Högklassigt boende i Helsingfors

Högklassigt boende i Helsingfors Genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008 2017

Högklassigt boende i Helsingfors Genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008 2017 MB-programmets sekretariat Ordförande Planeringschef Kirsi Mäkinen, ekonomi- och planeringscentralen Medlemmar Utvecklingschef Markus Härkäpää, ekonomi- och planeringscentralen Bostadsingenjör Seppo Kauhanen, ekonomi- och planeringscentralen Tomtombudsman Tuomas Kivelä, fastighetskontoret Planerare Harri Kukkonen, ekonomi- och planeringscentralen Byggherre-arkitekt Ifa Kytösaho, bostadsproduktionsbyrån Detaljplanechef Anneli Lahti, stadsplaneringskontoret Generalplanechef Markku Lahti, stadsplaneringskontoret Stf forskningsprofessor Markus Laine, faktacentralen Specialforskare Markku Lankinen, faktacentralen Detaljplanearkitekt Annukka Lindroos, stadsplaneringskontoret Specialsakkunnig Merja Liski, socialverket Avdelningschef Mikko Luukkonen, fastighetskontoret Verkställande direktör Sisko Marjamaa, bostadsproduktionsbyrån Ledande miljöinspektör Pirkko Pulkkinen, miljöcentralen Planerare Mari Randell, fastighetskontoret Ledande planerare Vesa Sauramo, ekonomi- och planeringscentralen Byråchef Jaakko Stauffer, fastighetskontoret Stadssekreterare Riitta Venesmaa, förvaltningscentralen Byråchef Timo Vuolanto, stadsplaneringskontoret Sekreterare Planerare Miliza Ryöti, ekonomi- och planeringscentralen Planerare Riikka Karjalainen, ekonomi- och planeringscentralen Högklassigt boende i Helsingfors genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008 2017 Pärmbild: Hannu Koivisto Redaktion: Miliza Ryöti, Riikka Karjalainen, Mari-Anne Aronen Layout och ombrytning: Guassi Oy Figurer: Miliza Ryöti, Pekka Vuori Fotografer: Tuulikki Holopainen, Sirpa Kallio Hannu Koivisto, Pertti Nisonen Karta: Riikka Karjalainen Helsingfors stads ekonomi- och planeringscentrals publikationer 3/2008 Tryck: Topnova Oy Helsingfors 2008 ISBN 978-952-223-143-7 ISBN, nätupplaga 978-952-223-144-4 ISSN 1459-8779

3 Förord Stadsfullmäktige godkände den 13 februari 2008 ett genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008 2017. I detta markanvändnings- och bostadsprogram (MB-programmet) formuleras stadens bostadspolitiska mål samt målen och åtgärderna under programperioden. Stadsstyrelsen fattade den 14 april 2008 beslut om verkställande av stadsfullmäktiges beslut. Stadens bostadspolitik strävar efter att erbjuda högklassigt boende i en trivsam, hälsosam och trygg stad. När det gäller nybyggande ligger tonvikten under programperioden på de strandområden som friläggs då hamnen flyttas, en del av dem ligger intill innerstaden. Stadsstrukturen förtätas också genom kompletteringsbyggande som utnyttjar goda kollektivtrafikförbindelser. När det gäller kvalitativa mål inom både nybyggande och sanering understryks energieffektivitet och skyldigheter i fråga om hållbar utveckling. Det ambitiösa målet under programperioden är att höja produktionen av nya bostäder till i medeltal 5 000 bostäder om året. För att målet ska kunna nås, krävs raskhet och engagemang att utveckla nya rutiner i alla faser, från planläggning till tomtöverlåtelse och från kommunalteknik till servicebyggande. Utom områdesprojekt och kompletteringsbyggande, vilket leds av byggherrarna, främjar staden invånarnas egna byggprojekt, byggande på vinden och omdisponering av gamla industri- och verksamhetsbyggnader genom detaljplaneändringar, tillståndspolicy och mera rådgivning. Den mångsidiga bostadsproduktionen ska betjäna alla befolkningsgrupper och beakta människornas olika livssituationer. Den rörliga arbetskraftens betydelse för näringslivets livskraft är också beaktad i målen i programmet. Egna mål för boendet har utarbetats för specialgrupper som behöver hjälp i boendet, för studerande och för ungdomar som håller på att bli självständiga. Genomförandeprogrammet för markanvändning och boende är utarbetat av ekonomi- och planeringscentralens utvecklingsavdelning i samråd med MB-programmets sekretariat med företrädare för de i sammanhanget centrala förvaltningarna. Jag vill tacka alla er som har medverkat i utarbetandet av programmet och likaså alla er som framöver kommer att omsätta de krävande målen i praktiken! Hannu Penttilä biträdande stadsdirektör

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Boendevision högklassigt boende i Helsingfors 5 Bostads- och markpolitiska mål 6 Mål och åtgärder under programperioden 2008 2017 7 1 Bostadsproduktionens omfattning 7 2 Upplåtelse- och finansieringsform 7 3 Stadens egen produktion 9 4 Solidarisk bostadspolitik 10 5 Målsatt medelstorlek på nya bostäder 10 6 Flervåningshus utvecklas 12 7 Ett urbant småhus utvecklas 13 8 Självbyggeri och egen byggentreprenad 13 9 Staden överlåter tomter och områdeshelheter anläggs 13 10 Områdesidentiteter 14 11 Hitassystemet utvecklas 14 12 Stadens egen finansieringsmodell 14 13 Kompletteringsbyggande främjas 15 14 Gamla bostäder rustas upp 16 15 Stadens hyresbostäder byggs om och utvecklas 17 16 Energieffektivitet inom byggandet 17 17 Förmedling av stadens hyresbostäder 18 18 Bostadsanskaffning 19 19 Anläggande av bilplatser 19 20 Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik främjas 19 Omsättning i praktiken och uppföljning av genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 20 Hemställningsklämmar godkända av stadsfullmäktige 22 Stadsstyrelsens beslut 24

5 Boendevision högklassigt boende i Helsingfors Helsingfors erbjuder sina invånare högklassiga bostäder för olika livssituationer i en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Helsingfors är en regionalt och internationellt lockande boningsort. Figur 1. Befolkningen i Helsingfors och Helsingforsregionen den 1 januari 1968 2008 och prognos för 2009 2030 700 000 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010 2016 2022 2028 Helsingfors Övriga huvudstadsregionen Befolkning med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen Övriga Helsingforsregionen

