Merkostnader för livsmedel vid sju specialkoster 2001

R A P P O R T 2001:8 Merkostnader för livsmedel vid sju specialkoster 2001

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkoster 6 Generella merkostnader för specialkoster 6 Enklare justeringar av merkostnadsschabloner 7 Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer, tabell 4 resp tabell 5 9 Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost 10 Referat av två tidsundersökningar 11 Matkorgen (jämförkost), matsedel 13 Fettreducerad kost 17 Fettreducerad kost, tabell 19 Fettreducerad kost, matsedel 20 Glutenfri kost 24 Glutenfri kost, tabell 26 Glutenfri kost, matsedel 28 Kost vid diabetes 32 Kost vid diabetes, tabell 33 Kost vid diabetes, matsedel 35 Kost vid laktosintolerans 39 Kost vid laktosintolerans, tabell 40 Kost vid laktosintolerans, matsedel 42 Komjölksfri kost 46 Komjölksfri kost, tabell 48 Komjölksfri kost, matsedel 50 Komjölk- och äggfri kost 54 Komjölk- och äggfri kost, tabell 56 Komjölk- och äggfri kost, matsedel 58 Äggfri kost 62 Äggfri kost, tabell 64 Äggfri kost, matsedel 66 sid.

Inledning Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som behandlas med specialkost. Konsumentverket har undersökt merkostnader för sju specialkoster; fettreducerad kost, glutenfri kost, kost vid diabetes, kost vid laktosintolerans, komjölksfri kost, äggfri kost samt komjölks- och äggfri kost. Resultatet redovisas i denna rapport dels som allmänna kommentarer dels i form av merkostnadsschabloner. Schablonerna, som avser livsmedelskostnad för en person, behöver ofta kompletteras för att ge en rättvisande bild av den faktiska merkostnaden för hushållet. När en eller flera medlemmar av hushållet behöver följa en specialkost, påverkas ofta hela hushållet. Schablonen kan också behöva justeras när individuella förutsättningar skiljer sig väsentligt från de förutsättningar som antas i schablonen. Specialkosterna kan direkt jämställas med läkemedelsbehandling, i flera fall är specialkosten den huvudsakliga behandlingen av sjukdomen. Till skillnad från de allmängiltiga sambanden mellan kost och hälsa, där kostvanor snarare än enskilda måltider inverkar på hälsan, finns ett omedelbart samband mellan hälsa och en omsorgsfullt tillämpad specialkost. Exempelvis orsakar livsmedel som innehåller gluten eller mjölkprotein snabbt skador hos den som är överkänslig för dessa ämnen. Det går inte att tänja på kvalitetskraven för att på så vis kunna köpa billigare eller mer lättlagade matvaror. Det finns mycket små möjligheter att spara in tid, pengar och arbete genom bättre planering och mer genomtänkta varuval. En misskött diet medför dessutom ofta högre risk för följdsjukdomar. Förutom lidande för den enskilde medför ett ökat vårdbehov avsevärda kostnader för samhället. Vid bedömningar av merkostnaden för specialkost är det således angeläget att ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden. De undersökta specialkosterna är vanliga och möjliga att schablonisera. Av resursskäl har antalet merkostnadsschabloner måst begränsas. Urvalet av specialkoster har gjorts efter kontakter med dietister och patientorganisationer. Vi har också tagit hänsyn till vilka specialkoster som Konsumentverket oftast får frågor om. Urvalet innebär inte någon värdering av merkostnader för specialkoster som vi inte undersökt. Från och med 1997 redovisas inte längre merkostnader för proteinreducerad kost. Dessa schabloner är inte särskilt efterfrågade, troligen på grund av att behandling med proteinreducerad kost har blivit mindre vanlig. För ytterligare upplysningar kontakta; Barbro Turesson tel 08-429 06 20 Anna Lundstedt tel 08-429 06 17 5

Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkost Konsumentverkets Matkorg - utgångspunkten för jämförelserna Matkorgen talar om hur mycket näringsriktig mat kan kosta. Den är baserad på en 4- veckors matsedel och bygger på vanlig mat som är näringsriktig, varierad och prisvärd. Maten följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. De maträtter som ingår är vanliga, bland annat ingår mat från KF:s så kallade 10-i-topplista över vanliga rätter. De allra flesta livsmedlen är vanliga och tillgängliga i hela landet. Tillagningsmetoderna är relativt enkla och varierar från måltid till måltid. Matsedeln omfattar frukost, lunch, middag samt 1-2 mellanmål. Matsedeln består av en blandning av färdiglagad (bekvämmat) och hemlagad mat (råvarumat). Exempel på färdiglagad mat som ingår är köttbullar, potatissoppa, fiskpinnar och pytt i panna. Allt bröd köps. Exempel på maträtter som tillagas från råvaror är fiskgratäng, köttfärssås och pizza. Förändringar av Matkorgen för de olika specialkosterna Matkorgens matsedel har förändrats så att den kan användas av personer som följer de sju undersökta specialkosterna. I första hand har enstaka livsmedel bytts ut. I den laktosfria matsedeln lagas exempelvis pannkakor på låglaktosmjölk. Varianter av industrilagade rätter och sammansatta livsmedel som köttbullar och leverpastej har valts som (enligt ingrediensförteckningen) fyller de krav respektive specialkost ställer. När en maträtt inte har kunnat anpassas på detta sätt har den ersatts med en rätt som i görligaste mån motsvarar den utbytta rätten ur både närings- och bekvämlighetssynpunkt. För personer med extremt svår överkänslighet är det tveksamt om alla matsedlarnas industrilagade färdigrätter och smörgåspålägg kan användas. En specialkost som bygger på att all mat lagas från råvaror i hemmet skiljer sig dock väsentligt från vår referens - Matkorgen - vad gäller bevämlighet, tidsåtgång och kostnader. Konsumentverkets undersökning har begränsats till en jämförelse i kronor mellan bekvämlighetsmässigt jämförbara alternativ. Prisuppgifter Prisuppgifterna är baserade på en prismätning i Örebro under april 1999 som i samarbete med Konjunkturinstitutet räknats upp med en prognos för prisutvecklingen under år 2001. Generella merkostnader för specialkoster Specialkost minskar möjligheten att spara genom att handla klokt För den som behöver specialkost finns det mindre besparingar att göra på att handla ekonomiskt än för dem som kan välja ur hela varuutbudet. De livsmedel som uppfyller specialkosternas krav hör oftast till de dyrare inom produktgruppen och tillfälliga prissänkningar förekommer mindre ofta. 6

