Verksamhetsberättelse 2007 Sveriges läkarförbund
Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse Inledning 2 Läkarförbundets organisation 3 Våra medlemmar 5 Förhandlingsverksamhet 6 Medlemsrådgivning och juridiskt biträde 9 Kursverksamhet 9 Kollegialt nätverk 9 Förbundspolitisk verksamhet 12 Sjukvårdspolitik och professionsfrågor 12 Utbildnings- och forskningsfrågor 13 Internationellt 14 Kommunikation 15 Organisation 16 Förtroendemannaorganisation 16 Kansliorganisation 17 Läkartidningen 18 Läkarförbundets fastigheter 20 Finansförvaltning 21 Bilagor Angivna remissyttranden 22 Förtroendevalda och tjänstemän 23 Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 26 Förkortningar 26 Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 32 Kassaflödesanalyser 34 Redovisvningsprinciper och noter 35 Revisionsberättelse 43 Förbundskansliet www.lakarforbundet.se info@slf.se Villagatan 5 Box 5610 114 86 Stockholm Växel/reception telefon: 08-790 33 00 telefontid: må-tor 9-12, 13-17, fre 9-12, 13-15.45 Medlemsrådgivningen: telefon: 08-790 35 10 telefontid: mån 9-12, tis-fre 9-12, 13-15 e-post: medlemsradgivningen@slf.se Medlemsadministration: telefon: 08-790 35 70 telefontid: mån 9-12, tis-fre 9-12, 13-15 e-post: medlem@slf.se Bokning av fritidshus, gästrum och klubbvåning: telefon: 08-790 35 40 telefontid: vardagar 9-12, 13-15 e-post: bokning@slf.se Kollegialt nätverk: telefon vxl: 08-790 33 00 e-post: kollegialt.natverk@slf.se Läkartidningen www.lakartidningen.se Östermalmsgatan 40 Box 5603 114 86 Stockholm Växel/reception: telefon: 08-790 33 00 telefontid: må-tor 9-12, 13-17, fre 9-12, 13-15.45 Redaktionen: e-post: redaktionen@lakartidningen.se Annonser: telefon (produkt): 08-790 35 30 telefon (plats): 08-790 35 60 e-post: annonser@lakartidningen.se Prenumerationer: telefon: 08-790 33 41 e-post: pren@lakartidningen.se Om inget annat anges är bilderna i verksamhetsberättelsen fotograferade på KS och SÖS i Stockholm under hösten 2006. Fotograf: Rikard Eriksson. Grafisk form: Läkarförbundet. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, maj 2008. www.lakarforbundet.se 1
Inledning Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation. Vi har ett brett uppdrag att driva och tillvarata medlemmarnas intressen och att verka för en effektiv, professionell och säker hälso- och sjukvård. Läkarförbundet har till uppgift att: upprätthålla en god och värdig anda inom kåren, tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och eknomiska intressen, främja medlemmarnas yrkesmässiga och vetenskapliga intressen och befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. (ur förbundets stadgar). Ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service är några av våra viktiga ledord i verksamheten. Läkarförbundet har unik kompetens i frågor som rör läkarnas hela karriärgång och yrkesroll. Förutom att driva fackliga frågor såsom löner, anställningsvillkor och arbetsliv, är andra huvuduppgifter att arbeta med utbildning och forskning, etik- och sjukvårdspolitiska frågor. Ett av våra prioriterade områden är patientsäkerhet, vilket i sig inrymmer frågor som resurser, effektivt ledarskap, vårdplatser och tillgänglighet. Varje ny medlem gör Läkarförbundet starkare. Fler medlemmar innebär att vi med större tyngd kan driva frågor som är viktiga för Sveriges läkare. För en högkvalitativ vård krävs att läkarna har ett starkt inflytande inom hälso- och sjukvården. Läkare måste beredas en högkvalitativ utbildning och kontinuerlig fortbildning. Svensk medicinsk forskning skall hålla hög internationell nivå. I detta arbete måste läkarnas villkor och förutsättningarna för forskning förbättras och en god arbetsmiljö skapas. Att nå jämställdhet i kåren, anställningstrygghet, goda anställningsvillkor och konkurrenskraftiga löner är viktiga mål i förbundets fackliga arbete. Läkarförbundet med vår medlemstidning Läkartidningen skall vara aktören inom medicinsk debatt och information. Vi skall ge medlemmarna en snabb, säker och högkvalitativ service. Hela verksamheten skall bedrivas rationellt och kostnadseffektivt. Eva Nilsson Bågenholm Förbundsordförande Rolf Kristensson t f Verkställande direktör 2 www.lakarforbundet.se
Läkarförbundets organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar och 7 yrkesföreningar. Yrkesverksamma medlemmar tillhör såväl en yrkesförening som en lokalförening. Till förbundet är knutet ett antal specialitetsföreningar och intresseföreningar, i vilka medlemskapet är frivilligt. MSF är Läkarförbundets studerandeförbund. Till lokalföreningarnas väsentligaste uppgifter hör att driva lokal förhandlingsverksamhet samt i övrigt företräda medlemmarna i fackliga frågor. Yrkesföreningarna har en nyckelroll bland annat när det gäller att utveckla och påverka i förbundspolitiska frågor. Specialitetsföreningarna utgör ett grundläggande stöd i förbundets arbete med bland annat forsknings- och utbildningsfrågor. MSF driver särskilt frågor med anknytning till grundutbildningen. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av VD i samverkan med förtroendevalda. Läkartidningen är medlemstidning och organ för Sveriges läkarförbund. Tidningen är en medicinsk, vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift. Läkarförbundet är medlem i Saco (Sveriges akademikers centralorganisation). Förbundet har en stark ekonomi. Den fackliga och professionella verksamheten finansieras till övervägande delen av medlemsavgifter, men ett visst beroende av andra finansieringskällor (särskilt intäkter från tidningsverksamheten) finns. 28 lokalföreningar Representantskap Delegationer och råd Ca 39 000 medlemmar Medicine Studerandes Förbund FULLMÄKTIGE 7 yrkesföreningar Centralstyrelsen Kansli 50 specialitetsföreningar 12 intresseföreningar Representantskap Läkartidningen Medlemsavgifter: De av medlemmarna inbetalda medlemsavgifterna till förbundet, lokalföreningar respektive yrkesföreningar fördelar sig enligt följande (därtill kommer i förekommande fall avgifter till specialitetsoch intresseföreningar). Läkarförbundet och Läkartidningen, 74,2 mkr Lokalföreningar 17,3 mkr Yrkesföreningar 18,2 mkr www.lakarforbundet.se 3
