Bakgrund och tillvägagångssätt vid riktade beredskapsåtgärder Grundskydd transformatorstation. Grundskydd värmekraft- och kraftvärmeverk

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Bakgrund och tillvägagångssätt vid riktade beredskapsåtgärder Grundskydd transformatorstation Grundskydd vattenkraftverk Grundskydd värmekraft- och kraftvärmeverk Grundskydd driftcentraler Bilagor 6. Bilaga 1 7. Bilaga 2 8. Bilaga 3 9. Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 8 Områdesskydd inhägnat område, skyddsklass 1 och 2 Områdesskydd grindar, skyddsklass 1 och 2 Skalskydd, skyddsklass 1 Skalskydd, skyddsklass 2 Inbrottslarm, larmklass 1 Inbrottslarm, larmklass 2 Områdesövervakning Normer och standarder Uppslag 1 Uppslag 2 Uppslag 3 Uppslag 4 Uppslag 5 Uppslag 6 Uppslag 7 Uppslag 8 Uppslag 9 Uppslag 10 Uppslag 11 Uppslag 12 Uppslag 13 Checklistor 14. Checklista Områdesskydd 15. Checklista Skalskydd 16. Checklista Inbrottslarm/Passersystem 17. Checklista CCTV Uppslag 14 Uppslag 15 Uppslag 16 Uppslag Exempel på säkerhetshöjande åtgärder som kan vidtas av SvK i anläggningar av betydelseklass B 3 B4 Uppslag 18

3 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BAKGRUND SID 1 (1) Bakgrund och tillvägagångssätt vid riktade beredskapsåtgärder Bakgrund Dessa handlingar är ett komplement till tidigare utgiven Vägledning Fysiskt grundskydd. Elberedskapslagen (1997:288) ställer krav på att anläggningsägare till vissa elanläggningar skall göra en anmälan till elberedskapsmyndigheten Svenska Kraftnät (SvK) innan en förändring av anläggningen genomförs. Anmälan kan leda till att SvK beslutar om att beredskapsåtgärder skall vidtas vid anläggningen. SvK beslutar därvid också om att ersätta kostnader för beredskapsåtgärderna. SvK har beslutat att beredskapsåtgärder kan komma att genomföras trots att anmälningspliktiga förändringar inte genomförs. I dialog med anläggningsägare kan därför s k riktade beredskapsåtgärder (RBSÅ) genomföras. Vilka anläggningar som kan beröras har SvK tagit fram i ett internt utarbetat underlag. Tillvägagångssätt för RBSÅ SvK tar i dialog med anläggningsägare upp vilka anläggningar SvK bedömer vara särskilt viktiga. SvK har i samarbete med branschen utarbetat ett styrande dokument, vägledning Fysiskt Grundskydd. Den påvisar vilka åtgärder en anläggningsägare har skyldighet att själv svara för. Delar av denna vägledning redovisas på uppslag 2-5. Betydelseklassningen som redovisas där gör anläggningsägaren utifrån vilken betydelse anläggningen har för lönsamheten, viktiga kunder och elsystemet. Anläggningsägaren går igenom matriserna på uppslag 2-5 för att säkra att anläggningen uppfyller rekommendationerna i Fysiskt Grundskydd. Checklistorna på uppslag används lämpligen för att fastställa vilken status säkerhetsskyddet har. Checklistorna är ett underlag för SvK:s bedömning av behov av säkerhetshöjande åtgärder. Anläggningsägaren kan med ovanstående konstatera vilka brister anläggningen har i förhållande till dess betydelse. Anläggningsägaren bekostar åtgärder upp till Vägledning Fysiskt grundskydds rekommendationer. Därefter kan SvK tillföra ytterligare medel för åtgärder som ger anläggningen ett ökat skydd. Exempel på handläggning av ett RBSÅ-ärende SvK tar i dialog med anläggningsägaren upp vilken anläggning SvK bedömer särskilt viktig Anläggningsägaren betydelseklassar sin anläggning. Förslaget delges SvK SvK och anläggningsägaren enas om vilken betydelseklassning anläggningen skall ha SvK och anläggningsägaren enas om vilka åtgärder anläggningsägaren är skyldig att vidta enligt Fysiskt Grundskydd och vilka åtgärder SvK därefter är beredda att vidta för att ge anläggningen ett förstärkt skydd

4 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD TRANSFORMATORSTATIONER SID 1 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 OMRÅDESSKYDD Områdesstängsel samt skydd för utomhusställverk se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm Områdesövervakning (CCTV, mark- och/eller stängsellarm) se bilaga 7 (Uppslag 12) Manuell kör- och gånggrind i områdesstängsel Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Huvudgrind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Alla grindar larmade i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Motorgrind i områdesstängsel Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11)

5 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD TRANSFORMATORSTATIONER SID 2 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 SKALSKYDD Byggnader som är viktiga för verksamheten. Till exempel: inomhusställverk, batterirum, obemannat kontrollrum, reservkraftbyggnad se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Förrådsbyggnad Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt.