Dubbla varor eller en dyrare vara för hela hushållet I vår matsedel ingår en del charkuterier med begränsad hållbarhet. Det kan vara billigare för hushållet att hela familjen äter en, i och för sig dyrare, leverpastej än att köpa två olika, om detta leder till ett större svinn. Dessutom kan det finnas sociala skäl för att inte särbehandla ett barn mer än vad som är absolut nödvändigt. Om den som måste äta specialkost inte själv kan ta ansvar för att välja rätt förpackning finns det även hälsoskäl som talar för att ha en enda typ av livsmedlet tillgängligt. Exempel på merkostnader för att låta hela hushållet använda vissa specialkostvaror anges under respektive kost. Hushållets storlek påverkar kostnaden De förpackningsstorlekar som ingår i Matkorgen och som i första hand valts i specialkosterna är anpassade för ett hushåll med fyra personer. De flesta livsmedel som ingår i specialkosterna är "vanliga livsmedel". För en persons hushåll beräknas kostnaden öka med 100 kr/månad om man väljer att köpa småförpackningar där det är möjligt. På motsvarande sätt kan storförpackningar minska Matkorgens kostnad med ca 1%. För att kunna utnyttja storförpackningar krävs goda förvaringsmöjligheter både i frys och skafferi. Det finns sällan så många förpackningsstorlekar att välja på för specialprodukterna. Måltider utanför hemmet Konsumentverkets matkorg omfattar mat för en månad där all mat lagas i hemmet. En specialkost förorsakar speciella problem vid måltider utanför hemmet. Vuxna som är hänvisade till personalrestauranger o dyl kan vara tvungna att välja bland dyrare á la carte-rätter i stället för ordinarie "dagens rätt"-alternativ. För barn krävs många gånger specialarrangemang hemifrån i samband med måltider i förskola och hos kamrater. Över huvud taget kräver ett barn som behöver specialkost åtminstone under vissa perioder mer tillsyn än barn som kan äta all sorts mat. I Matkorgen ingår inte livsmedelskostnader för högtidsdagar eller nöjen i form av restaurangbesök. För den som äter specialkost kan det således finnas merkostnader även under dessa poster i budgeten. Enklare justeringar av merkostnadsschabloner Livsmedelsanvisning och andra ersättningar för vissa specialkostvaror. I Sverige finns för närvarande både nationella och kommunala system som berör hushållens kostnader för specialkost. Konsumentverkets schabloner för merkostnad bygger på att alla livsmedel köps i vanliga butiker. Kostnaden för specialkost jämförs i tabeller med matkorgen och jämförelsen är uppdelad i olika livsmedelsgrupper. Schablonerna kan därför justeras för dem som får vissa livsmedel på annat sätt, till exempel genom livsmedelsanvisning till fast pris. Vid en sådan justering måste man ta hänsyn till att merkostnader ofta finns i fler livsmedelsgrupper än den som berörs av anvisningen och att det i en livsmedelsgrupp kan ingå både vanliga livsmedel 7

och speciallivsmedel. I den glutenfria kosten har vi redovisat hur stor andel av spannmålsposten som består av vanliga livsmedel respektive speciallivsmedel. Kombinerade specialkoster En del personer måste föra en kombinationsdiet. I rapporten har vi undersökt kombinationen komjölk- och äggfri kost. Genom att uppmärksamma vilka livsmedelsgrupper som påverkas mest i de olika specialkosterna kan man få en viss hjälp att bedöma merkostnaden för den kombinerade specialkosten. Övriga specialkoster Vid beräkningar av merkostnader vid specialkoster som inte undersökts i denna rapport kan Konsumentverkets Matkorg utgöra en bas för jämförelsen. Kostnaderna för de respektive specialkosterna måste sedan uppskattas från fall till fall. Det kan underlätta beräkningen att notera vilka livsmedelsgrupper som särskilt påverkas. Kostnaden för en livsmedelsgrupp påverkas både av om speciella krav måste ställas på enskilda produkter, t ex att en viss ingrediens inte får ingå, och av om livsmedelsgruppen utgör en större eller mindre andel av den totala kosten jämfört med Matkorgen. De generella merkostnader som diskuteras på sid 8-9 gäller även andra specialkoster än de undersökta. Vid jämförelsen med Matkorgen måste också tidsaspekter uppmärksammas. Olika åldersgrupper och andra energinivåer I rapporten presenteras merkostnader för en kvinna, en man och ett barn 4-6 år gammalt. Matsedeln är densamma med undantag för drycker. Mjölk, vatten, mjölkchoklad och läsk förekommer i matsedeln för barn och motsvaras av mjölk, vatten, lättöl, kaffe och te för de vuxna. En schabloniserad merkostnad för åldrar/energinivåer som inte finns med i våra tabeller beräknas på följande sätt: 1. Bestäm om schablonen för barn eller vuxen ligger närmast till hands att använda. 2. Räkna ut merkostnaden per energienhet (kr/kj alternativt kr/kcal) i den grupp som ligger närmast (barn, kvinna, man). Uppgifterna hämtas ur de tabeller som jämför kostnaderna för Matkorg och respektive specialkost. 3. Multiplicera merkostnaden per energienhet med den energinivå som är aktuell för den grupp/person man vill ta fram merkostnaden för, se tabell på sidan 11. Obs! Energi beräknas här i Megajoule (MJ). 1 MJ = 1000 kj (kilojoule). Exempel på justering av schablon för pojke 12 år med glutenfri kost: 1) Barnmatsedeln väljs med hänsyn till måltids- och mellanmålsdrycker. 2) Vid energinivån 7000kJ (barn 4-6år) är merkostnaden 3265 kr/år enligt tabell sid 29. Det vill säga 3265 kr/7,0 MJ = 466,42 per MJ och år. 3) Enligt Svenska Näringsrekommendationer anges medelintaget för en 12-årig pojke vara 9,8 MJ. Energinivån 9,8 MJ kan då beräknas medföra en merkostnad på 466,42 x 9,8 = 4571 kr/år. Avrundat till närmaste 5-krona blir detta 4570 kr/år. 8

Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer, tabell 4 resp tabell 5 Tabell 4. Referensvärden för energiintag hos grupper av vuxna vid moderat och låg fysisk aktivitet. Grupp Vid stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden 1 (PAL 2 =1,9) Medelintag (spridning) MJ/dygn Vid stillasittande arbete eller begränsad fysisk aktivitet på fritiden. (PAL 2 =1,6) Medelintag (spridning) MJ/dygn MÄN 3 19-30 år 31-60 år 61-75 år >75 år 13,9 13,5 12,2 11,2 (12,7-15,2) (12,5-14,4) (11,2-13,1) (10,5-11,8) 11,7 11,4 10,2 9,4 (10,7-12,8) (10,6-12,2) (9,4-11,0) (8,8-9,9) KVINNOR 3 19-30 år 4 31-60 år 4 61-75 år >75 år 11,0 10,8 9,9 9,7 (9,7-12,2) (10,1-11,4) (9,1-10,5) (8,9-10,5) 9,2 9,1 8,3 8,2 (8,2-10,2) (8,5-9,6) (7,7-9,0) (7,5-8,8) 1 Sport eller annan fysisk aktivitet 4-5 gånger per vecka omfattar minst 30 min. 2 PAL = fysisk aktivitetsnivå; total energiomsättning dividerat med basalomsättning (BMR). 3 Som referenspersoner har valts en man med en kroppsvikt på 70 kg och en kvinna på 60 kg. Spridningen motsvarar 10 kg. 4 Som referensnivå för genomsnittlig ökning av energibehov uner de två sista trimestrarna av graviditeten används 1,1 MJ och under amningen 2,0 MJ/dag. Detta förutsätter att den andel av energiomsätttningen som kan hänföras till fysisk aktivitet är oförändrad. Hos många gravida/ammande uppvägs det ökade behovet av en nedsatt fysisk aktivitet. Tabell 5. Referensvärden för energiintag hos barn i olika åldrar Grupp Ålder Vikt (kg) Medelintag (Spridning) MJ/dygn 1 Barn 1 månad 3 månader 1/2-1 år 1-3 år 4,4 6,2 9,0 14,7 2,1 2,6 3,6 5,9 (1,5-2,7) (2,0-3,2) (2,5-4,8) (3,2-7,3) Pojkar 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19,3 27,8 41,3 61,8 7,1 8,5 9,8 11,3 (5,2-9,3) (6,2-11,2) (6,0-13,6) (6,7-15,1) Flickor 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19,1 27,3 43,0 55,4 6,8 7,5 8,4 9,0 (4,7-9,2) (5,3-9,8) (4,9-11,3) (6,2-11,3) 1 För åldersgruppen 11-14 år är PAL (fysisk aktivitetsnivå, dvs total energiomsättning dividerat med basalomsättning, BMR) satt till 1,65 och 1,55 för pojkar respektive flickor och för åldersgruppen 15-18 år används PAL = 1,58 respektive 1,50. Spridningen är baserad på variationer i kroppsvikt = 2 SD. 9

Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost Specialkost för ofta med sig att mer tid och pengar måste läggas på maten, Konsumentverket har inte tagit fram schabloner för mertid. En del uppgifter är svåra att schablonisera, mertid för matinköp påverkas till exempel av var man bor och vilket utbud som finns lätt tillgängligt. Av resursskäl har vi inte utrett frågan om vissa mertidsuppgifter skulle kunna schabloniseras. Vi ger dock några allmänna kommentarer som bör beaktas. Dessutom refererar vi två undersökningar som rör tid för arbete i samband med måltider. Mertid för matlagning, disk och inköp Ett hushåll där någon eller några, men inte alla, medlemmar behöver äta specialkost kan antingen försöka anpassa hela hushållets mathållning till specialkosten eller konsekvent genomföra en "dubbel mathållning". I det förra fallet omfattas hela hushållet av merkostnader, i det senare fallet kommer tidsåtgången för inköp och köksarbete att närma sig två hushålls. I många hushåll är tiden en knapp resurs. Särskilt i barnfamiljer kan det också finnas sociala skäl att inte särbehandla den som behöver specialkost mer än vad som är absolut nödvändigt. I början medför specialkosten en avsevärd mertid. På ett helt annat sätt än tidigare måste varje måltid övervägas. De blir nödvändigt att lära sig mer om vilka livsmedel och maträtter som är lämpliga och vilka som kräver särskild försiktighet. Med tiden blir de speciellt anpassade maträtterna vardagsmat och hushållet får en viss rutin för hur måltiderna planeras o s v. Hushållet får en större varukännedom och erfarenhet av var produkter som passar in i specialkosten kan köpas. Mertiden minskar, men försvinner knappast helt. Det kommer alltid att fordras extra omsorg, och därmed viss mertid, att konsekvent följa en specialkost. Mertiden för att läsa ingrediensförteckningar kan aldrig rationaliseras bort. Livsmedelsindustrin är en bransch som ständigt utvecklar och förändrar sina produkter. Den som måste utesluta vissa ämnen ur sin kost kan alltså inte lita på att gammal kunskap håller. När "dubbla rätter" lagas till samma måltid uppstår alltid en viss mertid för matlagning och disk. Mertid för resor kan förekomma om de vanliga inköpsställena har ett dåligt utbud av specialprodukter och andra livsmedel som fyller specialkostens krav. I hushåll med svår överkänslighet och/eller dålig tillgång till butiker med specialkostanpassat varuutbud kan mertiden för matlagning bli avsevärd. I dessa fall får matlagningen i hög grad baseras på råvaror utan den tidsbesparing som hel- och halvfabrikat kan ge. 10

