Strategisk plan och budget Driftbudget Investeringsbudget

Transkript

1 Region Gotland Strategisk plan och budget Driftbudget sbudget

2 Diarienr. Datum Handlingstyp Bilaga till ärende 1(9) Barn- och utbildningsnämndens underlag till Strategisk plan och budget Verksamhet, uppdrag och resurser för Brukare/kund Elev- och föräldraenkäter visar att andelen barn, elever och föräldrar som uppfattar förskolan och skolan som trygga miljöer är hög. Föräldrarna till barn på förskola och i pedagogisk omsorg ger överlag verksamheten ett gott betyg. Efterfrågan på förskoleplatser fortsätter att vara stor och varierar med tvära kast. Föräldrar har erbjudits plats inom lagkravets fyra månader men inte alltid utifrån sina förstahandsval. Elevutvecklingen i grundskolan börjar bli allt mer stabil, men det fria skolvalet gör det svårt att göra hållbara prognoser. Andelen elever i åk 9 i den kommunala skolan, som har fullständiga betyg, har 2012 minskat till 73% från 80% år Flickornas resultat har höjts medan pojkarnas resultat sjunkit i jämförelse med Antalet elever mottagna i särskolan minskar över tid, vid höstterminens start 2012 var det 125 elever (vt-12, 144 elever). Intresset från barn och ungdomar för deltagande i Kulturskolans verksamhet är fortsatt högt. Processer Arbetet med att implementera ny lagstiftning fortsätter i förskola, grundskola och särskola. Gemensamt för alla skolformer är bland annat arbetet med att tydliggöra mål för elever och föräldrar. Varje enhet arbetar aktivt med att förebygga och stävja kränkningar, trakasserier och mobbning. Uppföljning sker årligen i likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. För att stärka och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med större fokus på mål och resultat bildades i augusti 2012 en kvalitets- och utvecklingsavdelning genom en omorganisation av den centrala förvaltningen och delar av Pedagogiskt Medie Center. Avdelningen kommer bland annat att fortsätta utveckla arbetet med kvalitetsrapporter, linjedialoger och annan uppföljning. Som ett led i den regelbundna tillsynen och egengranskningen genomfördes hösten 2011 en tillsyn av förskolan och våren 2012 tillsyn av fritidshemmet. Tillsynen gav en nulägesbeskrivning och en grund för att identifiera utvecklingsområden lokalt på varje förskola/fritidshem och övergripande för Regionen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

3 2(9) I styrkorten anges som en av de prioriterade framgångsfaktorerna att alla elever utvecklar- och lämnar skolan med god läsförmåga. Som ett led i att utveckla arbetet med högre resultat när det gäller läsning kommer bland annat en gemensam språkplan för hela förvaltningen att introduceras under höstterminen Med syfte att förbättra resultaten i matematik kommer två nationella satsning att starta under 2013, dels kommer alla lärare som undervisar i matematik att fortbildas via skolverket under en treårsperiod därutöver kommer förvaltningen att delta i SKL:s matematikprojekt med fokus på styrning och ledning. Den ökade skillnaden mellan flickors och pojkars resultat behöver analyseras. Flickornas betygsresultat har höjts medan pojkarnas sjunkit i jämförelse med Hur skolan bättre kan möta pojkars lärande är ett utvecklingsområde på såväl lokal- som nationell nivå. Medarbetare Målen i nämndens styrkort uppnås för två av tre angivna mål, dels att medarbetarna trivs, tar ansvar känner arbetsglädje och dels att arbetsplatsen präglas av öppenhet och dialog. Målet att medarbetarna upplever att det finns karriärmöjligheter uppnås inte. För närvarande utreder förvaltningen möjligheter att inrätta så kallade förstelärarbefattningar som innebär ett statligt lönetillägg för särskilt kvalificerade lärare. Syftet är att stärka undervisande lärares karriärmöjligheter i skolan och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. De nya kraven på legitimation och behörighet för förskollärare och lärare innebär att förvaltningen behöver ha kontroll på lärarpersonalens behörighet vad gäller skolform, ålder och ämne som undervisning kan bedrivas i. En inventering har gjorts och under andra kvartalet 2013 kommer en kort- respektive långsiktig kompetensförsörjningsplan att presenteras. Av förskolans personal har 51 % högskoleexamen och 87 % av lärarna i grundskolan har lärarbehörighet. Insatserna bedöms bli kostsamma för förvaltningen då det är svårt att få behörighetsgivande lärarlyftsutbildningar förlagda till Gotland, vilket leder till extra kostnader för resor till fastlandet. Framför allt mindre skolor kommer att ställas inför stora utmaningar med anledning av behörighetskravet. För att stärka det pedagogiska ledarskapet för förskola och grundskola genomfördes från och med den 1 juli 2012 en förändrad ledningsorganisation där chefskapet delades upp med förskolechefer i förskolan och rektorer i grundskolan. Ekonomi Resultatet för 2012 blev ett underskott på 12 mnkr. Samtidigt hade nämnden en volymökning på 160 barn och elever under året, vilket motsvarar en kostnad på 16 mnkr, i huvudsak inom förskolan. För denna ökning har nämnden fått budgetkompensation i 2013 års budget. Vad som talar för att 2013 skall bli ett år med budget i balans är förutom nämnda kompensation, att skolskjutsanslaget, har kunnat förstärkas tillfälligt med hjälp av omprioriteringar samt att 2012 års löneökningar på lärarområdet är finansierade De tydliga kraven på höjda löner som lärarfacken ger uttryck för inför kommande löneöversyn kan innebära kostnadsökningar för förvaltningen, vilket förutsätter budegtkompensation.

4 3(9) Oroväckande kan vara ett alltmer ökat behov av insatser för barn och elever med särskilda behov, insatser som ofta är kostnadskrävande. Sådana insatser är oftast i form av specialpedagogiska insatser men även i form av särskilda skolskjutsar. Under planperioden finns ett stort tryck på förvaltningen att bekosta och genomföra kompetensutvecklande insatser för att möta lagkrav på behörighet och legitimation inom lärarområdet. Förvaltningen har i flera år haft svårt att åstadkomma en budget i balans för grundskolan, vilket är en förutsättning för att utesluta ett underskott Samhälle Förskolans höga nyttjandegrad och de snabba förändringarna i antalet barn i vissa områden gör att förvaltningen inte alltid kan erbjuda plats där föräldrar önskar. Svårigheten att prognostisera antalet barn och efterfrågemönstret i förskolan på Gotland medför en osäkerhet vad gäller tillgången till- och efterfrågan på förskoleplatser. För att stärka samarbetet kring barn och ungdomar med ökad risk för psykisk ohälsa och deras familjer undertecknade 2012 de fem förvaltningarna i BarnSam en överenskommelse kallad BUS Gotland. BarnSams verksamhet drivs i form av utvecklingsprojekt. Nämndens behov i ett längre perspektiv Likvärdig utbildning och lärarkompetensen Den nya lagstiftningen på skolans område ställer stora och till vissa delar nya krav på skolhuvudmannen. Utgångspunkten har varit att genom lagstiftning sätta fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och säkerställa en likvärdig skola för alla elever, oavsett var man bor och vilken skola man går i. Legitimationsreformen innebär att endast lärare med godkänd legitimation för de åldrar och ämnen de är utbildade för, får tillsvidareanställas för den undervisning som ska bedrivas från och med den 1 december I den kartläggning som förvaltningen genomför kan man tydligt se de svårigheter som ligger framför oss när det gäller att matcha behörigheten med det behov av lärartjänster som finns på de olika skolorna. Särskilt svårt kommer det att bli på de enheter där elevantalet är lågt. Lagstiftarna har inte medgivit några undantag med hänsyn tagen till glesbygdsproblematik, något som avspeglas i det faktum att många kommuner brottas med samma problematik som Gotland och frågor om skolorganisation och storlek på skolor är aktuella på många håll i landet. Det finns en oro för hur små skolenheter ska kunna klara att organisera sig för att tillgodose kraven på behörighet. För att möta kravet på likvärdighet i de gotländska skolorna omfördelas ett regionalt stöd (inom budget för elevpeng) till förskoleklass, skolår 1-9 samt fritidshem på landsbygden eftersom de har svårt att klara sina kostnader. Under år 2013 utbetalas ett sådant regionalt stöd på 8,8 miljoner kronor. Från år 2011 har ersättningsnivån för 7-9 skolor frusits på 2010 års nivå, vilket motsvarar 58 procent av full kompensation. En svårighet i framtida planering av grundskolorganisationen är de oklarheter som finns rörande ansvaret för den regionala utvecklingen och de krav som ställs på geografisk placering av grundskolor och

