Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2013-11-20 R 23
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 2 (73) INNEHÅLL 1 Inledning... 4 1.1 Omfattning... 4 1.2 System för olika objekt... 4 1.3 Dokumentation och registrering... 5 1.4 LFS- IT... 6 2 Elföreskrifter... 6 2.1 Utrymmen för säkerhetsinstallationer... 6 3 Byggnadstekniskt skydd... 10 3.1 Övergripande krav... 10 3.2 Övergripande uppgift... 10 3.3 Nivåer... 10 3.4 Skyddsnivåer för Locums publika utrymmen samt tekniska rum... 11 4 Områdesskydd... 15 4.1 Områdesskydd nivå 1... 15 4.2 Områdesskydd nivå 2... 15 4.3 Områdesskydd nivå 3... 16 5 Tekniska krav för Byggnadstekniskt skydd... 17 5.1 Generella krav... 17 6 Låsenhet... 18 6.1 Mekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning... 18 6.2 Mekanisk låsning av dörr med krav på utrymning... 19 6.3 Elektromekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning... 21 6.4 Elektromekanisk låsning av dörr med krav på utrymning... 23 6.5 Kortläsarkontroll i båda riktningar... 26 6.6 Elektromekanisk låsning av port och lucka... 28 6.7 Elektromagnetisk låsning... 28 6.8 Dörrstyrning... 30 6.9 Fönster och glaspartier... 31 6.10 Galler och grind... 31 7 Låssystem... 32 7.1 Service och underhåll... 32 7.2 Dokumentation... 32 8 Passerkontrollsystem... 33 8.1 Övergripande krav... 33 8.2 Nivåer... 33 8.3 Styrning av inbrottslarm... 36 8.4 Systemets struktur... 36 9 Tekniska krav för passerkontroll... 37 9.1 Generella krav... 37 9.2 Knappsatser och kortläsare... 37 9.3 Ledningsnät... 38 9.4 Centralutrustningar... 39 9.5 Undercentral... 39 9.6 Dörrnod... 39 9.7 Funktion... 39 9.8 Passerkort... 40 9.9 Integration... 41 9.10 Service och underhåll... 41 9.11 Dokumentation... 41 10 Porttelefonsystem... 42 10.1 Övergripande krav... 42 10.2 Övergripande uppgift... 42 10.3 Nivåer... 42 11 Tekniska krav för porttelefonsystem... 45 11.1 Generella krav... 45 11.2 Platsutrustning... 45 R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 3 (73) 11.3 Porttelefoni via IP nät... 46 11.4 Integration... 47 11.5 Service och underhåll... 47 11.6 Dokumentation... 47 12 Inbrottslarmsystem... 48 12.1 Övergripande krav... 48 12.2 Övergripande uppgift... 48 12.3 Nivåer... 48 12.4 Systemets struktur... 54 13 Tekniska krav för inbrottslarmsystem... 55 13.1 Generella krav... 55 13.2 Generellt avsteg från SSF 130... 55 13.3 Platsutrustningar... 55 13.4 Larmöverföring... 57 13.5 Integration... 57 13.6 Kompetens... 58 13.7 Service och underhåll... 58 13.8 Dokumentation... 58 14 Personlarmsystem... 59 14.1 Övergripande krav... 59 14.2 Övergripande uppgift... 59 14.3 Nivåer... 59 14.4 Systemets struktur... 62 15 Tekniska krav personlarmsystem... 63 15.1 Generella krav... 63 15.2 Överfallslarm/personlarm... 63 15.3 Kallelsesignallarm/ patientlarm... 63 15.4 Ledningsnät... 63 15.5 Centralutrustningar... 64 15.6 Larmöverföring... 64 15.7 Integration... 64 15.8 Service och underhåll... 64 15.9 Dokumentation... 64 16 Kameraövervakningssystem (CCTV)... 65 16.1 Övergripande krav... 65 16.2 Övergripande uppgift... 65 16.3 Lagar och råd... 65 16.4 Nivåer... 65 16.5 Igenkänning... 66 16.6 Detektering... 67 16.7 Övervakning... 67 16.8 Belysning... 68 16.9 Systemets struktur... 68 17 Tekniska krav för kameraövervakningssystem CCTV... 69 17.1 Generella krav... 69 17.2 Service och underhåll... 72 17.3 Dokumentation... 72 18 Skyddsnivåer för Locums lokaltyper... 73 R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 4 (73) 1 Inledning Riktlinjen är framtaget för att tillgodose grundbehoven för Locum avseende säkerhetstekniska installationer. Riktlinjen utgår ifrån Stockholms läns landstings Riktlinjer för tekniska säkerhetsinstallationer. I riktlinjen förekommer anpassningar och avvikelser gentemot Stockholms läns landstings riktlinjer. 