6 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD VATTENKRAFTVERK SID 1 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 OMRÅDESSKYDD Områdesstängsel samt skydd för utomhusställverk se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm Områdesövervakning (CCTV, mark- och/eller stängsellarm) se bilaga 7 (Uppslag 12) Manuell kör- och gånggrind i områdesstängsel Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Huvudgrind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Alla grindar larmade i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Motorgrind i områdesstängsel Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11)

7 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD VATTENKRAFTVERK SID 2 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 SKALSKYDD Byggnader som är viktiga för verksamheten. Till exempel: Inspektionsgång för Spelkur, Pegelkur, Damm, Obemannat kontrollrum, Teknik- Optobodar, Intagsbyggnad, Tunnelnedfart, Reservkraftanläggning se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 Förrådsbyggnad Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt.

8 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD VÄRMEKRAFTVERK OCH KRAFTVÄRMEVERK SID 1 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 OMRÅDESSKYDD Områdesstängsel samt skydd för utomhusställverk se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm se bilaga 1 (Uppslag 6) Totalhöjd stängsel minst varav överklättringsskydd minst 20 cm Mellanrum mellan mark och stängsel 5-10 cm Områdesövervakning (CCTV, mark- och/eller stängsellarm) se bilaga 7 (Uppslag 12) Manuell kör- och gånggrind i områdesstängsel Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Huvudgrind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Lås i lägst låsklass 3 Hänglås i lägst hänglåsklass 4 Alla grindar larmade i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Motorgrind i områdesstängsel Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med nyckel, kort eller kod Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Passagesystem med kort och kod Grind larmad i larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11)

9 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD VÄRMEKRAFTVERK OCH KRAFTVÄRMEVERK SID 2 (2) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 SKALSKYDD Byggnader som är viktiga för verksamheten. Till exempel: Bränsletransportgång med anslutning utanför stängslet, Skorsten, Obemannat kontrollrum, Inomhusställverk, Reservkraftanläggning se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 Förrådsbyggnad Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt. se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Byggnaden låst, inga speciella krav på dörr och lås såvida det inte finns mtrl som är mycket viktigt.

10 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER GRUNDSKYDD DC-LOKALER SID 1 (1) ANLÄGGNINGSDEL B 1 B 2 B 3 B 4 SKALSKYDD DC-lokaler generellt Datorlokaler Telerum se bilaga 3 (Uppslag 8) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster reglade Inbrottsskyddande dörr klass 1 se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 1 enligt SSF 130:6 se bilaga 5 (Uppslag 10) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Fönsterglas enligt SS lägst A1 Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kod se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Fönsterglas enligt SS lägst A1 Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod Kameraövervakning vid samtliga dörrar till DC se bilaga 4 (Uppslag 9) Larmklass 2 enligt SSF 130:6 se bilaga 6 (Uppslag 11) Byggnaden låst med lås i låsklass 3 Fönster låsta eller försedda med galler Fönsterglas enligt SS lägst B1 Inbrottsskyddande dörr klass 2 Passagesystem med kort och kod via sluss Kameraövervakning vid samtliga dörrar till DC

11 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 1 Sid 1(2) Områdesskydd Inhägnat område, skyddsklass 1 och 2 Krav på områdesskydd Anläggning skall vara omgärdad av ett områdesskydd (stängsel, vägg, grind, port eller liknande) som i sin helhet ger ett efter förhållandena godtagbart skydd mot intrång och försvårar bortförande av stöldgods. Observera att runt elanläggningar utomhus (driftrum) är minimikravet ett 180 cm högt stängsel samt överklättringsskydd. Det skiljer även på mellanrummet mellan mark och stängsel som på nybyggda anläggningar endast får vara 5 cm eller, enligt äldre bestämmelser, 7 cm. Krav på 5 cm ställs av Elsäkerhetsverket utifrån SS Områdesskydd enligt SSF 200:3 skall bestå av stängsel eller vägg och vara totalt minst högt. De översta 20 cm skall utgöras av minst två rader med taggtråd. Avstånd mellan mark och stängslets underkant får vara högst 10 cm. Avståndet mellan stolpar skall normalt vara maximalt 300 cm. Måttangivelser A = minst 2,20 m totalhöjd från markplan eller annat ståplan D B = minst 2,00 m höjd från markplan eller annat ståplan till nätets överkant B A C = högst 0,10 m mellanrum mellan nät och markplan eller annat ståplan D = avstånd mellan stolpar, normalt max 3,00 m E = 0,20 m med minst två rader taggtråd. C E Anmärkning Taggtråd ska vara av sådan beskaffenhet att den inte åsamkar allvarlig skada eller bestående men.