Bostads- och markpolitiska mål 1 Det varierande bostadsutbudet utökas, boendeförhållandena förbättras och verksamheten på bostadsmarknaden balanseras. 2 Större tonvikt läggs på olika befolkningsgrupper och livssituationer inom bostadsproduktionen, då beslut fattas om målen för finansierings- och upplåtelseformer och då finansieringsmodeller utvecklas. Inom bostadsproduktionen och ombyggandet följs särskilt tillgången till familjebostäder så att den motsvarar efterfrågan i alla finansierings- och upplåtelseformer. Gemensamt överenskomna mål för den regionala solidariska bostadspolitiken följs. 3 Tillgången till arbetskraft tryggas och därmed stöds näringslivets betingelser. 4 Nya lockande och särpräglade bostadsområden anläggs på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Betingelser för bostadsproduktionen skapas genom planläggning, finansiering av basinvesteringar, investeringar i kollektivtrafik och tomtöverlåtelse. 5 Gamla bostadsområden bibehålls livskraftiga. Det befintliga bostadsbeståndet upprätthålls och förbättras enligt principen om hållbar utveckling. 6 Klimatförändringen bekämpas genom att samhällsstrukturen görs helare och energihushållningen effektiveras inom bostadsbyggande och ombyggande.

7 Mål och åtgärder under programperioden 2008 2017 1 Bostadsproduktionens omfattning Målet är att höja bostadsproduktionen till i medeltal 5 000 bostäder om året. Under programperioden inleds byggandet av i medeltal 4 000 bostäder om året på stadens och statens mark. För att målet ska kunna nås, är det nödvändigt att utarbeta nya delgeneralplaner och eventuellt inleda arbetet på en gemensam generalplan i samråd med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen utgående från att nya markområden anslås för byggande och en del områden ges mera byggrätt under programperioden. I anslutning till planläggningen är det nödvändigt att se till att den i generalplanen planerade byggrätten faktiskt utnyttjas och grönområdena bevaras. Målet förutsätter också områden där det, med bibehållen hel stadsbild, är möjligt och ändamålsenligt att bygga bostadshus som är högre än vanligt. För att bostadsproduktionen ska effektiveras görs det satsningar på den utveckling av flervåningshus som inleddes under föregående programperiod och på utveckling av ett urbant småhus. Målet är en effektiv markanvändning som inte äventyrar trivseln i livsmiljön. Figur 2. Bostadsproduktion, befolkningsförändringar och förändringar i hushåll i Helsingfors 1985 2007 10000 9000 8000 Bostäder, invånare, hushåll (antal) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Bostadsproduktion Befolkningsförändringar Förändringar i hushåll 2 Upplåtelse- och finansieringsform Av den årliga nyproduktionen byggs 20 %, dvs. i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder med statligt stöd, i enlighet med avsiktsförklaringen. Då följs gemensamt överenskomna mål i regionen. Av nyproduktionen byggs 20 %, dvs. i medeltal 1 000 bostäder, som hyresbostäder enligt en mellanform i enlighet med avsiktsförklaringen. Den sammanlagda hyresbostadsproduktionen på 40 % tryggas vid behov som produktion i stadens regi.

8 Fördelningen av upplåtelse- och finansieringsformer bestäms separat för varje område som bebyggs. Fördelningen sker enligt huvudprincipen att 20 % av den årliga nyproduktionen byggs som ägarbostäder på hitasvillkor, delägarbostäder och bostadsrättslägenheter samt 40 % som oreglerade fritt finansierade ägar- och hyresbostäder. Om den i MB-programmet bestämda produktionen på privat mark inte genomförs, kompenseras den med produktion på stadens mark. Beträffande finansierings- och upplåtelseformer följs i första hand utfallet, i andra hand reserveringarna. Figur 3. Bostadsbeståndet i Helsingfors 2007 enligt upplåtelse- och finansieringsform Bostäder sammanlagt ca 318 000 Övriga/okända 8 % Hyresbostäder med statligt stöd 22 % Oreglerade, fritt finansierade ägarbostäder 39 % Bostadsrättslägenheter 2 % Hitasägarbostäder 6 % Fritt finansierade hyresbostäder 23 % Figur 4. Påbörjad bostadsproduktion i Helsingfors 2000 2007 enligt upplåtelse- och finansieringsform 4000 3750 3500 3250 3000 2750 Bostäder, antal 2500 2250 2000 1750 1500 Oreglerade, fritt finansierade ägarbostäder Hitasägarbostäder Delägarbostäder Fritt finansierade hyresbostäder Bostadsrättslägenheter Hyresbostäder med statligt stöd 1250 1000 750 500 250 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

9 3 Stadens egen produktion Staden bygger själv 1 500 bostäder om året. Av dessa är andelen hyresbostäder med statligt stöd minst 50 %, dvs. 750 bostäder. Högst 10 %, dvs. 150 bostäder, är oreglerade fritt finansierade ägarbostäder. Sammanlagt 600 bostäder är ägarbostäder på hitasvillkor och bostadsrättslägenheter. De fritt finansierade hyresbostäder som eventuellt byggs i fortsättningen och finansieras enligt stadens egen finansieringsmodell samt delägarbostäderna ingår i samma kvot om 40 % som ägarbostäderna på hitasvillkor och bostadsrättslägenheterna. Äppelbacken 2007