5 4(9) ansvaret för den regionala utvecklingen ställt i förhållande till kraven på kvalitet i grundskolan. För att få del av, och medverka till, att utveckla metoder som fungerar för mindre glesoch landsbygds skolor deltar Stånga skola och Fårösundsskolan i projektet Små skolor i utveckling genom riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för att kunna driva och utveckla små skolor. Behovet av platser i förvaltningens särskilda undervisningsgrupper ökar då antalet barn och elever med mer än ett funktionshinder ökar. Många av de elever som inte klarar skolan har NPF-problematik och/eller social problematik. Specialpedagogisk kompetensutveckling för pedagogerna på förvaltningens enheter behövs för att de ska ha möjlighet att möta barns/elevers och deras föräldrars behov på ett professionellt sätt. Behovet av samverkan mellan myndigheter/förvaltningar är fortsatt stor. Förvaltningens avsikt är att i enlighet med BUS-överenskommelsen verka för utökat samarbete mellan SOF, HSF och BUF och för att specialpedagogiska resurser ska finnas tillgängliga över hela ön. Förbättrad tillgång till bredband och nätverk Som ett led i att utveckla användande av moderna lärverktyg i skolan har alla pedagoger i grundskolan under vårterminen utrustats med en bärbar dator. För att fortsätta satsningen behövs utbildning och stöd i hur datorn kan användas i undervisningen samt att öka antalet elevdatorer. Med ett ökat antal datorer ökar även belastningen på infrastrukturen. Förvaltningen är därför i behov av fungerande bredband och nätverk för att klara dagens och morgondagens undervisningsbehov. I samarbete med Regionens satsning på bredband till landsbygden arbetar förvaltningen tillsammans med sockenföreningarna för att få till fiberanslutningar i alla skolor. I Regionens IT-strategiska program pekas e-tjänster ut som ett prioriterat område där servicen till medborgarna ska vara hög, tillgänglig och effektiv. För förvaltningens del finns det framför allt behov av att utveckla självservicetjänster inom barnomsorg och för skolval. Konsekvens av besparingsåtgärder Besparingar för att nå en budget i balans 2013 och framgent kräver en mycket stram budgetdisciplin på alla nivåer och effektiva lösningar i det vardagliga arbetet. Grundskolans svårigheter att klara sitt uppdrag inom budgetramarna har under flera år visat sig svårt att få bukt med. Ett oinskränkt krav på budget i balans förutsätter acceptans för lösningar som inte alltid ses som optimala av alla berörda. Ökade krav på insatser för barn och elever med särskilda behov förutsätter både monetära resurser och rätt personalbemanning, ibland av svårrekryterade yrkesgrupper. Efter flera år av besparingar i den administrativa funktionen minskar förvaltningens möjligheter att göra kvalitativa utredningar på uppdrag av nämnd och ledning.

6 5(9) Skolskjutsorganisation Skolskjutsorganisationen som började gälla höstterminen 2012 innebar skärpta säkerhetskrav på fordon och förare. Kostnaden för skjutsarna ligger i nivå med tidigare år. Den beräknade kostnadsminskningen har uteblivit främst beroende på justeringar gjorda av tids- och säkerhetsskäl. Förvaltningen har i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen startat en utredning i syfte att se över möjligheterna till en mer samlad organisation för skolskjutsar och kollektivtrafik. Utredningen beräknas vara klar inför sommaren 2013 och eventuella förändringar genomföras vid årsskiftet 2013/2014. En ny skolskjutsupphandling avseende särskola och vissa specialskjutsar kommer att genomföras under Det ekonomiska resultatet av denna upphandling går i dagsläget inte att förutsäga. Lokaler Inom förvaltningen förs ständigt en diskussion om vilka anpassningar som måste göras för att klara både det ekonomiska uppdraget och kvalitetsuppdraget, en likvärdig skola med måluppfyllelse i enlighet med nämndens styrkort. I brist på förutsättningar att genomföra lokalförändringar strävar förvaltningen efter att gemensamt utnyttja lokaler med andra förvaltningar och externa aktörer. För att åstadkomma en maximal optimering av Regionens lokaler behövs en regiongemensam planering som bäst skulle kunna hållas samman av ledningskontoret. Omprioriteringar och förändringar För att klara 2014 års budget har ett antal frågeställningar med bäring på ekonomiska konsekvenser hänskjutits till internbudgetarbetet, d v s omprioriteringar inom befintlig ram som måste genomföras för att frigöra ekonomiskt utrymme. Exempel på sådana områden är ökade kostnader för särskilda undervisningsgrupper, socioekonomisk viktning även i förskole- och fritidshemsverksamheten samt satsningar i Kulturskolan. 2. Driftbudget Barn- och utbildningsnämndens bedömning av behov av ramförändringar för framgår av tabell 1 nedan. Nämndens begäran om budgetförstärkning för planperioden 2014 till 2016 är anpassad till Regionens ekonomiska situation, innebärande att endast de mest akuta områdena tagits med i nämndens äskande. Prioriterade områden är förändringar i flöden, informations- och kommunikationsteknik och extra stöd till små skolor (s k Regionalt stöd). I det kommunala utjämningsbidraget ingår statsbidrag avsedda att kompensera för kostnader till följd av t ex nya reformer inom skolområdet. Dessa medel bör tillföras barn - och utbildningsnämnden.

7 6(9) Tabell 1: Behov av budgetförstärkning (-) ramminskning och utan tecken ramökning Aktivitet Anmärkning Flöden Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg F-klass & grundskola Förskola Särskilda undervisningsgrupper Förskoleklass & grundskola Särskilda undervisningsgrupper Särskolan Personal/Kompetensutveckling Behörighetsgivande kompetensutveckling Karriärtjänster, förstelärare IKT Volymökning digitala lärverktyg Trådlösa nät Lokaler Västerhejde skola Driftkostnadsökningar Statsbidrag enligt finansieringsprincipen Beloppen är reviderade efter ny befolkningsprognos april 2013! Information Se skolskjutsar och kompetensutveckling! - Information till regionstyrelsen OBS! Ingår i allmänna bidraget till kommunerna! Skolskjutsar Särskolans skjutsar Grundskolans skjutsar Regionalt stöd S UMMA Motivskrivelser till de aktiviteter som tagits upp i tabellen ovan finns i bilaga 1! 2.1. Buffert Nämnderna skall verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten bör uppgå till en procent av nettoramen. För BUN:s del innebär det ca 10 mnkr. För år 2013 har nämnden inte haft utrymme i budgeten för att avsätta en sådan buffert.. I dagsläget ser det inte ut att vara möjligt att avsätta en buffert på drygt 10 mnkr i 2014 års budget heller Taxor och avgifter Inga förändringar planeras under planperioden

8 7(9) 2.3. Kompensation för externa avtal Behovet av kompensation är beräknat utifrån kravet på Lika villkor för förskola, fritidshem skolverksamhet oavsett kommunal eller fristående huvudmannaskap. Skyldighet finns att bidragen till fristående verksamhet skall ligga på samma nivå som anslagen till Regionens skolverksamhet, vilket innebär att exv lönekostnadsökningar till följd av lönerevision skall kompenseras även fristående huvudman. Här har löneutvecklingen beräknats 2,5 % för 2014 och 2,5 % för En annan faktor som påverkar bidrag till fristående huvudman är interna kostnadsökningar för exv lokaler, IT och måltider, vilka här räknats till 2,0 procents ökning per år Det nya skolskjutsavtalet, med start ht-2012 regleras en gång per kvartal from med maj månad 2011 som basmånad.. Index för 2013 uppskattas här till tre procent. Budget (tkr) (tkr) (tkr) Köp av huvudverksamhet från Fristående förskolor: tkr Fristående fritidshem: tkr Fristående förskoleklass: tkr Fristående grundskolor: tkr Köp av huvudverksamhet från för- och grundskolor på fastlandet: tkr Köp av stödverksamhet/ skolskjutsar: tkr SUMMA: tkr sförslag med motiveringar , inkl driftkonsekvenser Förvaltningen har med underlag från respektive skolform och från förvaltningens avdelningar tagit fram underlag med förslag som redovisas i materialet. Samtal och förstudier har genomförts med FFA för att samordna planeringen för föreslagna byggprojekt, periodiskt underhåll, ventilationsåtgärder samt olika frågor som rör arbetsmiljön för barn och personal i BUF:s verksamhet Behovet av nya förskoleplatser ökar. Var etableringen blir är svårt att planera p.g.a. att föräldrar inte alltid vill ha barnen placerade i boendeområdet. Därför behövs investeringsmedel för flexibla och flyttbara lokaler. Den fortlöpande översynen inom ramen för Skola Gotland Visby har fokus på en satsning på god lärmiljö. Därför bör en fortsatt anpassning av skolorganisationen genomföras med hänsyn till vikande elevtal vilket påverkar de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Den fortsatta översynen har i första hand som uppgift att organisera skolan så att barn och elever ges bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling och lärande.

