Strategisk plan och budget

Barn- och utbildningsförvaltningen BUN den 13 april 2011 Ärende 2011/76 Strategisk plan och budget 2012 2016 Barn- och utbildningsförvaltningens budgetskrivelse: Verksamhet, uppdrag och resurser Taxor och avgifter Driftbudget 2012-2014 Besparingar 2012 Kompensation för externa avtal sförslag med motiveringar 2012-2016 Bilagor: A Mottagningskök i förskolan B stabell 2012-2016 C Motivskrivelse till investeringar 2012-2016 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

Barn- och utbildningsförvaltningen Strategisk plan och budget 2012-2014 1. Verksamhet, uppdrag och resurser för 2012 2014 Uppdrag, mål och resurser Inledning I de flesta sammanhang där skolfrågor diskuteras lyfts behovet av en ökad kvalitet och bättre resultat i alla skolformer. På motsvarande sätt lyfter Skolverket och Skolinspektionen kvalitetsfrågorna och behovet av ett högre resultat i den gotländska skolan. Det är inte enbart en fråga om resurser och kvantitet utan i hög grad en fråga om att personal skall ha kunskaper, förmåga och förutsättningar att genomföra sitt uppdrag med hög kvalitet och därmed ett högt resultat för barn och elever. Under de närmaste åren lämnar den stora kullen från början av 90-talet högstadiet och gymnasiet. Det är därför naturligt att nuvarande resurser, både pengar och personal inte behövs i samma utsträckning, de närmaste tiotal åren inom dessa skolformer, utan istället behöver komma de yngre åldrarna tillgodo. Under de senaste åren har efterfrågan av plats i förskoleverksamheten ökat kraftigt i förhållande till den prognos som legat till grund för planeringen av förskolans resurser. Förändringen av skolkartan behöver ske fortlöpande. Skola Gotland Visby är en del i detta arbete. Framåtsyftande arbete Floran av reformer under de senaste åren ställer stora krav på utbildning och möjligheter till förändringsarbete i verksamheterna. Exempel på sådana reformer är nya eller reviderade läroplaner och kursplaner, ny skollag, ny betygsskala och bestämmelser för uppföljningar samt betyg från skolår sex. Fortsatt arbete runt kunskap, mål och bedömning, värdegrundsarbete inklusive nya bestämmelser om kränkande behandling och diskriminering. Därtill kommande förändringarna med förskolan som egen skolform och lärarlegitimation kommer att prägla 2011. Gemensam kompetensutveckling planeras för hela BUF inför de nya reformerna. Målet är samma förutsättningar för en likvärdig verksamhet på hela ön, vilket bl a innefattar den viktiga frågan om lärares behörighet utifrån den nya skollagen. Fortsatt arbete inom Skola Gotland 2008-> med att anpassa grundskoleorganisationen, främst i Visbyområdet, samt att implementera arbetet med framgångsfaktorer för framgångsrika skolor/ framgångsrika skolkommuner kommer att stå på agendan den närmsta perioden. Behovet av att använda mer IT-stöd i skolan fortsätter där datortätheten för såväl lärare som elever behöver öka för att möta den ökande digitaliseringen. Allt mer administration flyttar över i digitala tillämpningar och behovet av smidig kommunikation med elever och vårdnadshavare ökar. Den pedagogiska tillämpningen av utbildning med IT i skolan har bara börjat och behovet kommer att accelerera. Här kommer kraven att öka i takt med att pedagogisk personal får ökad kompetens inom området och här kommer också trycket från elever och medborgare att utnyttja Internet och sociala media att bidra till en utveckling. Skolverket har aviserat reformer och ökade krav. Handlingsplaner utifrån framgångsrik skolkommun (jmf kriterier för framgångsrika skolor), översyn av rektors kompetens och förutsättningar för ledarskapet, utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, samt åtgärder utifrån Skolinspektionens resultat är viktiga beståndsdelar i det framåtsyftande arbetet med att lyckas få en likvärdig skola över hel Gotland.