10 4 Solidarisk bostadspolitik Enligt de regionalt överenskomna principerna om en solidarisk bostadspolitik byggs i medeltal 1 000 hyresbostäder med statligt stöd om året. Ungefär hälften av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd gäller s.k. namngivna grupper. Det betyder i socialvårdslagen avsedda specialgrupper som behöver hjälp i boendet samt studerande, ungdomar som håller på att bli självständiga och seniorer. Målet beträffande namngivna grupper nås genom att tomter överlåts för nyproduktion och genom att specialboende integreras i normala hyreshus som byggs med statligt stöd. För namngivna grupper reserveras tomter årligen enligt följande: n För bostäder för svårplacerade bostadslösa, unga som behöver stöd i boendet och andra specialgrupper i medeltal 25 % av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd. För boendeenheter för långtidsbostadslösa krävs att staten utvecklar stödsystemen för bostadsprojektens investerings- och driftsekonomi. n För student- och ungdomsbostäder i medeltal 10 % av hyresbostadsproduktionen med statligt stöd. Minst 100 studentbostäder byggs årligen. Inom student- och ungdomsboendet satsas det utom på nyproduktion också på återanvändning av gamla byggnader. Byggnader som använts för andra ändamål saneras och görs till bostäder. Servicehus för äldre byggs som hyresbostäder med statligt stöd och seniorbostäder byggs i regel i andra former än som hyresbostäder med statligt stöd. För nyproduktion av seniorbostäder överlåts tomter enligt allmänna tomtöverlåtelseprinciper för ca 100 bostäder per år. I syfte att trygga tillgången till arbetskraft och möjliggöra flyttning till Helsingfors utreds olika sätt att anskaffa personalbostäder för korta kontrakt. Hyresbostäder med statligt stöd byggs på stadens och statens mark samt på privat mark enligt skyldigheter genom markanvändningsavtal. 5 Målsatt medelstorlek på nya bostäder Med tanke på fler bostäder som passar familjer och högre utrymmesstandard är målet i medeltal 75 kvadratmeter lägenhetsyta inom nyproduktionen, dock så att bostadsstorlekarna så väl som möjligt anpassas enligt efterfrågan. Målet tillämpas inte på hyresbostadsproduktionen. Medelytan styrs i första hand vid tomtöverlåtelsen, och då beaktas efterfrågan på bostäder enligt lägenhetstyp och möjligheterna att bygga lägenheterna. Hur målet utfaller uppföljs utifrån ett funktionellt ändamålsenligt begränsat och bredare område än enskilda objekt.

11 Figur 5. Lägenhetsstorlek i medeltal inom bostadsbeståndet i huvudstadsregionen 2007 120 110 100 90 kvadratmeter lägenhetsyta 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Alla bostäder Fristående småhus Radhus Flervåningshus Ägarbostäder Ägarbostäder i fristående småhus Ägarbostäder i radhus Ägarbostäder i flervåningshus Hyresbostäder Hyresbostäder i radhus Hyresbostäder i flervåningshus Helsingfors Esbo Vanda Figur 6. Medelytor inom bostadsproduktionen enligt kvadratmeter lägenhetsyta i Helsingfors 2000 2006 Ägarbostäder i egnahemshus 141 Ägarbostäder i fristående småhus 124 Ägarbostäder i radhus 94 Hyresbostäder i radhus 83 Fritt finansierade hyresbostäder i radhus 79 Alla bostäder 71 Ägarbostäder i flervåningshus 68 Hyresbostäder med stöd ur statens bostadsfond i flervåningshus 57 Hyresbostäder i flervåningshus 55 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150

12 6 Flervåningshus utvecklas Byggandet av flervåningshus utvecklas så att det erbjuder varierande individuella boendekoncept. Fortsatta åtgärder inom utvecklingsprojektet gör boende i flervåningshus mera lockande och höjer den funktionella kvaliteten på boendemiljöer, bostadshus och bostäder. För att främja ett mångsidigt spektrum när det gäller boendestandard och boendealternativ, satsar planeringen av bostäder och bostadshus på kretsloppsbyggande och kostnader och på koncept som förbättrar tillgänglighet, omvandlingsflexibilitet och energieffektivitet. Planeringen lägger särskild tonvikt på att bostäder och lokaler ska kunna omvandlas och slås ihop i takt med att de boendes behov förändras. Genom detaljplanebestämmelser främjas kollektiva koncept, exempelvis bastur i våningarna och i huset samt gemensamma gårdar. Figur 7. Bostadsbeståndet i Helsingfors 2007 enligt hustyp Bostäder sammanlagt ca 318 000 Bostäder i fristående småhus 8 % Radhusbostäder 6 % Bostäder i flervåningshus 87 % Figur 8. Bostadsproduktionen i Helsingfors 2000 2006 enligt hustyp Produktion i medeltal 3 400 bostäder/år Bostäder i fristående småhus 10 % Radhusbostäder 9 % Bostäder i flervåningshus 81 %

13 Ramsöstranden 2008 7 Ett urbant småhus utvecklas Genom projekt med urbant småhusboende och olika slags arkitekttävlingar och tomtöverlåtelsetävlingar utvecklas nya småhusmodeller som passar kulturen och stadsbilden i Helsingfors. Samtidigt ges det akt på ekonomiska lösningar som passar små- och medelinkomsttagare och på möjligheterna att omvandla rummen enligt de boendes skiftande livssituationer. 8 Självbyggeri och egen byggentreprenad Staden överlåter tomter och fastigheter också för självbyggeri och egen byggentreprenad av flervåningshus. På motsvarande sätt kan byggnader överlåtas för att omvandlas till bostäder. För att utvidga självbyggeriet och egna byggentreprenader utökas rådgivningen. 9 Staden överlåter tomter och områdeshelheter anläggs Staden både utarrenderar och säljer bostadstomter. Vid tomtöverlåtelse följs målen i punkt 2, 3, 4 och 5 ovan. Genom att överlåta tomter strävar staden efter rimliga priser och mångsidighet inom bostadsproduktionen. Staden överlåter tomter för oreglerad, fritt finansierad produktion av ägarbostäder genom försäljning eller utarrendering utifrån tomtöverlåtelsetävlingar. Prisnivån för tomter som överlåts för oreglerad bostadsproduktion bestäms enligt tomtdisponering och tomtläge och då gäller rimligt gängse pris i varje område.