12 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 1 Sid 2(2) Anslutning till markytan vid diken eller liknande Vid lokala försänkningar i marken (diken o dyl) ska påbyggnad utföras så att underkrypning förhindras Stängsel, vägg Exempel på godtagbart utförande: flätverksstängsel av minst 3 mm tjock ståltråd med maskstorlek inte överstigande 50x50 mm vägg av trä minst 25 mm tjock vägg av stålplåt minst 1 mm tjock stängselnät med stängseltråd av aluminiumlegering med en diameter av minst 3 mm eller en ytbelagd ståltråd med kärndiameter på minst 2,5 mm palissadstängsel med betongsyll Avstagning av stängsel ska vara utförd så att maximal motståndskraft erhålls. Stag och förstyvningar ska vara placerade in mot det skyddade området. Förankring av stolpar ska anpassas efter lokala förhållanden med hänsyn till bl.a. tjällyftning. Palissadstängsel med betongsyll är ofta en bättre och säkrare lösning. Skydd mot forcering För att förbättra skyddet mot forcering med motorfordon kan man exempelvis förstärka grindar med en kraftig låsbar bom. Även andra delar av ett områdesskydd, där det kan forceras med motorfordon, bör skyddas på motsvarande sätt, t ex med avbärare. Används avbärare eller annan anordning som medför en förhöjning från markytan ska höjden på stängslet räknas från den förhöjning som uppkommer och inte från markytan.

13 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 2 SID 1 (1) Områdesskydd Grindar, skyddsklass 1 och 2 Manuell grind Grind, port och dörr skall uppfylla samma krav på skydd som områdesskydd, stängsel och vägg, enligt bilaga 1 (uppslag 6) och vara låst med av SSF godkänd låsenhet. Vid gångjärn skall finnas spärranordning som förhindrar avlyftning av grind i stängt läge. Port och dörr skall vara försedda med likvärdigt skydd. För att minimera svikt i grind bör ett stag anbringas mellan låsanordning och gångjärn. Det sammanlagda spelet mellan enkelgrind, port eller dörr och stolpe i fram- och bakkant får inte vara mer än 6 mm för att ingreppet av den spärrande kolven i slutblecket ska bli så stor som möjligt. För gånggrindar skall lås och slutbleck skall vara i låsklass 3 enligt SS Se bilaga 3 sida 2 (uppslag 8). Hänglås skall uppfylla fordringarna i SSF 200:3 Norm för hänglås. För utvändig låsning krävs hänglåsklass 4. Används kätting eller motsvarande skall den hålla samma klass som hänglåset. Se även SS-EN i bilaga 8, Normer och standarder (uppslag 13). Motoriserad grind Manöverskåp skall vara låst och placerat innanför grind och stängsel. Länkarm skall vara låst med hänglås i lägst hänglåsklass 2. Grind larmas med mikrobrytare i motorhus eller med magnetkontakt i bakkant på grind, se även bilaga 5 (uppslag 10) för larmklass 1 och bilaga 6 (uppslag 11) för larmklass 2

14 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 3 SID 1 (3) Skalskydd skyddsklass 1 Anläggning i betydelseklass B1 och B2 För byggnader i skyddsklass 1 SSF 200:3 gäller: Väggar skall bestå av antingen minst 75 mm betong, eller 120 mm sten eller 150 mm lättbetong. Om det är andra väggkonstruktioner än de som anges ovan framgår villkoren i SSF 200: och Det som ovan anges är exempel på minimivillkor för väggkonstruktionen. Golv, bjälklag och tak som utgör en del av skalskyddet (omslutningsytan) skall för att ha godtagbart inbrottsskydd vara av likvärdigt utförande som ovan beskriven vägg. Normen kräver att tak skall ha samma skydd som väggar, vilket sällan är fallet i aktuella anläggningar. Fönster, som är öppningsbart skall, oavsett läge, vara stängt och invändigt reglat. Alla fästelement skall, för såväl fasta fönsterpartier som öppningsbara fönster, vara så utförda att de inte utan avsevärd svårighet kan demonteras från utsidan. Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13) Murade glasblock är betydligt motståndskraftigare än rutor av glas. Murade mindre partier av glasblock är godkända om de har armerade liggfogar och har betryggande förankring i omgivande vägg. Dörr skall vara i dörrklass 1 enligt SS eller enligt SS-ENV 1627 grade 2. Som alternativ kan en oklassad dörr förstärkas med inbrottsskyddande tillbehör som t.ex. dörrförstärkningsbehör, säkerhetsslutbleck eller plåtklädd dörr. Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13) Slagdörr av trä med lås skall förstärkas med av SSF godkänt dörrförstärkningsbehör i lägst låsklass 4, på båda sidor. Andra typer av dörrar, portar och luckor förstärks på likvärdigt sätt. Pardörrar skall vara så konstruerade att den inaktiva dörren är reglad Dörrförstärkningsbehör upptill och nedtill med godkända kantreglar, eller på likvärdigt sätt samt vara låst. Utåtgående dörr skall ha bakkanten säkrad med bakkantsbeslag. Glas i dörrenhet bör undvikas. Är dörrenhet/port försedd med ruta av glas eller material som används i stället för glas skall detta parti ha samma skydd som fönster i övrigt. Port skall ha ytskikt (båda sidor) av stålplåt med sammanlagd plåttjocklek på minst 1 mm eller annat utförande med motsvarande motståndskraft. Ljusinsläpp utan inkrypningsskydd får inte finnas.