Omprioriteringar och förändringar Barn- och utbildningsförvaltningen redovisade ett underskott 2010 på ca 7,5 mkr. Underskottet kan bla hänföras till dyrare skolskjutsar och större efterfrågan på fritidsplatser än beräknat. Efterfrågan på fritidsplatser kvarstår och ökar till och med något under 2011. Någon automatisk kompensation för flödesförändringar under löpande år har inte medgivits varför underskottet kvarstår även 2011. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på hur befarade underskott kan undvikas, genom omdisponeringar, i 2011 års budget. För att klara 2012 års budget har ett antal frågeställningar med bäring på ekonomiska konsekvenser hänskjutits till internbudgetarbetet, dvs omprioriteringar inom befintlig ram måste genomföras för att frigöra ekonomiskt utrymme. Exempel på sådana områden är ökade kostnader för särskilda undervisningsgrupper, språkförskolan och fysiska handikapp, införande av Kultur i förskolan och Schoolsoft i förskolan samt minskad kötid till kulturskolan. 2. Taxor och avgifter Inga förändringar planeras under planperioden 3. Driftbudget 2012-2014 Barn- och utbildningsnämndens bedömning av behov av ramförändringar för 2012 2014 framgår av tabell 1 nedan. Resurserna kan indelas i kategorierna flöden, myndighetskrav, ny lagstiftning/reformer samt informations - och kommunikationsteknik. Därtill kommer ett önskemål om att de medel som enl den sk finansieringsprincipen ingår i kommunbidraget och som avser kompensera för kostnader, till följd av nya reformer inom skolområdet, skall tillföras barn - och utbildningsnämnden. Flöden Antalet födda barn på Gotland har ökat till ca 590 barn per år och beräknas ligga däromkring under planperioden. Andelen 1-5 åringar i förskola uppgår till nära 93 procent av populationen. Bedömningen är att det sammantaget vid planperiodens slut 2014 finns ett behov av ytterligare drygt 100 platser jämfört med 2011. Antalet platser på fritidshem är för lågt beräknat både 2010 och 2011. Fritidshemmen hade redan under 2010 138 barn inskrivna utöver budget och behovet för 2011 ligger på 166 platser utöver budget. Antalet barn för perioden kommer att öka ytterligare något, för 2012 och framåt beräknat till ca 190 barn. Under planperioden fram till 2014 beräknas populationen grundskolelever minska med 140 st. Därefter är tendensen att elevminskningen upphört och en mindre ökning kan skönjas. Barn- och utbildningsnämndens beslut om skolpeng för 2011 ligger till grund för beräkning av ekonomiska konsekvenser av flödesförändringar. Myndighetsutövning Utifrån Miljö- och Hälsas tillsyn av sju mottagningskök vecka 6-10/2010 rapporterades ett flertal brister och avvikelser efter inspektionen. Kritiken finns till stor del inom egenkontrollen, som beskrivs som otillräcklig i flera delar. Se bilaga A! Sida 2

Ny lagstiftning/reformer/kompetensutveckling Kompetensutveckling Hög kompetens hos medarbetare och chefer är den enskilt viktigaste faktorn för att alla våra barn och elever skall ha möjligheter att nå målen utifrån de krav staten ställer på verksamheterna. 2011-07-01 sker stora förändringar inom förskolans och skolans områden. Nya reformer träder i kraft. Ny skollag, reviderad läroplan för förskolan, förskolan som egen skolform, ny läroplan och kursplan (Lgr 11) för grundskolan, ny läroplan för Särskolan samt ny betygsskala ställer nya krav på medarbetarna. Det ställer också ställer krav på att huvudmannen bidrar med kompetensutveckling för att kunna erbjuda barn och elever en verksamhet av hög kvalitet utifrån de nya kraven. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för att uppnå högre måluppfyllelse. Något som Skolinspektionen pekat på i sin inspektionsrapport 2011. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Syftet är att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, det vill säga lärare som har såväl goda ämneskunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och i det ämne läraren undervisar. Den 1 januari påbörjas Lärarlyftet II, som är en fortbildningssatsning nära kopplad till införandet av lärarlegitimationen. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse och att fullgöra kravet på lärares behörighet. Planeringstid för lärare i förskolan I den kommande reviderade läroplanen för förskolan, lyfts förskollärarnas roll och ansvar fram på ett mycket tydligare sätt än tidigare. I samband med införandet av den reviderade läroplanen och dess ökade uppdrag för förskollärarna är det rimligt att tydligare ge förskollärarna förutsättningar för sitt utökade ansvar. Det kan ske på två sätt; Omfördelning av planeringstid mellan förskollärare och barnskötare. En minskning av planeringstiden för barnskötare skulle möjliggöra att den tiden i stället läggs på förskollärarna. Frågan är säkerligen kontroversiell ur barnskötares och deras fackliga organisations perspektiv. Samtidigt har den förändringen genomförts i många andra kommuner. Utökning av förskollärarnas planeringstid. En utökning av förskollärarnas planeringstid utan tidskompensation i barngruppen leder till större barngrupper i förhållande till personal. I förslaget har medel upptagits för tidskompensation om 1 tim/ vecka för 220 förskollärare. Informations- och kommunikationsteknik IT- tjänsterna utvecklas alltmer för lärarkåren i och med införande av Lärplattformen SchoolSoft och satsningen på PIM-utbildningen (Praktisk IT Mediautbildning) som omfattar samtliga lärare i alla skolformer. Detta ställer krav på personliga datorer till lärarna. Till grundskolan upptas medel som täcker kostnaden för grundabonnemang för 300 nya lärar PC. Även datortätheten för eleverna kommer att behöva ökas, när trådlöst nät byggs ut för 7-9 skolorna. Medel upptas här för i första hand en egen bärbar dator till årskurs 7 eleverna från år 2013. Sida 3