1.1 Omfattning Riktlinjen är utformad för att användas både vid totalentreprenader enligt ABT samt för projekterande konsulter där Locum genomför projektering genom konsulter i enligt med ABK. Riktlinjerna utgör en vägledning för den som utför projektering av. De föreskrifter som meddelas är i huvudsak funktions- och kvalitetsorienterande och avser inte att styra konsultens arbete i detalj. Den konsult som utsetts att projektera för ett specifikt projekt svarar således fullt ut för den tekniska konstruktionen, dess funktion och kvalitet. Skulle det förekomma motstridigheter eller avvikelser mot dessa riktlinjer i separata projekterade upphandlingar för respektive objekt gäller respektive upphandlings detaljprojekterade krav före riktlinjens ställda krav. Dock ska samtliga avvikelser från Riktlinjen dokumenteras och vara godkända Locums säkerhetschef. Med säkerhetstekniska installationer avses: byggnadstekniska skalskydd passerkontrollsystem porttelefonssystem inbrottslarmssystem personlarmsystem kameraövervakningssystem (CCTV) 1.2 System för olika objekt Varje nybyggnation och ombyggnation av ska detaljprojekteras i enlighet med vilken nivå beställaren beslutat för respektive objekt och system. Samtliga nya installationer ska föras in på relationshandlingar. Det är viktigt att anbudslämnare har erfarenhet och kunskap för samtliga system inom objektet som anbud lämnas för. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 5 (73) 1.3 Dokumentation och registrering Leverantören skall till varje leverans och installation av teknisk bevakning tillse att dokumentation enligt nedan levereras till beställaren. Handlingarna skall vara märkta med symboler, beteckningar och definitioner enligt svensk standard. Samtliga handlingar skall vara på svenska. I leverantörens åtagande och pris skall ingå: Systembeskrivning Installationsritningar d v s planritningar med utrustningar och ledningsnät samt märkning dokumenterad. Nätscheman Monteringsritningar och uppställningsritningar Apparatlista d v s lista med utrustningsnummer för märkning samt dokumentation av artikelns benämning, fabrikat och typbeteckning samt hänvisning till berört förbindningsschema. Förbindningsscheman utvisande förbindningen från centralutrustningen till berörda platsutrustningar. Anslutningar och tekniska beskrivningar över ingående utrustningar som kompletterande information till vad anslutningar i förbindningsscheman innehåller. Orienteringsritningar d v s planritningar med placering av centralutrustningar och platsutrustningar (larmgivare) i form av ex larmgivare med dess sektions- eller adressnummer. (Orienteringsritningar nyttjas av åtgärdsinsatsstyrkan för att orientera sig till platsen för utlöst larm). I de fall fastighetsnät för IT nyttjas skall fält och portnummer och eventuellt fast IP nummer anges i förbindningsschema och apparatlista. Ritningar skall levereras i digital form som dwg filer (Autocad) samt pdf format. Dokumentation och övrigt tekniskt material ska levereras i editerbart skick genom Microsoft standardprogramvara och i pdf format Registreringshandlingar skall levereras i digital form i Elkodaformat och pdf format. Handlingar skall vara utförda enligt SS 4551201 utgåva 6 vid nyinstallation i nya fastigheter och enligt den gamla standarden vid befintliga installationer. Registreringshandlingarna skall anpassas efter befintliga märkningssystemet på objektet. Innan registreringsarbete påbörjas skall detta överenskommas med beställare om gammal eller ny standard ska nyttjas. 1.3.1 Service och underhåll R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 6 (73) Gällande service och underhåll anges detta under respektive systembeskrivning. Låssystem 7.1, Passagesystem 9.10, Porttelefoni 11.5, Inbrottslarm 15.8 och Kamerasystem 17.2 1.3.2 Dokumentation Systemet dokumenteras enligt kraven i avsnitt 1. Säkerhetsentreprenören skall revidera dokumentationen i samband med nyinstallation och förändringar i systemet. För programmerbara system skall säkerhetsentreprenören hålla en säkerhetskopia av den i systemet gällande programmeringen. Säkerhetsentreprenören skall förvara dokumentation och säkerhetskopia av systeminställningar och programvara. Beställaren har äganderätten till dokumentation, säkerhetskopia och i system förekommande användar-, installatörs- och servicekoder. 