15 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 3 SID 2 (3) SS , Standard för inbrottsskyddande dörrar DÖRRKLASS Belastning över lås och gångjärn 600 kg kg kg kg Praktiska prov med enkla inbrotts-verkty 3 min 10 min Ja Ja Praktiska prov med grova inbrottsverktyg, bl a vinkelslip Antal lås i dörr låsklass 2 1 lås 10 min 20 min Antal lås i dörr låsklass 3 1 lås 1 lås 2 lås 2 lås Motsvarar stöldskyddsföreningen Nivå 2 Motsvarar SSF 200 S-klass 1 S-klass 2 S-klass 3 Lås för dörrar i skyddsklass 1. Lås skall uppfylla fordringarna i SS 3079 samt uppfylla lägst låsklass 3 i SS Lås får inte ha vred om det inte kan spärras eller frikopplas. Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13) Till dörr, port eller lucka rekommenderas en godkänd låsenhet i klass 3 med hakregel. Alternativt till hakregellås kan två låsenheter användas med lägst låsklass 3 resp 2. Utöver baskraven för godkänd låsenhet krävs för: Lås För pardörrar, att den passiva dörrhalvan förses med hävarmskantreglar. Reglarnas utskjutande längd från dörren skall harmonisera med låsregelns längd. För dörrar där ramstycket är så smalt att montering av modullås inte medges, finns smalprofillås. Låset förses då med hakregel. Ett smalprofillås är dock aldrig lika brytsäkert som ett modullås Behör Dörrförstärkande långskylt skall monteras med genomgående skruv eller plattjärn fäst med genomgående skruv. Alternativt kan ett skruvförband, dvs genomgående skruv, göras som en förstärkning runt låset i stället för långskylt Hakregellås Utåtgående dörr skall ha minst ett bakkantsbeslag som förstärkning. Undantaget är dörr som är konstruerad och klassad med befintlig bakkantssäkring. Beträffande pardörrar gäller detta även för passiv dörrhalva

16 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 3 SID 3 (3) Lås för dörr i utrymningsväg. Utformning av utrymningsvägar och dörrar i eller till utrymningsvägar finns reglerade i Boverkets byggregler, BFS 1998:38. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall bl a vara lätt öppningsbara och normalt utåtgående i utrymningsriktningen. Det är dock viktigt att samråd sker i det enskilda fallet mellan räddningstjänst/brandförsvar, försäkringstagare och anläggningsägare då olika intressen kan kollidera. Undantag för kravet på låsklass 3 medges för utrymningsdörrar. Dock skall låsklassen uppfyllas från utsidan i skalskyddet. Hänglås skall uppfylla fordringarna i SSF 200:3 Norm för hänglås (bilaga 8 uppslag 13). För invändig låsning av dörr, port, lucka och galler krävs att hänglåset och hänglåsbeslaget uppfyller motsvarande hänglåsklass 3. För utvändig låsning krävs hänglåsklass 4.

17 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 4 SID 1 (3) Skalskydd skyddsklass 2 Anläggning i betydelseklass B3 och B4 För byggnader i skyddsklass 2 SSF 200:3 gäller: Väggar skall bestå av antingen minst 100 mm betong, eller 200 mm sten eller 250 mm lättbetong. Om det är andra väggkonstruktioner än de som anges ovan framgår villkoren i SSF 200: och Det som anges ovan är exempel på minimivillkor för väggkonstruktionen. Golv, bjälklag och tak som utgör en del av skalskyddet (omslutningsytan) skall för att ha godtagbart inbrottsskydd vara av likvärdigt utförande som vägg, beskriven ovan. Normen kräver att tak skall ha samma skydd som väggar, vilket sällan är fallet i aktuella anläggningar. Fönster, vars nedre kant är belägen lägre än 4 m över markplan eller annat ståplan skall vara låst med godkänt fönsterlås enligt SS 3620 och/eller försedda med galler. Alla fästelement skall, för såväl fasta fönsterpartier som öppningsbara fönster, vara så utförda att de inte utan avsevärd svårighet kan demonteras från utsidan. Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13) Murade glasblock är betydligt motståndskraftigare än rutor av glas. Murade mindre partier av glasblock är godkända om de har armerade liggfogar och har betryggande förankring i omgivande vägg. Dörr skall vara i dörrklass 2 enligt SS eller enligt SS-ENV 1627 grade 3. Som alternativ kan en oklassad dörr förstärkas med inbrottsskyddande förstärkning i klass 2. En dörr i dörrklass 1 kan antingen förstärkas med dörrförstärkning i klass 2 se SSF 200:6 4:3 eller med en gallergrind. Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13)