Läkarförbundets centralstyrelse Längst bak: Lars Nevander, Karl Obrant Näst längst bak: Mikael Rolfs, Johanna Pallin (adjungerad MSF), Heidi Stensmyren, Gunnar Welander, Fredrik Åberg Mittersta raden: Hans Hjelmqvist, Anne-Marie Pernulf, Thomas Flodin Näst längst fram: Anna Rask-Andersen, Marie Wedin (1:a vice ordf.) Benny Ståhlberg (2:a vice ordf.), Christina Berntsson Längst fram: Eva Nilsson Bågenholm (ordf.) foto: Anders Anjou, 2008 4 www.lakarforbundet.se
Våra medlemmar Under år 2007 har flera av de svenska fackförbunden drabbats av vikande medlemsantal. Deras medlemmar ifrågasatte medlemskapets värde när avgiften till A-kassan höjdes. Läkarförbundet har dock inte märkt av detta utan vårt medlemsantal har endast haft en marginell minskning under 2007. Det totala antalet medlemmar per den 1 januari 2008 var 38 967 vilket är en minskning med 146 medlemmar från den 1 januari 2007 då antalet var 39 113. Fördelningen mellan de olika medlemskategorierna är ungefär densamma 1 januari 2008 som 2007. Antalet yrkesverksamma medlemmar under 65 år är drygt 29 000, knappt 5 600 var pensionärsmedlemmar över 65 år och cirka 4 500 var studentmedlemmar. De senaste åren har antalet legitimerade läkare med utländsk utbildningsbakgrund ökat kraftigt inom den svenska hälso- och sjukvården. Medlemsanslutningen till Läkarförbundet inom denna grupp är betydligt lägre än medlemsanslutningen bland läkare med svensk utbildning. Eftersom medlemsanslutningen inte motsvarar yrkeskårens tillväxt minskar anslutningsgraden till förbundet. Även bland yrkeskårens yngre läkare kan vi ana en något lägre anslutningsgrad än tidigare. Fördelningen mellan män och kvinnor är 55 procent män och 45 procent kvinnor. I åldersgruppen under 35 år är 61 procent kvinnor. De största specialiteterna inom medlemskåren är allmänmedicin (5 600), internmedicin (2 800), psykiatri (1 500) och kirurgi (1 500). Lokalavdelningarnas storlek varierar från Gotlands läkarförening med 170 medlemmar till Stockholms läkarförening med 7 200 medlemmar. Antal medlemmar i Läkarförbundet under 65 år Antal läkare < 65 år 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 1970 1980 Totalt antal läkare Antal specialister Antal läkare under vidareutbildning 1990 2000 Medlemsanslutning 1997 2008 År Läkare < 65 år Läkare > 65 år Med stud Totalt per 1 jan antal kum förändr i antal kum förändr i antal kum förändr i antal kum förändr i % % % % 1997 28 233 3 330 3 405 34 968 1998 28 453 0,78 3 593 7,90 3 214-5,61 35 260 0,84 1999 28 475 0,08 3 601 0,22 3 431 6,75 35 507 0,70 2000 28 320-0,54 3 775 4,83 3 437 0,17 35 532 0,07 2001 28 173-0,52 3 887 2,97 3 719 8,20 35 779 0,70 2002 28 175 0,01 4 276 10,01 4 044 8,74 36 495 2,00 2003 28 463 1,02 4 379 2,41 4 171 3,14 37 013 1,42 2004 28 452-0,04 4 794 9,48 4 058-2,71 37 304 0,79 2005 28 879 1,50 5 057 5,49 4 090 0,79 38 026 1,94 2006 28 948 0,24 5 380 6,39 4 318 5,57 38 646 1,63 2007 28 982 0,12 5 631 4,67 4 500 4,21 39 113 1,21 2008 28 943-0,13 5 558-1,30 4 466-0,76 38 967-0,37 Total förändring 97 08, % 2,51 53,06 28,51 10,91 www.lakarforbundet.se 5
Förhandlingsverksamhet Läkarförbundets centrala förhandlingsverksamhet syftar till att uppnå bra förutsättningar och goda villkor för medlemmarna i arbetslivet. Det innebär exempelvis att träffa kollektivavtal på alla sektorer där läkare finns anställda. Genom att vara kollektivavtalspart har vi möjlighet att påverka innehållet i avtalen och rätt att företräda våra medlemmar direkt gentemot arbetsgivaren. Där Läkarförbundet inte har egen partställning utvecklar vi vårt samarbete med andra parter för att inflytandet för våra medlemmar ska säkerställas. Läkarförbundet har som policy att ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv vilket skall påverka alla verksamhetsområden. På landstingskommunala sektorn har Läkarförbundet egen partställning och alla medlemmar omfattas av kollektivavtal. På statliga sektorn förhandlar Läkarförbundet på lokal och central nivå med Saco-S som formell part. En överenskommelse finns för läkare anställda vid universiteten och försvarsmakten, så att Läkarförbundet hanterar deras lönerevision. Styrkan i förbundets inflytande lokalt på andra myndigheter, exempelvis Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, beror i huvudsak på om Läkarförbundet är representerat i Saco-S lokala organisationsstyrelser. För medlemmar anställda inom den privata sektorn har förbundet kollektivavtal med Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen, KFO och Pacta. Många privata vårdgivare väljer dock att inte tillhöra en arbetsgivarorganisation, vilket i sin tur innebär att många läkare står utan det skydd ett kollektivavtal ger, exempelvis pension. Läkarförbundet företräder privatläkarna i avtalsförhandlingar om revidering av läkarvårdsersättning. Överenskommelsen som träffas med SKL godkänns sedan av regeringen. Förbundet har genom statistikavtal tillgång till lönestatistik från arbetsgivarna på landstingskommunala och statliga sektorn. Statistiken görs tillgänglig för medlemmar på webbplatsen genom Saco LöneSök och broschyrer från förbundet. Förbundet genomför årligen en löneenkät till företags- och skollärare i syfte att klarlägga lön och löneutveckling. Läkarförbundet innehar en ordinarie plats i Saco-S styrelse och kan därmed direkt påverka arbetet. Läkarförbundet har ansökt om medlemskap i förhandlingskartellen PTK för att kunna företräda läkare anställda inom läkemedels- och bioteknikindustrin på arbetsplatserna. Ansökan kommer att behandlas under 2008. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet. Rådet har som främsta uppgifter att vara aktivt inom forskningsområdet och med utvecklingsarbetet gällande arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhet. Prioriterad verksamhet under året Den kommunala avtalsrörelsen och konsekvenserna av ny arbetstidslag har dominerat förhandlingsarbetet under året. Förhandlingarna gav resultat. I det centrala avtalet lyckades Läkarförbundet driva igenom att arbetstidsfrågorna i första hand ska lösas lokalt i verksamheten, vilket är positivt med tanke på patientsäkerhet och läkarnas arbetsmiljö. Om lokala avtal inte träffas finns en reglering i specialbestämmelsen för läkare som hanterar frågan. Ett särskilt utrymme avsattes också i det centrala avtalet för att underlätta arbetet med lokala avtal. Avtalet träffades efter cirka en månads medling. Detta innebar också en omfattande konfliktplanering eftersom risken för konflikt var uppenbar ända fram till uppgörelsen. 6 www.lakarforbundet.se
Vad gäller löneökningsnivåerna för kommande två år blev resultatet i den kommunala avtalsrörelsen tre procent garanterat per år. Avtalet gäller fram till 31 mars 2010. Förhandlingarna om kommunal befattningsklassificering har avslutats. Det nya klassificeringssystemet heter AID och påverkar läkarkårens befattningsstruktur. Den statliga avtalsrörelsen avslutades i början av november och innebar avtal för perioden till 30 september 2010. Den viktigaste frågan var den fortsatta utvecklingen av löneavtalets tillämpning. Även i fortsättningen gäller att det statliga avtalet inte har några preciserade nivåhöjningar utan detta är en fråga för de lokala parterna. På privata sektorn har nytt tillsvidareavtal träffats på branschområde vård och behandling med arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna. Det största problemet handlade om hur det nya pensionsavtalet (ITP) skulle hanteras för läkarna. Avtalet innebar att ITP gäller men det finns möjlighet till enskilda överenskommelser om annan lösning. Förhandlingarna med organisationen Bemanningsföretagen har stått stilla i avvaktan på uppgörelsen med Vårdföretagarna eftersom det stora problemet även där varit pensionsfrågan. Läkarförbundet har etablerat partsställning med Almega Tjänsteföretagen i och med att viss verksamhet flyttats från statlig sektor till Manpower Hälsa Förbrukade resurser 2007 Förhandlingsverksamhet: 4,4 mkr, varav kansliresurser 3,1 mkr www.lakarforbundet.se 7
AB. Med organisationerna KFO och Arbetsgivaralliansen pågår förhandlingar om nya avtal. För förbundets medlemmar anställda på privat sektor har arbetet fortsatt med att finna en mer ändamålsenlig organisation för att kunna erbjuda den service dessa medlemmar efterfrågar. Genom samarbetet i OFR har diskussioner förts med försäkringsbolaget KPA om att kostnader och kapitalförvaltning måste förbättras om bolaget skall få ha kvar ställningen som ickevalsalternativ för den avsättningsbestämda pensionsdelen. Vidare har förts resultatlösa förhandlingar med SKL om ett omställningsavtal. Genom arbetet i det partsgemensamma Arbetsmiljörådet (AMR) har under året främst frågor om forskning och preventionsarbetet varit aktuella. Detta har också lett till diskussioner kring försäkringsbolaget AFA:s roll, diskussioner som kommer att fortsätta under 2008. Arbetet med att utveckla avtalet FAS (Förnyelse Arbetsliv Samverkan) har fortsatt. Under året slutfördes centrala parters åtaganden i fråga om verktyg för dialog, arbetsmiljöutbildning och företagshälsovård. För privatläkarna har ett partsgemensamt arbete genomförts med att se över den till taxan kopplade listan med särskilda åtgärder. Vi är nu inne på det andra året i en treårig uppgörelse med SKL om generella beloppshöjningar på i genomsnitt 2,8 %. Vi har också under slutet av året arbetat intensivt gentemot regeringen i frågan om ersättningsetablering, en fråga som dock inte nådde sin lösning under 2007. Verksamhetstal och resultatanalys Representation i Saco-S föreningar: Universiteten: Representation i 5 av 6 Saco-råd. (2006: 4 av 6) Andra myndigheter (mer än 20 läkare anställda): Representation i 5 av 7 Saco-S-föreningar. (2006: 4 av 7) Löneutveckling 2006 2007/sektor: Löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga läkare har ökat något mellan åren 2006 och 2007. Bilden är dock differentierad och för distriktsläkare och en del specialiteter har skillnaderna minskat mellan könen. Att eliminera könsbundna löneskillnader är en fortsatt prioriterad fråga för Läkarförbundet. En annan oroande iakttagelse är att löneutvecklingen i reala termer börjat stanna av. Inflationen ligger på en klart högre nivå än tidigare medan löneutvecklingen anpassats till en låg inflationsnivå. Kommunal sektor Befattning Samtliga Kvinno Män Kvinnors lön i % Löneutveckling, % medellön medellön medellön av mäns lön/diff kr samtliga 06-07 kvinnor 06-07 män 06-07 Verksamhetschef 69 568 68 769 69 931 98 / -1 162 3,4 3,6 3,3 Annan chef 64 863 63 519 65 555 97 / -2 036 3,0 2,6 3,3 Överläkare 57 143 55 936 57 864 97 / -1 928 3,4 3,4 3,4 Distriktsläkare 56 977 55 936 57 955 97 / -2 019 2,8 2,9 2,7 Specialistläkare 47 725 47 390 48 090 99 / - 700 3,5 3,4 3,6 Underläkare, ST, leg 36 005 35 841 36 251 99 / -410 2,6 2,8 2,5 Underläkare, AT, ej leg 26 102 25 964 26 353 99 / -389 2,3 2,3 2,4 Statlig sektor Befattning Samtliga Kvinno Män Kvinnors lön i % Löneutveckling, % medellön medellön medellön av mäns lön/diff kr samtliga 06-07 kvinnor 06-07 män 06-07 Lektor 43 711 42 458 44 082 96 / -1 624 1,3 7,8-0,6 Lektor/överläkare 67 088 66 305 67 234 99 / -929 3,2 0,4 4,0 Professor 55 216 55 129 55 232 100 / -103-1,2-1,7-1,1 Professor/överläkare 79 788 77 161 80 229 96 / -3 068 2,2 4,1 2,1 Specialistäkare på myndighet 60 793 59 022 61 742 96 / -2 720 1,7 1,3 2,1 Privat sektor Befattning Samtliga Kvinno Män Kvinnors lön i % Löneutveckling, % medellön medellön medellön av mäns lön/diff kr samtliga 06-07 kvinnor 06-07 män 06-07 Privat anställda specialistläkare 58 906 57 191 60 366 95 / -3 175-1,4-3,7 0,62 Privat anställda företagsläkare 64 025 62 495 65 273 96 / -2 778 5,1 3,8 6,1 8 www.lakarforbundet.se