9 8(9) Hänsyn måste tas till särskolans behov av lokaler med hög tillgänglighet företrädesvis i markplan, så att alla särskolans elever oavsett funktionsnedsättningar kan ha tillgång till dessa. Tabell 3: sbehov Grupp 1 Inv14 Plan15 Plan16 Plan17 Plan18 Dr14 Dr15 Dr ENLIGT LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Romaskolan Västerhejde skola om och 1402 tillbyggnad Allé & Humlegårdsskolan Förskolan Kabyssen Adjutanten (Törnkvior) förskola Förskolan Persgränd, 1411 ersättningslokal 500 Grupp 2 ÖVRIGA BYGGINVESTERINGAR Romaskolan, utrustning Västerhejde skola, utrustning Kulturskolan Förskolan Holken Förskolan Kabyssen Adjutanten (Törnkvior) förskola Behov av förskoleplatser/flyttbara 1407 paviljonger Roma förskola Roma förskola, utrustning Tofta förskola Tofta förskola, utrustning 200 Övriga bygginv/ 1412 verksamhetsanpassningar Skolgårdar Förskolans utelek Övergripande förstudie, övriga 1414 skolenheter Förskolans serveringskök Grupp 4 IT INVESTERINGAR IKT Strategi ledning /adm IKT Strategi bredband landsbygdsskolor IKT Strategi moderna/digitala klassrum IKT Strategi kringutrustning IKT Strategi reinv undervisn PC Grupp 6 INVESTERINGAR I UTRUSTNING Återanskaffning/reinvestering Möbler och utrustning

10 9(9) Inv14 Plan15 Plan16 Plan17 Plan18 Dr14 Dr15 Dr Södervärnsskolan Säkerhet och handikappanpassning Säkerhet/handikapp o allergi Utrustning förändrad verksamhet Utrustning pga förändrad verksamhet Utrustning undervisning Undervutrustning för förskola, grund, sär, o kulturskola Instrument, Kulturskolan sförslaget är grupperat enligt budgetanvisningarna. Förvaltningens totala investeringsbehov är summan av grupperna 1 6, således för 2014/ 56,1 mnkr, 2015/ 65,9 mnkr etc. I de fall som lokalförsörjningsplanens upptagna medel är mindre än vad förvaltningen anser behovet vara, kompletteras projektet med det resterande beloppet i grupp 2. I förslaget har samtliga investeringsbehov medtagits, även de investeringar som kommer att inrymmas i Regionens nya modell för investeringar med årsvisa Potter för maskiner, inventarier och mindre ombyggnader. I regionfullmäktiges plan för 2014 har 7 mnkr upptagits för barn- och utbildningsnämnden i form av Pott Motivskrivelse till investeringsförslaget återfinns i bilaga 2! 4. Uppdrag till BUN Inga uppdrag att redovisa! Elisabeth Österdahl Ekonomichef Ann- Chatrin Norrevik Skoldirektör

11 Diarienr. Datum Handlingstyp Underlag 1(7) Driftbudget underlag Bilaga 1 Flöden I Strategisk plan och budget för finns medel upptagna för volymökningar med 8,7 mnkr för 2014, 1,5 mnkr 2015 och 900 tkr år Med en uppdaterad befolkningsprognos per april 2013 har volymerna förändrats något. Antal barn/elever och förändringar under planperioden framgår nedan av tabell 1 och 2. För förskoleverksamheten antas 94,5 procent av populationen delta i verksamheten, i fritidshemsverksamheten antas 64,5 procent av populationen delta. Tabell 1: Antal barn/elever i respektive skolform Förskola Grundskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Tabell 2: Förändring per år, antal barn och elever, basår Totalt Förskola Grundskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Total förändring Tabell 3: Förändring i volymer, uttrycket i tkr, med skolpengen som beräkningsgrund Behov av budgetförstärkning: 2014/ / /4 400 Totalt/ (2013 års priser) (ytterligare) (Ytterligare) Antalet födda barn registrerade på Gotland uppgår under planperioden till mellan 541 och 551 barn/år och bedömningen, baserad på senaste befolkningsprognosen, är att antalet födslar inte kommer att öka utan snarare minska fram till Noteras kan att de stora barnkullarna i slutet av 80-talet och början av 90-talet inte får någon synlig genomslagskraft i antalet födslar runt Bedömningen är att det sammantaget vid planperiodens början finns ett behov av ytterligare ca 20 förskoleplatser trots den redan stora ökningen men att det vid slutet av perioden finns ett minskat behov. Barnunderlaget till fritidshemsverksamheten bedöms öka successivt för varje år under planperioden, till totalt ca barn. Under planperioden fram till 2016 beräknas populationen grundskolelever öka med ca 280 elever från ca till ca elever enligt senaste befolkningsprognos. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

12 2(7) Tabell 3: Volymökning i förskolan Tabell 4: Befolkningsutveckling i åldersgrupperna 0 15 år Förskola Särskilda undervisningsgrupper I samarbete med barnhabiliteringen har diskussioner inletts om att starta två förskoleavdelningar inriktade mot barn med neuropsykiatriska diagnoser inom autismspektrat. Avdelningarna skulle innebära att barnhabiliteringen ges förutsättningar att behandla barn från 3 års ålder i deras förskolemiljö. För BUF:s del skulle inrättandet av två grupper innebära att barn med diagnos placeras på avdelning där också barn utan diagnos är inskrivna. Antalet inskrivna barn på dessa avdelningar bör begränsas till max 15, vilket innebär att förskolechef på aktuella avdelningar behöver kostnadstäckning för fem tomma platser. En ev verksamhetsstart planeras till ht 2014 varför hel kostnad kommer att uppstå först Beräkningen utgår från att förskolechef får en intäkt om ca kr/barn och år. Tomma platser behöver då kompenseras i budget. 2