Referat av två tidsundersökningar Statistiska centralbyråns tidsanvändningsundersökning Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt hur personer (20-64 år) använder sin tid. Uppgifterna finns presenterade i rapporterna "Tidsanvändningsunder-sökningen 1990/91" och "I tid och otid". Hushållstyp, ålder och kön spelar stor roll för hur mycket tid den enskilda lägger ned på hushållsarbete och inköp av dagligvaror. Tidsåtgången för hushållsarbete, som förutom arbete runt måltider även omfattar tvätt, städning mm varierar mellan 3 timmar för män 20-24 år som bor hos föräldrarna, till 20 timmar 45 minuter för sammanboende kvinnor 45-64 år. Kvinnor i hushåll med barn lägger genomsnittligt ned mellan knappt 16 och drygt 20 timmar per vecka på hushållsarbete. Omkring hälften av hushållsarbetet utgörs av matlagning, disk och avdukning. Uppgifter om tid per vecka har tagits från tabellerna 8 och 30 i Tidsanvändningsundersökningen 1990/91 (SCBs rapport 80, tabeller). Genomsnittlig tid för aktiviteter för personer (20-64 år) Kvinnor Män Alla Alla (tim, min/v) (tim, min/v) (tim, min/v) (tim, min/ mån) Matlagning 5,41 2,34 4,06 17,51 Brödbakning 0,52 0,04 0,28 2,03 Egenproduktion av livsm. 0,09 0,09 0,09 0,39 Diskning, avdukning 2,54 1,04 1,54 8,16 Hushållsarbete totalt (inkl städning, tvätt mm) 17,22 6,36 11,55 51,55 Inköp av dagligvaror 1,07 4,52 Resor i samband med hemarbete 3,04 13,22 Konsumentverkets undersökning "Tid för mat" I Konsumentverkets rapport 1992/93:19 "Tid för mat" jämförs tidsåtgången för arbete i samband med måltider som baseras helt på matlagning från råvaror (Råvarukorg), med tidsåtgången för måltider baserade på hel- och halvfabrikat (Bekvämkorg). I rapporten jämförs även tidsåtgången med och utan extra hushållsmaskiner. Undersökningen omfattar två veckors måltider för ett hushåll med fyra personer (man och kvinna i 35-årsåldern, pojke 13 år och flicka 5 år). Hela hushållet beräknas äta lunch utanför hemmet under vardagar. De måltider som ingår är frukost, mellanmål och middag alla dagar samt lunch lördag och söndag. Tidsåtgången har sedan räknats upp för att motsvara en hel månad. 11

Råvarukorg timmar/månad Bekvämkorg timmar/månad Total tid utan maskiner 55,5 36,5 Total tid med maskiner 45 29 Arbetstid utan maskiner 48 34 Arbetstid med maskiner 41,5 28,5 Tid för efterarbete utan maskiner 12,5 11 Tid för efterarbete med maskiner 8 7 Tid fram till måltid: Middag, genomsnitt 66 minuter 34 minuter I arbetstiden igår: Aktiv tid: Tillagning, dukning, efterarbete Arbetstid: Aktiv tid + kortare väntetider (< 10 min) + ev paustid Väntetid: Mer än 10 minuters sammanhängande väntetid, beräknas kunna utnyttjas för andra uppgifter än matlagning: Total tid: Arbetstid + väntetid: Tid fram till måltid: Tillagning, dukning + väntetid I alternativen "med maskiner" användes matberedare, elvisp, diskmaskin och mikrovågsugn förutom grundutrustning (spis, kokkärl mm). Konsumentverkets undersökning om tid för mat är inte tillräckligt omfattande för att ge säkra generella slutsatser men kan ge vägledning om de tidsskillnader som föreligger mellan olika matberedningsalternativ. Sedan 1995 består Konsumentverkets Matkorg av en blandning av råvaror och bekvämvaror. Den kan därför inte direkt jämföras med de två korgar som undersökts i tidsstudien. 12

Matkorgen (jämförkost) MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos mjölk, smörgås leverpastej juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat- och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avocado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad 13

MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Fil m müsli, äppelmos smörgås m kaviar/ medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och baconpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Blodpudding Fiskgryta m rotsaker vitkålssallad m lingon Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, sallad, gurka isbergssallad äppelsmulpaj, grädde 14

MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk och Middagssallad m bönor och majs potatis dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj 15

MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna Spagetti m tomat- och löksås och stekt ägg rödbetor Torsdag Blodpudding Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor hallon och blåbär m mjölk Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis ostkaka m sylt sallad Understrukna maträtter anger att färdiglagade rätter, ofta djupfrysta, har använts. 16