Medlemsrådgivning och juridiskt biträde Rådgivning och biträde vid förhandlingar lämnas till med lemmar, lokalt fackligt förtroendevalda samt de lokala kans lierna inom alla områden som rör läkarnas anställning, bl.a. arbetsrätt, allmänna anställningsvillkor, arbetstid, lön, pension och arbetsmiljö. Förbundet förträder vid behov medlemmen i förhandlingar med arbetsgivaren samt i förekommande fall i domstol. I arbetsskadeärenden anlitar förbundet extern juridisk kompetens. Rådgivning och förhandlingshjälp till medlemmar ges både av den centrala och lokala organisa tionen. Inom det hälso- och sjukvårdsjuridiska området ges rådgivning i olika frågeställningar som läkaren ställs inför i sin profession. Det kan bland annat handla om sekretess-, journalförings- eller intygsfrågor. Därutöver ges råd och hjälp i enskilda ansvarsärenden där läkaren är anmäld av patient, anhörig eller av Socialstyrelsen. Genom broschyren Om jag blir anmäld kan många patient-/anhöriganmälda ärenden hanteras på egen hand. Vid mer komplicerade ärenden eller vid överklaganden hjälper förbundet till med granskning av yttranden och formulering av överklagan den. Privat praktiserande läkare får råd och förhandlingshjälp rörande deras villkor. Det kan exempelvis röra sig om frågor kring upphandling, vårdavtal eller tillämp ningen av lag och förordning om läkarvårdersättning. Medlemmar kan också få råd och information kring regler för utbildning och legitimation samt om möjligt stöd då tjänst göringsavsnitt under AT eller provtjänstgöring och AT-prov inte godkänns. För att säkerställa god tillgänglighet tillämpas sedan ett an tal år daglig telefontid då medlemmarna kan vara säkra på att få kontakt och ställa frågor. Medlemsrådgivningen har utvecklats under året och tillgängligheten kommer ytterligare att förbättras framöver. Kursverksamhet För att underlätta det lokala fackliga arbetet bedriver Läkarförbundet en omfattande kursverksamhet för fackligt förtroendevalda. Den genomgående tanken i kursverksamheten är att lyfta fram vad rollen som fackligt förtroendevald innebär samt att förmedla relevant information i fackliga sakfrågor. På central nivå genomförs bas- och fortsättningskurser samt utbildningsdagar med inriktning mot ett visst tema. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningens regi. Särskilda kurser arrangeras för förtroendevalda i den statliga sektorn och för skyddsombud. Starta-eget-kurser foto: Anders Anjou, 2008 arrangeras för de medlemmar som står i begrepp att starta egen läkarverksamhet. Kollegialt nätverk Kollegialt nätverk är en stöd- och rådgivningsverk samhet för kollegor som av olika skäl behöver en utomstående samtalspartner. De kollegiala rådgivarna är läkare. Syftet med nätverket är att läkare snabbt och enkelt skall kunna få tala med en medmänniska som är väl förtrogen med läkares villkor. www.lakarforbundet.se 9
foto: Anders Anjou, 2008 Prioriterad verksamhet under året Under 2007 har arbetet med att utveckla tillgängligheten för medlemmarna och de förtroendevalda fortsatt. Medlemsrådgivningens telefontider utökades till att även omfatta eftermiddagar. Under året har medlemsrådgivningen haft telefontid 9-12 måndag samt 9-12, 13-15 tisdag till fredag. Medlemsrådgivningen nås på telefon 08-790 35 10. Samtidigt infördes en gemensam mejladress, medlemsradgivningen@slf.se, dit medlemmarna kan vända sig. Som ett led i arbetet med att stödja de förtroendevalda i deras arbete har en broschyr arbetats fram under året, Vägledning för fackligt förtroendevalda. Den fråga som rönt mest uppmärksamhet under året är de nya villkor som vården ställts inför med anledning av införandet av vårdvalsmodeller. Med anledning av detta har fyra starta-eget-kurser genomförts under året. Kurserna har i första hand vänt sig till de medlemmar som planerar att starta egen läkarverksamhet på heltid. Kursverksamheten utvecklas och förbättras kontinuerligt. Under 2007 har arbetet med att lyfta fram rollen som fackligt förtroendevald i kurserna fortsatt, med syftet att göra tydligt hur det fackliga inflytandet kan stärkas. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppleva att det finns facklig utbildning för deras behov. Förbrukade resurser 2007 För rådgivning/biträde 5,6 mkr, varav kansliresurser 5,3 mkr För kursverksamhet 2,9 mkr, varav kansliresurser 1,3 mkr 10 www.lakarforbundet.se
Verksamhetstal och resultatanalys: Medlemsrådgivningen Tillgänglighet: måndag 09.00-12.00, tisdag fredag 09.00-12.00, 13.00-15.00. Två handläggare. 2007 2006 Antal kontakter, ca 5 500 4 000 Antal individärenden 360 309 Antal ansvarsärenden 145 149 Anledning till kontakt med medlemsrådgivningen: Privatläkarfrågor 10 % Arbetsliv 3 % Pensioner och försäkringar 17 % Övrigt 9 % Avtal, lön, arbetsrätt 43 % Kurser antal deltagare antal dagar Två centrala baskurser 52 4 Två centrala fortsättningskurser 38 6 Lokala baskurser 142 Temadagar Biträdesrollen i individärenden 15 1 Hur träffar vi lokala kollektivavtal? 25 1 Skyddsombudets roll och uppdrag 21 1,5 Nya villkor för vården övergång av verksamhet 28 1 Fyra starta-eget-kurser 120 8 Kollegialt nätverk Samtal till kollegialt nätverk 2007 (2006): 290 (535) HS-juridik, etik, ansvar 18 % Anledning till kontakt med nätverket 2007: Privata problem 17 % Sjukdom 18 % Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen: Yrkesverksamma medlemmar 90 % Integration 9 % MSF 1 % Pensionerade medlemmar 9 % Annat 9 % Ansvarsärenden 4 % Missbruk 5 % Mobbning 8 % Div. arbetsrelaterat 30 % www.lakarforbundet.se 11