13 3(7) Finansieras genom ramförstärkning i och med att det är ett utökat uppdrag. (HSF äskar medel i sitt budgetarbete för sin del.) Behov av specialavdelningar I takt med landvinningar inom medicinområdet tycker vi oss se ett ökat resursbehov kring barn i förskola. Vår tolkning är att dessa barn tack vare ökad medicinsk kompetens räddas till livet, men att det ibland innebär ett liv med rätt till nödvändig anpassning/stöd. Ett exempel på en specialförskola är Myggan i Visby, som är anpassad för att möta barn med dessa stödbehov. När Myggan övergick från särskolan till nuvarande Humlegårdens förskoleområde var det tre förskolebarn, idag är det fem barn och till hösten tre eller fyra beroende på olika alternativa lösningar. Under 2012 varierade antalet barn mellan fyra och sju under året. Kostnaden för en sådan specialförskola beräknas till ca 2 mnkr per. Behovet av resurser för insatser för förskolebarn med särskilda behov kommer sannolikt att öka framöver. Förskoleklass och grundskola Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Rektorer med ansvar för åk 7-9 har påtalat stora behov av platser på Mattisskolan från och med höstterminen Mattisskolan kan dock inte ta emot nya elever eftersom verksamheten skall flytta samt att endast en elev väntas lämna verksamheten i vår. För lå 2013/2014 har en lösning beslutats genom att rektorer i behov av plats samfinansierar en ny grupp. Detta är ett avsteg från grundtanken att de särskilda undervisningsgrupperna skall vara finansierade med rambudget. Om behovet av ytterligare platser i särskilda undervisningsgrupper ökar under planperioden bör en förutsättningslös diskussion upptas om huruvida nuvarande modell skall vara den gällande eller om andra lösningar finns att tillgå. Även alternativet budgetkompensation för ett ökat behov av särskilda insatser för elever i grundskolan kan bli aktuellt. Särskolan Behörighetsförordningen påverkar hela särskolans lärarkår. Även om skarpt läge inträffar först så måste ju huvudmannen se till att utbildning till speciallärare börjar senast Det tar ca 3 år att skaffa sig utbildningen om det sker på halvfart. Se äskande under Kompetensutveckling! Kommande skolskjutsupphandling runt särskolans skjutsar kommer troligen att innebära ökade kostnader redan denna höst och påverkar fortsättningsvis kommande budgetar. Se äskande under Skolskjutsar! Vi ser en ökad komplexitet med flera diagnoser utöver utvecklingsstörning. Det påverkar personalkostnader och ett behov av mer specialutbildad personal utöver kravet på behörighet. Sammantaget påverkar det kommande rambudgetar. Utöver detta råder ett stort behov av adekvat IKT-stöd, med tillgång till teknik som stödjer de arbetsverktyg som finns i verksamheten. Det behövs trådlösa nätverk med tillräcklig kapacitet för att kunna ta del av streamad film exempelvis. Se äskande under IKT! Kompetensutveckling Behörighetsgivande kompetensutveckling Ny lagstiftning med krav på lärarlegitimation och behörighetskrav för att undervisa, betygssätta och ha fullt ansvar för undervisningen i grundskola och särskola. Stora konsekvenser där ämnesutbildning av lärare blir nödvändig för att matcha krav och behov. Lagkraven har redan trätt i kraft men från 2015 gäller de fullt ut. I dagsläget är det mycket svårt att göra en exakt beskrivning av vilket behov som föreligger av ämnesbreddning av de gotländska lärarna för att uppnå lagstadgad nivå. Arbetet med att ta fram en 3

14 4(7) kompetensförsörjningsplan har visat sig vara mycket komplicerat och tidskrävande. Skolverkets svårighet att hålla tidsplanen för legitimationsutfärdandet är en del av problemet. Behörighetsbehovet på en skola kan snabbt förändras beroende på förändringar i tjänster varför en kompetensutvecklingsplan aldrig kan vara konstant. Lärarlyftet II innebär att lärare, efter ansökan och motivering av berörd rektor, inkommer med ansökan om att få ta del av behörighetsgivande högskolekurs. Omfattningen varierar beroende på stadie och ämne. Huvudmannen prövar alltid ansökan utifrån 1/Regionalt behörighetsbehov (låg ämnesbehörighet totalt på Gotland) 2/Lokalt behörighetsbehov (skolans geografiska läge gör det svårt att rekrytera behöriga lärare, även om sådan finns, och därför behöver befintliga lärare få utökad behörighet). Huvudmannen avgör alltid om lärare ska ha möjlighet att söka Lärarlyftskurser. Kraven för att få undervisa i särskolan innebär att en stor del (nationellt uppemot fyra av fem) av de lärare som idag är anställda i särskolan under de närmaste åren måste genomgå en utbildning på 90 högskolepoäng (hp) för att uppnå lagstadgad behörighet. Lagkraven har redan trätt i kraft men från 2018 gäller de fullt ut. Regeringen föreslår också ett undantag för de fritidspedagoger, socialpedagoger eller arbetsterapeuter som arbetar i träningsskolan och som har en specialpedagog- eller speciallärarutbildning, oavsett inriktning. De ska fortsatt få ansvara för undervisningen i träningsskolan inom grundsärskolan, på gymnasiesärskolans individuella program och på motsvarande nivå inom särskild utbildning för vuxna. Förutsättningen är att personen har anställts före den 1 december 2013 samt påbörjade specialpedagogutbildningen senast Samtidigt som dessa pedagoger får rätt att sätta betyg får de ingen legitimation. Utgångspunkten för reformen är att lärarna inom särskolan ska ha rätt lärarutbildning i grunden för den nivå som de undervisar på, och dessutom ha en speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Det innebär att en del behöver komplettera sina studier. Även validering skall användas. De statsbidrag som i den så kallade finansieringsprincipen (1,6 mnkr) har tillförts Region Gotland kommer inte att räcka för de stora utbildningsbehov som den nya lagstiftningen kräver. Beräknade utbildningsbehov utöver de insatser som görs inom ramen för nuvarande finansiering: Särskolan: 288 hp per år (ca 1440 hp fördelade på 5 år) 1,65 mnkr/år Grundskolan: 300 hp per år under minst 5 år 1,71 mnkr/år Totalt för behörighetsutbildningar inom ramen för Lärarlyft II 3,36 mnkr/ år Ett högskolepoäng beräknas kosta kr. Lärarens egeninsats är då mellan procent. Extra medel för kompetenshöjande insatser för att klara lagkravet på behörighet och lärarlegitimation bör successivt kunna minskas efter planperiodens slut. Karriärtjänster, förstelärare Genom att ansöka om statsbidrag har förvaltningen möjlighet att införa befattningar som förstelärare. Statsbidraget täcker kostnaderna för ett lönetillägg som är i genomsnitt kronor per månad för förstelärare. De sökbara beloppen baseras på elevunderlag från hösten Utifrån elevantalet har förvaltningen möjlighet att ansöka om cirka femton tjänster. Tanken är att förstelärare i huvudsak ska undervisa. På så sätt ska reformen trygga god undervisning för elever samtidigt som lärare får möjlighet att avancera. Exempel på uppgifter som hör till eller ligger i nära anslutning till undervisning och som delvis kan ingå i tjänsten är att ansvara för introduktion av nya lärare, coacha andra lärare, initiera pedagogiska samtal, leda projekt i syfte att förbättra undervisningen, ansvara 4

15 5(7) för lärarstuderande i samband med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och vara huvudansvarig för ett ämne. Omfattningen av de tillkommande uppdragen beräknas till i genomsnitt 20 % av en heltidstjänst. Exempel: 15 förstelärare med 20 procents nedsättning för tillkommande uppdrag skulle medföra ett behov av tre tjänster. I dagsläget är det svårt att överblicka om inrättandet av tjänster kommer att medföra merkostnader och hur stora dessa i så fall blir. Informations- och kommunikationsteknik strategi Trådlösa nät Trådlösa nät är en förutsättning för en-till-endatorer och användning av surfplattor i skolan. Utbyggnad av trådlöst nät kommer att accelerera i skolorna under planperioden, främst beroende på att framtidens lärande är här och nu med ett mer flexibel IKT användning med bärbara personliga datorer till lärarna och 1 1 dator till eleverna och satsning på fler IKT-projekt såsom DigiLär (Digitalt Lärande) och Digitala läsplattor kommer att förändra undervisningen radikalt. BUF beräknar kostnaden för trådlösa nät utifrån ledningskontorets Handlingsplan för skolan och utifrån Serviceförvaltningen/ITTs beräkning. Schablonkostnad för installation av en basstation är kr, den kostnaden finansierar ledningskontoret centralt. Varje basstation kostar sedan 3900 kr/ årligen i drift, den kostnaden kommer att belasta BUF. Utbyggnaden beräknas pågå under åren För de större skolorna uppskattas ett behov av basstationer och för de mindre skolorna och förskolorna ca 4-5 basstationer, totalt ca 500 basstationer. 12 basstationer x 3900 kr x 11 stora skolor = kr/år 5 basstationer x 3900 x 25 mindre skolor = kr/år 5 basstationer x 3900 x 50 förskolor = kr/år Totalt = kr/år Avgår anslag om kr som budget för år 2013 utökades med för trådlösa nät. Kvarstående äskanden 2014, 776 tkr Volymökning digitala lärverktyg Enligt IT-strategiska programmet skall volymökning av datorer och digitala lärverktyg ske i skolan och förskolan. Flera projekt inom skolan syftar till att identifiera hur det skall gå till. Inom grundskolan testas surfplattor som verktyg istället för datorer. När det trådlösa näten har byggts ut i skolorna/förskolorna ger det förutsättningar för införande av datorer och surfplattor i stor skala. I I Skollag och Läroplan finns inskrivet att alla elever skall ha tillgång till modern teknik, som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Under innevarande år kommer olika försök att testas med datorer och med surfplattor för de olika stadierna. Rektorerna förordar en blandad miljö av surfplattor och datorer utifrån de olika klassernas och skolornas behov, samt hur pedagogerna arbetar. Medel äskas till lärverktyg för ca 500 elever årligen på högstadiet lå 2014/15 till en beräknad kostnad per leasingplatta/dator kr (mostsv. gymnasieproj.), tkr/ helår. Summan kan komma att sänkas, då Kommentusavtalet för elevdatakonceptet beräknas bli klart i april för alla kommuner. 5