I kommunens IT strategiska program har skolans färdriktning när det gäller användningen av IT i skolan slagits fast. Det It strategiska programmet för BUF grundar sig i huvudsak på riktlinjer i nya Skollagen och intentionerna i regeringens digitala agenda för skolan. En utveckling mot en flexibel mobil lösning med en avsevärd ambitionshöjning i antal och användning av datorer i skolan är inriktningen. Konceptet kallas för 1-1 eller ibland 1-2 och innebär i korthet datorer till alla pedagoger och elever i 7-9. Datortätheten på F-6 behöver också öka och vi använder arbetsnamnet 1-2 för att markera detta. En långsiktig utveckling där framförallt takten skall styras av kompetensutvecklingen och vad ekonomin tillåter behöver göras. För att möjliggöra detta behöver medel bundna i PC som tjänst frigöras till denna satsning. Idag avsetts ungefär 10 mkr i rörliga medel till DAP som BUF behöver kunna utnyttja för 1-1 satsningar. En successiv övergång av medel till PC som tjänst till 1-1 konceptet under en period av 3-4 år behöver göras. Statsbidrag och finansieringsprincipen För att reformer ska vara neutrala för kommuner och landsting kan det generella statsbidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning, som nya kostnadsdrivande reformer beslutas. I SKL:s cirkulär 10:63 och 11:07 går att utläsa följande: Beslut om den nya skollagen föranleder ökade kostnader för kommunerna. Kommunerna tillförs ett anslag 73 miljoner för 2012 och 70 miljoner för 2013 och framåt. Anslaget kommer även att ökas med 40 miljoner från 2011 för att finansiera införandet av nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9. Regeringen har för avsikt att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och särskolan. För halvårseffekten av detta förslag kompenseras kommunerna med 59 miljoner för 2012 och 118 miljoner för helårseffekten 2013. Anslaget ökas också från 2013 med 250 miljoner för en utökning av den garanterade undervisningstiden i matematik med en timme per vecka i tre årskurser som får helårseffekt år 2014 med 500 miljoner. Enligt uppgifterna i cirkulären innebär det för Gotland att följande statsbidrag kommer att inrymmas i det generella statsbidraget till kommunen med ca: 2012 2013 2014 Nya skollagen, tkr 456 399 399 Införande betyg från åk 6 342 684 684 Ökad undervisning i matematik 1 482 2 964 Fler nationella prov 228 228 228 SUMMA, tkr 1 026 2 793 4 275 Sida 4

Ramförändringar 2012-2014 TABELL 1: Ramförändringar 2012 2014, i tkr (-minskad ram/ +ökad ram) Aktivitet 2012 2013 2014 Bilaga nr Flöden Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg F-klass & grundskola 6 400 8 300-1 300-5 300 10 900 7 900-2 000-8 100 12 500 8 300-2 000-9 000 Myndighetsutövning Mottagningskök i förskolan 6 730 6 730 6 730 A Ny lagstiftning/ Kompetensutveckling Kompetensutvecklingsplan Utökad planeringstid för förskollärare Informations- och kommunikationsteknik En till en dator för lärare En till en dator för elever 5 700 2 300 3 700 2 300 1 555 1 555 1 440 3 700 2 300 1 555 1 440 Statsbidrag enligt finansieringsprincipen Ny skollag mm 1 026 2 793 4 275 S UMMA 25 411 27 218 29 800 4. Besparingar 2012 2014 I Region Gotlands plankalkyl för 2012-2013 finns två beslut avseende BUNs verksamheter. Det ena är förändringar i barn och elevantalen som påverkar resursfördelningsmodellens kostnader. Det andra gäller hyreskompensation för nya Garda skola, där medel upptagits med 750 tkr för 2012, vilket tillsammans med tidigare beslut om 750 tkr för 2011 medför en kompensation på 1,5 mkr (helårseffekt). Enligt uppgift från Samhällsbyggnadsförvaltningen skulle detta belopp inte vara tillräckligt, varför frågan måste lyftas om vilket kostnad som gäller. Avseende barn- och elevförändringar sker hela tiden förändringar i flöden, varför modellen måste bli mer levande än idag, då den kan sägas bara gäller vid ett tillfälle dvs våren innan verksamhetsåret startar. En önskan från förvaltningen är att det med automatik sker en uppdatering av flödena vid regionstyrelsens andra budgetberedning under hösten, för samtliga skolformer och vid både uppgång och nedgång i flödena. För 2012 gäller i dag inte de belopp som framgår av plankalkylen. Dessa ger en ökning av antalet barn i förskolan motsvarande 4 100 tkr och en minskad kostnad för grundskolan med 4 000 tkr, en nettoökning med 100 tkr. I förslaget för 2012 ger flödena en kostnadsökning för: Förskolan med 6 400 tkr och en minskad kostnad för grundskolan med 5 300 tkr, en nettoökning med 1 000 tkr jämfört med planen för perioden Ökad beläggning på fritidshemmen, som redan 2010 visade sig motsvara en ökning på 138 barn och under 2011 beräknas uppgå till 166 fler än budgeterat. Detta är inte alls upptaget i planen. Sida 5