Fettreducerad kost Den fettreducerade kosten har utvecklats speciellt för personer där sista delen av tunntarmen har opererats bort eller där nedre delen av tunntarmen (distala ileum) är inflammerad och gallsaltomsättningen rubbad. Detta kan exempelvis vara orsakat av Crohns sjukdom (en kroniskt förlöpande tarmsjukdom av okänd orsak) eller cancer. Personer som ordineras fettreducerad kost har ofta genomgått en eller flera tarmoperationer, i en del fall har en stomi erhållits. Fettreducerad kost används i dessa fall för att behandla diarréproblem. När nedre delen av tunntarmen inte fungerar kan gallsalter inte tas upp i normal utsträckning. Gallsalterna når tjocktarmen, liksom efter en tid även fett. Tjocktarmen påverkas bl a så att vatten inte tas upp i tillräcklig omfattning. När fettet passerar tjocktarmen uppstår även fettdiarréer. Fettreducerad kost kan alltså ge en avsevärt minskad avföringsfrekvens och förbättrar även upptaget av divalenta joner som magnesium och kalcium. Fettreducerad kost bidrar också till att förhindra uppkomsten av njursten. Vid ileostomi liksom vid colostomi passerar tarminnehållet direkt ut genom bukväggen. Personer som har stomi ordineras i allmänhet inte fettreducerad kost såvida inte den nedersta delen av tunntarmen har avlägsnats. Vid stomi utgör problem med stora flöden en motsvarighet till diarréer. I vissa av dessa fall, särskilt vid påtaglig kalcium-, magnesium- eller zinkbrist ordineras fettreducerad kost. En kostomläggning resulterar då i allmänhet i att tunntarmsflödet minskar något. Det medför stora förändringar att gå över från en vanlig kost till en fettreducerad specialkost. En dietist behöver alltid vara inkopplad för att utbilda och följa upp den nya kostregimen. Observera att denna fettreducerade kost inte är lämplig för människor som behöver minska sin vikt eller sänka sitt triglycerid- eller kolesterolvärde. Matsedelns sammansättning Människor med betydande tunntarmsförändringar eller där stora delar av tunntarmen är bortopererad är ofta uttalat avmagrade och behöver en fettreducerad kost med högt energiinnehåll. Energinivån för kvinna med fettreducerad kost har därför lagts på 12 500 kj (3 000 Kcal) och för man på 14 700 kj (3 500 Kcal). Det medför betydligt större portioner än i Matkorgen. Samtidigt skall fettet hållas extremt lågt, 40-50 g per dag. Eftersom mängden mat blir så stor har vi delat upp den på fler mellanmål än i Matkorgen. Matfettet har reducerats till ett minimum. Inget matfett används till smörgåsar och mycket små mängder fett används till stekning. Fettet som används har mycket hög halt av essentiella (livsviktiga) fettsyror. Feta kött- och charkuterivaror har uteslutits. 17

Energibehovet har istället tillgodosetts genom att låta stora portioner av spannmål, grönsaker, roter, magra produkter av kött och fisk ingå i matsedeln. Vissa grönsaker med kraftigt skal, eller långa "trådar" har uteslutits då de kan orsaka problem med stopp i tarmen. Smörgås ingår i måltiderna. Måltidsdrycker: minimjölk till lunch, lättöl till middag Den fettreducerade kosten finns endast beräknad för vuxna 18

KONSUMENTVERKET FETTREDUCERAD KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för fettreducerad kost Livsmedelsgrupper Kvinna Man Matkorg Fettreducerad Matkorg Fettreducerad (8 500 kj) kost (12 500 kj) (11 500kJ) kost (14 700 kj) kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 45 100 60 132 68 100 66 97 (exkl bröd) Matbröd 121 100 168 139 145 100 239 165 Mejeriprodukter 143 100 332 232 185 100 397 215 Matfett 22 100 2 9 28 100 2 7 Potatis, roter 75 100 123 164 109 100 139 128 Kött och charkuteri- 203 100 358 176 259 100 377 146 varor Fisk 97 100 151 156 128 100 182 142 Ägg 12 100 21 175 17 100 23 135 Grönsaker 103 100 132 128 132 100 148 113 Frukt och bär 153 100 467 305 162 100 497 307 Övrigt 79 100 133 168 93 100 165 177 Summa en månad 1 053 100 1 947 185 1 326 100 2 235 168 Summa per år 12 636 23 364 15 912 26 820 Merkostnad per år 10 730 10 910 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 19

Fettreducerad kost MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos minimjölk, smörgås, mager leverpastej, mjukost (4%) juice och te MELLANMÅL I Frukt, juice II Kaffe, smörgås m mjukost(4%)/messmör skorpa/maräng, kex m marmelad, KVÄLLSMÅL Nyponsoppa, skorpa LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta med äpple broccoli, morot, ris, gurka, Tisdag Skinkomelett, pressad potatis Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat Konserverade persikor Onsdag Risotto m tonfisk Kassler på potatisbädd morot, Torsdag Potatissoppa Kycklingragu och makaroner tomat, gurka, sallad rivna morötter Syltomelett Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och gurksallad glass med konserverade persikor Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado, dressing broccoli banan med djupfr jordgubbar o keso Söndag Lapskojs med salta biten, Grillad kyckling, pilaffris sallad, isbergssallad sallad 20

MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST MELLANMÅL Lättfil m müsli, äppelmos se vecka 1 smörgås m orökt kaviar, skinka, juice och te KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och skinkpaj m Blomkål och skink kesella, vitkål stuvning, ris, tomat, Onsdag Stekt leverbiff, kesellasås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingonsylt, salladskål Torsdag Salladstallrik m potatis, ägg Köttfärssås med spagetti och keso, dressing Kesoplättar med sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos brytbönor tomat blåbärssoppa m keso Lördag Rotsakssoppa Vita kroppkakor, Mannagrynskaka med sylt lingonsylt, tomat, jordgubbar och lättglass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, gurka isbergssallad Banan och kiwisallad äppelkaka m kesella, lättglass 21

MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor potatis, rivna morötter morötter, dressing, pasta, Tisdag Grön ärtpuré med keso Citrusmarinerad kokt Fattiga riddare, sylt kyckling, ris, broccoli, morot Onsdag Potatisgratäng m skinka Färsgryta m korngryn, vitkålssallad m lingon potatis, broccoli, tomat sallad Torsdag Ugnspannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva Nyponsoppa med skorpor Lördag Makaronipudding, Kokt lax, senapssås, potatis salladskål, lingon broccoli, Grillade äpplen, lättglass Söndag Kyckling och potatissallad, Kassler, ris, tomat. dressing, riven morot Aprikossuffle 22

MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Kokt skinka spenatmorot, brytbönor stuvning, potatis, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa m vitlöks- Köttfärslimpa, potatis kesella, äppelriddare råkostsallad Onsdag Indonesiskt köttgryta, Spagetti m tomat- och broccoli och gurka löksås Torsdag Levergryta, potatis, Kycklingköttbullar lingonsylt potatis, sås, morot nyponsoppa m kesobanan lingonsylt Fredag Makaronisallad m kassler Kycklinggryta dressing, potatis, rivna morötter konserverade persikor Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos kesokaka, sylt. bönor hallon och blåbär Söndag Blomkål m ostsås, Köttgryta, ris potatis lättostkaka med sylt Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. 23

Glutenfri kost Celiaki är en av de allra vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Under det senaste decenniet har diagnostiserad celiaki fördubblats bland barn. Förekomsten av glutenintolerans är fyra på tusen svenskar. Glutenfri kost används som behandling för tarmsjukdomen celiaki. Vid detta sjukdomstillstånd ger kostens gluten upphov till en slemhinneförändring i tunntarmen, som i sin tur leder till malabsorption, d v s en försämrad förmåga att ta upp näring från födan. Behandlingen består i att patienten ställs på glutenfri kost, varvid tunntarmslemhinnan normaliseras. Gluten består av två proteinfraktioner, glutenin och gliadin, som tillsammans ger mjölet dess bakegenskaper. Den skadliga faktorn finns i gliadinet. Kosten får alltså inte innehålla vete, råg, korn eller havre. Glutenfri kost kan även med framgång användas vid hudsjukdomen dermatitis herpetiformis, som ger en slemhinneförändring i tarmen av samma typ som celiaki. Efter en längre tids behandling med glutenfri kost synes hudförändringarna kunna försvinna eller kräva mindre medikamentell terapi. Vid obehandlad celiaki föreligger även låga halter av bl a enzymet laktas i tarmslemhinnan. Detta innebär att mjölksocker (laktos) inte bryts ned på ett normalt sätt vilket kan ge upphov till besvärande symptom. Denna initiala laktosöverkänslighet brukar försvinna när tarmslemhinnan normaliserats. Då den glutenfria kosten är avsedd för livslång behandling har vi inte uteslutit mjölk i våra kostnadsberäkningar men iakttagit en viss restriktion. Matsedelns sammansättning De största kostförändringarna gäller spannmålsprodukter som genomgående utgörs av glutenfria produkter. I kosten har använts färdigköpt bröd för att jämförelsen mellan den glutenfria kosten och Matkorgen ska bli så rättvisande som möjligt. Om hushållet bakar merparten av brödet påverkas både kostnaden och tidsåtgången. Andra livsmedelsgrupper berörs också då något av de aktuella sädesslagen ingår som ingrediens exempelvis i halv- och helfabrikat. Även tillagningsmetoderna påverkas. Livsmedel med paneringar och såser med vetemjöl har uteslutits. I vissa fall ersätts vetemjölsredningar med andra stärkelserika produkter. Det är inte ovanligt att den som börjar äta glutenfritt behöver större matportioner på grund av ett större dagligt behov. Sedan tarmens absorptionsförmåga normaliserats och den sjuke återtagit sin normalvikt bör dock inte kostens energiinnehåll vara högre än i mat för den friske, därför har den glutenfria kosten samma energiinnehåll som motsvarande i Matkorgen. 24

Speciallivsmedlens andel av de olika livsmedelsgrupperna: Allt bröd i den glutenfria kosten är speciallivsmedel. Spannmålsgruppen innehåller både "vanliga livsmedel" som matris, grötris och cornflakes och speciallivsmedel som glutenfri müsli och glutenfri mix. I nedanstående tabell redovisas hur stor del av spannmålsposten som består av speciallivsmedel, t ex glutenfri müsli och glutenfri mix. Kostnaden bygger på att varorna köps i vanlig livsmedelsbutik. Kvinna Man Barn Glutenfri kost Spannmål totalt (kr/månad) 149 220 125 varav speciallivsmedel (kr/månad) 101 151 86 Matkorgen (som jämförelse) Spannmål totalt (kr/månad) 45 68 36 Anpassning av hela hushållet Vi har beräknat kostnaden för en person i schablonen. Även om inte övriga medlemmar i hushållet har medicinska skäl att äta specialkost kan de av praktiska skäl ibland vilja göra det. Hushållet väljer kanske snabbmat och smörgåspålägg som alla kan äta. Här ges några exempel på sådana praktiskt betingade merkostnader : Om den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, väljer glutenfria varianter av de djupfrysta bekvämvarorna hamburgare, köttbullar och pytt-i-panna medför det en merkostnad på cirka 10 kr per månad. Glutenfri leverpastej för hela hushållet innebär också en merkostnad på ca 10 kr per månad. Om hela hushållet äter glutenfritt knäckebröd ger det en merkostnad på cirka 65 kr och merkostnaden för glutenfri spagetti en gång i veckan blir cirka 135 kronor per månad. 25

KONSUMENTVERKET GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj = 8,5 MJ) Man (11 500 kj = 11,5 MJ) Matkorg Glutenfri Matkorg Glutenfri kost kost kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 45 100 149 329 68 100 220 323 (exkl bröd) Matbröd 121 100 310 256 145 100 408 281 Mejeriprodukter 143 100 150 105 185 100 201 109 Matfett 22 100 22 100 28 100 28 100 Potatis, roter 75 100 82 109 109 100 115 106 Kött och charkuteri- 203 100 218 107 259 100 278 107 varor Fisk 97 100 104 107 128 100 138 108 Ägg 12 100 12 100 17 100 17 100 Grönsaker 103 100 104 101 132 100 134 102 Frukt och bär 153 100 157 103 162 100 164 101 Övrigt 79 100 90 114 93 100 107 115 Summa en månad 1 053 100 1 398 133 1 326 100 1 810 136 Summa per år 12 636 16 776 15 912 21 720 Merkostnad per år 4 140 5 810 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 26