16 6(7) För förskolan och F-6 äskas medel för ytterligare 500 surfplattor/ datorer till en kostnad av kr (DAP elev-dator), tkr/ helår. Därutöver äskas medel för samma utbyggnad läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Lokaler driftkonsekvenser av investeringar Enligt det investeringsförslag som föreligger skulle driftkonsekvenserna för förhyrning av lokaler successivt öka från tkr 2014 för att vid planperiodens slut 2018 uppgå till tkr. För finansiering av ökade hyreskostnader finns ingen automatisk kompensation, utan måste i så fall äskas i särskild ordning. För exempelvis Västerhejde skolas om - och tillbyggnad kommer driftkostnaden att öka med nästan 6 mnkr. Om inte budgetkompensation medges måste en omdisponering från andra kostnadsställen inom kärnuppdraget bli nödvändigt. Statsbidrag enligt finansieringsprincipen För att reformer ska vara neutrala för kommuner och landsting kan det generella statsbidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning, som nya kostnadsdrivande reformer beslutas. Enligt uppgifter i cirkulären SKL 12:44, 11:37och 10:63 innebär det för Region Gotland att följande statsbidrag att inryms i det generella statsbidraget till regionen: Den nya gymnasiesärskolan 1kr/ inv Fler nationella prov, 4 kr/ inv* Lärarlegitimation, 27 kr/ inv* Stärkta förutsättningar för elever med funktionsnedsättningar, 1 kr/ inv Nya skollagen, 7 kr/ inv* Betyg i år 6, 12 kr/ inv* Ökad undervisningstid i matematik 52 kr/ inv* Rektorsutbildning, 1 kr/ inv* TOTALT Varav tidigare erhållen budgetkompensation* Återstående att äska Återstående belopp för full kompensation enligt finansieringsprincipen: 2014/ tkr 2015/ tkr 2016/ tkr * Områden som nämnden tidigare begärt medel för och också delvis fått (2012/ 1 mnkr och 2013/2 mnkr) Skolskjutsar Under 2012 slutfördes den nya skolskjutsupphandlingen, med verkställighet från och med läsåret 2012/ Huvudavtalet var i princip redan klart sent 2011 och under våren implementerades upphandlingen i praktiken. Under våren när den praktiska utformningen av avtalet stod klart medförde det bl a drygt 100 överklaganden av vilka ett femtontal gick vidare till förvaltningsrätten. Samtliga avvisades av förvaltningsrätten 6

17 7(7) Beslutet att lägga ner Hogräns skola, anpassning och förkortningar av väntetider och trafiksäkerhetsanpassningar medförde beslut om åtta tilläggsturer vilket medförde en ökad kostnad utöver kostnaden för huvudavtalet. Det nya avtalet innehåller kvalitetsökningar i form av säkerhetskrav som bälteskrav, alkolås, miljöklass Euro5 och dubbdäck vilket är en betydligt högre kvalitet på skolskjutstrafiken jämfört tidigare. Jämfört med tidigare avtal finns även miljömässiga vinster, exv är körsträckan ca 250 mil/dag mindre i det nya avtalet. Dessvärre blev inte kostnadsbesparingen så stor som hoppats, besparingar på 3 mnkr hade inarbetats i budget 2012 och 2013, men dessa går inte att realiseras. Redan 2008 gjordes en upphandling av grundskolans skjutsar, vilken dock inte fullföljdes efter överklagande. Priset på det antagna budet 2008 var 40,4 mnkr! Budget för skolskjutsar 2008 låg på 31,8 mnkr och inför 2013 på 28,5 mnkr. Kostnaden för grundskolans skjutsar beräknas i dag 2013 till 35,5 mnkr (inkl delat boende och särskilda behov). Sedan införandet av rätt till skolskjuts vid delat boende 2009 har kostnaden för dessa ökat från 900 tkr till tkr år Även skjutskostnader för elever med särskilda behov har ökat, från 600 tkr 2009 till tkr år Anslaget för skolskjutsar har under flera år varit ansträngt bl a beroende på ökade lagkrav på rätt till skolskjuts. Inför 2008 års upphandling hade barn- och utbildningsförvaltningen medgivits budgetkompensation med 8,0 mnkr för ökade skjutskostnader i samband med ny skolskjutsupphandling. Budgetkompensationen drogs tillbaka när avtalet inte slutfördes. Den pågående skjutsupphandlingen för Särskolan med utökade skallkrav, innebär med stor sannolikhet ökade kostnader. I dagsläget när skjutsupphandlingen förnyats och slutförts med ökade kvalitets- och säkerhetskrav samt med miljömässiga hänsyn behöver skjutsanslaget förstärkas med 8,5 mnkr, vilket är det belopp som krävs för att klara nuvarande avtal och det kommande särskoleskjutsavtalet. Regionalt stöd/stöd till små skolor Kostnaden för att upprätthålla en god geografisk spridning av skolorganisationen på grundskolenivå och upprätthållande av nuvarande servicenivå behöver barn - och utbildningsnämnden uppgår till ca 13 mnkr. Sedan 2010 har anslaget frysts till en högsta nivå på ca 8,5 mnkr, vilket inneburit att skolor i åk F-6 erhållit fullt bidrag medans högstadieskolorna (åk 7-9) fått dela på resterande del av anslaget innebär det att skolor med åk 7-9 fått 58 procent av vad som skulle varit fallet om modellen fått verka fullt ut. En anpassning av stödet till små 7-9-skolor utanför Visby med avsikt att ge full utbetalning enligt gällande beräkningsgrund kräver resurstillskott om 3,2 mnkr Regionalt stöd utgår till skola med färre elever än ett fastställt nödvändigt antal elever (=brytpunkt) för att klara den fastställda timplanen och med ett visst belopp per elev enligt följande: Förskoleklass kr/elev upp till 7 elever Grundskolan Åk kr/elev upp till 56 elever Grundskolan Åk kr/elev upp till 61 elever i skola med < 30 elever kr/elev upp till 122 elever i skola med >30 <60 elever kr/elev upp till 170 elever i skola med >60 elever 7