För pedagogisk omsorg har en minskad kostnad upptagits med 1 300 tkr för 2012, vilket inte är upptaget i planen Sammantaget uppgår kostnaderna för flödesförändringar under planperioden till: 2012/8 100 tkr, 2013/8 700 tkr och 2014/9 800 tkr 5. Kompensation för externa avtal Behovet av kompensation är beräknat utifrån kravet på Lika villkor för förskola, fritidshem skolverksamhet oavsett kommunal eller fristående huvudmannaskap. Skyldighet finns att bidragen till fristående verksamhet skall ligga på samma nivå som anslagen till regionens skolverksamhet, vilket innebär att exv lönekostnadsökningar till följd av lönerevision skall kompenseras även fristående huvudman. Här har löneutvecklingen beräknats till 2,5 % för 2012 och 3,0 % för 2013 En annan faktor som påverkar bidrag till fristående huvudman är interna kostnadsökningar för exv lokaler, IT och måltider. Skolskjutsavtalen regleras med index för varje år vilket kan variera med den allmänna samhällsutvecklingen. Här har räknats med tre procent 2012. Budget 2012 2012 2013 2014 Köp av huvudverksamhet från Fristående förskolor: 48 761 tkr Fristående fritidshem: 6 354 tkr 2,5 mkr 3 mkr 3 mkr Fristående förskoleklass: 1 301 tkr Fristående grundskolor: 43 113 tkr Köp av huvudverksamhet från för- och grundskolor på fastlandet : 1 047 tkr 30 tkr 30 tkr 30tkr Köp av stödverksamhet/ skolskjutsar: 31 269 tkr 1 mkr 1 mkr 1 mkr SUMMA: 131 845 tkr 3,5 mkr 4 mkr 4 mkr 6. sförslag med motiveringar 2012-2016 BUF har med underlag från respektive skolform och från förvaltningens avdelningar arbetat fram investeringsförslag för planperioden 2012-2016, vilket redovisas i bilaga B och C. Samtal och förstudier har genomförts med SBF/FFA för att samordna planeringen för föreslagna byggprojekt, periodisktunderhåll, ventilationsåtgärder samt olika frågor som rör arbetsmiljön för barn och personal i BUF:s verksamhet. Den fortlöpande översynen inom ramen för Skola Gotland har fokus på en satsning på god lärmiljö. Därför bör en fortsatt anpassning av skolorganisationen genomföras med hänsyn till vikande elevantal vilket påverkar de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Den fortsatta översynen har i första hand som uppgift att organisera skolan så att barn och elever ges bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling och lärande. Under perioden finns ett ökat behov av förskoleplatser, framförallt i Visbys närområde. Den lokalsamverkan mellan skola och förskola som har skett är i vissa fall inte längre möjlig p g a lokalbrist. I övrigt innehåller förslaget anpassningsåtgärder i Romaskolan som en fortsättning av det påbörjade ombyggnadsprojektet av Romaskolan, vilket i stor utsträckning är hänförligt till föreläggande av Arbetsmiljöverket. Sida 6

TABELL 2: Sammanställning av investeringsförslag 2012-2016 sförslag 2012 2013 2014 2015 2016 Bygginvesteringar Återanskaffning/reinvesteringar Informations-och kommunikationsteknik Säkerhets- och handikappanpassning Utrustning Undervisningsutrustning 25 000 2 000 4 550 1 500 500 900 35 300 2 000 3 700 1 500 500 900 19 800 2 000 3 700 1 500 500 900 16 500 2 000 3 700 1 500 500 900 11 000 2 000 3 700 1 500 500 900 Totalt 34 450 43 900 28 400 25 100 19 600 Källa: Bilaga B och C., sförslag 2012-2016 med motivskrivelser 7. Uppdrag Utreda konsekvenser av principen lika villkor för friskolor och kommunala skolor Detta uppdrag fick regionstyrelsen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden Minskat kostnadsgap mot riket Uppdraget gavs till samtliga berörda nämnden Elisabeth Österdahl Ekonomichef Peter Molin Skoldirektör Sida 7

Barn- och utbildningsförvaltningen sförslag med motiveringar 2012-2016 Bilaga B INVESTERINGSBUDGET 2012 med flerårsplan 2013-2016 inkl driftkonsekvenser, tkr Ärende BUN 2011/76 TOTALT 34 450 43 900 28 400 25 100 19 600 1 185 4 170 7 145 VF INVESTERINGAR 2012-2016, inkl driftkonsekvenser INV 12 Plan 13 Plan 14 Plan 15 Plan 16 Dr 12 Dr 13 Dr 14 Anm 1 ÖVRIGA BYGGINVESTERINGAR 1201 Romaskolan 3 700 2 500 2 500 185 495 745 1202 Romaskolan, utrustning 800 800 800 1203 Väskinde skola 3 500 175 350 350 1204 Väskinde förskola ny avdelning 1 500 75 225 375 1205 Väskinde, utrustning 500 1206 Högbyskolan 6 000 6 000 6 000 300 900 1207 Förskolan Holken 1 000 50 100 100 1208 Förskolan Kabyssen 500 500 25 75 100 1209 Södervärnsskolan, utrustning 1 500 1210 Kulturskolan 1211 Övriga bygginvest/verkssamhetsanp 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 150 450 750 1212 Skolgårdar - Förskolans utelek 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 125 375 625 1213 Övergripande förstudie, skolenheter 500 1214 Övergrip förstudie, servering o tilllag kök 500 1215 Västerhejde skola om-och nybyggnation Prioritet 1 1216 Alleskolan & Humlegårdsskolan, förstudie 500 Prioritet 2 1217 Ökat behov av förskoleplatser, motsv en avd 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 250 750 1 250 1218 Skola och förskola på Wisborgsområdet 15 000 500 750 1 500 2 ÅTERANSKAFFNING/REINVESTERING 1221 Möbler och utrustning 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 3 IKT STRATEGI 1231 IKT Strategi - ledn/adm 1 550 700 700 700 700 1232 IKT Strategi - morderna/digitala klassrum 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1233 IKT Strategi - kringutrustning 900 900 900 900 900 1234 IKT Strategi - reinv undervisn PC 300 300 300 300 300 1235 IKT Strategi - paketeringskostnad Merit 225 225 225 225 225 Utgår! 4 SÄKERHET-HANDIKAPP-ALLERGI 1241 Säkerhet/handikapp o allergi 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 150 300 450 5 UTRUSTNING 1251 Utrustning pga förändrad verksamhet 500 500 500 500 500 6 UNDERVISNINGSUTRUSTNING 1261 Undervutr försk, grundsk, särsk o kultursk 500 500 500 500 500 Instrument, Kulturskolan 400 400 400 400 400 Bilaga BUN INVTABELL 2012Beloppstabell 1 1