KONSUMENTVERKET GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år (7 000 kj = 7,0 MJ) Matkorg Glutenfri kost kr % kr % Spannmålsprod. 36 100 125 347 (exkl bröd) Matbröd 83 100 211 254 Mejeriprodukter 145 100 151 104 Matfett 20 100 21 105 Potatis, roter 60 100 66 110 Kött och charkuteri- 170 100 183 108 varor Fisk 79 100 85 108 Ägg 10 100 10 100 Grönsaker 81 100 83 102 Frukt och bär 107 100 111 104 Övrigt 34 100 51 150 Summa en månad 825 100 1 097 133 Summa per år 9 900 13 164 Merkostnad per år 3 265 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 27

Glutenfri kost MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Risgrynsgröt, kanel mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te MELLANMÅL Kaffe (vuxna)smörgås m ost mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost kex (glutenfritt) /grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött, Spagetti Carbonara morot isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Klar grönsakssoppa, Köttbullar, brun sås, ostsmörgås, tomat, gurka, makaroner, morot sallad Fredag Majspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt, smörgås tomat och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Lätta torsken m potatismos och avokado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad 28

MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Fil m cornflakes, äppelmos smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Rökt böckling, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Kåldolmar, sås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingon, gurka Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg pannkaka, sylt dressing Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker, vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare, bröd Biff Stroganoff, ris sallad, gurka isbergssallad fransk äppelkaka m grädde 29

MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Snabbrisgrynsgröt, kanel Se vecka 1 mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt, Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj 30

MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST Fil m glutenfri müsli, smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotsallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna, stekt ägg, Spagetti m tomat- och rödbetor löksås, Torsdag Korvkaka Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv, dressing potatis, rivna morötter apelsinsallad Lördag Köttsoppa, Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor. Hallon och blåbär m mjölk Söndag Gratinerad blomkål, Köttgryta, ris potatis, sallad Citronfromage Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. 31

Kost vid diabetes Diabetes är en sjukdom med absolut eller relativ insulinbrist. Insulinets uppgift är att reglera lagring och frisättning av energi. Såväl protein-, fett- som kolhydratomsättningen påverkas. Sjukdomen är kronisk. På sikt finns bl a risk för förändringar i kroppens olika kärlväggar. De vanligaste formerna av diabetes mellitus är insulinberoende diabetes mellitus också benämnd typ 1, samt icke insulinberoende diabetes mellitus, typ 2. I Sverige beräknas ca 3 % av befolkningen ha diabetes typ 1 eller typ 2. Typ 2 är vanligast. Diabetes mellitus typ 1 behandlas alltid med insulin och kost. Vid typ 2 kan behandlingen helt utgöras av lämplig kost eller av kost och tabletter eller av kost, tabletter och/eller insulin. En omsorgsfullt genomförd kostbehandling minskar risken för komplikationer. Matsedelns sammansättning Matsedelns fettinnehåll ligger på cirka 30 E-% (energiprocent) för vuxna och mellan 30 och 35 E-% för barn. Fettet har en stor andel enkelomättat och fleromättat fett. Mellan 50 och 60 E% kommer från kolhydrater. Det framräknade fiberinnehållet är i genomsnitt 25 g för barn, 35 g för kvinnor och 43 g för män. Diabeteskosten är en bra kost som passar alla. Skillnaden mellan Matkorgen och den diabetesanpassade matsedeln är främst att kolhydraterna har fördelats jämnare över dagen. Kosten delas upp på sex måltider, tre huvudmål och tre mellanmål, jämfört med Matkorgens tre huvudmål och ett till två mellanmål. Sötningsmedel har använts i drycker. Anpassning av hela hushållet Vi har beräknat kostnaden för en person i schablonen. Även om inte övriga medlemmar i hushållet har medicinska skäl att äta specialkost kan de av praktiska skäl ibland vilja göra det. Hushållet väljer kanske matfett och smörgåsmat som passar alla i familjen. Om hela den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, väljer magrare alternativ av smörgåsmat (leverpastej, ost, korv) ger det en merkostnad på 65 kr. Magrare falukorv ger en merkostnad på 45 kr per månad och det kostar 30 kr mer per månad att använda ett flytande margarin i stället för ett vanligt hushållsmargarin. 32

KONSUMENTVERKET DIABETESKOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid diabetes Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj = 8,5 MJ) Man (11 500 kj = 11,5 MJ) Matkorg Diabetes- Matkorg Diabeteskost kost kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 45 100 46 101 68 100 68 100 (exkl bröd) Matbröd 121 100 113 93 145 100 161 111 Mejeriprodukter 143 100 133 93 185 100 171 92 Matfett 22 100 32 145 28 100 42 150 Potatis, roter 75 100 79 105 109 100 113 104 Kött och charkuteri- 203 100 232 114 259 100 306 118 varor Fisk 97 100 97 100 128 100 124 97 Ägg 12 100 13 108 17 100 18 106 Grönsaker 103 100 144 140 132 100 180 136 Frukt och bär 153 100 250 163 162 100 270 167 Övrigt 79 100 195 247 93 100 205 220 Summa en månad 1 053 100 1 334 127 1 326 100 1 658 125 Summa per år 12 636 16 008 15 912 19 896 Merkostnad per år 3 370 3 985 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 33

KONSUMENTVERKET DIABETESKOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid diabetes Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år 7.000 kj Matkorg Diabeteskost kr % kr % Spannmålsprod. 36 100 37 103 (exkl bröd) Matbröd 83 100 82 99 Mejeriprodukter 145 100 194 134 Matfett 20 100 24 120 Potatis, roter 60 100 62 103 Kött och charkuteri- 170 100 196 115 varor Fisk 79 100 79 100 Ägg 10 100 10 100 Grönsaker 81 100 83 102 Frukt och bär 107 100 142 133 Övrigt 34 100 70 206 Summa en månad 825 100 979 119 Summa per år 9 900 11 748 Merkostnad per år 1 850 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 34