14 Staden överlåter tomter för produktion av ägarbostäder på hitasvillkor och av hyresbostäder och bostadsrättslägenheter med statligt stöd genom utarrendering. Prisnivån för tomter som överlåts för bostadsproduktion med statligt stöd bestäms enligt de maximitomtpriser som statens bostadsfond slagit fast, vilket innebär att prisnivån för hitastomter är, beroende på läget, 20 25 % högre än prisnivån ovan. Staden överlåter tomter för sin egen bostadsproduktion genom reservering, utom då det gäller tomter för oreglerad produktion av ägarbostäder. Då staden överlåter en områdeshelhet för egen bostadsproduktion, kan den utan konkurrensförfarande sälja eller utarrendera de ägartomter som områdesstrukturen kräver och, för att åstadkomma en önskad områdesstruktur, överskrida målen för ägarbostadsproduktionen. Då staden överlåter tomter för kompletteringsbyggande, beaktar den befolkningsstrukturen och upplåtelseformerna inom det befintliga bostadsbeståndet i omgivningen. Vid sidan av sina sedvanliga byggsätt utvecklar staden i samråd med privata aktörer och den tredje sektorn nya metoder som passar byggande i nya områden. Det kan gälla exempelvis olika slags partnerskapsprojekt, ett mångsidigt och allt bredare utnyttjande av konkurrensutsättning och vid behov ett överlagt anlitande av utvecklings- eller genomförandebolag. Frågan om överlåtelse av stora områdeshelheter för ändamålet utreds beträffande bl.a. inledningsområdet på Busholmen, på Ärtholmen, i Fiskehamnen, på Kronbergsstranden och i de områden i sydvästra Sibbo som slås ihop med Helsingfors. Om byggande i större områden som överlåts på en gång ingås bindande tidsscheman. En samarbetsgrupp för förvaltningarna tillsätts för att utveckla planläggningen, tomtöverlåtelsen och nya genomföranderutiner. Vid tomtöverlåtelse ses det till att i alla områden tillämpas flera upplåtelse- och finansieringsformer. Uppkomsten av ensidiga bostadsområden undviks. Strävan är att byggandet i nya bostadsområden inleds med ägarbostäder. 10 Områdesidentiteter I de nuvarande bostadsområdena värnas det om särprägeln, i nya byggområden skapas en sådan. I de sistnämnda skapas funktionell struktur, miljökvalitet, bostadsutbud och tjänster i stadsdelarna genom att särdragen i områdenas natur- och kulturmiljöer värnas om och områdenas inbördes olikhet understryks. Staden främjar hög byggstandard och god boendemiljö via arkitekturen. Hållbarhet, skönhet och trivsel är centrala egenskaper för byggnader och byggda miljöer. Egenskaperna ska ges stor betydelse i stadsbilden och bostadsbyggandet i Helsingfors. 11 Hitassystemet utvecklas Hitassystemet, som reglerar pris och kvalitet inom bostadsbyggandet, tillämpas under programperioden. Stadsfullmäktige fattar under 2008 beslut om hur systemet ska utvecklas. Åtgärderna för att utveckla systemet bestäms utifrån stadsfullmäktiges beslut. 12 Stadens egen finansieringsmodell Stadsfullmäktige fattar i början av 2008 beslut om den finansieringsmodell för staden beträffande egen hyresbostadsproduktion som ska vara utredd under bostadsprogramperioden 2004 2008. Förslaget till bostadsfinansieringsmodell innehåller framställningar om finansiering av stadens egen

15 produktion av fritt finansierade hyresbostäder och delägarbostäder och om finansiering av ombyggnader i stadens hyreshus. Åtgärderna beträffande stadens egen finansieringsmodell bestäms utifrån stadsfullmäktiges beslut. 13 Kompletteringsbyggande främjas Via kompletteringsbyggande eftersträvas ett starkare befolkningsunderlag och en mer varierande befolkningsstruktur i gamla områden och därmed en tryggad service där. Kompletteringsbyggandet följer principerna om hållbar utveckling och energieffektivitet och genomförs i första hand i områden med kollektivtrafik. Då stadsstrukturen komprimeras ska det vara motiverat i fråga om planläggning, stadsbild och ekonomi. Möjligheter att kompletteringsbygga skapas via planläggning, bl.a. i form av effektivare byggrätter i gamla områden, omdisponering av tomter eller byggnader och främjande av byggande på vinden. Gamlas 2008

16 Västra Böle 2008, senare installerad hiss. 14 Gamla bostäder rustas upp Underhåll och ombyggande av det befintliga bostadsbeståndet och av boendemiljöer främjas genom effektivare myndighetsrådgivning angående reparationer och finansiering av dem. Hissprojektet främjar installation av hiss i gamla flervåningshus. Hissprojektet strävar efter att uppmuntra bostadsbolagen att utnyttja statens hissunderstöd i högre grad med hjälp av information och rådgivning samt utveckling av bestämmelserna om hissbyggande, hissbyggnadstekniken och olika sätt att installera hiss i gamla hus. Statens hissunderstöd kompletteras fortsättningsvis med stadens stöd på 10 %. Koncepten att slå ihop en bostad med en annan eller med en affärslokal och att bygga om en lägenhet som ursprungligen varit bostad till bostad igen främjas genom både tillståndspolicy och byggrådgivning. Förvaltningarna främjar genom sin egen verksamhet installation av hiss och därmed också byggande på vinden.

17 Figur 9. Bostadsbeståndet i Helsingfors 2007 enligt byggår Bostäder sammanlagt ca 318 000 2000 2008 7 % Före 1920 6 % 1921 1929 7 % 1990 1999 12 % 1930 1939 8 % 1980 1989 12 % 1940 1949 3 % 1950 1959 12 % 1970 1979 14 % 1960 1969 19 % 15 Stadens hyresbostäder byggs om och utvecklas Beträffande underhåll och upprustning av stadens hyresbostäder är målet att upprätthålla en modern boendestandard och göra boende i stadens hyresbostäder mera lockande. Då bostäderna byggs om kan standarden i huset höjas exempelvis genom att hissar och balkonger byggs, gården, huset och bostäderna blir tillgängliga och energieffektiviteten, materialeffektiviteten och ljudisoleringen i huset höjs. Vid ombyggande betonas kostnadseffektiviteten särskilt. För att trygga kostnadsmässigt rimliga boendealternativ ser staden till att den har ett tillräckligt stort hyresbostadsbestånd. Bostäder som inte längre berörs av aravabegränsningar förblir i huvudsak hyresbostäder inom staden. Möjligheterna utreds om de fortsättningsvis kan omfattas av hyresutjämningen inom fastighetsbolagen. För underhåll och utveckling av stadens fastighetsbolag utarbetas med fyra års mellanrum fastighetsstrategier som stadsstyrelsen ska godkänna. Då fastighetsstrategin utarbetas, ska det utredas om kompletteringsbyggande är möjligt i anslutning till ombyggnader inom stadens fastighetsbolag och på tomterna i fråga. Nya hyresbostäder byggs också i form av småhus. Det utreds vilken roll fastighetsbolagen, bostadsproduktionsbyrån och enheten för fastighetsutveckling har i samband med ombyggande och nybyggande. 16 Energieffektivitet inom byggandet Med tomtöverlåtelse- och arrendevillkor främjas energieffektivitet och användning av förnybara energiformer, exempelvis anslutning till fjärrvärmenätet och användning av värmepumpar. Direkt eluppvärmning som huvudsaklig uppvärmningsform tillåts inte inom nybyggandet. Inom nybyggandet sker en övergång till energieffektiva koncept och lågenergibyggande. Vid ombyggnad av gamla hus tillämpas energieffektiva koncept. Energieffektivitet används också som ett kvalitetskriterium i tomtöverlåtelsetävlingar.