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 sbudget 2012 med flerårsplan 2013-2016 Bilaga C Allmänt BUF har med underlag från respektive skolform och från förvaltningens avdelningar tagit fram underlag med förslag som redovisas i materialet. Samtal och förstudier har genomförts med FFA för att samordna planeringen för föreslagna byggprojekt, periodisktunderhåll, ventilationsåtgärder samt olika frågor som rör arbetsmiljön för barn och personal i BUF:s verksamhet Skolorganisation Den fortlöpande översynen inom ramen för Skola Gotland Visby har fokus på en satsning på god lärmiljö. Därför bör en fortsatt anpassning av skolorganisationen genomföras med hänsyn till vikande elevtal vilket påverkar de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Den fortsatta översynen har i första hand som uppgift att organisera skolan så att barn och elever ges bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling och lärande. Förskola Förvaltningen följer utvecklingen och föreslår i efterhand justeringar i förskoleorganisationen. Behovet av nya förskoleplatser ökar. Var etableringen blir är svårt att planera p.g.a. att föräldrar inte alltid vill ha barnen placerade i boendeområdet. Därför behövs investeringsmedel för flexibla och flyttbara lokaler. Särskolan Hänsyn måste tas till särskolans behov av lokaler med hög tillgänglighet företrädesvis i markplan, så att alla särskolans elever oavsett funktionsnedsättningar kan ha tillgång till dessa. För att klara det på ett bra sätt behövs ett fortsatt arbete med verksamhets-anpassning av handikapptoaletter, skötrum, lyftanordningar, förrådsutrymmen och även lärararbetsplatser. I samband med att elevantalet sjunker i gymnasieskolan vore det lämpligt med en lokalmässig samordning av särvux, introduktionsprogrammet individuella alternativet och gymnasieskolan Desideria. En sådan åtgärd kan bidra till pedagogiska och personella samordningsvinster. Förslag till investeringsbudget 2012 med flerårsplan 2013-2016 1 Övriga bygginvesteringar Avser ny- till- och ombyggnadsprojekt samt övriga verksamhetsanpassningar. Åtgärderna samordnas med SBF:s åtgärder för periodiskt underhåll (PU) och ventilationsåtgärder. Här redovisas även behov av förprojektering och förstudie av förvaltningens olika skolenheter. Under 2011 har BUF beställt förstudier för senare förslag till åtgärder vid Högbyskolan år 7-9 med lokaler för ledning och administration för skollinjen (ev. flytt från Kommunhuset i Hemse till Högbyskolan) och Väskinde skola. I samband med Skola Gotland Visby skall en förprojektering/projektering genomföras för Västerhejde skola avseende om- och tillbyggnad på befintlig tomt. Vidare skall en förstudie på Alléskolan/ Humlegårdsskolan 1 genomföras, som visar kostnaden för de två föreslagna alternativen samt mark reserveras för skola på Wisborg i anslutning till nya sporthallen. Inom planperioden tas också medel upp för en treavdelnings förskola på Wisborgsområdet. 1 De två alternativen är: 1. Humlegårdsskolan ställs om till en enparallellig F-6 skola. Alléskolan rivs. Förskolepaviljonger ställs upp på Alléskolans tomt. 2. Humlegårdsskolan blir en femavdelnings förskola. Alléskolan rivs och en ny tvåparallellig F-6 skola byggs på Alléskolans tomt. 1

