idéer. 3
4 RESULTAT Det första som gemensamt snabbt konstaterades är att begreppet ekosystemtjänster måste vidgas och att betydelsen och värdet måste synliggöras. Detta är nödvändigt för att påverka samhällsplanering, för att förtydliga ekosystemtjänsternas direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, för att kunna ställa krav och för att få exploatörer att inse värdet av ekosystemtjänster. Många har en bild av Sverige som ett välfärdssamhälle, men för att leva upp till det krävs en ekologisk balans. För att uppnå välfärd krävs att vi strävar mot en hållbar ekonomi. Ett problem som identifierades är att uppdelningen av hållbarhet i tre pelare (social, ekonomisk och miljömässig), kan hämma ett systemperspektiv och hindra förståelsen för kopplingen mellan ekosystem och social välfärd. I exploateringsprojekt behövs någon som tar till vara helhetsperspektivet på hållbarhet liknande en miljösamordnare som tar till vara på miljömässiga aspekter i byggnaden behövs en person som är väl insatt och beaktar systemperspektivet av ekosystemen. En person som också har möjlighet att zooma in och ut i skala för att se till både fastighet, kvarter, stadsdel och stad. Med ett större grepp finns bättre möjlighet att ta tillvara ekosystemtjänster. Trenden är att områden ska exploateras av flera aktörer och då är det särskilt viktigt att upphandling sker ansvarsfullt och konkret ställer krav på att beakta ekosystemtjänster. Översiktsplan, detaljplan, exploateringsavtal och markanvisningar måste innehålla ekosystemtjänster för att ställa krav på byggherren att prioritera ekosystemtjänster och i synnerhet rätt ekosystemtjänster istället för de som är enkla att marknadsföra. Om detta inte sker så riskerar vi att skapa gröna öar som ger en illusion av att ett område har kommit långt med ekosystemtjänster, men där det saknas länkande spridningskorridorer som gör att ekosystemen kan fortsätta att leva och fungera. Alla var överens om att utmaningarna blir större i en tät och mångfunktionell stad och därför kan vi inte vänta med att diskutera vem som ska ta ansvaret och hur vi ska göra det. Det framkom att det finns större vilja än vad det finns utrymme i enskilda projektbudgetar för att arbeta med ekosystemtjänster. När det saknas pengar hjälper det inte hur väl man har planerat för ekosystemtjänster, de blir i alla fall inte realiserat. Byggherrar, fastighetsekonomer och flera av de andra aktörerna menade att värdet av en fastighet avgörs av hela områdets utformning. Men det är svårt att undvika att varje enskild fastighetsägare agerar utifrån vad som är bäst för den egna fastigheten. Besluten tenderar att endast grundas på ekonomisk vinst per enskilt projekt istället för ett helt exploateringsområde. Ett stort problem i dagsläget är att många fastighetsekonomer saknar kunskap inom området och därmed inte kan ge råd till de stora byggherrarna att arbeta strukturerat med ekosystemtjänster varken för monetära eller andra värden. Upplevelsen bland deltagarna var generellt att kompetensen hos fastighetsekonomer ökar men att det går långsamt. Värden av ekosystemtjänster måste mätas och ingå i analyser för att få verklig effekt på byggherrar. Vilka värden som skapas är ofta otydliga, det är lätt att dubbelräkna värden och det är svårt att värdera förutsättningarna för liv i ekonomiska termer. Men värden måste beläggas för att öka incitamenten. Det behöver inte enbart betyda att ekosystemtjänster ska värderas i kronor och ören men att andra värden måste synliggöras. Byggherren måste prioritera det som kan generera värden. En ytterligare fråga är vem som ska investera pengar som på lång sikt snarare kommer samhället än byggherrar tillgodo. Flera aktörer menar att de saknar verkliga exempel i någon typ av resursbank där även ekonomiska kalkyler är redovisade för att se beprövade exempel att använda. Många aktörer menar att de inte behöver vara snåla med sina exempel utan att de skulle kunna hjälpas åt eftersom det totala intrycket av ett exploaterat område har stor betydelse för enskilda projekt. 4
5 Det finns en rädsla för att ekosystemtjänster och grönska i staden är skötselkrävande och dyrt. Men får vi till en bra gestaltning som bygger på hög biologisk mångfald så sköter sig mycket själv. Om mer markyta ges till ekosystemtjänster fungerar samma princip för ekosystem som för akvarium ett litet akvarium måste rengöras ofta, men ett större klarar sig själv. Det framkom goda exempel där det fungerat så och dessa efterfrågas alltså att samlas i en gemensam referensbank. Alla aktörer har ett gemensamt ansvar. För att detta ska fungera långsiktigt är det viktigt att kommun och län tar större ansvar för de övergripande målen, och att det planeras för framtida verksamheter som exempelvis gynnar affärsidéer som stödjer ekosystemtjänster. Byggherrarna lyfte själva att det valbara är enkelt att prioritera bort i det enskilda budgeterna men krav måste uppfyllas. Aktörerna