SILEX MICROSYSTEMS AB (PUBL)

SILEX MICROSYSTEMS AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2011

Silex Microsystems AB (publ) Org nr 556591-5385 Innehållsförteckning Not Sida Not Sida Förvaltningsberättelse 1 6 Övriga rörelsekostnader 27 Koncernens resultaträkning 6 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag 27 Koncernens balansräkning 7 8 Ersättningar till revisorerna 28 Koncernens kassaflödesanalys 9 9 Ersättningar till anställda samt Koncernens egna kapital 10 medelantal anställda 28 Modebolagets resultaträkning 11 10 Operationella leasingavtal 30 Moderbolagets balansräkning 12 11 Valutakursdifferenser - netto 31 Moderbolagets kassaflödesanalys 14 12 Övriga finansiella intäkter och kostnader 31 Moderbolagets egna kapital 15 13 Skatt på årets resultat 31 Noter till koncernredovisningen 16 14 Resultat per aktie 32 1 Allmän information 16 15 Materiella anläggningstillgångar 32 2 Sammanfattning av viktiga 16 Immateriella tillgångar 33 redovisningsprinciper 16 17 Pågående nyanläggningar 33 2.1 Grund för rapporternas upprättande 16 18 Andelar i koncernföretag 34 2.2 Koncernredovisning 17 19 Långfristiga värdepappersinnehav 34 2.3 Kassaflödesanalys 18 20 Andra långfristiga fordringar 34 2.4 Segmentsrapportering 18 21 Varulager 34 2.5 Omräkning av utländsk valuta 18 22 Kundfordringar 35 2.6 Materiella anläggningstillgångar 19 23 Övriga fordringar 36 2.7 Immateriella tillgångar 19 24 Förutbetalda kostnader och upplupna 2.8 Nedskrivningar av icke-finansiella intäkter 36 tillgångar 19 25 Aktiekapital 36 2.9 Finansiella tillgångar 20 26 Aktierelaterade ersättningar 37 2.10 Derivatinstrument 20 27 Räntebärande skulder 39 2.11 Varulager 20 28 Övriga avsättningar 39 2.12 Kundfordringar 20 29 Övriga skulder 39 2.13 Likvida medel 21 30 Upplupna kostnader och förutbetalda 2.14 Aktiekapital 21 intäkter 40 2.15 Leverantörsskulder 21 31 Ställda säkerheter 40 2.16 Upplåning 21 32 Transaktioner med närstående 41 2.17 Aktuell och uppskjuten inkomstskatt 21 33 Justeringar för poster som ej ingår i 2.18 Ersättningar till anställda 22 kassaflödet 41 2.19 Avsättningar 23 34 Likvida medel i kassaflödesanalys 41 2.20 Intäktsredovisning 23 35 Händelser efter rapportperiodens slut 41 2.21 Leasing 23 Underskrifter 42 3 Finansiell riskhantering 24 3.1 Finansiella riskfaktorer 24 3.2 Hantering av kapitalrisk 26 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 26 5 Segmentsredovisning 27

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Silex Microsystems AB (publ), organisationsnummer 556591 5385, säte Stockholms län, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2011 31 december 2011. INFORMATION OM VERKSAMHETEN Silex Microsystems är ett Pure Play MEMS foundry. MEMS är en akronym för mekaniska och elektriska system i mikroskala där basmaterial oftast är kisel. MEMS tillverkningen sker i form av mikrochip som sedan integreras i produkter från vitt skilda områden, alltifrån medicinsk utrustning till mobiltelefoner och bilar. Silex banade tidigt väg för foundrymodellen inom MEMS, en modell som under lång tid använts inom halvledarindustrin. Ett Pure Play MEMS foundry tillverkar enbart efter kunders design. För att inte konkurrera med sina kunder följer därför Silex foundrymodellen och undviker utveckling, tillverkning eller marknadsföring av egna MEMS-produkter. Silex tillverkar idag ett 100-tal produkter som levereras till kunder världen över och tillhör en av de absolut främsta foundrytillverkarna av MEMS. Företagets tillverkning sker i två moderna skivfabriker, en med sex tums skivstorlek och en med åtta tums skivstorlek. Båda fabrikerna är belägna i Järfälla utanför Stockholm. Åttatumsfabriken färdigställdes 2009 och är en av de mest avancerade inom MEMSindustrin. Tillverkningsprocessen för kundanpassad MEMS rymmer oftast en hel cykel från design till volymtillverkning och kräver därför djupgående kunskaper i hur man hanterar MEMS-utveckling samt MEMS-produktion. Silex ligger i täten när det gäller utvecklingen och produktion av MEMS och täcker kundernas vitt skilda behov genom sina standardiserade processplattformar Silex har huvudkontor och fabriker i Järfälla, med försäljningskontor i Boston och San Fransisco i USA. Försäljningen för Europa hanteras av Silex representanter från Järfälla och försäljningen för Japan, Korea, Taiwan och Kina sker genom agenter i respektive land. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET 2011 var ytterligare ett framgångsrikt år för Silex med en försäljningstillväxt på 28.3 procent. Många av våra kunder har ökat sina volymer och ett antal av dem har ökat volymen kraftigt. Vi har under året också förlorat en av våra stora kunder vilket har inverkat negativt på försäljningsutvecklingen. Koncernen redovisade också ett rörelseresultat på 11,5 mkr vilket är en kraftig förbättring jämfört med föregående år. Tillväxten innebär också att personalstyrkan har utökats kraftigt under året från 139 anställda vid årets början till 184 anställda vid årets slut. Silex har ytterligare stärkt sin position på marknaden genom ett framgångsrikt år 2011. Efterfrågan på den patenterade tekniken Sil-Via TM fortsätter. Sil-Via TM är en unik teknik för säker ledning av elektrisk ström från fram- till baksidan på kiselskivor som gör det möjligt att väsentligt minska MEMS-chipens storlek. Utveckling och kvalitetssäkring av gamla och nya tekniker har framgångsrikt fortsatt under året. 1(42)