18 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 4 SID 2 (3) Slagdörr av trä med lås skall förstärkas med av SSF godkänt dörrförstärkningsbehör i lägst låsklass 4, på båda sidor. Andra typer av dörrar, samt portar och luckor förstärks på likvärdigt sätt. Pardörrar skall vara så konstruerade att den inaktiva dörren är reglad upptill och nedtill med godkända kantreglar, eller på likvärdigt sätt samt låsta. Utåtgående dörr skall ha bakkanten säkrad med bakkantsbeslag. Glas i dörrenhet skall i görligaste mån undvikas. Är dörrenhet/port försedd med ruta av glas eller material som används i stället för glas skall detta parti ha samma skydd som fönster i övrigt. Port skall ha ytskikt (båda sidor) av stålplåt. Ena sidans plåttjocklek skall vara minst 1 mm. Ljusinsläpp utan inkrypningsskydd får inte finnas. SS , Standard för inbrottsskyddade dörrar DÖRRKLASS Belastning över lås och gångjärn 600 kg kg kg kg Praktiska prov med enkla inbrottsverktyg Praktiska prov med grova inbrottsverktyg, bl a vinkelslip Antal lås i dörr låsklass 2 3 min 10 min Ja Ja 1 lås 10 min 10 min Antal lås i dörr låsklass 3 1 lås 1 lås 2 lås 2 lås Motsvarar stöldskyddsföreningen Nivå 2 Motsvarar SSF 200 S-klass 1 S-klass 2 S-klass 3

19 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 4 SID 3 (3) Lås för dörr i skyddsklass 2. Till dörr, port eller lucka rekommenderas dubbla godkända låsenheter varav en låsenhet i lägst klass 4 (enl. SS 3522). Se vidare Normer och standarder (bilaga 8 uppslag 13) Utöver baskraven för godkänd låsenhet rekommenderas att: Lås Minst ett av låsen skall ha hakregel Låshusen skall vara försedda med extra borrskydd (klass 4-lås) I pardörrar skall den passiva dörrhalvan förses med en låsbar spanjolett på dörrens insida eller infälld i dörren. Reglarnas utskjutande längd från dörren skall harmonisera med låsens säkerhetsslutbleck För dörrar där ramstycket är så smalt att montering av modullås inte medges, finns smalprofillås. Låset förses då med en hakregel. Ett smalprofillås är dock aldrig lika brythållfast som ett modullås. Behör Dörrförstärkande långskyltar som monteras med genomgående skruv. Alternativt kan användas ett skruvförband, d.v.s. ett plattjärn fäst med genomgående skruv som en förstärkning runt låset i stället för en långskylt Utåtgående dörr skall ha minst 2-kantsbeslag som förstärkning. Dörr som är konstruerad och klassad med befintlig bakkantssäkring skall ha minst ett bakkantsbeslag. Beträffande pardörrar gäller detta även för passiv dörrhalva Lås skall uppfylla fordringarna i SS 3079 samt uppfylla lägst klass 3 i SS 3522 Lås får inte ha vred om det inte kan spärras eller frikopplas. Lås för dörr i utrymningsväg. Utformning av utrymningsvägar och dörrar i eller till utrymningsvägar finns reglerade i Boverkets byggregler, BFS 1998:38. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall bl a vara lätt öppningsbara och normalt utåtgående i utrymningsriktningen. Det är dock viktigt att samråd sker i det enskilda fallet mellan räddningstjänst/brandförsvar, försäkringstagare och anläggningsägare då olika intressen kan kollidera. Undantag för kravet på låsklass 3 medges för dörrar som är som utrymningsdörrar. Dock ska låsklassen uppfyllas från utsidan i skalskyddet. Hänglås skall uppfylla fordringarna i SSF 200:3 Norm för hänglås (bilaga 8 uppslag 13). För invändig låsning av dörr, port, lucka och galler krävs det att hänglåset, och hänglåsbeslaget, uppfyller motsvarande hänglåsklass 3. För utvändig låsning krävs hänglåsklass 4.