Förbundspolitisk verksamhet En kärna i det förbundspolitiska arbetet är att åstadkomma och bibehålla en effektiv och för patienterna säker hälso- och sjukvård. För detta krävs att läkarkåren har en stark ställning och starkt inflytande i sjukvården. En mångfald av sjukvårdsproducenter är något som gagnar patienterna, gynnar en effektiv vård och förbättrar läkarnas arbetsmarknad. Grundläggande är att upprätthålla och utveckla läkarnas professionella medicinska kunskaper och säkerställa förutsättningarna för framgångsrik forskning. Genom en högkvalitativ utbildning och fortbildning, god tillgång till välutbildade läkare och en läkarkår med starkt inflytande över vården kan vi åstadkomma effektiv och säker vård. Omvärlds- och arbetsplatsförändringar påverkar läkares arbetsliv i hög grad. Läkarförbundets arbete syftar till att skapa hållbara villkor för läkares arbete. En god etik är en viktig förutsättning för en god hälsooch sjukvård. Läkarförbundet arbetar för att öka läkarkårens kunskap och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor samt för att synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen och att sprida kunskap om nationella och internationella etiska regler. Sjukvårdspolitik och professionsfrågor Läkarförbundets arbete med att påverka, driva och bevaka sjukvårdspolitiken sker främst inom nedanstående områden: Patientsäkerhet och yrkesbehörighet Offentliga resurser till hälso- och sjukvård Styrning och organisation av hälso- och sjukvård Sjukvårdens IT-stöd Läkarutbildningens dimensionering Rörlighet av personal och tjänster över gränserna. Fritt vårdval inom närsjukvården är en del av förbundets sjukvårdspolitik. Utifrån denna politik har förbundet följt utvecklingen av de vårdvalsmodeller som har införts och införs på flera håll i landet. Ett eget analys- och jämförelsearbete av de olika vårdvalsmodellerna har inletts. Under politikerveckan i Almedalen diskuterades förbundets politik för närsjukvården under två arrangerade seminarier. Väntetider i vården och utfallet av vårdgarantin har följts upp. CS har tagit initiativ till flera debatter i frågan. Förbundet har arbetat med folkhälsofrågor främst ur ett barnperspektiv. Tillsammans med Tandläkarförbundet och Vårdförbundet arrangerades ett seminarium om barns kost och hälsa. På EU-nivå har förbundet arbetat med alkoholfrågor inom ramen för CPME. Genom CPME har förbundet engagerat sig och tagit fram synpunkter på ett eventuellt EG-direktiv rörande hälso- och sjukvård. Förbundet bereder frågan ur ett svenskt perspektiv delvis i samarbete med Saco. Förbundet har även genomfört en tobaksenkät i samråd med Läkare mot tobak. 12 www.lakarforbundet.se
Läkarförbundet har fortsatt arbeta utifrån den chefspolicy som togs fram under år 2006 som betonar vikten av att läkare antar chefskapet i vården. Läkarförbundets arbete i ett lokalt sjukhusprojekt har syftat till att uppmärksamma behovet av en kulturförändring i vården för att förbättra patientsäkerheten. Vidare har förbundet medverkat i den 4:e nationella patientsäkerhetskonferensen. Avvikelserapportering och händelseanalyser måste uppmuntras och fokus vridas från dagens blame and shame mot ett fokus på kvalitetssystem och processer. Förbundets vd har medverkat som expert i den under år 2007 tillsatta patientsäkerhetsutredningen. För att värna patienternas och läkarnas intressen av en väl fungerande sjukskrivningsprocess har förbundet fortsatt samarbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum. Forumet har bland annat arbetat för att regeringens s.k. miljardsatsning för en bra sjukskrivningsprocess i sjukvården skall fortsätta efter år 2008 och för mer resurser till den försäkringsmedicinska forskningen. Förbundet har medverkat i ett projekt på Försäkringskassan för att förbättra kommunikationen mellan Försäkringskassa och sjukskrivande läkare. Företagshälsovården och företagsläkarnas utbildning har varit under utredning. Ansvarskommittén lämnade förslag om att bl.a. landstingens uppgifter inom hälso- och sjukvården skall tas över av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner. Förbundet tog ställning till förslagen efter en omfattande internremiss som gav stöd för förbundets sjukvårdspolitik och innebar i huvudsak ett avstyrkande av utredningens förslag. Läkarförbundet har inlett arbetet med en revision av Läkarförbundets etiska regler. Det är angeläget att dessa regler, som innehåller grundläggande etiska utgångspunkter för läkares verksamhet, hålls uppdaterade och är väl kända av läkarkåren. Bland de frågor som behandlats av EAR kan nämnas etiska problem knutna till läkares anmälningsskyldighet till myndigheter. Läkarförbundet har även deltagit aktivt i arbetet inom World Medical Association (WMA). Förbundets ordförande har varit ordförande i WMA:s etikkommitté. Vidare har Läkarförbundet lett den arbetsgrupp inom WMA som arbetar med att revidera Helsingforsdeklarationen. Denna deklaration, som behandlar etik vid forskning som inbegriper människor, är tveklöst ett av WMA:s viktigaste och mest välkända dokument. För att tydliggöra politiken på läkemedelsområdet har förbundet arbetat med ett förslag till nytt läkemedelspolitiskt program. Ett avtal slöts mellan Läkarförbundet å ena sidan och Swedish Medtech och Swedish Labtech å andra sidan om att vi skall verka för att medlemmarna följer riktlinjerna i den överenskommelsen om samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Förbundet har också varit aktivt i den överenskommelse som slöts på EU-nivå mellan medicinteknisk industri och CPME Joint declaration of CPME Eucomed on cooperation between physicians and the medical technology industri. Vidare har