Konkurrensen på MEMS marknaden har ökat under året genom ett antal större bolag inom elektronikindustrin har börjat intressera sig för MEMS produktion. ORGANISATION Koncernen omfattar moderbolaget Silex Microsystems AB (publ), samt de helägda dotterbolagen Silex Microsystems Inc. och Silex Securities AB. Koncernens utveckling och produktion bedrivs i moderbolaget. Silex Microsystems Inc. svarar för marknadsföring, försäljning och kundsupport på USA marknaden och moderbolaget hanterar marknadsföring, försäljning och kundsupport för övriga världen. ÖVERSIKT ÖVER RESULTAT Nettoomsättningen under 2011 ökade med 28,3 procent till 309,6 Mkr (241,2). Ökningen beror till största delen på en volymökning för många av våra kunder. De fem största kunderna ökade med 33,2% och övriga kunder ökade med 17,4% Kostnad för sålda varor ökade med 28,1 procent till 259,4 Mkr (202,5). Kostnadsökningen beror på högre tillverkningskostnader på grund av ökat antal anställda och ökade underhållskostnader. Materialkostnaderna har däremot varit i stort sett oförändrade mellan åren. Försäljningskostnaderna ökade något till 16,3 Mkr (15,9). De administrativa kostnaderna ökade 20,6 procent till 22,5 Mkr (18,7). Ökningen är främst hänförlig till ökade personal- och konsultkostnader under året. Rörelseresultatet förbättrades under 2011 till 11,5 Mkr (0,9), en ökning med 10,6 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent från 0,4 procent. Lönsamhetsförbättringen beror till största delen på ökad försäljning. Över 90 procent av försäljningen skedde i euro, och dollar. Den svenska kronan försvagades något gentemot USD och förstärktes något gentemot EUR under året. Påverkan på nettoomsättningen och resultatet under året har varit liten. Årets resultat efter skatt uppgick till 6,8 Mkr (-1,1), vilket motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 0,88 kronor (-0,16). Avkastningen på justerat eget kapital uppgick till 3,6 procent (-1,0). FINANSIELL STÄLLNING Vid årsskiftet uppgick de likvida medlen till 21,3 Mkr (36,6), en minskning med 15,3 Mkr från föregående årsskifte. Kassalikviditeten var 153,7 procent (159,5). Likviditeten i koncernen är tillfredsställande. Leasingskulder har amorterats med 16,0 Mkr. Därutöver har amorteringar på lån gjorts med 8,2 Mkr. Skuldsättningsgraden var 0,5 gånger (0,6) och soliditeten 66,4 procent (60,9). Det egna kapitalet uppgick till 243,9 Mkr (235,6). 2(42)