18 17 Förmedling av stadens hyresbostäder Staden strävar efter att invånarstrukturen i stadens hyresbostäder ska vara varierande i fråga om åldersstruktur, familjeformer och socioekonomiska förhållanden. För att en tillräckligt mångsidig efterfrågan ska tryggas görs det satsningar på bostadsområdenas livskraft, attraktionskraften i boende i stadens hyresbostäder, underhåll och förbättring av bostadsbeståndet samt servicen inom bostadsförmedlingen. En samordnad förvaltning av bostäder för specialboende och en ändamålsenlig och flexibel användning av bostäderna utvecklas. När det gäller servicesektorer där rekryteringen är en utmaning och som staden stöder främjas en så flexibel användning av personalbostäder som möjligt. Det utreds hur stadens egen fritt finansierade hyresbostadsproduktion till rimliga priser kan fördelas utan inkomstgränser genom att staden får att eget separat bostadsfördelningssystem. Figur 10. Hushåll som sökt och fått stadens hyresbostad 2000 2007 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Sökande Valda

19 Figur 11. Hushåll som sökt och fått stadens hyresbostad 2000 2007 enligt familjetyp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Övrig Ensamförsörjande Par + barn Par En sökande 30% 20% 10% 0% Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda Sökande Valda 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 18 Bostadsanskaffning Det utreds vilken ställning och vilka uppgifter stadens bostadsanskaffningsbolag har, likaså om nya bostäder behöver skaffas och hur de bostäder som bolaget besitter kan få en utvecklad förvaltning och ändamålsenligare användning, före början av 2009. 19 Anläggande av bilplatser Staden utreder före början av 2009 enligt vilka modeller bilplatser i detaljplanebestämmelser anläggs så att kostnaderna gäller direktare än nu dem som använder bilplatserna. 20 Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik främjas Nya bostadsområden, också småhusområden, planeras och byggs så att en fungerande kollektivtrafik tryggas. För att minska utsläppen av växthusgaser ska det nuvarande och kommande nätet för spårbunden trafik utnyttjas effektivt då bostadsområden byggs. Bostadsbyggandet beaktar cyklisternas behov. Detaljplanerna kan ta in bestämmelser om minimiantal cykelplatser per tomt. I nya bostadsområden och inom kompletteringsbyggandet utreds möjligheterna att bygga kvarter med få eller inga bilar.

20 Omsättning i praktiken och uppföljning av genomförandeprogrammet för markanvändning och boende Stadsfullmäktige fattar beslut om MB-programmet. Stadsstyrelsen godkänner ett separat verkställighetsbeslut om hur målen och åtgärderna ska genomföras, vem som ska genomföra dem och vilka tidsfristerna ska vara. Stadens förvaltningar och affärsverk omsätter programmet i praktiken i sitt eget arbete. Centrala medel är planläggning och tomtöverlåtelse samt förvaltning av stadens bostadsbestånd. MB-programmet är berett utifrån värderingarna och de gemensamma strategierna för staden. Vid beredningen och verkställigheten ges dessutom akt på de av stadsfullmäktige godkända förvaltningsövergripande programmen, t.ex. näringslivsstrategin, personalstrategin, äldreomsorgsprogrammet, det barn- och familjepolitiska programmet och programmet för ekologisk hållbarhet. Programmets utfall följs upp och målen justeras varje fullmäktigeperiod. Programmet följs upp av ekonomi- och planeringscentralens utvecklingsavdelning i samråd med bostadsprogrammets sekretariat, dit företrädare för de centrala förvaltningarna har utsetts.

Eirastranden 2008 21

22 Hemställningsklämmar godkända av stadsfullmäktige Stadsfullmäktige godkände 13.2.2008 följande 24 hemställningsklämmar. 1 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsfullmäktige årligen tillställs en rapport om hur MB-programmet utfallit. (Risto Rautava) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att staden särskilt noga följer hur programmet som ska eliminera bostadslösheten utfaller i Helsingfors och rapporterar utfallet för fullmäktige. (Maija Anttila) 3 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen mångsidigt och med hjälp av sakkunniga utreder hur kvaliteten på byggandet kan övervakas effektivare och hur bygg- och boendekostnaderna kan skäras ned i syfte att få till stånd högklassiga bostäder och högklassigt boende till rimligt pris. (Maija Anttila) 4 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utreder hur jämlikt och rättvist tomtarrendena har utvecklats efter det beslut som fattades 1.10.1980, för att boendekostnaderna ska bli rimliga. (Maija Anttila) 5 Stadsfullmäktige förutsätter att efterfrågan på familjebostäder inom hyresbostadsproduktionen följs årligen och att det vid behov bereds nya metoder att styra produktionen. (Elina Moisio) 6 Stadsfullmäktige förutsätter att det kartläggs om det går att höja byggrätterna i detaljplaner för nya storområden. (Elina Moisio) 7 Stadsfullmäktige förutsätter att staden initierar samtal med staten om markbyte beträffande stadens mark i Sibbo storskog i syfte att främja uppkomsten av en nationalpark. (Elina Moisio) 8 Stadsfullmäktige förutsätter att staden gör en utredning om inrättande av en ombyggnadsfond för att trygga ett rimligt boende i stadens bostäder och för att bostädernas värde ska bibehållas. (Pekka Saarnio) 9 Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds hur stort bostadsbeståndet i centrum är när det gäller lägenheter som byggts som bostad, men som med bygglov nu används för annat ändamål. (Maria Björnberg-Enckell) 10 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors tillsammans med studentorganisationer och unga planerare börjar utreda möjligheterna att planera ett nytt slags urbant ungdoms- och studentboende som föregriper framtiden. (Laura Kolbe) 11 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors börjar utreda metoder att skapa bättre betingelser för livskraftiga närbutiker och små kaféer och restauranger. (Laura Kolbe) 12 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors börjar utreda metoder att göra planeringssystemen och markanvändningen i sydvästra Sibbo mångsidigare, t.ex. genom en idétävling. (Laura Kolbe)