förbundet medverkat i den statliga Apoteksmarknadsutredningen. På arbetslivsområdet har frågan om rehabilitering prioriterats. Till detta har sammanställning av statistik över läkares sjukfrånvaro samt pågående politiska förslag för en bättre rehabilitering kopplats. Inom arbetsmiljöområdet har Läkarförbundet medverkat i Arena Sunt Liv där samtliga parter inom kommunala sektorn samarbetar för att stimulera till bättre arbetsmiljöarbete. Läkarförbundet har följt arbetsmarknaden för nyexaminerade och nylegitimerade läkare. Tillgången på AT- och ST-tjänster har varit god. Arbetslösheten bland läkare har varit fortsatt låg. Den Nationella strategin för IT i vård och omsorg har börjat implementeras. Läkarförbundet har aktivt deltagit i ett flertal av de projekt som skall bidra till att IT-strategin omsätts i verklighet. Patientdatautredningen, där förbundet haft en expert i utredningen, lämnade sitt andra betänkande. Läkarförbundet har avgivit remissvar på ett stort antal utredningar samt deltagit i ett antal hearingar. På EU-nivå har förbundet svarat på ett antal enkäter på hälso- och sjukvårdens område. Utbildnings- och forskningsfrågor Läkarförbundet har arbetat med dimensioneringen av läkarutbildningen. Förbundet antog en policy om att bejaka en utökning av antalet utbildningsplatser vid den svenska läkarutbildningen, under förutsättning att utbildningskvaliteten inte blir lidande. En annan fråga som varit aktuell är den om ett nationellt core curriculum. Utbildningsplanerna för läkarutbildningen har arbetats eller håller på att arbetas om på samtliga medicinska fakulteter. För att säkra en likvärdig kvalitet på läkarutbildningarna i landet utreder förbundet möjligheterna för ett nationellt core curriculum. Antagningen till läkarprogrammet är en annan fråga som bevakats. Flera fakulteter prövar nu alternativa urvalsmetoder och Högskoleverket har tagit fram ett vårdprov, www.lakarforbundet.se 13
ett antagningsprov som kan användas vid urvalet till vårdutbildningar. Läkarförbundet är positivt till alla urvalsmetoder som gör lottningsförfarandet överflödigt. Läkarförbundet har träffat företrädare för de medicinska fakulteterna och bland annat diskuterat ovanstående frågor. Läkarförbundet och Läkaresällskapet lanserade Kompetensportföljen, ett internetverktyg för dokumentation och uppföljning av läkarens professionella utveckling. Läkarförbundet har genomfört en kartläggning av hur ledarskapsutbildningarna för ST-läkare ser ut i olika landsting. Frågan har också drivits i det Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring. Som en viktig del i en ökad kvalitet i ST ingår en välfungerande och kontinuerlig inspektionsverksamhet genom SPUR-inspektioner. Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet, SPUR, har därför beslutat om en satsning på SPUR-inspektioner för ST. Arbetet med den nya specialiseringstjänstgöringen har fortsatt. Läkarförbundet har via sin ledamot i nationella rådet för specialiseringstjänstgöring drivit frågor för att förbättra kvaliteten på ST. Läkarförbundet studierektorsnätverk har inbjudits till två konferenser. Läkarförbundet har deltagit i UEMS arbete och innehaft ordförandeskapet för en arbetsgrupp med syfte att förbättra vidareutbildningen i medlemsländerna. Läkarförbundets verkar för att läkare med utländsk utbildning snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen tillsatte en utredning för att se över dagens ordning för vägen till svensk legitimation. I den fortbildningsenkät som Läkarförbundet genomför varje år följs kontinuerligt upp hur mycket fortbildning som läkarna erhåller. Enkäten visade t.ex. att de stora skillnader av antalet fortbildningsdagar som finns mellan olika specialiteter förstärkts. Förbundets arbete rörande utbildningsfrågor kanaliseras delvis via det utbildningsinstitut som förbundet driver gemensamt med Läkaresällskapet och SKL. Regeringens satsning på förstärkning av SK-kurser inom psykiatri har knutits till IPULS. Två projektledare arbetar nu deltid på IPULS med projektet. IPULS har också påbörjat en process för att certifiera Riksstämman och andra liknande kongresser/vetenskapliga möten. I april 2007 antogs ett uppdaterat forskningspolitiskt program. Programmet har fokus på ökad integrering mellan forskning och det kliniska arbetet. Läkarförbundet vill se fler tjänster för läkare med en kombination av forskning och kliniskt arbete. Särskilt för de unga läkarna är det också ett krav att läkare som forskar ska ha minst lika goda löneoch anställningsvillkor som de rent kliniskt verksamma läkarna. Viktigt är också att ha både spets och bredd i forskningen och rekrytera läkare som lärare och förebilder i den grundläggande utbildningen. Internationellt Läkarförbundet bedriver ett relativt omfattande internationellt arbete. Därigenom får Läkarförbundet inflytande på de politiska besluten vilka i ökad omfattning har kommit att beröra hälso- och sjukvårdsområdet. Läkarförbundet är medlem i CPME (Standing Committee of European Doctors), UEMS (European Union of Medical specialists), UEMO (European Union of General Practitioners) och WMA (World Medical Association). Ett nära samarbete sker också med de övriga nordiska länderna inom ramen för der Nordiska läkarrådet (NLR). Sakfrågorna som drivits redovisas under respektive verskamhetsområde. Verksamhetstal och resultatanalys 2007 2006 Deltagit i statliga utredningar 5 1 1 Avgivit remissvar 47 46 Antal SPUR-inspektioner (ST+AT): 78 76 Användare av kompetensportföljen: ST-läkare (mål 10 %) 16 % AT-läkare (mål 20 %) 9 % Extern fortbildning, betalda dagar 8,8 9,4 1 Apoteksmarknadsutredningen, Patientens rätt, Patientsäkerhetsutredningen, Patientdatautredningen, Värdighetsutredningen. Förbrukade resurser 2007 Förbundspolitisk verksamhet 4,8 mkr, varav kansliresurser 3,9 mkr Internationell verksamhet 2,9 mkr, varav kansliresurser 1,3 mkr 14 www.lakarforbundet.se