visar en inställning som innebär att om inte särkrav får ställas måste vi verka för att vrida upp kraven i BBR! Alla aktörer är överens om att vi måste satsa på urbana ekosystemtjänster, problemet är att kostnaderna ska rymmas i enskilda projektbudgetar. Återbäring kan sällan ses på kort sikt och synliga ekosystemtjänster som med enkla medel kan marknadsföras tenderar att prioriteras framför indirekta ekosystemtjänster. För att komma vidare krävs ansvarstagande utöver skyldigheter. I framtiden är aktörer från alla de representerade sektorerna överens om att det kommer att gå att marknadsföra ekosystemtjänster för att höja fastighetsvärden. Redan nu kunde deltagare ge konkreta exempel på hur parallellgator till Hornsgatan väljs framför Hornsgatan på grund av den kända dåliga luftkvaliteten och bullret, och hur flera barnfamiljer inför flytt har jämfört luftkvalitet i olika områden och låtit det styra bostadsköpet. En viktig poäng som framkom under arbetet var att vi som arbetar med ekosystemtjänster måste vara noga när vi värderar ekosystemtjänster och åtgärder för att behålla en hög trovärdighet och status. Det är viktigt på att göra skillnad på den lilla och den stora staden och jämföra nyttan med till exempel värden som kan skapas genom exempelvis skydd av närliggande värdefull skog. Avslutningsvis är det viktigaste resultatet att vi behöver forum för tvärsektoriella samtal. Forum där utbyte av erfarenheter sker och där vi skapar förståelse för och idéer till lösningar på de glapp mellan ansvar som vi ser. Alla deltagare har god förståelse för vikten av fungerande ekosystemtjänster för livfulla städer där människor mår bra. Men vi behöver samtala och kompromissa med våra budgetar och ansvarsområden för att viktiga åtgärder ska utföras i reella exploateringsprojekt. White ser stora vinster med samtalet som har startar genom detta projekt även framöver. Flera frågor att arbeta vidare med har uppstått samt förståelsen för behovet av stöd genom hela byggprocessen. För White är det självklart att gå vidare med frågorna i strävan mot målet om verkligen attraktiva städer för välmående människor. Bland deltagarna hoppas vi och tror att diskussionen och engagemanget fortsätter! 5
6 SAMMANFATTNING /REFERAT Våra städer breder ut sig allt mer och våra urbana ekosystem riskerar att utarmas genom överexploatering. Projektets syfte är att tillsammans med samhällsplanerare och exploatörer samla erfarenheter om hur ekosystemtjänster kan beaktas i en process för exploatering. Fokus ligger på exploatörens ansvar och problem eller möjlighet att påverka beaktande av ekosystemtjänster. Målet med projektet är att identifiera gap som finns och hur dessa kan fyllas. Detta projekt fungerar även som en brygga till att ta kliv framåt inom ett Vinnova projekt som heter c/o city som är ett forskningsprogram med flera kopplingar till detta projekt. En viktig del i c/o city projektet har varit att ta fram en vägledning för hur ekosystemtjänster implementeras i den kommunala planeringsprocessen. Genom att identifiera glapp i byggprocessen och få en ökad förståelse för både fastighetsekonomi och samhällsekonomi ser vi nya möjligheter för att fortsätta arbetet med att föreslå arbetssätt för beaktande och implementering av ekosystemtjänster genom hela byggprocessen. För att öka förståelsen och samla erfarenheter skapade White ett forum för rundabords-samtal där tvärsektoriella grupper från byggbranschen strukturerat fick diskutera med varandra. Detta för att förstå hur ekosystemtjänster beaktas i befintlig exploatering och identifiera problem och möjligheter. För att stå på samma grund i samtalen och för att locka en bredd av aktörer erbjöds deltagarna föreläsningar som kunde öka kompetensen i frågan. De viktigaste resultaten från rundabords-samtalen var att: o Begreppet ekosystemtjänster måste vidgas och att betydelsen och värdet måste synliggöras. Detta är nödvändigt för att påverka samhällsplanering, för att förtydliga ekosystemtjänsternas direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, för att kunna ställa krav och för att få exploatörer att inse värdet av ekosystemtjänster. o Upphandling måste ske ansvarsfullt och innehålla konkreta krav om ekosystemtjänster. o Alla måste ta ansvar. o Värdet av en fastighet avgörs av hela området men beslut om ekosystemtjänster grundas på vad som ryms i enskilda projektbudgetar och vad man enkelt kan marknadsföra. o Fastighets- och samhällsekonomiska analyser måste beakta (monetära eller icke monetära) värden av ekosystemtjänster. o Erfarenheter måste samlas i en resursbank för att använda beprövade metoder när värdet är osäkert. Avslutningsvis är det viktigaste resultatet att vi behöver forum för tvärsektoriella samtal. Forum där utbyte av erfarenheter sker och där vi skapar förståelse för och idéer till lösningar på de glapp mellan ansvar som vi ser. 6
7 7
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merVägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