23 13 Stadsfullmäktige förutsätter att byggnadstillsynen effektiviseras och att det vidtas eventuella andra åtgärder i syfte att minska de byggfel som har varit mycket vanliga i byggnadsproduktionen under den senaste tiden. ( Jyrki Lohi) 14 Stadsfullmäktige förutsätter att det under tiden för genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008 2017 byggs tillräckligt med ungdomsbostäder och att det reserveras tillräckligt många stadsägda tomter för projektet. (Osku Pajamäki) 15 Stadsfullmäktige förutsätter att gårdsomgivningarna i bostadsområden och närmiljöerna planeras så att de aktiverar invånarna till att röra på sig och umgås socialt. (Arja Karhuvaara) 16 Stadsfullmäktige förutsätter att det inom kompletteringsbyggandet blir möjligt att bygga för flera generationer. (Arja Karhuvaara) 17 Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheterna att utöka och stödja olika former av kollektivt hyresboende, kollektivboende och stödboende. (Tiia Aarnipuu) 18 Stadsfullmäktige förutsätter att staden utvidgar kollektivtänkandet och energisparandet genom att främja ett sådant bostadsbyggande där bastu i bostäderna ersätts med gemensamma bastur i huset. (Tiia Aarnipuu) 19 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen vidtar åtgärder så att det nuvarande lokala undantagsförfarandet med vindsbyggande kan utvidgas till nya stadsdelar. (Kauko Koskinen) 20 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utreder om det finns behov av att reservera tomter för privata servicehus för äldre. (Irmeli Wallden-Paulig) 21 Stadsfullmäktige förutsätter att det då handlingsprogrammet för högklassigt boende genomförs också sörjs för trivsamheten, städningen och underhållet i de gamla stadsdelarna i vår stad. (Ulla-Marja Urho) 22 Stadsfullmäktige förutsätter att det byggs tillräckligt med servicebostäder för äldre till rimligt pris i nya stadsdelar. (Sirpa Asko-Seljavaara) 23 Stadsfullmäktige förutsätter att antalet personalbostäder märkbart höjs i syfte att trygga tillgången till arbetskraft hos Helsingfors stad. (Tarja Tenkula) 24 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen börjar främja bostadsannex i anslutning till småhus och radhus. (Ilkka Taipale)

24 Stadsstyrelsens beslut Stadsstyrelsen beslöt 14.4.2008 uppmana stadens alla nämnder, direktioner, förvaltningar och affärsverk att följa genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008 2017, som stadsfullmäktige godkänt 13.2.2008. Stadsstyrelsen beslöt samtidigt uppmana alla nämnder, direktioner, förvaltningar och affärsverk att trygga resurserna för genomförandet och beakta dem i beredningen av 2009 års budget. Stadsstyrelsen beslöt ytterligare uppmana instanserna nedan att handla enligt följande i syfte att i praktiken omsätta målen i genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008 2017: 1 Bostadsproduktionens omfattning Alla nämnder, direktioner, förvaltningar och affärsverk handlar utgående från att det skapas förutsättningar att bygga nya bostadsområden i enlighet med byggtidsschemat i bilaga 3 till föredragningslistan. Stadsplaneringsnämnden och fastighetsnämnden ser genom detaljplaner och tomtöverlåtelser till att det finns förutsättningar att bygga 5 000 bostäder om året. Ekonomi- och planeringscentralen ser i anslutning till budgetberedningen till att anslag reserveras för byggförutsättningar så att produktionsmålet kan nås. Det gäller exempelvis kommunalteknik, marksanering och service. 2 Upplåtelse- och finansieringsform Ekonomi- och planeringscentralen bereder i samråd med fastighetskontoret och stadsplaneringskontoret före 31.5.2008 ett förslag om hur de nya målen enligt upplåtelseform ska tillämpas områdesvis inom stadens tomtöverlåtelse. Fastighetskontoret strävar i samråd med stadsplaneringskontoret och ekonomi- och planeringscentralen på olika sätt efter att målen beträffande upplåtelse- och finansieringsform inom bostadsproduktionen nås också på statlig och privat mark och inom komplettringsbyggandet, exempelvis genom markanvändningsavtal och tomtbyte. Då fastighetsnämnden föreslår tomtreserveringar följer den i första hand utfallen och i andra hand reserveringarna när det gäller upplåtelse- och finansieringsform. Ekonomi- och planeringscentralen utreder i samband med uppföljningen av MB-programmet hur programmålen utfaller på privat mark och kommer vid behov med förslag till åtgärder. 3 Stadens egen produktion Bostadsproduktionsbyrån, fastighetskontoret och stadsplaneringskontoret skapar tillsammans verksamhetsbetingelser för att stadens egen produktion ska kunna stiga till 1 500 bostäder om året fram till 2012. Bostadsproduktionskommittén och fastighetsnämnden tryggar i samråd att produktionen av nya hyresbostäder omfattar också småhus. 4 Solidarisk bostadspolitik Fastighetskontoret, socialverket och ekonomi- och planeringscentralen ser i samråd till att nya byggnader, bostadsgrupper och enskilda bostäder som anslås för specialboende upplåts och används ändamålsenligt och flexibelt med beaktande av målen för en solidarisk bostadspolitik. Fastighetskontoret och personalcentralen utreder tillsammans före 31.10.2008 möjligheterna att skapa nya arbetsrutiner för anskaffande av personalbostäder med korta kontrakt både när det gäller nya bostäder och gamla bostäder.