Kommunikation Syftet med Läkarförbundets kommunikationsarbete är att föra ut information om förbundets verksamhet och de förbundspolitiska budskapen. Läkarförbundets målgrupper delas upp i fyra huvudgrupper: läkare, vårdkonsumenter, samhället och intressenter. Prioriterad verksamhet under året Läkarförbundet har under året avslutat arbetet med att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi och en övergripande, periodiserad kommunikationsplan. Strategin och planen underlättar ett mer genomtänkt, tydligt och strategiskt förhållningssätt till kommunikation på olika nivåer. Läkarförbundet deltog vid politikerveckan i Almedalen. Här arrangerades ett eget seminarium om närsjukvård. Vi anordnade även gemensamma seminarium: med Tandläkarförbundet och Vårdförbundet om barnfetma, med Vårdförbundet om patientsäkerhet och med de andra vårdförbunden inom Saco om primärvård. Förbundet deltog även i en rad andra hälso- och sjukvårdspolitiska debatter. För att träffa medlemmarna har Läkarförbundet bland annat deltagit med monter vid AT- och ST-stämmorna. Likaså deltog förbundet med monter tillsammans med Läkartidningen vid Riksstämman som hölls i Stockholm. I samband med Riksstämman anordnades ett välbesökt Öppet hus i förbundskansliets lokaler. Läkartidningen är förbundets huvudsakliga presskanal. I tidningens ledare kommuniceras politiska ståndpunkter och var tredje vecka publiceras sidor med information från Läkarförbundet. Vid särskilt angelägna nyheter som behöver delges medlemmarna skickar förbundet ut ett nyhetsbrev till samtliga medlemmar som har angivet e- postadress. Nyhetsbreven har varit ett effektivt sätt att ge medlemmarna information om avtalsrörelsen som bedrevs och avslutades under året. Under sensommaren lanserades en ny mer funktionell hemsida. Vår webbplats www.lakarforbundet.se är den primära kanalen för medlemsinformation. Läkarförbundets delföreningar har också haft tillgång till den nya tekniska plattformen för sina specifika hemsidor. Läkarförbundet har i samarbete med MSF under året genomfört arbetsmarknadskvällar med AT-information vid samtliga sex utbildningsorter. Här informerades studenter bland annat om hur man söker AT. Landstingen, Läkartidningen och Läkarförbundets lokalförening på respektive ort bjöds in och MSF:s lokalavdelningar stod för det praktiska arrangemanget. En marginell minskning har skett av medlemsantalet. Rekryteringsmålet på 300 nya yrkesverksamma och studentmedlemmar netto per år har således inte uppnåtts. Nettominskningen blev 73 färre medlemmar i dessa grupper. Läkarförbundet har under året intensifierat satsningen på medlemsrekrytering. Yngre läkare och läkare med utländs utbildning har en lägre anslutningsgrad och är prioriterade målgruppper i rekryteringsarbetet. Verksamhetstal och resultatanalys 2007 2006 Antal yrkesverksamma/ studerande medlemmar netto: -73 216 Antal pressmeddelanden: 12 20 Antal e-postadresser till medlemmar (% av totalen): 28 980 (74) 27 359 (70) - Varav yrkesverksamma 21 960 (76) 20 875 (72) - Varav studenter 4 151 (93) 4 022 (89) - Varav pensionärer 2 869 (52) 2 462 (44) Förbrukade resurser 2007 Kommunikation 4,9 mkr, varav kansliresurser 2,0 mkr www.lakarforbundet.se 15
Organisation Förtroendemannaorganisation Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. 2007 års fullmäktigemöte hölls i november i Stockholm. Under mötet behandlades 42 motioner i utskott och i plenum. Vidare behandlades två av centralstyrelsen framlagda propositioner som rörde flexibel pensionsålder för pensionärer samt det s.k. obligatoriet för pensionärsmedlemmar. Ledamöterna i Centralstyrelsen har en aktiv del i förbundsarbetet. Förbundets presidium består av förbundsordföranden samt förste och andre vice ordförandena. VD deltar vid presidiets möten. Presidiet har till uppgift att planera CS:s arbete, företräda förbundet externt och internt samt behandla ärenden som CS bemyndigar presidiet att avgöra. Såväl lokalföreningarna som specialitetsföreningarna håller representantskapsmöten, vilka är rådgivande till centralstyrelsen. En konferens med ordförandena i lokalföreningarna, förbundets presidium och tjänstemän från kansliet genomförs årligen. CS har det yttersta ansvaret i det verkställande arbetet. Som beredande organ i detta arbete använder CS regelmässigt ett antal råd, delegationer och arbetsgrupper. Arbetslivsgruppen (ALG) leder och samordnar förbundets arbete inom arbetslivsområdet inklusive det kollegiala nätverket. Etik- och ansvarsrådet (EAR) handlägger förbundets yrkesetiska frågor och marknadsföringsfrågor rörande läkarverksamhet. Rådet bevakar de delar av hälso- och sjukvårdsförfattningarna som anknyter till läkarnas yrkesansvar. Förhandlingsdelegationen (FD) leder förbundets förhandlingar och är beredningsorgan till CS vad gäller principiella och övergripande frågor. Internationella utskottet (IU) är ett samordnings- och diskussionsforum, vars ledamöter består av förbundets eller berörda delföreningars chefsdelegater i olika internationella läkarorganisationer samt tjänstemän. Rådet för läkemedel och medicinteknik (RLM) hanterar läkemedelsfrågor ur såväl medicinska, politiska och etiska aspekter samt utvecklar förbundets läkemedelspolitiska program. Vidare bevakar rådet frågor rörande medicinteknisk industri. Läkarförbundets IT-råd bevakar och påverkar den nationella IT-politiken inom vårdområdet. Utbildnings- och forskningsdelegationen (UFO) svarar för inriktning och beredning av förbundets utbildningsoch forskningsfrågor. Verksamhetstal och resultatanalys Grupp Antal ledamöter Antal möten Varav (inkl adjungerad) Internatdagar FM 141 1 2 CS 15 13 Presidiet 3 9 Valberedning 5 4 Lok.repskap ca 65 4 Ordf.konferens ca 30 1 3 Spec.repskap ca 30 3 IU 12 3 FD 7 14 EAR 7 5 2 ALG 5 7 4 UFO 11 5 2 RLM 8 5 IT-råd 4 4 Kommentar: Sekreterare i grupperna är tjänstemän. Förutom sekreterarna ingår ytterligare tjänstemän i planeringen inför och medverkan under mötena. Huvuddelen av det arbete som verksamheten i grupperna resulterar i drivs vid sidan om själva mötestillfällena. Förbrukade resurser 2007 För parlamentarisk central organisation 8,0 mkr, varav kansliresurser 2,3 mkr För delegationer och råd 3,3 mkr, varav kansliresurser 1,7 mkr För service till delföreningar och stiftelser 3,0 mkr, varav kansliresurser 2,9 mkr För medlemsadministration 2,8 mkr, varav kansliresurser 2,0 mkr För kansligemensamma kostnader som inte är allokerade i övriga verksamhetsområden 30,0 mkr 16 www.lakarforbundet.se