18 Barn och utbildningsförvaltningen ar sbudget 2014 med flerårsplan Bilaga 2 Allmänt BUF har med underlag från respektive skolform och från förvaltningens avdelningar tagit fram underlag med förslag som redovisas i materialet. Samtal och förstudier har genomförts med FFA för att samordna planeringen för föreslagna byggprojekt, periodiskt underhåll, ventilationsåtgärder samt olika frågor som rör arbetsmiljön för barn och personal i BUF:s verksamhet Grundskola Den fortlöpande översynen inom ramen för Skola Gotland har fokus på en satsning på god lärmiljö. Därför bör en fortsatt anpassning av grundskolorganisationen genomföras med hänsyn till vikande elevtal vilket påverkar de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Den fortsatta översynen har i första hand som uppgift att organisera skolan så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling och lärande. Förskola Förvaltningen följer utvecklingen och föreslår i efterhand justeringar i förskoleorganisationen. Behovet av nya förskoleplatser ökar. Var etableringen blir är svårt att planera p.g.a. att föräldrar inte alltid vill ha barnen placerade i boendeområdet. Därför behövs investeringsmedel för flexibla och flyttbara lokaler. För att kunna erbjuda förskoleplats inom de stipulerade 4 månaderna har vi under de senaste åren tillskapat tillfälliga lokaler inför varje vårtermin. I vissa fall har de tillfälliga lokalerna blivit permanenta utifrån behov. Det finns i investeringsbudgeten behov av att avsätta en buffert för att kunna möta den ökade efterfrågan inför varje vårtermin Särskolan Hänsyn måste tas till särskolans behov av lokaler med hög tillgänglighet företrädesvis i markplan, så att alla särskolans elever oavsett funktionsnedsättningar kan ha tillgång till dessa. För att klara det på ett bra sätt behövs ett fortsatt arbete med verksamhets-anpassning av handikapptoaletter, skötrum, lyftanordningar, förrådsutrymmen och även lärararbetsplatser. I samband med att elevantalet sjunker i gymnasieskolan vore det lämpligt med en lokalmässig samordning av särvux, gymnasiesärskolan Desideria samt introduktionsprogrammen individuella alternativet och yrkesintroduktion i gymnasieskolan. En sådan åtgärd kan bidra till pedagogiska och personella samordningsvinster. Förslag till investeringsbudget 2014 med flerårsplan Övriga bygginvesteringar Avser ny- till- och ombyggnadsprojekt samt övriga verksamhetsanpassningar. Åtgärderna samordnas med TKF:s åtgärder för periodiskt underhåll (PU) och ventilationsåtgärder. Här redovisas även behov av förprojektering och förstudie av förvaltningens olika skolenheter Romaskolan FFA har planerat och avsatt medel för Romaskolan. Renoveringen avser periodiskt underhåll, ventilationsförbättrande åtgärder och byte av stammar i flera etapper. Ombyggnad påbörjades under 2008 och första etappen var klar Samtidigt som första etappen genomförts har det gjorts en förprojektering för ventilationsåtgärder, byten av stammar och PU tillsammans med vissa verksamhetsanpassningsåtgärder för de övriga delarna av Romaskolan. Ombyggnaderna fortsätter med etapp 3 under 2013 för att sedan fortsätta under

19 Barn och utbildningsförvaltningen ar Möbler och utrustning Driftkonsekvens, helår tkr 800 tkr 250 tkr 1402 Västerhejde skola om- och nybyggnation. Förprojektering/projektering för Västerhejde skola, om- och tillbyggnad på befintlig tomt påbörjas under 2013 Västerhejde skola består för närvarande av många olika skolbyggnader. Flera är placerade på skoltomten som en provisorisk lösning och har blivit kvar längre än man tänkt då de placerades där. Standarden på lokalerna är långt ifrån de behov som finns i en ändamålsenlig skolbyggnad med dagens mått. Som exempel kan nämnas brist på grupprum och lärararbetsplatser, bristande ventilation samt ett kraftigt eftersatt fastighetsunderhåll. Till detta kommer att antalet elever i Västerhejde skola under en tid varit stigande, i takt med nybyggnation i skolans upptagningsområde. Tidigare utredningar. Under 2008 utreddes en om- och tillbyggnad av Västerhejde skola, dimensionerad för ca 250 alt 318 elever. Ett omfattande beräkningsunderlag togs fram och visade då på en kostnadsnivå kring 57 milj kronor, fördelat på 36 milj och energikonvertering/pu 20,7 milj för alternativet med 318 elever. TF uppskattar att totalsumman idag bör uppräknas till milj kronor. Alternativet 250 elever beräknades då kosta ca 44 miljoner (verksamhet 23 milj o energikonvertering/pu 20,7 miljoner.) I dagens kostnadsnivå förmodligen miljoner. Slutsats Västerhejde är ett område med stor nybyggnation och inflyttning av barnfamiljer. Dessutom finns i Vibble en stor del villaägare i åldern 65+, något som tyder på generationsskifte och barnfamiljer också där. Trots ännu ett provisoriskt tillskott av lokaler (paviljonger monterade augusti 2011) kommer Västerhejde skola inte kunna få plats med den elevökning som väntas. Dessutom är delar av nuvarande lokaler i akut behov av omfattande renovering. Verksamheten förespråkar det tidigare utredningsalternativet C (ca 318 elever). Detta alternativ möjliggör också att elever söder om Västerhejde bereds plats. Om förväntad elevökning trots allt skulle bli lägre finns möjlighet att använda del av de förändrade lokalerna som förskola något som också finns behov av i området. Förslag 2014 ombyggnad Möbler och utrustning Driftkonsekvens, helår 2015 ombyggnad Möbler och utrustning Driftkonsekvens, helår tkr 800 tkr tkr tkr 800 tkr tkr OBS! Ytterligare text skall tillföras projektet 1402! 2

20 Barn och utbildningsförvaltningen ar Alléskolan & Humlegårdsskolan. BUN fattade beslut om satsningar på Humlegårdsskolan/Alléskolan. Som blivit framflyttad till 2016 Utifrån ökade barn- elevtal kan det bli aktuellt med behov av paviljongslösning i avvaktan på att fattade beslut genomförs Behov av ytterligare förskoleplatser finns redan och behöver tillgodoses framgent med tanke på nybyggnation i området. En förstudie på Alléskolan/ Humlegårdsskolan som visar kostnaden för de två föreslagna alternativen. Förslag 2016 Förprojektering/Ombyggnad Driftskonsekvens helår 2017 Ombyggnad Driftskonsekvens helår 2018 Ombyggnad Driftkonsekvens helår tkr 100 tkr tkr tkr tkr tkr 1404 Kulturskolan Kulturskolan Gotland är pga trångboddhet i behov av fler och mer ändamålsenliga lokaler för den undervisning och verksamhet man har idag. Framför allt gäller att antalet undervisningssalar är för litet. Andra mer välplanerade och ändamålsenliga lokaler skulle även ge möjlighet att utveckla verksamheten. Allt på samma yta som idag. Beroende på ny placering kan även samordning med andra verksamheter, fr a inom undervisning inom det estetiska området, ge ekonomiska besparingar / vinster. Även stora svårigheter finns idag vad gäller parkeringsplatser och avlämningsplatser. En samordning och samverkan med t ex gymnasiets estetiska utbildningar skulle kunna ge en effektivisering av lokaler och utrustning. Förhyrning av danslokaler i Stopet 11 kan då upphöra 2015 / verksamhetsanpassning i andra lokaler Driftskonsekvens helår tkr 100 tkr 1405 Förskolan Holken Förskolan Holken ligger i Klinte samhälle. Förskolan är en av de först byggda förskolorna i kommunen. Lokalerna är hårt slitna och har ett omfattande behov av åtgärder för verksamhetsanpassning, PU och ventilation/ovk. Under senare år har stora förbättringsåtgärder genomförts i utemiljön vilket avsevärt förbättrat barnens möjlighet till lek och utevistelse För att komma fram till lämplig verksamhetsanpassning i samband med planerade åtgärder för PU och ventilation/ovk genomförs under 2012 en förprojektering av skötrum, groventréer, akustikåtgärder och vissa förändringar av lokalplanering utifrån nya läroplanen Driftskonsekvens helår tkr 100 tkr 1406 Förskolan Kabyssen Förskolan Kabyssen i Gråboområdet är kommunens största förskola omfattande sex avdelningar. Förskolan är en av de först byggda förskolorna i kommunen. Lokalerna är hårt slitna och har ett omfattande behov av åtgärder för verksamhetsanpassning, PU och 3