1.4 LFS- IT Vid nyttjande av Landstingsfastigheter i Stockholms fastighetsnät (datanät) för kommunikation skall Locums specialist för fastighetsrelaterad IT kontaktas i god tid om detta för ställningstagande om detta är lämpligt eller möjligt. Ingen installation får påskajas i datorer i eller fastighetsnät innan godkännande från ovan angiven funktion inhämtats. För att Locums specialist på fastighetsrelaterad IT ska kunna ta ställning för eventuellt godkännande av installation, måste en kort beskrivning av installationen utföras samt vilka funktioner som Locum måste vara behjälpliga med samt vilket utrymme (bandbredd) systemet normal kräver. 2 Elföreskrifter För samtliga projekt skall starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1 och där tillhörande elinstallationsregler SS 436 40 00 utgåva 2 gälla. Med undantag för vad som anges i elinstallationsreglerna skall infällt kablage förläggas i rörkanalisation. 2.1 Utrymmen för säkerhetsinstallationer Då det förekommer olika behov av installationsyta är för säkerhetsinstallationer så är utrymmena indelade i tre olika storlekar och funktioner. De tre olika rumsfunktionerna är: Huvudsäkerhetsrum Säkerhetsrum Säkerhetsnisch 2.1.1 Huvudsäkerhetsrum R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 7 (73) Exempel på huvudsäkerhetsrum I större fastigheter/lokaler krävs normalt ett huvudsäkerhetsrum. Detta rum kan även vara integrerat med ett TDK C rum (för fastighetsnät data/telefoni). Rummet måste då vara separerat med galler mellan de två funktionerna. Kraven på säkerhetsrummet gäller oavsett om ytan är integrerad eller inte. Rumsytan för huvudsäkerhetrum skall vara minst 10 kvm. I större fastigheter/lokaler kan rumsytan bli betydligt större och måste därför alltid projekteras och utredas i samråd med säkerhetsansvarig. Utrymmet storlek beror på hur många system som ska nyttjas och vilka system (vissa systemleverantörer är mer platskrävande än andra). Placeringen av huvudsäkerhetsrummet ska vara centralt placerad i byggnaden i källare eller entréplan. Huvudsäkerhetsrummet ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning. Huvudsäkerhetsrummet skall vara skyddat till skyddsklass 3 enligt Regler för mekaniskt inbrottsskydd, i aktuell utgåva av SSF 200 (svenska stöldskyddsföreningen). I dessa ställs krav på beskaffenheten hos omslutningsytor, lås och beslag samt inkrypningsskydd. Huvudsäkerhetsrummet skall också vidare larmas enligt skyddsklass 3 enligt aktuell utgåva av SSF 130. Huvudsäkerhetsrummet skall brandklassas enligt lägst EI 60. Huvudsäkerhetsrummet skall förses med ventilation/klimatanläggning, temperatur- och brandlarm. Finns det risk för vattenläckage från kylanläggning eller annat fastighetsknutet system såsom vattenrör, avlopp m.m. så skall även fuktlarm installeras. Takhöjden skall vara minst 2400 mm. Dörröppning skall vara minst 2000 x 900 mm. Temperatur och relativ fuktighet skall hållas inom följande gränser: Temperatur 19-25 + 2 C om annat ej angivits. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 8 (73) Relativ fuktighet 30 70 % icke kondenserande Larm för hög temperatur skall ges vid 27 C. Huvudsäkerhetsrum skall utrustas med egen gruppcentral min 230/400V Av driftsäkerhetsskäl så skall inte jordfelsbrytare installeras i denna gruppcentral. Gruppcentralen är endast avsedd att försörja aktiv utrustning inom huvudsäkerhetsutrymmen således skall ventilationsaggregat och belysning samt serviceuttag matas via annan central. I utrymmet skall det finnas minst 2 stycken dubbla jordade uttag avsedda för servicearbeten. Effektbehov för UPS och kyla i utrymmet anpassas efter verksamhetens effekt på aktiva utrustningar men skall samtidigt vara skalbar eller utbyggbar till fastighetens framtida maximala effektbehov. Vid nyinstallation samt utökning av aktiva komponenter skall beräkningar göras på förväntad maximal eleffekt, detta för att kunna avgöra behovet av kyla i utrymmet. Jordning och potentialutjämning skall installeras inom utrymmet enligt SS-EN 50310. Till jordplint ansluts stativ, kabelstegar m.m. 2.1.2 Säkerhetsrum Exempel på säkerhetsrum I mindre objekt eller som ett säkerhetsutrymme som betjänar som slavutrymme till ett huvudsäkerhetsrum. Detta rum kan även vara integrerat med ett TDK C rum (för fastighetsnät data/telefoni). Rummet måste då vara separerat med galler mellan de två funktionerna. Kraven på säkerhetsrummet gäller oavsett om ytan är integrerad eller inte. Rumsytan för säkerhetsrum skall vara minst 6 kvm. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 9 (73) Placeringen av säkerhetsrummet ska vara centralt placerad i byggnaden i källare eller entréplan. Huvudsäkerhetsrummet ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning. Säkerhetsrummet skall vara skyddat till skyddsklass 3 enligt Regler för mekaniskt inbrottsskydd, i aktuell utgåva av SSF 200 (svenska stöldskyddsföreningen). I dessa ställs krav på beskaffenheten hos omslutningsytor, lås och beslag samt inkrypningsskydd. Säkerhetsrummet skall också vidare larmas enligt skyddsklass 3 enligt aktuell utgåva av SSF 130. Säkerhetsrummet skall brandklassas enligt lägst EI 60. Säkerhetsrummet skall förses med ventilation/klimatanläggning, temperatur- och brandlarm. Finns det risk för vattenläckage från kylanläggning eller annat fastighetsknutet system såsom vattenrör, avlopp m.m. så skall även fuktlarm installeras. Takhöjden skall vara minst 2400 mm. Dörröppning skall vara minst 2000 x 900 mm. Temperatur och relativ fuktighet skall hållas inom följande gränser: Temperatur 19-25 + 2 C om annat ej angivits. Relativ fuktighet 30 70 % icke kondenserande Larm för hög temperatur skall ges vid 27 C. Vid nyinstallation samt utökning av aktiva komponenter skall beräkningar göras på förväntad maximal eleffekt, detta för att kunna avgöra behovet av kyla i utrymmet. Jordning och potentialutjämning skall installeras inom utrymmet enligt SS-EN 50310. Till jordplint ansluts stativ, kabelstegar m.m. 2.1.3 Säkerhetsnisch På våningplan kan stativ/fält placeras i telenischer tillsammans med fastighetsnätets installationer. I detta utrymme ska noder och underscentraler mm placeras som betjänar funktioner i nischens direkta närhet. Centralenheter och styrenheter ska normalt placeras i separat Säkerhetsnischen ska ej placeras i tänkt utrymme för uthyrning. Säkerhetsnischen skall vara låst. Exempel på säkerhetsnisch R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 10 (73) 3 Byggnadstekniskt skydd 3.1 Övergripande krav Detta avsnitt 3.1 redovisar krav som beställaren kan använda för precisering av det byggnadstekniska skyddets omfattning. Tekniska krav som det byggnadstekniska skyddet lägst ska uppfylla och krav gällande service och underhåll redovisade i avsnitt 1.3.1. 3.2 Övergripande uppgift Det Byggnadstekniska skyddets uppgift är att försvåra intrång, inbrott, försvåra bortförande av stöldgods, samt avskräcka från inbrottsförsök. Det Byggnadstekniska skyddet är grunden för ett bra inbrottsskydd, men behöver i flertalet fall kompletteras med de tekniska för övervakning och tillträdeskontroll som beskrivs i avsnitt 3-8. Därutöver krävs även att obehörigt intrång skall försvåras genom att ytorna närmast byggnadens ytterväggar hållas fria från växtlighet, bilar, containrar, upplag eller andra föremål som ger skydd åt en person som vill dölja sin närvaro eller som ger denne möjligheter att nå fönsterrader eller andra öppningar högre upp i byggnaden än vad som är möjligt från markplan. I de fall fasadstegar finns skall de inte kunna nås från markplan. Indragna portar och entréer ska också undvikas. 