20 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 5 SID 1(2) Inbrottslarm larmklass 1 Anläggning i betydelseklass B 3 Allmänna krav Inbrottslarmanläggning skall vara installerad av godkänd installatör. Utrustning ingående i inbrottslarmanläggning skall ha minst motsvarande larmklass. Överföring av larm behöver inte vara övervakad men skall uppfylla kraven i SSF 130:6. Öppningar som är mindre än 150 x 300 mm behöver inte larmas. Larmklass 1 Inbrottslarm skall utföras som invändigt försåtskydd (delskydd). Detta innebär att skyddet skall vara utfört så att passage genom eller beträdande av, ur skyddssynpunkt viktiga delar av anläggningen, utlöser larm. Grindar i områdesskyddet bör larmas med mikrobrytare eller magnetkontakter. Till- och frånkoppling av larm får ske från olarmat område. Låsförbikopplare (nyckel) får användas. Centralapparat, strömförsörjning och manöverpanel skall vara placerade inom larmövervakat område. Centralenhet och larmsändare samt reservkraft för dessa skall placeras inom låst och larmövervakat särskilt utrymme. Strömförsörjningsutrustning skall leverera den elektriska energi som krävs för inbrottslarmanläggnings drift och får inte användas för annat ändamål. Anslutning till extern strömkälla skall vara fast. Larmskåp

21 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 5 SID 2(2) Strömförsörjningsutrustning skall dimensioneras så att ett urladdat batteri skall kunna försörja larmanläggningen i minst 12 timmar efter en laddningstid på 72 timmar. Det skall finnas minst två larmsirener, en inomhus och en utomhus. Besiktning av anläggning skall ske minst en gång vart tredje år.

22 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 6 SID 1(1) Inbrottslarm larmklass 2 Anläggning i betydelseklass B 4 Allmänna krav Inbrottslarmanläggning skall vara installerad av godkänd installatör. Utrustning ingående i inbrottslarmanläggning skall ha minst motsvarande larmklass. Överföring av larm skall vara övervakad och uppfylla kraven i SSF 130:6. Fönster i skalskydd vars nedre kant ligger under 4 m från ståplan skall larmas. Öppning som är mindre än 150 x 300 mm behöver inte larmas. Larmklass 2 Inbrottslarm skall utföras som skalskyddslarm kompletterat med invändigt försåtskydd (delskydd). Grindar i områdesskyddet larmas med mikrobrytare eller magnetkontakter. Förbikopplare får endast användas för förbikoppling av entréväg till centralapparat eller manöverpanel eller till enstaka punktskyddade utrymmen. Till- och frånkoppling av larm skall ske i centralapparat eller separat manöverpanel placerad inom larmövervakat område. Låsförbikopplare (nyckel) får inte användas i larmklass 2. Centralapparat, strömförsörjning och manöverpanel skall vara placerade inom larmövervakat område. Centralenhet och larmsändare samt reservkraft för dessa skall placeras inom låst och larmövervakat särskilt utrymme. Strömförsörjningsutrustning skall dimensioneras så att ett urladdat batteri skall kunna försörja larmanläggning i minst 12 timmar efter en laddningstid på 72 timmar. Det skall finnas minst två larmsirener, en inomhus och en utomhus. Besiktning av anläggning skall ske minst en gång per år, med max 15 månader emellan besiktningarna.

23 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 7 SID 1 (3) Områdesövervakning Anläggning i betydelseklass B 4 Krav Områdesövervakning ska alltid fungera oavsett väder och ljusförhållanden samt kunna verifieras med hjälp av kameraövervakning (CCTV = Closed Circuit TeleVision). Larmsystemet skall klara av intrångsförsök av gående, springande och klättrande person. Inspelat material skall kunna lagras minst 48 timmar. Kamerasystemet skall uppfylla kraven i EN vilka i stort handlar om följande En Systemfordringar En Färgkameror En Objektiv En Underordnad utrustning En Lokal och centralutrustning En Färgmonitorer En Inspelningsutrustning En Video- och rörelsedetektionsutrustning En Videoöverföring En Tillämpningsanvisningar Standarden kommer att underlätta så att det på ett opartiskt sätt skall kunna kommunicera om systemets och komponenters prestanda och kondition. Med hjälp av standarden kan systemets driftfordringar fastställas. Larmtyper Områdesövervakning kan ske med olika typer av larmutrustningar och kombinationer av dessa som: Stängsellarm Marklarm IR-barriär Kameraövervakning (CCTV) Stängsellarm En typ av stängsellarm är lyssnande mikrofon, som utgörs av kabel som är utvecklad för att omvandla ljud, tryck och vibrationer till elektriska signaler. Kabeln ansluts till en analysator som är avstämd för att detektera ljud som uppstår när stängslet berörs. En annan typ är sensorkabel med optisk fiber som larmar då fiber böjs. Systemet är okänsligt för elektromagnetiska störningar. Elstängsellarm är ytterligare en larmtyp som ger larm vid förändring av strömstyrkan eller då tråden klipps.