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital uppgick till 44,9 Mkr (31,3). Kredittiden för större kunder är 30-60 dagar, i enlighet med branschpraxis vid volymtillverkning. Rörelsekapitalet ökade med 7,2 Mkr. Lagret ökade med 2,4 Mkr, rörelsefordringarna minskade med 3,8 Mkr och rörelseskulderna minskade med 8,6 Mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev därmed 37,7 Mkr (28,6). Bruttoinvesteringarna under året uppgick till 32,4 Mkr (24,7). Av investeringarna under året har 0 Mkr (3,6) förvärvats via finansiella leasingavtal. ANSTÄLLDA Antalet anställda i koncernen var vid 2011 års slut 184 (139). Det ökade antalet anställda avser huvudsakligen ingenjörer och produktionspersonal. MILJÖPÅVERKAN Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Den tillståndspliktiga produktionen motsvarar 100 procent av bolagets nettoomsättning. De organiska lösningsmedlen renas varpå påverkan av den yttre miljön sker genom avdunstning till luft och att processvattnet behandlas och skickas ut i avloppet. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Silex Microsystems AB: s aktiekapital uppgick vid utgången av räkenskapsåret till 7 743 830 aktier med kvotvärde 0,5 krona. Silex Microsystems AB har vid årets slut 37 aktieägare. Ägarna består av: Röster Efter Före % utspädning utspädning av kapital fonder förvaltade av CapMan 2 955 592 2 955 592 38,2% fonder förvaltade av Northzone Ventures 1 437 500 1 437 500 18,6% fonder förvaltade av Priveq Investment 1 437 500 1 437 500 18,6% fonder förvaltade av Startupfactory 1 049 054 1 049 054 13,5% bolagets grundare samt övriga aktier ägare 2 282 927 864 184 11,1% Totalt 9 162 573 7 743 830 100% STYRELSENS ARBETE Styrelsen består av sju ledamöter samt en suppleant valda av bolagsstämman. Lennart Ramberg utgick som ordinarie ledamot vid ordinarie bolagsstämma den 8 juni 2011. Under verksamhetsåret har styrelsen hållit sju möten. Styrelsens arbete följer en årlig föredragningsplan och påverkas i övrigt av den särskilda arbetsordning styrelsen fastställt rörande arbetsfördelning mellan 3(42)

styrelsen, koncernchefen och verkställande direktören. Styrelsens ordinarie möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med koncernchefen. Stående punkter på de ordinarie mötena som hållits har varit uppdatering av affärsläget samt ekonomisk rapportering. Styrelseprotokollen är beslutsprotokoll och förs av finansdirektören. Koncernchefen och finansdirektören förser löpande under året styrelsen med månadsvisa rapporter över verksamheten och det ekonomiska läget. Styrelsen har inga separata ersättningsutskott, revisionsutskott eller valberedning. FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING Silex Microsystems AB utsätts för finansiella risker, däribland effekter av förändringar på låne- och kapitalmarknad, valutakurser och räntesatser. Riskhanteringen är utformad för att minimera potentiellt negativa effekter på resultatet och fokusera på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna. Styrelsen har ställt upp principer för den övergripande riskhanteringen samt för specifika områden såsom valutarisker, ränterisker, kreditrisker och likviditetsrisker. Principerna medger att bolaget använder terminskontrakt för att säkra långfristig valutaexponering och beslutade investeringar i utländsk valuta. Valutarisk Den enskilt största risken är valutarisken. Bolagets fakturering har under 2011 till största del skett i utländska valutor, medan ca hälften av kostnaderna uppstår i svenska kronor. Valutarisken kan klassificeras dels i en omräkningsexponering vid omräkningen av det utländska dotterbolagets bokslut, dels en transaktionsexponering. Ränterisk Bolaget är även utsatt för ränterisker. Överskottslikviditeten placeras på bank, framför allt på räntebärande konton. Bolaget har upptagna lån från ALMI företagspartner och Illumina Inc till fast ränta, samt leasingavtal till rörlig ränta. Kreditrisk Risken att förlora intäkter till följd av att kunder inte fullföljer sina betalningsåtaganden utgör en kundkreditrisk. Bolaget har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker eftersom kunderna har god geografisk spridning. Bolaget har som policy att förskottsfakturera projekt som inte är produktionsprojekt. Likviditetsrisk Moderbolaget ansvarar för att säkerställa koncernens finansiering. För mer information avseende finansiella risker se not 3 4(42)

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPÅRETS UTGÅNG Inga väsentliga händelser har hänt efter räkenskapsårets utgång. FRAMTIDA UTVECKLING Den globala konjunkturen är för närvarande osäker och påverkas naturligtvis av den finansiella instabiliteten i många länder. Även MEMS marknaden påverkas av den globala konjunkturen och några av våra stora kunder förväntas minska sina volymer 2012. På lite länge sikt förväntas MEMS marknaden fortsätta utvecklas positivt. Utvecklingen under 2012 är osäker på grund av konjunkturläget men den positiva uppfattningen om MEMS branschens utveckling på lite längre sikt och Silex starka ställning på marknaden gör att Silex står väl rustad för en bärkraftig tillväxt under de närmaste åren. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står (kr): Överkursfond 326 326 706 Ansamlad förlust -140 159 539 Årets resultat 3 797 810 Totalt 189 964 977 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas och att vinstmedlen om 189 964 977 överförs i ny räkning. Koncernens och bolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat och balansräkningar med tilläggsupplysningar. 5(42)