Diabeteskost MATSEDEL - VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos mjölk, smörgås mager leverpastej och te MELLANMÅL I (förmiddag) Kaffe (vuxna)/lättmjölk (barn) smörgås m mager leverpastej II Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost (17% fett), grönsak bulle//grönsak KVÄLLSMÅL Te/choklad smörgås, ost (17% fett), grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m ris, ärtor, morot gurka Frukt Tisdag Bondomelett Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och löksallad lättglass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado, dressing broccoli varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg, Grillad kyckling, pilaffris rödbetor, isbergssallad, sallad 35

MATSEDEL - VECKA 2 FRUKOST Fil m müsli, äppelmos smörgås m kaviar/ost (17%) te, MELLANMÅL I (förmiddag) Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost II Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost (17%) bulle//grönsak KVÄLLSMÅL Te/choklad smörgås, ost (17%), grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål, Onsdag Sjömansfalu m tomat Fiskgryta m rotsaker Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa, och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva sallad Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker vitkålssallad Söndag Hamburgare bröd Biff Stroganoff, ris sallad, gurka isbergssallad jordgubbar och lättglass 36

MATSEDEL - VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis, tomat, majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris, ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva Lördag Oströsti Kokt lax, potatis, råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot Djupfrysta bär 37

MATSEDEL - VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 KVÄLLSMÅL Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Ugnsfalukorv m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna, stekt ägg, Spagetti m tomat-, skinkrödbetor och löksås Torsdag Korvkaka, Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor Hallon och blåbär Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl a djupfrysta, har använts. 38

Kost vid laktosintolerans Laktosintolerans innebär en överkänslighet mot mjölksocker (laktos) och skiljer sig i flera avseenden från komjölkproteinallergi. Laktos finns i mjölk och spjälkas i tunntarmsslemhinnan till glukos och galaktos av ett specifikt enzym, laktas. Om det inte finns tillräckligt med laktas passerar laktosen ospjälkad genom tunntarmen. Laktos binder då vatten i tarmen och bryts senare ned av bakterier i tjocktarmen till organiska syror och koldioxid. Laktosintolerans ger symtom som diarré, uppspändhet, buller och kramp. Det finns olika former av laktasbrist. Den vanligaste formen är primär laktasbrist. Den primära laktasbristen är ärftlig. Frekvensen av laktosintolerans varierar mellan olika befolkningsgrupper. I allmänhet finns det vid laktosintolerans en viss restaktivitet kvar, vilket gör att en liten del laktos kan tolereras. Sekundär laktasbrist innebär att tarmslemhinnan är skadad på grund av annan sjukdom. Den laktasbristen är temporär och uppträder exempelvis vid obehandlad glutenintolerans och akuta tarminfektioner. Laktos finns naturligt endast i mjölk. Hårdost som lagrats mer än tre månad är i regel helt laktosfri. Mycket små mängder kan förekomma i ost som lagrats under kortare tid. Matsedelns sammansättning I matsedeln för laktosintolerans ingår ost och låglaktosmjölk. Denna mjölk är specialbehandlad så att laktos är spjälkad till galaktos och glukos. Mjölk och ost är viktiga kalciumkällor. Livsmedelsvarianter i de olika livsmedelsgrupperna I beräkningen av merkostnader har vi använt varor som inte innehåller laktos. Den som tål små mängder laktos behöver inte vara fullt så strikt och merkostnaden blir då något mindre. Kostnaden för kött- och charkuterivaror kan minskas med 10-15 kronor, bröd blir några kronor billigare (mindre än 5 kronors skillnad) och om margarinet kan innehålla mjölk blir kostnaden cirka 5 kronor lägre per månad. Skillnaderna mellan man, kvinna och barn är inte särskilt stora i det här avseendet. Anpassning av hela hushållet Vi har beräknat kostnaden för en person i schablonen. Även om inte övriga medlemmar i hushållet har medicinska skäl att äta specialkost kan de av praktiska skäl ibland vilja göra det. Om hela den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för väljer färdigrätterna blodpudding, hamburgare, köttbullar och pytt-i-panna utan laktos blir det knappt 15 kronor dyrare för hushållet. Motsvarande kostnad för smörgåspålägg (leverpastej och korv) blir drygt 30 kronor och för matbröd knappt 15 kronor. Merkostnaden för mjölkfritt margarin blir cirka 20 kronor. 39

KONSUMENTVERKET KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj) Man (11 500 kj) Matkorg Kost vid laktos- Matkorg Kost vid laktosintolerans intolerans kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 45 100 36 80 68 100 54 79 (exkl bröd) Matbröd 121 100 141 116 145 100 167 115 Mejeriprodukter 143 100 141 99 185 100 189 102 Matfett 22 100 30 136 28 100 41 146 Potatis, roter 75 100 68 91 109 100 99 91 Kött och charkuteri- 203 100 227 112 259 100 292 113 varor Fisk 97 100 97 100 128 100 128 100 Ägg 12 100 33 275 17 100 37 218 Grönsaker 103 100 102 99 132 100 131 99 Frukt och bär 153 100 170 111 162 100 173 107 Övrigt 79 100 78 99 93 100 92 99 Summa en månad 1 053 100 1 123 107 1 326 100 1 403 106 Summa per år 12 636 13 476 15 912 16 836 Merkostnad per år 840 925 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 40

KONSUMENTVERKET KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år 7.000 kj Matkorg Kost vid laktosintolerans kr % kr % Spannmålsprod. 36 100 29 80 (exkl bröd) Matbröd 83 100 85 102 Mejeriprodukter 145 100 250 172 Matfett 20 100 26 130 Potatis, roter 60 100 55 92 Kött och charkuteri- 170 100 191 112 varor Fisk 79 100 79 100 Ägg 10 100 10 100 Grönsaker 81 100 76 94 Frukt och bär 107 100 125 117 Övrigt 34 100 38 112 Summa en månad 825 100 964 117 Summa per år 9 900 11 568 Merkostnad per år 1 670 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor 41