24 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 7 SID 2 (3) Marklarm Marklarm består av nedgrävda slangar (hydrauliska system) som reagerar på tryckförändring. Elektroniska system bygger på förändringar i ett magnetfält och aktiveras när någon beträder fältet. Det elektromagnetiska detektionsfältet sträcker sig både ovan jord och i marken. IR-barriärer Larm som reagerar när en eller flera IR-strålar bryts. Kameraövervakning (CCTV) CCTV kameror finns i ett stort antal varianter: Fasta kameror för färg eller svart-vit bild Rörliga kameror för färg eller svart-vit bild, panorerande, tiltbara Kameror för dag och natt Fasta domekameror Rörliga domekameror

25 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 7 SID 3 (3) Följande är erfarenheter av prov som utförts av SvK. Stängsellarm Känsligt för metalliska ljud Kräver regelbunden tillsyn med röjningar längs stängslen Kräver bra stängselkvalité Olämpligt i grindpartier Marklarm Det är viktigt att undersöka markförhållandet och installera vid rätt årstid De tryckavkännande systemen är svårjusterade vintertid Systemen är relativt falsklarmsäkra jämfört med andra larmsystem IR-barriärer Kräver jämnt och plant underlag som snöröjs vintertid Smådjur och fåglar kan ge falsklarm. Kompensering av känslighet kan medföra försämrad detektering av personer IR-strålarna kan lokaliseras med videokamera med viss IR känslighet Kräver stora underhållsinsatser Rekommenderas inte för utomhusinstallation Kameraövervakning (CCTV) En noggrann specificering av kamerans användningsområde med hänsyn till yttre miljö och förväntad användning av bild är nödvändig för att kunna välja en kamera där bästa resultat uppnås

26 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 8 SID 1 (3) Normer och standarder Förklaringar och jämförelser mellan äldre Svensk standard och Europa standards Skyddsglas enligt SS-EN 356, SS-EN 1063 och SS-EN Översikt skyddsglas Material Skyddsklasser Skyddsklasser Motstånd Tidigare klass Lamell (polykarbonat) P1 A P5 A SS-EN 356 mot hård stöt A-klass Multilaminerat P6 B P8 B SS-EN 356 mot skarp stöt B-klass Multilaminerat BR 1 BR 7 SS-EN 1063 mot beskjutning C-klass Multilaminerat SG 1 SG 2 SS-EN 1063 mot beskjutning C-klass SS-EN mot explosioner D-klass Skydd mot hård stöt (inkastning) SS-EN 356 Beteckning Måttuppgift Skyddsklass SSF 200:3 Tidigare klass P 1 A P 2 A 6 9 mm Sk 2 A 1 P 3 A 9 mm Sk 2 A 2 P 4 A 10 mm Sk 2 A 3 P 5 A 11 mm Sk 2 A 3 Skydd mot skarp stöt (inbrott) SS-EN 356 Beteckning Måttuppgift Skyddsklass SSF 200:3 Tidigare klass P 6 B mm Sk 1 B 1 P 7 B 22 mm Sk 2 B 2 P 8 B mm Sk 3 B 3 Glas i dörrenhet Är dörrenhet/port försedd med ruta av glas eller material som användes i stället för glas skall detta parti i respektive skyddsklass ha samma skydd som fönster i övrigt. Fönster i ytterskal Fönster i dörrblad (glasdörr) skall vara utförd enligt SS-EN 356 klass P6B. Glaset kompletteras med s.k. larmruta som skall vara monterad mot utsidan.

27 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 8 SID 2 (3) Översikt lås Låsenhet enligt SS 3522 För låsklass 1 3 se bilder nedan Klass 4 Klass 5 Låsenhet för samma användningsområde som klass 3 men med borrskydd för låshuset och med kraftigare dörrförstärkning Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd är extremt höga eller där upprepade inbrott sker trots klass 3 4 lås Svensk Standard SS 3522, Låsstandard Klass 1 Klass 2 Klass 3 Låsenhet för användning där inga krav på inbrottsskydd finns uppställda. Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd i vissa delar måste underordnas kravet på snabb utrymning Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd är väsentligare än kraven än kraven på snabb utrymning Allmänna fordringar Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Regelns längd 20 mm 20 mm 20 mm 20 mm Tvångsstyrd utlåsning Ja Ja Ja Nyckelvariationstal: Cylinder Tillhållare Spärrelement t ex tillhållare och stiftskivor min 6 min 6 min 6 min 6 Kontrollerbar demontering DC Ja Ja Ja Dyrkning min 10 min 10 min