3.3 Nivåer Detta avsnitt beskriver det Byggnadstekniska skyddets uppgift, omfattning och funktion. Beskrivningen redovisar dels säkerhetskrav för de delar av byggnaden där Locum ansvarar för säkerheten och dels säkerhetsnivåer för verksamheternas lokaler. Krav för Locums delar av byggnaden redovisas med en indelning utifrån olika typer av utrymmen. Kraven indelas i matris under rubrik 18 dessa krav avser följaktligen lokaler som inte är uthyrda till verksamheterna. Kraven för verksamheternas lokaler indelas i skyddsnivå 1-4, där skyddsnivå 1 innebär lägsta skydd och skyddsnivå 4 högsta skydd. Skyddsnivån för respektive verksamhet avgörs från fall till fall. Krav på områdesskydd indelas i skyddsnivå 1-3, där skyddsnivå 1 innebär lägsta skydd och skyddsnivå 3 högsta skydd. Skyddsnivån för respektive område avgörs från fall till fall och i detta sammanhang beaktas att fastigheterna normalt inrymmer för allmänheten tillgängliga verksamheter. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 11 (73) Under respektive nivå anges låsning med en indelning i daglås respektive säkerhetslås. De olika typerna av låsning används enligt följande princip: Daglås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar placerade innanför skalskyddsgräns, men får i vissa fall användas för låsning i skalskyddsgräns. I dessa fall används daglås huvudsakligen för låsning under de tider verksamhet bedrivs lokalen och kompletteras övrig tid med ett säkerhetslås. Säkerhetslås är huvudsakligen avsett för låsning av dörrar i skalskyddsgräns. Säkerhetslås kan användas som huvudlåsning för verksamheter som dygnet runt önskar ett högt intrångsskydd, eller som en förstärkt låsning under de tider då verksamhet inte bedrivs inom lokalen. I de fall ett högt intrångsskydd eftersträvas under de tider verksamhet bedrivs ska säkerhetslås med utrymningsbehör inte kunna manipuleras från dörrens angreppssida. Detta innebär att glasning i anslutning till utrymningsbehör skall uppfylla lägst klass P2A enligt SS-EN 356. Observera att det nedan anges den lägsta nivå som får förekomma inom respektive nivå. Därutöver avgör respektive dörrs funktion om låsning ska vara i utförande med utrymningsbehör, nyckel- eller kortläsarpassage i en eller två ritningar. 3.4 Skyddsnivåer för Locums publika utrymmen samt tekniska rum Rumstyper och skyddsnivåer framgår i tabell under rubrik 18. 3.4.1 Skyddsnivå 1 3.4.1.1 Uppgift Skalskydd i skyddsnivå 1 har till uppgift att ge ett grundläggande skydd mot intrång via det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter med mycket låga skyddsbehov. Därutöver ska verksamhetens skalskydd alltid angränsa mot ytor som i sin tur lägst uppfyller skyddsnivå 2, exempelvis genom att verksamheten i sin helhet omsluts av ovan beskrivna ytor där Locum ansvarar för säkerheten. Om verksamheten inte omsluts av sådana ytor ska skyddsnivå 1 endast användas för verksamheter som alltid är bemannade. 3.4.1.2 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja uppbrytning från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig försvåra genombrott. Fönster ska förses med spärranordning mot obehörig öppning från utsidan. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 12 (73) Principiell omfattning av skyddsnivå 1 3.4.1-1 För att uppnå detta ska skalskyddet uppfylla skyddsklass 1 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Istället gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd dygnet runt låses med daglås för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenheter, där ett flertal varianter redovisas för nyckeleller kortpassage i en riktning. Observera att detta anger en lägsta nivå och att låsningen därutöver ska anpassas till respektive dörrs funktion. 