21 Barn och utbildningsförvaltningen ar ventilation/ovk. Under senare år har stora förbättringsåtgärder genomförts i utemiljön vilket avsevärt förbättrat barnens möjlighet till lek och utevistelse. För att komma fram till lämplig verksamhetsanpassning utifrån nya läroplanen görs en förprojektering under Driftskonsekvenser helår 2015 Driftskonsekvenser helår 500 tkr 50 tkr tkr 100 tkr 1407 Behov av förskoleplatser/ flyttbara paviljonger Behovet av nya förskoleplatser ökar. Var etableringen blir är svårt att planera pga att föräldrar inte alltid vill ha barnen placerade i boendeområdet. Därför behövs investeringsmedel för flexibla och flyttbara lokaler. Vänge förskola Redan till HT 2013 finns ett ökat behov av förskoleplatser i Vänge som kan tillgodoses i Vänge skola. Inför HT 2014 ökar både barn- och elevtal enligt nuvarande prognoser. Därmed finns behov av lokal för ytterligare en förskoleavdelning Fole förskola Enligt nuvarande prognoser kommer det till HT 2014 att finnas behov av ytterligare förskoleplatser i Fole Allé/Humlegårdsområdet - Utvecklingen i området: A7 fältet kommer att fortsätta att bebyggas ex. kvarteret Kolgården samt nybyggnation av villor i upptagningsområdet. Generationsväxling pågår i området. Behov av ytterligare förskoleplatser finns redan och behöver tillgodoses framgent med tanke på utvecklingen i området På Humlegårdsskolan finns 2 avdelningar med 15 barn vardera i åldern 1-4 år i lokaler som när de togs i bruk var provisoriska lokaler tänkta för småbarn i avvaktan på ombyggnad 1 avdelning med 5-åringar i del av paviljong belägen på annan plats på skolgården. 1 avdelning Myggan för barn med specifika behov som inte går att tillgodose i den ordinarie förskoleverksamheten. I nuläget finns barn i kö till området som inte kommer att kunna erbjudas plats i områdets förskolor. Förslag tkr 1408 Adjutanten (Törnekvior) förskola Behov av ytterligare förskoleplatser finns redan och behöver tillgodoses framgent med tanke på nybyggnation i området. En ny förskola måste stå färdig samtidigt som området är färdigt för inflyttning. Nya bostäder har byggts (Kolgården, Volontären, Trumpetaren) och A7 fältet kommer att fortsätta bebyggas. BUF har haft kontakt med SBF att tomtmark avsätts i närheten av de grönområden som finns presenterade i förslag till detaljplan för kv. Adjunkten m fl. Behov finns utifrån planerad byggnation att planera för en 5- avd förskola i två etapper. Första etappen med tre avdelningar färdigställt 2015 Andra etappen med utökning av ytterligare två avdelningar färdigställt

22 Barn och utbildningsförvaltningen ar Förprojektering/ Projektering tkr tkr Driftkonsekvens helår tkr tkr Driftkonsekvenser helår tkr 1409 Roma förskola Roma är ett område som måste beaktas i framtida planering. Utifrån ökat antal födda barn och därmed ökat antal barn i förskolan i Roma har tillfälliga lokaler iordningsställts i Romaskolan. Elevtalet i Romaskolan ökar och då måste det finnas en beredskap för att tillgodose behovet av förskoleplatser Idag bedrivs förskoleverksamhet i 3 olika lokaler i Roma. Förskolan Gläntan är belägen på annan plats i samhället. 2 förskoleavdelningar är lokaliserade till Romaskolan. För verksamheten är det inte optimala förutsättningar vilket också framgår av de föräldraenkäter som görs. Förvaltningens förslag innebär att nya lokaler för förskola behöver skapas i Roma snarast möjligt. Kostnaden för etablering av förskolepaviljong som rymmer 1 avdelning är beräknat till c:a 1 mkr. Utifrån barnprognoserna behöver paviljongen tillsammans med nuvarande förskoleavdelning rymma 45 barn. Vid etablering av en paviljong föreslås att den placeras på skolgården i anslutning till den byggnad där ungdomsgården är belägen Utrustning tkr 200 tkr 1410 Tofta förskola I området Eskelhem/Tofta finns idag endast pedagogisk omsorg som alternativ för föräldrar som söker kommunal placering av sina förskolebarn. Fyra dagmammor arbetar i området, men börjar raskt närma sig pensionsålder (2 st 2013). Dessutom finns förskolan Tofflan i området, en verksamhet som drivs i föräldrakooperativ form. F n pågår diskussioner kring att ev hyra förskolelokaler som planeras byggas i området av privat fastighetsägare. Om dessa diskussioner inte resulterar i en lösning behöver regionen skyndsamt se över möjligheten att skapa förskoleverksamhet med minst två avdelningar i Tofta/Eskelhemområdet. Förslag 2014 Utrustning Driftkonsekvens helår tkr 200 tkr tkr 1411 Persgränd Visby innerstad 5 Lokalerna är inte anpassade till dagens förskoleverksamhet i enlighet med Lpfö-98 rev. eller med krav på tillgänglighet för alla. Verksamheten består av tre avdelningar som bedrivs i 2 två plan med genomgångsrum, trånga passager och en liten kuperad utemiljö. Idag är det för många barn placerade i förhållande till ytan både inom- och utomhus

23 Barn och utbildningsförvaltningen ar Persgränd är den enda kommunala förskolan i innerstaden och efterfrågan på platser är alltid högre än tillgång. Möjligheterna att utöka förskolan på befintlig plats finns inte. Under 2013 har arbete påbörjats med ett eftersatt underhåll av lokalerna som kommer att vara klart För att tillgodose behovet av förskoleplatser i innerstaden behöver följande göras: 1.- Verksamhetsanpassningar för att säkerställa barnens säkerhet. Alla ytterdörrar förses med kodlås, ny utgång mot innergården en förändrad planlösning som kan ge barnen tryggare miljö och begränsa antalet barn. 2.- Utreda möjligheterna att verksamhetsanpassa delar av S:t Hansskolans lokaler för förskoleverksamheten. Förslag Förprojektering 500 tkr 1412 Övriga bygginvesteringar/verksamhetsanpassningar (små och medelstora anpassningar av skollokaler) Under rubriken övriga bygginvesteringar/verksamhetsanpassningar har genom åren en mängd små och medelstora åtgärder genomförts. Åtgärderna handlar oftast om att på kort sikt kunna göra nödvändiga verksamhets- och lokalanpassningar. Åtgärderna avser bland annat nedtagning alt. uppsättning av väggar och dörrar, anordnande av toaletter, belysning ute och inne, uppsättning av staket, reparationer av olika slag som duschrum, fönster och dörrar etc. Det kan även handla om utbyte av golv, av utrustning i gymnastiksalar mm, ombyggnad av undervisningssalar för annan användning, olika anpassningar av lokaler för särskolans behov och för att underlätta integrationen av skolformer, utbyte och uppsättning av inredning mm till 2018 Driftkonsekvens helår tkr/ år 300 tkr/ år 1413 Skolgårdar Förskolans utelek miljö Utemiljön har stor betydelse i det pedagogiska arbetet med barn och elever. De senaste åren har en omfattande upprustning av många förskole- och skolgårdar genomförts i samarbete med FFA. Det finns dock kvar ett antal förskole- och skolgårdar som är i stort behov av åtgärder. Gårdar och utrustning har besiktigats och fått anmärkningar enligt de bestämmelser och normer som gäller för lekutrustning till 2018 Driftkonsekvens helår tkr/ år 250 tkr/ år 1414 Övergripande förstudie (kartläggning), övriga skolenheter För att bidra till att en grundlig inventering genomförs föreslås att TF tillsammans med BUF genomför en övergripande förstudie av de skolenheter (förskolor, grundskolor, särskolor och särvux) som inte anpassats under de senaste åren. Förstudien bör genomföras i avsikt att därefter presentera en långsiktig planering och prioritering av lämpliga åtgärder för verksamhetsanpassning i kombination med PU och OVK- åtgärder Övergripande förstudie av övriga skolenheter 500 tkr 6

24 Barn och utbildningsförvaltningen ar Förskolans serveringskök Alla förskolekök ingår i BUF:s lokalansvar. (SF ansvarar för tillagningskök) Efter Mijlö och hälsas kontroller av livsmedelsanläggningarna finns krav på anpassningar för att klara nutida regler. Verksamhetsanpassningar tkr 2 Återanskaffning/reinvestering 1416 Möbler och utrustning Samtliga skolformer för- grund- särskolan och kulturskolan har stora behov av att byta ut och ersätta trasiga, föråldrade och hårt nedslitna möbler och utrustning. Under många år har det saknats pengar för nödvändig förnyelse. Skolhälsovården har under flera år påtalat stora brister när det gäller möbler och utrustning. Lärarrum och lärararbetsplatser behöver förbättras till tkr/ år 1417 Södervärnsskolan Specialsalarna kemi/fysik på skolan är slitna och i stort behov av PU och verksamhetsanpassning. Möbler och inredning tkr 3 Informations- och kommunikationsteknik Den nya skollagen anger att eleverna skal ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. De nya läroplanerna framhåller att eleverna skall kunna använda sig av modern teknik för skapande, kommunikation och lärande. För att kunna möta dessa krav begär BUF medel för En En datorer, utbyggnad av trådlösa nät och utbyggnad av digitala klassrum IKT för Ledning och administration Efter införandet av DAP datorer (Digital arbetsplats) har förvaltningarna fortfarande ansvar för kringutrustning, kostnader för utveckling av verksamhetsprogram mm. För ledning och administration upptas årligen ett anslag om 200 tkr. för kringutrustning (skanner, kameror mm) och ett anslag om 500 tkr upptas för nya moduler i BUFs olika verksamhetsprogram (utbildning mm av nya program) administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2015 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2016 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2017 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 2018 administrativ verksamhetsutveckling av IKT 700 tkr 700 tkr 700 tkr 700 tkr 700 tkr Undervisningsdatorer 7