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 Bilaga C Romaskolan FFA har planerat och avsatt medel för Romaskolan. Renoveringen avser periodiskt underhåll, ventilationsförbättrande åtgärder och byte av stammar i flera etapper. Ombyggnad påbörjades under 2008 och första etappen var klar 2009. Samtidigt som första etappen genomförts har det gjorts en förprojektering för ventilationsåtgärder, byten av stammar och PU tillsammans med vissa verksamhetsanpassningsåtgärder för de övriga delarna av Romaskolan. Ombyggnaderna måste fortsätta med etapp 2 under 2012 för att sedan fortsätta under 2013-2014 1201-1202 2012, verksamhetsanpassning Möbler och utrustning Driftkonsekvenser, helår 2013, verksamhetsanpassning Möbler och utrustning Driftkonsekvenser, helår 2014 Möbler och utrustning Driftkonsekvens, helår 3 700 tkr 800 tkr 370 tkr 2 500 tkr 800 tkr 250 tkr 2 500 tkr 800 tkr 250 tkr 1203-1204 Väskinde skola 1205 Under 2008 genomförde FFA en förstudie för att kartlägga behovet av verksamhetsanpassning, PU och OVK åtgärder vid Väskinde skola. Förstudien visade på behov av två klassrum och ny entré till matsal. Skolan i Väskinde är en F - år 6 skola som är lokal och verksamhetsmässigt integrerad med Förskolan Lunden. Under 2010 har man utökat förskolan med två avdelningar i paviljong vid förskolan. Parkeringslösningen vid förskolan måste ses över. I Väskinde och angränsande socknar förväntas det ske en fortsatt utbyggnad av bostäder som i sin tur påverkar behovet av åtgärder i skolan. Förprojektering kommer att genomföras under 2011. En utbyggnad av skolan behöver genomföras under 2012 i samverkan med SF gällande köket. 2012 klassrum och entré ny förskoleavdelning Möbler och utrustning Driftkonsekvenser, helår 3 500 tkr 1 500 tkr 500 tkr 500 tkr 1206 Högbyskolan En förstudie gjordes av dåvarande TF mellan 2006 och 2007. En förprojektering och projektering gjordes under 2008 för etapp1 och omfattade delar av hus 01 för låg och mellanstadiet år 1-6. Ombyggnaden blev klar 2008. I samband med detta förnyades skolgården i ett omfattande utemiljöprojekt. Under 2010 sattes en Multisportarena upp intill skolan på initiativ av BUF i samarbete med TF och KFF. En ny förstudie genomfördes under 2008 för anpassning av år 7-9 som då omfattade resterande delar av hus 01 med hemkunskapslokaler (hk), etapp 2. 2 Man kom då fram till att hk var i stort behov av renovering och att fast inredning skulle bytas ut m.m. Verksamheten såg då möjligheten att flytta hk till högstadiedelen i hus 02. Om man då samplanerar hk med skolcafeteria och gör en ombyggnad av två klassrum mot innergården får skolan en attraktivare miljö både inne och ute för högstadiet.

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 Bilaga C I denna förstudie planerades också för att förskoleklass och fritids som är externt inhyrda i Hemsegården skulle flytta sin verksamhet till hk-lokalerna. De skulle då lokalanpassas för denna verksamhet. Detta förordades för att få ett samarbete med hela F-6 i samma hus 01. Förhyrning av Hemsegården skulle då upphöra. I uppdraget låg också att se på möjligheterna att samla skolinjens ledning och administration i Högbyskolan. Lokaler som idag är klassrum och ligger intill nuvarande expedition kan anpassas och på grund av elevminskning tas i anspråk. Förhyrning i kommunhuset kan då upphöra. Med ledning av dagens diskussioner kring Hemsegården och kommunens åtagande samt kring kommunhuset, biblioteket och fritidsgården i externa lokaler, ser vi ett behov av att en ny förstudie görs under 2011 för den delen som kallas etapp 3. Underlaget ligger till grund för en förprojektering under 2012 som gäller hus 01 och Hemsegården. Planering för förskoleklass/fritidshem, administration i hus 01 2013 Etapp 2 med ombyggnad i hus 02 för hemkunskap och skolcafeteria. Driftskonsekvens helår 2014 Etapp3 ombyggnad enligt beslut 2012. Driftskonsekvens helår 2015 Driftskonsekvens helår 6 000 tkr 600 tkr 6 000 tkr 600 tkr 6 000 tkr 600 tkr 1207 Förskolan Holken Förskolan Holken ligger i Klinte samhälle. Förskolan är en av de först byggda förskolorna i kommunen. Lokalerna är hårt slitna och har ett omfattande behov av åtgärder för verksamhetsanpassning, PU och ventilation/ovk. Under senare år har stora förbättringsåtgärder genomförts i utemiljön vilket avsevärt förbättrat barnens möjlighet till lek och utevistelse För att komma fram till lämplig verksamhetsanpassning i samband med planerade åtgärder för PU och ventilation/ovk genomförs under 2011 en förprojektering av skötrum, groventréer, akustikåtgärder och vissa förändringar av lokalplanering utifrån nya läroplanen. 2012 Driftskonsekvens helår 1 000 tkr 100 tkr 1208 Förskolan Kabyssen Förskolan Kabyssen i Gråboområdet är kommunens största förskola omfattande sex avdelningar. Förskolan är en av de först byggda förskolorna i kommunen. Lokalerna är hårt slitna och har ett omfattande behov av åtgärder för verksamhetsanpassning, PU och ventilation/ovk. Under senare år har stora förbättringsåtgärder genomförts i utemiljön vilket avsevärt förbättrat barnens möjlighet till lek och utevistelse. För att komma fram till lämplig verksamhetsanpassning utifrån nya läroplanen görs en förprojektering under 2011. 2012 Driftskonsekvenser helår 2013 Driftskonsekvenser helår 500 tkr 50 tkr 500 tkr 50 tkr 3