3.4.2 Skyddsnivå 2 Skalskydd i skyddsnivå 2 har till uppgift att ge ett grundläggande inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som är bemannade under stora delar av dygnet och har för vården genomsnittliga skyddsbehov. 3.4.2.1 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig fördröja genombrott. Fönster placerade lägre än 4 meter över ståplan ska förses med lås som fördröjer uppbrytning från in och utsida. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 13 (73) Principiell omfattning för skyddsnivå 2 3.4.2-1 För att uppnå detta ska skalskyddet uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med undantag från kravet på godkänd låsenhet. Istället gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd låses med säkerhetslås under alternativt med daglås i kombination med brytskydd. I båda fallen får låsning vara för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenhet, där ett flertal varianter redovisas för säkerhetsoch daglås med nyckel- eller kortpassage i en riktning. Observera att detta anger en lägsta nivå och att låsningen därutöver ska anpassas till respektive dörrs funktion. 3.4.3 Skyddsnivå 3 Skalskydd i skyddsnivå 3 har till uppgift att ge ett grundläggande inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar, samt därutöver försvåra bortförandet av stöldgods. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som endast är bemannade under delar av dygnet och har för vården genomsnittliga skyddsbehov. 3.4.3.1 Omfattning Dörrar, portar och luckor ska fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässig fördröja genombrott. Fönster placerade lägre än 4 meter över ståplan ska förses med lås som fördröjer uppbrytning från in och utsida. Under de tider då det skyddade området är obemannat ska dörrar, portar och luckor fördröja utbrott från det skyddade området. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 14 (73) Principiell omfattning för skyddsnivå 3 3.4.3-1 3.4.4 Skyddsnivå 4 Skalskydd i skyddsnivå 4 har till uppgift att ge ett kraftigt inbrottsskydd för det skyddade områdets omslutningsytor och dess öppningar, samt försvåra bortförandet av stöldgods. Denna skyddsnivå är avsedd för verksamheter som högre skyddsbehov. 3.4.4.1 Omfattning Dörrar, portar, luckor och fönster ska kraftigt fördröja inbrott från det skyddade områdets utsida, samt under de tider då det skyddade området är obemannat fördröja utbrott från insidan. Väggar, golv och tak ska konstruktionsmässigt kraftigt fördröja genombrott. Daglås Daglås med utrymningsbehör Principiell omfattning för skyddsnivå 4 3.4.4-1 R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 15 (73) 3.4.4.2 Funktion Ska uppfylla kraven för skyddsnivå 3 3.4.4.3 Skyddsklass Skalskyddet ska uppfylla skyddsklass 2 enligt Svenska stöldskyddsföreningens regler SSF 200, med vissa undantag från kravet på godkänd låsenhet. Därutöver ska inkrypningsskydd installeras enligt SSF 200 skyddsklass 3. Istället för godkänd låsning gäller som lägsta nivå att dörr i skalskydd låses med säkerhetslås under de tider lokalen är obemannad. Dörr i skalskydd får då verksamhet bedrivs låsas med daglås. Daglås får vara för nyckel- eller kortpassage i en riktning. Säkerhetslås ska vara med nyckel- eller kortpassage i båda riktningar. Krav på låsning av dörrar framgår under avsnitt 6 Låsenhet. 3.4.4.4 Behörighetskontroll Öppning av fönster och tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då lokalen är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet. 4 Områdesskydd 4.1 Områdesskydd nivå 1 Områdesskydd i skyddsnivå 1 har till uppgift att markera gräns och utgör inte intrångsskydd. 4.1.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet med normala staket, grindar och bommar utan särskilda krav på utformning. 4.1.2 Behörighetskontroll Tillträde får ske utan kontroll. 