25 5 Målsatt medelstorlek på nya bostäder Fastighetskontoret slår i samråd med ekonomi- och planeringscentralen och stadsplaneringskontoret fast den fördelning av lägenhetstyper som gäller vid tomtöverlåtelsen, så att lägenheterna så väl som möjligt svarar mot efterfrågan i området. Den normativa medelytan är 75 m² utom i fråga om hyresbostäder. Medelytan kan i motiverade fall bestämmas också i planläggningen. Stadsplaneringsnämnden fattar beslut om hur bestämmelsen används då nämnden behandlar planläggningsprinciperna för detaljplanen. Kravet på en medelyta om 75 m² i de gällande tomtreserveringarna och målen enligt upplåtelse- och finansieringsform kan ändras om vägande skäl föreligger. Fastighetskontoret går tillsammans med byggherrarna igenom de gällande reserveringarna och förelägger stadsstyrelsen eventuella ändringar före 31.8.2008. Samtidigt föreläggs stadsstyrelsen sådana ändringar i gamla reserveringar som är mera omfattande än ringa, det gäller bl.a. finansierings- och upplåtelseformer. Ändringar kan vid behov göras också senare. Fastighetskontoret följer hur målet för medelytan inom nyproduktionen utfaller i varje stadsdel. 6 Flervåningshus utvecklas Stadsplaneringskontoret i samråd med fastighetskontoret, bostadsproduktionsbyrån, ekonomi- och planeringscentralen och byggnadstillsynsverket fortsätter att utveckla flervåningshusen i enlighet med målen i MB-programmet med beaktande av att bostäder och lokaler ska gå att omvandla och slå ihop. Då stadsplaneringsnämnden utarbetar detaljplaner beaktar den möjligheten att genom detaljplanebestämmelser främja kollektiva koncept, exempelvis bastur i våningarna och i huset samt gemensamma gårdar. 7 Ett urbant småhus utvecklas Stadsplaneringskontoret, fastighetskontoret och ekonomi- och planeringscentralen fortsätter tillsammans att utveckla ett urbant småhus i enlighet med målen i MB-programmet. 8 Självbyggeri och egen byggentreprenad Fastighetsnämnden ser till att tomter och fastigheter överlåts också för självbyggeri och egen byggentreprenad när det gäller flervåningshus. På motsvarande sätt kan byggnader överlåtas för att omvandlas till bostäder. Byggnadstillsynsverket utreder tillsammans med fastighetskontoret och stadsplaneringskontoret före 30.9.2008 hurdan rådgivning och vilka resurser som behövs för att öka självbyggeriet och de egna byggentreprenaderna. 9 Staden överlåter tomter och områdeshelheter anläggs Stadsdirektören tillsätter vid behandlingen i direktörskollegiet en arbetsgrupp med uppgift att före 31.10.2008 utreda möjligheterna att utveckla planläggningen och tomtöverlåtelserna. Syftet är att engagera utvecklare och genomförare med innovationer och produktutveckling i planeringsprocessen så tidigt som möjligt, att påskynda processen som leder till byggande och att göra byggtidsschemat bindande för större områden som överlåts på en gång. Här ska möjligheten att lätta upp bygg- och detaljplanebestämmelser utredas. Fastighetsnämnden ser vid tomtöverlåtelse till att det i alla områden tillämpas flera upplåtelseoch finansieringsformer. Uppkomsten av ensidiga bostadsområden ska undvikas. Strävan är att byggandet i nya bostadsområden inleds med ägarbostäder.

26 10 Områdesidentiteter Stadsplaneringsnämnden ser till att det både inom planläggningen av nya områden och inom kompletteringsbyggandet värnas om områdenas särprägel, å andra sidan understryks områdenas inbördes olikhet i enlighet med målen i MB-programmet. Stadsplaneringsnämnden säkerställer att byggstandarden blir hög och boendemiljön god genom arkitekturen. Hållbarhet, skönhet och trivsel är centrala egenskaper för byggnader och byggda miljöer. Egenskaperna ska ges stor betydelse i stadsbilden och bostadsbyggandet i Helsingfors. 11 Hitassystemet utvecklas Bostadsnämnden kommer före 30.4.2008 med ett förslag till stadsstyrelsen om hur hitassystemet kunde utvecklas. 12 Stadens egen finansieringsmodell Bostadsproduktionskommittén utarbetar före 31.10.2008 ett förslag till modell för stadens produktion av delägarbostäder. Ekonomi- och planeringscentralen utreder före 31.12.2008 möjligheterna att inom stadens egen produktion av fritt finansierade hyresbostäder till rimligt pris tillämpa statens fyllnadsgaranti, som framgår av avsiktsförklaringen mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen, i stället för den planerade egna finansieringsmodellen för staden. 13 Kompletteringsbyggande främjas Stadsplaneringskontoret utreder i samråd med fastighetskontoret och ekonomi- och planeringscentralen före 31.12.2008 på vilka sätt kompletteringsbyggandet kan effektiveras och främjas. 14 Gamla bostäder rustas upp Byggnadstillsynsverket främjar i samråd med fastighetskontoret koncepten att slå ihop en bostad med en annan eller med en affärslokal och att bygga om en lägenhet som ursprungligen varit bostad till bostad igen genom tillståndspolicy och byggrådgivning. Förvaltningarna främjar genom sin egen verksamhet tillgängliga koncept och installation av hiss och därmed också byggande på vinden. 15 Stadens hyresbostäder byggs om och utvecklas Bostadsproduktionsbyrån lägger särskild vikt på kostnadseffektivitet inom ombyggandet. Fastighetsnämnden ser till att då fastighetsstrategin utarbetas med fyra års mellanrum, ska det utredas om kompletteringsbyggande är möjligt i anslutning till ombyggnader inom stadens fastighetsbolag och på tomterna i fråga. Bostadsproduktionsbyrån, fastighetskontoret och ekonomi- och planeringscentralen utreder tillsammans vilken roll fastighetsbolagen, bostadsproduktionsbyrån och enheten för fastighetsutveckling har i samband med ombyggande och nybyggande, och kommer med nödvändiga förslag till förbättringar i systemet före 31.12.2008. 16 Energieffektivitet inom byggandet Fastighetsnämnden ser till att energieffektiva koncept och lågenergibyggande införs inom nybyggandet. Genom tomtöverlåtelsevillkor och med energieffektivitet som ett kvalitetskriterium i tomtöver-

27 låtelsetävlingar uppnås energieffektivitet och förnybara energiformer börjar användas. Exempel utgör anslutning till fjärrvärmenätet och användning av värmepumpar. Bostadsproduktionsbyrån och byggnadstillsynsverket ser i samråd till att energieffektiva koncept tillämpas vid ombyggnad av gamla hus. 17 Förmedling av stadens hyresbostäder Fastighetskontoret ser till att förmedlingen av stadens hyresbostäder utvecklas och blir flexiblare och att stadens bostäder får en bättre image. Bostäderna ska fördelas i enlighet med målen för en regional solidarisk bostadspolitik. Fastighetskontoret och ekonomi- och planeringscentralen utarbetar före 31.12.2008 en modell för ett separat bostadsfördelningssystem för stadens egen fritt finansierade produktion av hyresbostäder till rimligt pris. 18 Bostadsanskaffning Stadsdirektören tillsätter vid behandlingen i direktörskollegiet en arbetsgrupp med uppgift att före 31.12.2008 utreda vilken ställning och vilka uppgifter stadens bostadsanskaffningsbolag har, likaså om nya bostäder behöver skaffas och hur de bostäder som bolaget besitter kan få en utvecklad förvaltning och ändamålsenligare användning. 19 Anläggande av bilplatser Stadsdirektören tillsätter vid behandlingen i direktörskollegiet en arbetsgrupp med uppgift att före 31.10.2008 utreda hur bilplatserna enligt detaljplanebestämmelserna borde anläggas så att kostnaderna direktare än nu ska gälla dem som använder bilplatserna. 20 Kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik främjas Stadsplaneringsnämnden ser till att nya bostadsområden, också småhusområden, planeras och byggs så att en god servicenivå inom kollektivtrafiken tryggas. Eftersom utsläppen av växthusgaser ska minskas, ska det nuvarande och kommande nätet för spårbunden trafik utnyttjas effektivt i nya bostadsområden. Stadsplaneringsnämnden ser till att cyklisternas behov beaktas i bostadsbyggandet. Detaljplanerna kan ta in bestämmelser om minimiantal cykelplatser per tomt. Stadsplaneringsnämnden utreder möjligheterna att bygga kvarter med få eller inga bilar i nya bostadsområden och inom kompletteringsbyggandet. Hemställningsklämmarna 1 och 2 Ekonomi- och planeringscentralen ser till att utfallet av MB-programmet och programmet att minska långtidsbostadslösheten 2008 2011 följs upp och årligen rapporteras till stadsfullmäktige.