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 1209 Södervärnsskolan Specialsalarna på skolan är slitna och i stort behov av PU och verksamhetsanpassning. Aulan som även används av flera verksamheter än skolan är i behov av ny inredning. Bilaga C Möbler och utrustning 1 500 tkr 1210 Kulturskolan Lokalerna på Mellangatan, Ankaret 1 är slitna och i stort behov av PU. En förstudie pågår för att ta fram förslag på alternativa lokal lösningar för kulturskolans verksamhet.? tkr 1211 Övriga bygginvesteringar/verksamhetsanpassningar (små och medelstora anpassningar av skollokaler) Under rubriken övriga bygginvesteringar/verksamhetsanpassningar har genom åren en mängd små och medelstora åtgärder genomförts. Åtgärderna handlar oftast om att på kort sikt kunna göra nödvändiga verksamhets- och lokalanpassningar. Åtgärderna avser bland annat nedtagning alt. uppsättning av väggar och dörrar, anordnande av toaletter, belysning ute och inne, uppsättning av staket, reparationer av olika slag som duschrum, fönster och dörrar etc. Det kan även handla om utbyte av golv, av utrustning i gymnastiksalar mm, ombyggnad av undervisningssalar för annan användning, olika anpassningar av lokaler för särskolans behov och för att underlätta integrationen av skolformer, utbyte och uppsättning av inredning mm. 2012 till 2016 Driftkonsekvens helår 3 000 tkr/ år 300 tkr/ år 1212 Skolgårdar Förskolans utelek miljö Utemiljön har stor betydelse i det pedagogiska arbetet med barn och elever. De senaste åren har en omfattande upprustning av många förskole- och skolgårdar genomförts i samarbete med FFA. Det finns dock kvar ett antal förskole- och skolgårdar som är i stort behov av åtgärder. Gårdar och utrustning har besiktigats och fått anmärkningar enligt de bestämmelser och normer som gäller för lekutrustning. 2012 till 2016 Driftkonsekvens helår 2 500 tkr/ år 250 tkr/ år 1213 Övergripande förstudie (kartläggning), övriga skolenheter För att bidra till att en grundlig inventering genomförs föreslås att TF tillsammans med BUF genomför en övergripande förstudie av de skolenheter (förskolor, grundskolor, särskolor och särvux) som inte anpassats under de senaste åren. Förstudien bör genomföras i avsikt att därefter presentera en långsiktig planering och prioritering av lämpliga åtgärder för verksamhetsanpassning i kombination med PU och OVK- åtgärder. 2012 Övergripande förstudie av övriga skolenheter 500 tkr 4

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 Bilaga C 1214 Övergripande förstudie av serveringskök/tillagningskök som ingår i BUF:s ansvar. Eftersom Gotlands kommun tagit inriktnings beslut om att bibehålla tillagningskök behöver en kartläggning göras på upprustning som klarar Miljö- och hälsas krav. Serveringskök och mottagningskök har samma behov av översyn. Övergripande förstudier 500 tkr 1215 Västerhejde skola om- och nybyggnation. PRIORITET 1! Förprojektering/projektering för Västerhejde skola, om- och tillbyggnad på befintlig tomt. Förslag 2012 Förprojektering 3 000 tkr 1216 Alléskolan & Humlegårdsskolan. PRIORITET 2! En förstudie på Alléskolan/ Humlegårdsskolan. som visar kostnaden för de två föreslagna alternativen skall göras under 2012. Förslag 2012 Förstudie 500 tkr 1217 Förskoleplatser Behovet av nya förskoleplatser ökar. Var etableringen blir är svårt att planera pga att föräldrar inte alltid vill ha barnen placerade i boendeområdet. Därför behövs investeringsmedel för flexibla och flyttbara lokaler. Förslag 2012 16 5 000 tkr/ år 1218 Skola /förskola Wisborg På Wisborgsområdet finns en tillfällig förskoleavdelning. Behov av fler förskoleplatser i området gör att vi behöver bygga en permanent förskola med tre avdelningar. Förslag 2013 15 000 tkr Förprojektering för framtida behov av skola inom Wisborgs boendeområde 2016 500 tkr 2 Återanskaffning/reinvestering 1221 Möbler och utrustning Samtliga skolformer för- grund- särskolan och kulturskolan har stora behov av att byta ut och ersätta trasiga, föråldrade och hårt nedslitna möbler och utrustning. Under många år har det saknats pengar för nödvändig förnyelse. Skolhälsovården har under flera år påtalat stora brister när det gäller möbler och utrustning. Lärarrum och lärararbetsplatser behöver förbättras. 2012 till 2016 2 000 tkr/ år 5

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 Bilaga C 3 Informations- och kommunikationsteknik Den nya skollagen anger att eleverna skal ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. De nya läroplanerna framhåller att eleverna skall kunna använda sig av modern teknik för skapande, kommunikation och lärande. För att kunna möta dessa krav begär BUF medel för En En datorer, utbyggnad av trådlösa nät och utbyggnad av digitala klassrum. 1231 IKT för Ledning och administration Efter införandet av DAP datorer (Digital arbetsplats) har förvaltningarna fortfarande ansvar för kringutrustning, kostnader för utveckling av verksamhetsprogram mm. Ett anslag om 200 tkr. upptas årligen för kringutrustning (skanner, kameror mm), ett anslag om 350 tkr för multifunksskrivare 2012 (3-5 maskiner) och ett anslag om 500 tkr upptas för nya moduler i BUFs verksamhetsprogram (utbildning mm av nya program) inkl. licenskostnader i programmet SchoolSoft för förskolan, 153 tkr. Ytterligare 500 tkr upptas 2012 för alternativ till FirstClass Tjelvars kommunikationsdel ex. social workplace, google education inkl utbildning. 2012 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2013 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2014 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2015 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2016 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 1 550 tkr 700 tkr 700 tkr 700 tkr 700 tkr Undervisningsdatorer Förvaltningen redovisar här investeringsbehovet utifrån kostnadsberäkning av de utbyggnadsmål som utgår från kommunens och förvaltningens IT-strategi, samt behov utifrån skolområden. IKT-utveckling kräver en ökad bandbredd till/från samtliga skolor för att kunna täcka in framtida behov. Det nationella utbildningsprojektet PIM (Praktisk IT och Mediakunskap) kräver ökad bandbredd för att lärare/elever skall kunna arbeta med ljud, bild, film, video samt Utbildningsradions utveckling av Streaming Media och där skolorna själva kommer att hämta hem streamingfiler direkt från Internet. Streaming Media eller webcasting är begrepp för nutidens sätt att sända bildmaterial, presentationer, produktmaterial, livekonserter mm över Internet. För att det skall bli möjligt måste alla skolors bredband uppgraderas ordentligt. BUF förutsätter att LK via ITT kommer att svara för utökad bandbredd till förvaltningarna via den fasta kostnad som förvaltningarna betalar för inom grundabonnemanget för kommunikation, bredband mm. 1232 Moderna/digitala klassrum Inom planperioden upptas en satsning på utbyggnad av modern teknik till s.k. digitala klassrum. De skolor som inte finns med under PU (periodiskt underhåll) under planperioden bör utrustas med datorer, digitala skrivtavlor, video, ljud- och bildanläggningar, samt standarduttag tele/data i varje klassrum. Beräkningen utgår från 30 tkr och 300 klassrum, fördelat på 5 år blir kostnaden 1,8 milj, fördelade på 3 år 3 mkr. En stor särskild satsning bör göras på 2-3 års sikt för att få upp alla skolorna på banan. Äskas 1 800 tkr årligen 2012-2016 6