Kansliorganisation Läkarförbundets kansli har en central roll i arbetet. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten och rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet skall vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av fyra avdelningar; VD-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession samt Administrativa avdelningen. Den 31 december 2007 hade kansliet 59 medarbetare anställda. Verksamhetstal och resultatanalys Redovisning för antal juridiska enheter: 9 Löneredovisning för antal juridiska enheter: 5 Hanterade samtal i telefonväxeln: ca 60/timme Personalstruktur förbundskansliet 2007 2006 Män Kvinnor Män Kvinnor Antal anställda 21 38 19 39 Avd.chefer inkl. VD 1 3 1 3 Genomsnittsålder 47 49 49 47 Antal (t.v anst) som slutat 4 3 3 3 Nyrekryteringar t.v anst 4 4 4 1 Tillfälligt anställda 1 0 0 4 Föräldra-/tjänstledighet 2 4 3 4 2007 2006 Förbundskansliets ledningsgrupp Bakre raden från vänster: Anders Bengtsson (avd chef Politik och Profession), Rolf Kristensson (tf verkställande direktör) Främre raden från vänster: Ulrika Edwinson (avd chef Arbetsliv och juridik), Inger Löfvander (personalchef och avd chef Administration), Björn Druse (ekonomidirektör). Män och kvinnor i % Total sjukfrånvaro 4,24 3,15 (av total årsarbetstid) Långtidssjukfrånvaro 2,50 1,76 (mer än 14 dagar) Korttidssjukfrånvaro 1,74 1,39 foto: Anders Anjou, 2008 www.lakarforbundet.se 17
Läkartidningen Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinskt vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och den ska vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom läkarkåren. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen drivs affärsmässigt och ska ge avkastning till ägaren. Tidningen finns dels i magasinsform, dels på nätet. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Prioriterad verksamhet År 2007 präglades av att verksamheten inom tidningen konsoliderades efter det första året (2006) som medlemstidning fullt ut. De redaktionella satsningarna på temanummer fortsatte och under året presentares sju temanummer, jämfört med fyra året dessförinnan. Teman var Patientsäkerhet, KOL, Ortopediska operationer, Huvudvärk, Diastolisk hjärtsvikt, Medicinsk utbildning och Miljö och hälsa. Det sistnämnda var en del av det nummer av tidningen som kom ut i samband med Läkaresällskapets Riksstämma i november. I juni presenterades en ny version av lakartidningen.se och i september anställdes en webbchef med uppgift att utveckla sajten redaktionellt. I oktober nådde antalet besök rekordsiffran 201 000. Detta kan jämföras med att den månadsvisa besökssiffran vid slutet av 2006 låg på 150 000. Det ökade antalet besök gjorde också att sajten blev alltmer efterfrågad som annonskommunikatör. Det ökade intresset för förlaget återspeglas också det faktum att antalet inkomna manuskript låg på över 700 och att antalet debattinlägg steg till 576, vilket är en tjugoprocentig ökning sedan föregående år. Läkartidningen var tillsammans med förbundet representerad vid Läkaresällskapets Riksstämma i Stockholm i november. Tidningen arrangerade där tre symposier över ämnena vinst i vården, kultursjukdomar och människovärdet i vården. På stämman delades också ut pris till årets bästa artiklar. Ekonomiskt var resultatet för 2007 mindre tillfredsställande än året dessförinnan. Kostnaderna hölls i balans medan läkemedelsindustrins minskade annonsbudgetar återspeglades i minskade annonsvolymer på framförallt produktsidan. Även platsannonsvolymen minskade något, men webbannonsförsäljningen fördubblades under 2007, dock från en låg nivå. 18 www.lakarforbundet.se
Verksamhetstal och resultatanalys TS-kontrollerad upplaga: 40 400 (2006: 38 500) Antal läsare enligt Orvesto näringsliv: 59 000 (2006: 53 000) Utgivningsfrekvens: 42 ggr/år (2006: 42) Hur läsarna uppfattar Läkartidningen: 1 92 % av läsarna anser att tidningen är trovärdig 91 % anser att tidningen är informativ 88 % anser att tidningen är aktuell Sammanfattande omdöme: 91 % av läsarna anser att tidningen är mycket bra och ganska bra. 1 Läsarundersökning genomförd perioden mars maj 2007 Besöksfrekvens på lakartidningen.se i dec: 200 000 besök enligt Webalyzer (2006:150 000) Marknadsandel platsannonser: 65,5 % (2006: 64 %) Marknadsandel produktannonser: 31,6 % (2006: 30,7 %) Resultat: 10,2 mkr Personalstruktur Läkartidningen 2007 2006 Män Kvinnor Män Kvinnor Antal anställda 13 22 11 24 Avd.chefer inkl. VD 1 1 1 1 Genomsnittsålder 53 53 57 51 Antal (t.v anst) som slutat 0 1 0 1 Nyrekryteringar (t.v anst) 1 2 0 0 Tillfälligt anställda 1 2 0 2 Föräldra-/tjänstledighet 0 2 0 2 Män och kvinnor i % 2007 2006 Total sjukfrånvaro 2,76 2,93 (av total årsarbetstid) Långtidssjukfrånvaro 1,51 1,61 (mer än 14 dagar) 100 Hur läsarna uppfattar Läkartidningen 1: Korttidssjukfrånvaro 1,25 1,32 80 60 40 20 92 % anser att tidningen är trovärdig 91 % anser att tidningen är informativ 88 % anser att tidningen är aktuell 0 1 Läsarundersökning genomförd perioden mars maj 2007 www.lakarforbundet.se 19