Läs merSvar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Läs merRemiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merTill Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018
Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2017/01115/Nm Stockholm oktober 2018 Remiss Ekologisk kompensation Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald
Läs merNIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Trots att
Läs merReglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merRemiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och
1 (3) Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet
Läs merEkosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merBalanseringsprincipen i Lunds kommun ett sätt att kompensera för natur och rekreation vid exploatering
Kommunkontoret Strategisk utvecklingsavdelning 2015-01-15 1(5) Balanseringsprincipen i Lunds kommun ett sätt att kompensera för natur och rekreation vid exploatering Bakgrund Lunds kommun strävar mot en
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merRäkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt
Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt En hållbar stad en stor utmaning Foto: Scandinav bildbyrå 2 Ekosystemtjänster naturens gratistjänster
Läs merKommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017
Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merEkosystemtjänster i stadsplanering. Åsa Keane och Evelina Johansson
Ekosystemtjänster i stadsplanering Åsa Keane och Evelina Johansson 20160203 Åsa Keane Hållbarhetsspecialist Mark/växt agronom Tel: 08-402 25 74 Mail: asa.keane@white.se Evelina Johansson Processledare
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merYttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet
Läs merU&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN
2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala
Läs merUtmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare
Läs merRemissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merChristina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Läs merAnsvarsfull konsumtion - Cities make the difference
PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merarbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
Läs merRegional planlegging i Sverige - Kiruna Kommuneplankonferansen Narvik den 10 februari
Regional planlegging i Sverige - Kiruna Kommuneplankonferansen Narvik den 10 februari Göran Cars Tekniska Högskolan Stockholm og Kiruna kommune Nya trender Vi har som individer blivit allt rörligare Medvetenhet
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merMiljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Läs merWihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef
Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och
Läs merRemiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109)
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Göran Carlén Datum 2016-03-07 Diarienummer KSN-2015-1466 Kommunstyrelsen Remiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109)
Läs merBedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Läs merByggkravsutredningen - tre delar
Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven
Läs merEffektiv och värdeskapande samhällsbyggnad att utmana och utveckla traditionella arbetssätt och processer Ability Conferences den 16 mars 2016
Effektiv och värdeskapande samhällsbyggnad att utmana och utveckla traditionella arbetssätt och processer Ability Conferences den 16 mars 2016 Göran Cars Kiruna kommun och KTH Samhällsplanering och miljö
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merBiologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER! Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Och räknar med att de ska finnas där trots att värdet av ekosystemtjänster inte synliggjorts
Läs merKompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun
Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun Kompensation - tidiga beslut 1997 Sveriges första naturresursbalanserade detaljplan i Lomma, med inspiration
Läs merSamhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 2018-11-05 143 Motion 2018:05 från Peter Evansson (S) Reservera plats för en stadspark i centrumplaneringen SUN-2018/522 Beslut Samhällsutvecklingsnämnden
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merNäringspolitisk strategi
Näringspolitisk strategi Lena Söderberg 170512 1 Näringspolitisk strategi Bakgrund Vår vision handlar om att Sverige har en hållbar samhällsutveckling. Mark- och vattenområden används och utvecklas för
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merVAD KOSTAR DET? 25 februari 2015
VAD KOSTAR DET? 25 februari 2015 25 februari 2015 VÄRDET AV SPÖFISKEFÅNGAD GÄDDA 1350 KR/KG VAD KOSTAR EN GÄDDA? 25 februari 2015 25 februari 2015 Vad kostar Ekonomisk utveckling Vad är medel, vad är mål?