25 Barn och utbildningsförvaltningen ar Förvaltningen redovisar här investeringsbehovet utifrån kostnadsberäkning av de utbyggnads mål som utgår från Regionens och förvaltningens IT-strategi, LK/Strategi handlingsplan , BUFs handlingsplan för skolan inom DigiLär projektet, samt behov utifrån skolområden. Den utveckling vi har inom IKT kräver bredband till/från samtliga skolor för att kunna täcka in framtida behov och kunna arbeta utifrån projektet DigiLärs intentioner, så att lärare och elever skall kunna arbeta med ljud, bild, film, video samt Utbildningsradions utveckling av Streaming Media. I Streaming Media hämtar skolorna själva hem streamingfiler direkt från Internet. Streaming Media eller webcasting är begrepp för nutidens sätt att sända bildmaterial, presentationer, produktmaterial, livekonserter mm över Internet. För att det skall bli möjligt måste alla skolors bredband uppgraderas ordentligt Bredband landsbygdsskolor BUF kommer innevarande år att gå in i Bredband Gotlands sockenprojekt. Regionen kommer att vara med och köpa in bredband för de skolor som ligger inom aktuell socken för bredbandsuppkoppling. Bredbandsanslutningen till varje fastighet (anläggning) ca 20 tkr står LK centralt för. Den kostnad som BUF får finansiera är installation av bredbandet med kringutrustning inom fastigheten. Denna kostnad beräknar BUF uppgå till ca 12 tkr/anläggning. Under 2012 blev Sanda, Dalhem och Stånga skolor färdiga. Under 2013 planerar Bredband Gotland att ansluta Stenkyrka, Endre, Fole, Väskinde och Öja socknar inkl skolorna. Enl. utbyggnadsplanen så har 27 socknar (varav 8 skolsocknar) satt igång med arbetet kring fibersatsningen vilket kommer att sträcka sig över ytterligare ett par år. Regionens mest akuta behov är Havdhem skola och Roma skolan. BUF upptar anslag för 4 skolor/förskolor à 12 tkr = 48 tkr för 2014 och år Digitala klassrum Inom planperioden upptas en satsning på utbyggnad av modern teknik till s.k. digitala klassrum. De skolor som inte finns med under PU (periodiskt underhåll) under planperioden bör utrustas med digitala skrivtavlor, alt. video, ljud- och bildanläggningar, samt standarduttag tele/data i varje klassrum. Beräkningen utgår från 30 tkr och 200 klassrum = 6 mkr fördelade på 4 år blir kostnaden 1,5 milj kr årligen. Viss satsning har gjorts (knappt hälften av klassrummen klara) med reducering av det äskade anslaget för 2011, 2012 och 2013 och bör fortsätta fullt ut. Kringutrustning Skolornas kringutrustning ansvarar BUF fortsättningsvis också för. Kringutrustning till klassrumsdatorn kan vara digitalkamera, skanner, skrivare, högtalare, hörlurar, mikrofoner samt olika specialutrustningar för särskoledatorn och specialpedagogisk verksamhet såsom styrkontakter, styrplatta, rullboll, pekskärm mm. Fr.o.m. år 2014 upptas 900 tkr för kringutrustning och specialutrustningar kompensatoriska hjälpmedel enl. följande: kringutrustning 35 skolor á 20 tkr = 700 tkr, specialutrustningar för resursskolor 200 tkr. Reinvestering undervisnings PC Inom PC som tjänst skall också verksamheten stå för återanskaffning av datorer som utsätts för stöld, skadegörelse/vandalisering enl. beslut. För detta upptar BUF 300 tkr årligen under planperioden 2014 Bredband landsbygdsskolor Moderna/digitala klassrum Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC Belopp 50 tkr 1500 tkr 900 tkr 300 tkr 8

26 Barn och utbildningsförvaltningen ar Bredband landsbygdsskolor Moderna/digitala klassrum Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC 2016 Moderna/digitala klassrum Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC 2017 Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC 2018 Kringutrustning Reinvestering undervisnings PC 50 tkr 1500 tkr 900 tkr 300 tkr 1500 tkr 900 tkr 300 tkr 900 tkr 300 tkr 900 tkr 300 tkr Säkerhets- och handikapp, anpassningsåtgärder Utöver ev brister i arbetsmiljöplanen genomför Arbetsmiljöverket, Miljö och hälsa samt Räddningstjänsten återkommande inspektioner med krav på omedelbara åtgärder. Åtgärderna behöver genomföras för att motverka olyckor, skador och förbättra säkerheten för barn, elever och personal. Behoven gäller omedelbara/akuta säkerhetsåtgärder i gymnastiksalar, kemi och NO-salar, larm, apparatskydd, anordnande av hissar, trappliftar, travers/lyft, RWC, inbrottslarm, ramper, höj och sänkbara skötbord, trösklar, bräddning av dörrar, elementskydd, klämskydd, akuta ventilationsförbättringar, utbyte av belysning/armaturer utbyte av farlig lek utrustning, inspringningskydd mm. För att på bästa sätt åtgärda de behov som finns sker samverkan med särskolan, resursavdelningen samt med Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Serviceförvaltningen vad gäller anpassningsåtgärder, PU och OVK, städ mm till 2018 Driftkonsekvens helår tkr/ år 150 tkr/ år 5 Utrustning 1421 Utrustning pga förändrad verksamhet Förvaltningen har stora behov av att i efterhand genomföra investering i möbler och utrustning i befintlig verksamhet på grund av att verksamheten förändrats. Behovet uppstår exempelvis vid förflyttning från en fastighet till en annan, på grund av förändrad skolorganisation, integrering särskola grundskola i samundervisningsgrupper och vid integration av förskoleklass, fritidshem och grundskola i skolans lokaler. Integrationen av förskoleklass, fritidshem och i vissa fall särskolan med grundskolan är angivet i det uppdrag som både stat och kommun ålägger verksamheten. En viktig förutsättning för det är att även möbler och utrustning är anpassade för en verksamhet där barnet vistas i lokalerna i olika verksamhetsformer under hela dagen. Sedan flera år är det ett stort behov av att anordna ytterligare lärararbetsplatser till 2018

27 Barn och utbildningsförvaltningen ar tkr/ år 6 Undervisningsutrustning 1422 Undervisningsutrustning investering i kostsamma läromedel Behov av särskild undervisningsutrustning avser grundskolan, särskolan, förskolan och kulturskolan. För- grund och särskolan i undervisningsmaterial 2014 till tkr/ år 1423 Kulturskolan Med den verksamhet som är följden av kulturskolans utveckling är det behov av att anskaffa utrustning och instrument och att ersätta sådana som är i behov av att bytas ut till tkr/ år Grupper om 25 elever bör kunna rymmas i skolans lokaler, även om det kommer att uppfattas som trångt. Hösten 2016 ser det i dagsläget ut som om 49 barn skall börja. Erfarenheten från de senare åren visar på att elevprognoser några år framåt har en tendens att visa för låga värden i och med att inflyttning sker i området. OM man projekterar och bygger skola i norra delarna av Visborgsfältet skulle ett förändrat upptagningsområde kunna innebära att barn från Lyckåkersområdet hänvisas till ny skola dessvärre är det väl inte troligt att den skulle kunna finnas redan när behov av lokaler börjar uppstå i Lyckåkerskolan. Bilaga till motivskrivelse för investeringar: Jämförande kostnader att hyra alternativt köpa paviljong 10

28