4.2 Områdesskydd nivå 2 Områdesskydd i skyddsnivå 2 har till uppgift att ge ett grundläggande skydd mot intrång till det skyddade området. Denna skyddsnivå är avsedd för att ge ett förhöjt skydd mot inbrott och skadegörelse, men är inte avsett som enda skydd för stöldbegärlig egendom. 4.2.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet enligt SSF 200, med undantag för kravet på taggtråd. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 16 (73) Området i anslutning till stängslet skall vara fritt från vegetation, fasta föremål och uppställd materiel eller gods. Områdesskyddet ska kompletteras med en god belysning som försvårar för obehöriga personer att ta sig in och uppehålla sig på och intill det skydde området. 4.2.2 Behörighetskontroll Tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då området är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet. 4.3 Områdesskydd nivå 3 Områdesskydd i skyddsnivå 3 har till uppgift att ge ett förhöjt skydd mot intrång till det skyddade området. Denna skyddsnivå är avsedd för att ge ett grundläggande skydd för stöldbegärlig egendom inom det skyddade området, samt ge ett förhöjt skydd mot inbrott och skadegörelse, 4.3.1 Omfattning För att uppfylla denna nivå utformas områdesskyddet enligt SSF 200. Områdesskyddet ska förses med skyltning om tillträdesförbud. Området i anslutning till stängslet skall vara fritt från vegetation, fasta föremål och uppställd materiel eller gods. Områdesskyddet ska kompletteras med en god belysning som försvårar för obehöriga personer att ta sig in och uppehålla sig på och intill det skydde området. 4.3.2 Behörighetskontroll Tillträde till skyddat område ska styras med nyckel ingående i skyddat låssystem eller passerkontrollsystem i lägst passernivå 3 enligt beskrivning i avsnitt 8.2.3. Under tider då området är obemannad ska utpassage från skyddat område styras lika tillträdet. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 17 (73) 5 Tekniska krav för Byggnadstekniskt skydd Detta avsnitt redovisar de tekniska krav som byggnadstekniska skyddsinstallationer lägst skall uppfylla, samt de åtaganden som säkerhetsentreprenören skall uppfylla gällande service och underhåll. Vid nyinstallation och förändringar i befintliga anläggningar skall beställaren av byggnadstekniskt skydd precisera skyddets omfattning. För denna precisering används övergripande krav redovisade i avsnitt 3.1 med underpunkter. 5.1 Generella krav Grunden för det byggnadstekniska skyddet är att samtliga byggnadsdelar lägst skall uppfylla gällande lagstiftning och standarder inom byggområdet, vilket även omfattar krav i gällande brandskyddsdokumentation. Alla delar av det byggnadstekniska skyddet skall uppfylla den skalskyddsklass, enligt Svenska stöldskyddsföreningens gällande regler SSF 200, som berört utrymme skall uppfylla. För samtliga delar gäller att det byggnadstekniska skyddet inte utan svårighet får kunna demonteras från den oskyddade sidan, dvs. den förväntade angreppssidan. Detta innebär bland annat att skruvar åtkomliga från angreppssidan eller publika utrymmen skall vara säkerhetsskruv, som inte kan demonteras med annat än specialverktyg. Tillverkarens montageanvisningar skall följas. 5.1.1 Generellt avsteg från SSF 200 Avsteg förekommer från krav på godkänd låsenhet. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 18 (73) 6 Låsenhet Observera att nedan angivna krav endast avser låsning. Därutöver behöver låshus i vissa fall även ha tillhållning med fallkolv. 6.1 Mekanisk låsning av dörr utan krav på utrymning 6.1.1 Nyckelpassage i en riktning 6.1.1.1 Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.1.1.2 Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred eller trycke med splitfunktion. Vid upplåsning via vred ska manöver ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. 6.1.1.