28 De största områdena för bostadsbyggande 2008 2017 Projektområden Nya områden Gamla områden Bostadsproduktion 2008 2017 Område Byggstart m² våningsyta bostäder Västra hamnen 2008 616 000 6 500 Fiskehamnen 2010 454 000 4 800 Kronberget 2011 340 000 3 600 Tölöviken 2014 5 000 50 Mellersta Böle 2014 95 000 1 000 Arabia-Hermanstad 1994 204 000 2150 Hertonäs 1993 20 750 210 Vik 1992 222 000 2 300 Nordsjö 1989 326 500 3 400 Andra områden (över 30 000 m² våningsyta) Kungseken 2012 195 000 2 050 Kvarnbäcken, kompletteringsbyggande 2008 176 000 1 850 Drumsö 2008 147 300 1 550 Björkholmen 2012 100 000 1 050 Kånala industriområde 2008 95 000 1 000 Fredriksbergs maskinverkstad 2006 83 300 870 Alpbyn 2008 81 600 850 Haga, kompletteringsbyggande 2008 78 250 820 Sockenbacka, kompletteringsbyggande 2008 76 250 800 Hongasmossa 2011 60 000 430 Västra Böle 2008 53 350 560 Ormusåkersvägen 2008 52 150 540 Östra Helsingfors, nya småhusområden 2010 51 540 360 Kasåker 2015 44 000 460 Degerö, Västra Jollass 2008 39 500 280 Norra Böle 2016 34 000 350 Alkärr 2008 33 250 350 Östra centrum 2008 33 200 340 Kasberget 2010 32 000 330

29 Det havsnärä Helsingfors växer Byggbar bostadsvåningsyta 2008 2017 (m 2 ) 326 000 616 000 147 000 326 000 5 000 147 000

HELSINGFORS STAD PRESENTATIONSBLAD Utgivare Helsingfors stads ekonomi- och planeringscentral Författare Ekonomi- och planeringscentralen, utvecklingsavdelningen; MB-programmets sekretariat Verksamhetsenhet Titel Högklassigt boende i Helsingfors Genomförandeprogram för markanvändning och boende 2008 2017 Serie Helsingfors stads ekonomi- och planeringscentrals publikationer Serienummer 3/2008 Publicerat 6/2008 ISBN ISBN 978-952-223-143-7 Sidor, bilagor 30 ISBN, nätupplaga ISBN 978-952-223-144-4 Språk svenska ISSN 1459-8779 Nyckelord Genomförandeprogram för markanvändning och boende, bostadsproduktion, bostadsbestånd, bostadsområden, ombyggnad Sammandrag Helsingfors har som mål att erbjuda invånarna högklassiga bostäder för olika livssituationer i en trivsam, hälsosam och trygg miljö. Staden ska vara en regionalt och internationellt lockande boningsort. De bostads- och markpolitiska målen är: 1) Det varierande bostadsutbudet utökas, boendeförhållandena förbättras och verksamheten på bostadsmarknaden balanseras. 2) Större tonvikt läggs på olika befolkningsgrupper och livssituationer inom bostadsproduktionen, då beslut fattas om målen för finansierings- och upplåtelseformer och då finansieringsmodeller utvecklas. Inom bostadsproduktionen och ombyggandet följs särskilt tillgången till familjebostäder så att den motsvarar efterfrågan i alla finansierings- och upplåtelseformer. Gemensamt överenskomna mål för den regionala solidariska bostadspolitiken följs. 3) Tillgången till arbetskraft tryggas och därmed stöds näringslivets betingelser. 4) Nya lockande och särpräglade bostadsområden anläggs på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Betingelser för bostadsproduktionen skapas genom planläggning, finansiering av basinvesteringar, investeringar i kollektivtrafik och tomtöverlåtelse. 5) Gamla bostadsområden bibehålls livskraftiga. Det befintliga bostadsbeståndet upprätthålls och förbättras enligt principen om hållbar utveckling. 6) Klimatförändringen bekämpas genom att samhällsstrukturen görs helare och energihushållningen effektiveras inom bostadsbyggande och ombyggande. I publikationen presenteras genomförandeprogrammet för markanvändning och boende, som stadsfullmäktige godkände den 13 februari 2008. I MB-programmet bestäms stadens vision för boendet och bostads- och markpolitiska mål samt målen och åtgärderna under perioden 2008 2017. Av publikationen framgår också stadsstyrelsens beslut om verkställande av genomförandeprogrammet för markanvändning och boende. Pris - Utdelning/förfrågningar Ekonomi- och planeringscentralen, utvecklingsavdelningen tfn (09) 310 36121; e-post:taske.keto@hel.fi

HELSINGIN KAUPUNKI Julkaisija KUVAILULEHTI Helsingin kaupungin talous- ja suunnittelukeskus Tekijät Toimintayksikkö Talous- ja suunnittelukeskus, kehittämisosasto MA-ohjelmasihteeristö Nimeke Laadukkaan asumisen Helsinki, maankäytön ja asumisen toteutusohjelma 2008 2017 Sarjan nimeke Sarjan numero Helsingin kaupungin talous- ja suunnittelukeskuksen julkaisuja 2/2008 Julkaisuaika Sivuja, liitteet Kieli 6/2008 suomi ISBN ISBN, verkkojulkaisu ISSN ISBN 978-952-223-141-3 ISBN 978-952-223-142-0 1459-8779 Avainsanat