28 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER BILAGA 8 SID 3 (3) Lås för dörrar i skyddsklass 3. (omfattar inte elförsörjningens krav enligt Vägledning Fysiskt grundskydd) Till dörr, port eller lucka rekommenderas dubbla godkända låsenheter i klass 4 (enl SS 3522). Utöver baskraven för godkänd låsenhet i klass 4 bör: Lås Minst ett av låsen vara hakregellås Säkerhetsslutbleck vara i klass 5 För pardörrar gäller att både gångdörren och den passiva dörren förses med godkända låsenheter. Den inaktiva dörren låses med hakregel till karm och tröskel på dörrens insida eller infälld i dörren, utan manövreringsmöjligheter från utsidan eller med heldragen spanjolett Behör Dörrförstärkande långskyltar monteras med genomgående skruv eller skruvförband, dvs att plattjärn med genomgående skruv som förstärkning runt cylindern Utåtgående dörr skall ha minst två bakkantsbeslag som förstärkning. Beträffande pardörrar gäller detta även för passiv dörrhalva Dörrar förses med en negativ brytvinkel, dvs en stålprofillist (ej T-järn) på låssidans anläggningsyta. Vid pardörrar på anläggningsytan mellan de båda dörrhalvorna Jämförelsetabeller enligt SSF rekommendationer (Direkt jämförelse kan inte göras) SS , Standard för inbrottsskyddande dörrar Dörrklass Belastning över lås och gångjärn 600 kg kg kg kg Praktiska prov med enkla inbrottsverktyg 3 min 10 min Praktiska prov med grova inbrotts- 10 min 10 min verktyg, bl a vinkelslip Antal lås i dörr låsklass 2 1 lås Antal lås i dörr låsklass 3 1 lås 1 lås 2 lås 2 lås Motsvarar stöldskyddsföreningen Nivå 1 Nivå 2 Motsvarar FSAB RUS 200 S-klass 1 S-klass 2 S-klass 3 Hänglås SSFN 014 Motsvarar SS-EN Gammal klass Ny klass Bygeldiameter Klass 1 Grade mm Klass 2 Grade 3 8 mm Klass 3 Grade 4 10 mm Klass 4 Grade 5 14 mm Klass 5 Grade mm

29 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER Sid 1 (1) Checklista områdesskydd Anläggning Ja Nej Stängsel runt anläggningen Stängsellängd m Flätverk stängsel Helsvetsat stängsel Palissadstängsel Stängslets totalhöjd inkl taggtråd cm Största avstånd mellan mark och stängslets nedre kant cm Taggtråd antal trådar Stängslets kondition Antal manuella körgrindar Antal motoriserade körgrindar Antal manuella gånggrindar Antal elektriska gånggrindar Finns yttre vägbom Kameraövervakning Belysning för områdesskydd Områdeslarm Bra Antal Ja Vissa brister Dålig Nej Övrigt/anm ( ev fortsättning baksidan) Datum Upprättad av

30 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER Sid 1 (2) Checklista skalskydd Anläggning Byggnad Väggar Väggkonstruktion (T.ex. betong, stålplåt, tegel, trä) Tjocklek cm Fönster vars underkant är under 4 meter från markplan Antal Totalt antal fönster varav Öppningsbara Vanligt glas Säkerhetsglas Inkrypningsskydd Ej öppningsbara Dörr/port i skalet Antal Totalt antal dörr/port varav Trädörr Ståldörr Aluminiumdörr Dörr med fönster Annan typ

31 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER Sid 2 (2) Lås i skalet (Ytterdörrar) Antal Självlåsande lås Manuell låsning Lås med utrymningsbehör Elektriska lås (elslutbleck) Motorlås Ventilationsöppningar under 4 meter från markplan Ventilationsöppningar större än 30x15 cm i yttervägg Antal Ventilationsgallret demonterbart från utsidan Antal Övrigt/anm (ev fortsättning på baksidan) Datum Upprättad av

32 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER Sid 1 (1) Checklista inbrottslarm/passagesystem Anläggning Byggnad Finns inbrottslarm Ja Nej Omfattning Invändigt larm Skalskyddslarm Uppfyller larmet Larmklass 1 Larmklass 2 Installationsår Larmöverföring Nej Ja till Besiktigat senast år? Finns passagesystem med kort och kod installerat Ja Nej Övrigt/anm ( ev fortsättning på baksidan) Datum Upprättad av

33 RIKTADE BEREDSKAPSÅTGÄRDER Sid 1 (1) Checklista CCTV (Kameraövervakning) Anläggning Byggnad Finns CCTV Finns CCTV utomhus Finns CCTV inomhus Fasta kameror Rörliga kameror Inspelningsmöjligheter Ja Antal Nej Lagringstid timmar Används kamerorna till verifiering identifiering Koppling till inbrottslarmet Bildöverföring Bildöverföring till bemannad central Installationsår Ja Nej Övrigt/anm (ev fortsättning på baksidan) Datum Upprättad av