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning Dörr låses med godkänd låsenhet uppfyllande krav enligt SS 3522 klass 3, undantaget krav på låscylinder. Låscylinder på angreppssidan skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, men från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder. 6.1.2 Nyckelpassage i båda riktningar 6.1.2.1 Självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.1.2.2 Icke självlåsande daglås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 14 mm. Från båda sidor skall låsning endast manövreras via låscylinder och manöver ska ej överstiga 90. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 19 (73) 6.1.2.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i båda riktningar Dörr låses med godkänd låsenhet uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3, vilket bl. a innebär att låsning från båda sidor manövreras via låscylinder. 6.2 Mekanisk låsning av dörr med krav på utrymning I för respektive lokal gällande brandskyddsdokumentation redovisas omfattning och krav på utrymningsvägar. Montage av lås skall alltid följa myndighetskrav och krav i brandskyddsdokumentation. Om utrymningsväg förses med lås som, under någon del av dygnet, blockerar utrymningsfunktionen skall dessa lås vara i utförande med en kontaktfunktion för indikering av låst respektive olåst läge. Kontaktfunktionen skall vid låst läge förregla en funktion som är väsentlig för verksamheten inom den lokal som utrymningsvägen betjänar. 6.2.1 Nyckelpassage i en riktning 6.2.2 Självlåsande daglås för nyckelpassage i en riktning 6.2.2.1 Utrymning via tryckesfunktion, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.2.2 Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.2.3 Utrymning via tryckesfunktion, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via trycke med splitfunktion, samt vred för återlåsning. Efter passage med trycke skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. R 23 Riktlinje för projektering av
Nathalie Boulas Nilsson Rikard Fröling Karin Sjöndin 2008-10-15 2013-11-20 2013-11-21 20 (73) 6.2.2.4 Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vred, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. 6.2.3 Säkerhetslås för nyckelpassage i en riktning 6.2.3.1 Utrymning via tryckesfunktion. Uppfyller krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel eller hakregel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt trycke med splitfunktion. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.2.3.2 Utrymning enligt SS-EN 1125. Uppfyller krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk hakregel eller regel som skall ha ett ingrepp om minimum 20 mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via vredcylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Låscylinder på angreppssidan, slutbleck och montage skall uppfylla krav enligt SS 3522 klass 3. Slutbleck får ersättas med hål i stålkarm, förutsatt att detta ger motsvarande brytmotstånd. Låsenhet skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av regelns läge. 6.2.4 Nyckelpassage i båda riktningar 6.2.4.1 Utrymning enligt SS-EN 1125, utan karv på återinrymning Dörr låses med mekaniskt cylinderfall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Hålbild i slutbleck eller stålkarm skall vara i utförande för vald låskista med förregling. Låsning skall vara i utförande med mikrobrytare för indikering av öppning via utrymningsbehör. 6.2.4.2 Utrymning enligt SS-EN 1125, med krav på återinrymning Dörr låses med mekanisk regel, hakregel eller fall som skall vara förreglad och ha ett ingrepp om minimum 14mm. Från angreppssidan skall låsning endast manövreras via låscylinder. Från motsatt sida manövreras låsning via låscylinder, samt utrymningsbehör uppfyllande krav enligt SS-EN 1125. Efter passage med utrymningsbehör skall låsning förbli i olåst läge tills den återställs manuellt. R 23 Riktlinje för projektering av