Läs merFrån vision till verklighet - exempel från Lomma kommun
Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Helena Björn, miljöstrateg Jacob Thollonen, projektledare Miljöuppföljning Lomma Hamn, Samordnare byggenheten Varför? Landskapets/ tätortens funktioner,
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN. 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun HELENA JEPPSSON Nacka kommuns Strategiska landskapsarkitekt sedan vår 2018 Projektledare GYF
Läs merATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Läs merMotion till Kommunfullmäktige
Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen
Läs merSammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merRekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
Läs merMetodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik
Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser
Läs merMarkpolitik i praktiken inte bara köp och sälj. Aktiv markpolitik, Sveriges kommuner och Landsting 14 november 2016 A
Markpolitik i praktiken inte bara köp och sälj Aktiv markpolitik, Sveriges kommuner och Landsting 14 november 2016 A Uppdraget Med syftet att inspirera och stödja kommuner med att bedriva en aktiv markpolitik
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 2016-09-02 2 Beredningens uppdrag Hur en gemensam kraftsamling kan
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merInstitutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merNy bostadspolitik för ett växande Skellefteå
Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar
Läs merVärdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg
Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen
Läs merAgenda 2030 Varför vänta?
Agenda 2030 Varför vänta? Efter 50-år kan vi konstatera att: 1. Hållbarhets ambitionerna finns idag överallt i samhället. - I FN - I vår grundlag - I varje kommun - I de flesta företag - Runt många köksbord
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merArkitektur Stockholm En strategi för stadens gestaltning. Svar på remiss.
Britt-Marie Salmén Stadsmiljö 08-508 273 40 brittmarie.salmen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Arkitektur Stockholm En strategi för stadens gestaltning. Svar på remiss. Förslag
Läs merBjörn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Läs merInfrastruktur och samverkan
Infrastruktur och samverkan Om långsiktig planering för hållbar infrastruktur Annika Malm RISE Research Institutes of Sweden ETT FORSKNINGSPROGRAM MED SMART UNDERHÅLL I FOKUS FINANSIERAT AV PROGRAMVÄRD
Läs merExploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Dnr Sida 1 (5) 2018-05-16 Handläggare Frida Nordström 08-508 876 16 Till Exploateringsnämnden 2018-08-23 Ekologisk kompensation. Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
Läs merStrategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla
Läs merPROJEKTPLAN. Grönytefaktor för västra Sicklaön Liselott Eriksson Park- och naturenheten
PROJEKTPLAN för västra Sicklaön 2014-06-02 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar...
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merREKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE
REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merOm Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt
Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Träbyggnadsstrategi Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merGröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUtlysning: Utveckla framtidens marknader för klimat- och resurseffektiva material och produkter
Stödmöjligheter Utlysning: Utveckla framtidens marknader för klimat- och resurseffektiva material och produkter Projekttyper: Utveckling av verktyg eller metoder Test av nya verktyg eller metoder Forskning
Läs merHej, Se nedan för Forum Finntorps synpunkter angående program för centrala Nacka.
Synpunkter på Detaljplaneprogram för centrala Nacka Miljö- och stadsbyggnadsnämnden KFKS 2002/269-212 Planenheten 131 81 Nacka Hej, Se nedan för Forum Finntorps synpunkter angående program för centrala
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merDen Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut
Läs merEKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
Läs mer