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 1233 Kringutrustning Skolornas kringutrustning ansvarar BUF fortsättningsvis också för. Kringutrustning till klassrumsdatorn kan vara digitalkamera, skanner, skrivare, högtalare, hörlurar, mikrofoner samt olika specialutrustningar för särskoledatorn och specialpedagogisk verksamhet såsom styrkontakter, styrplatta, rullboll, pekskärm mm. Fr.o.m. år 2012 upptas 900 tkr för kringutrustning och specialutrustningar kompensatoriska hjälpmedel enl. följande: kringutrustning 35 skolor á 20 tkr = 700 tkr inkl multifunktionsskrivare (3-5 maskiner), specialutrustningar för resursskolor 200 tkr.. Bilaga C 1234 Reinvestering undervisnings PC Inom PC som tjänst skall också verksamheten stå för återanskaffning av datorer som utsätts för stöld, skadegörelse/vandalisering enl. beslut inom MERIT-projektet. För detta upptar BUF 300 tkr årligen under planperioden 2012 till 2016 Moderna/digitala klassrum Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC Belopp 1 800 tkr/ år 900 tkr/ år 300 tkr/ år 4 Säkerhets- och handikapp, anpassningsåtgärder Utöver ev brister i arbetsmiljöplanen genomför Arbetsmiljöverket, Miljö och hälsa samt Räddningstjänsten återkommande inspektioner med krav på omedelbara åtgärder. Åtgärderna behöver genomföras för att motverka olyckor, skador och förbättra säkerheten för barn, elever och personal. Behoven gäller omedelbara/akuta säkerhetsåtgärder i gymnastiksalar, kemi och NO-salar, larm, apparatskydd, anordnande av hissar, trappliftar, travers/lyft, RWC, inbrottslarm, ramper, höj och sänkbara skötbord, trösklar, bräddning av dörrar, elementskydd, klämskydd, akuta ventilationsförbättringar, utbyte av belysning/armaturer utbyte av farlig lek utrustning, inspringningskydd mm. För att på bästa sätt åtgärda de behov som finns sker samverkan med särskolan, resursavdelningen samt med Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Serviceförvaltningen vad gäller anpassningsåtgärder, PU och OVK, städ mm. 2012 till 2016 Driftkonsekvens helår 1 500 tkr/ år 150 tkr/ år 5 Utrustning 1251 Utrustning pga förändrad verksamhet Förvaltningen har stora behov av att i efterhand genomföra investering i möbler och utrustning i befintlig verksamhet på grund av att verksamheten förändrats. Behovet uppstår exempelvis vid förflyttning från en fastighet till en annan, på grund av förändrad skolorganisation, integrering särskola grundskola i samundervisningsgrupper och vid integration av förskoleklass, fritidshem och grundskola i skolans lokaler. Integrationen av förskoleklass, fritidshem och i vissa fall särskolan med grundskolan är angivet i det uppdrag som både stat och kommun ålägger verksamheten. En viktig förutsättning för det är att även möbler och utrustning är anpassade för en verksamhet där barnet vistas i lokalerna i olika verksamhetsformer under hela dagen. Sedan flera år är det ett stort behov av att anordna ytterligare lärararbetsplatser. 2012 till 2016 500 tkr/ år 7

Barn- och utbildningsförvaltningen ar 2012-2016 Bilaga C 6 Undervisningsutrustning 1261 Undervisningsutrustning investering i kostsamma läromedel Behov av särskild undervisningsutrustning avser grundskolan, särskolan, förskolan och kulturskolan. För- grund och särskolan i undervisningsmaterial 2012 till 2016 500 tkr/ år Kulturskolan Med den verksamhet som är följden av kulturskolans utveckling är det behov av att anskaffa utrustning och instrument och att ersätta sådana som är i behov av att bytas ut. 2012 till 2016 400 tkr/ år 8