Koncernens resultaträkning Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 Nettoomsättning 5 309 576 241 217 Kostnad för sålda varor 21-259 368-202 500 Bruttoresultat 50 208 38 717 Övriga rörelseintäkter 6, 11 111 - Försäljningskostnader -16 304-15 884 Administrationskostnader 10-22 524-18 670 Övriga rörelsekostnader 6, 11 - -3 270 Rörelseresultat 7-11, 15-16, 32 11 491 893 Finansiella intäkter 12 666 255 Finansiella kostnader 12-3 484-3 455 Resultat efter finansiella poster 8 673-2 307 Skatt på årets resultat 13-1 835 1 210 Årets resultat 1) 6 838-1 097 Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: före utspädning (kronor) 14 0,88-0,16 efter utspädning (kronor) 14 0,88-0,16 1) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Koncernens rapport över totalresultat Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 Årets resultat 6 838-1 097 Övrigt totalresultat: Valutakursdifferenser 59-80 Övrigt totalresultat för året netto efter skatt 59-80 Summa totalresultat för året 2) 6 897-1 177 2) Totalresultat för året är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. 6(42)

Koncernens balansräkning 31 dec 31 dec Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Patent 16 978 224 Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 170 659 170 444 Inventarier, verktyg och installationer 15 3 250 3 414 Pågående nyanläggningar 17 9 376 11 672 Långfristiga värdepappersinnehav 19 13 13 Andra långfristiga fordringar 20 44 43 Uppskjuten skattefordran 13 42 343 43 844 Summa anläggningstillgångar 226 663 229 654 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 21 25 238 22 879 25 238 22 879 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 22 56 178 55 336 Övriga fordringar 23 26 140 29 761 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 11 724 12 791 94 042 97 888 Likvida medel 34 21 342 36 566 Summa omsättningstillgångar 140 622 157 333 SUMMA TILLGÅNGAR 367 285 386 987 7(42)

Koncernens balansräkning (forts) 31 dec 31 dec Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 25, 26 Aktiekapital ( 7 743 830 stamaktier med kvotvärde 0,5 ) 3 872 3 833 Pågående nyemission - 39 Övrigt tillskjutet kapital 370 731 370 731 Ackumulerad omräkningsdifferens -26-85 Balanserad vinst eller förlust inklusive årets resultat -130 647-138 958 Summa eget kapital 243 930 235 560 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27, 31 47 030 67 045 Övriga avsättningar 28 1 247 109 Summa långfristiga skulder 48 277 67 154 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27, 31 19 746 20 297 Leverantörsskulder 25 694 26 969 Förskott från kunder 6 962 9 199 Övriga skulder 29 3 649 2 303 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 19 027 25 505 Summa kortfristiga skulder 75 078 84 273 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 367 285 386 987 8(42)

Koncernens kassaflödesanalys Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 11 491 893 Erhållen ränta 666 255 Betald ränta -3 484-3 455 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 33 36 511 33 760 45 184 31 453 Betald inkomstskatt -334-137 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 44 850 31 316 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -2 359-14 432 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 3 846-32 892 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -8 644 44 646 Kassaflöde från den löpande verksamheten 37 693 28 638 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15, 17-31 436-21 085 Avyttring av materiella anläggningstillgångar - - Förvärv av Immateriella tillgångar 16-974 -18 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 410-21 103 Finansieringsverksamheten Nyemission av stamaktier - 34 353 Upptagna lån 3 682 3 206 Övriga lågfristiga skulder - -14 903 Amortering av lån -8 238-5 154 Amortering av leasingskuld -16 010-15 428 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 566 2 074 Årets kassaflöde -15 283 9 609 Likvida medel vid årets början 36 566 27 038 Kursdifferens i likvida medel 59-81 Likvida medel vid årets slut 34 21 342 36 566 9(42)

Koncernens egna kapital Belopp i tusental kronor Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserad vinst Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2010 3 411 348 160-5 -139 179 212 387 Totalresultat Årets resultat -1 097-1 097 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferens - - -80 - -80 Summa övrigt totalresultat - - -80 - -80 Summa totalresultat - - -80-1 097-1 177 Transaktioner med aktieägare Personaloptioner: Värde på anställdas tjänstgöring - - - 1 318 1 318 Nyemission 461 22 571 - - 23 032 Summa transaktioner med aktieägare 461 22 571-1 318 24 350 Ingående balans per 1 januari 2011 3 872 370 731-85 -138 958 235 560 Totalresultat Årets resultat 6 838 6 838 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferens - - 59-59 Summa övrigt totalresultat - - 59-59 Summa totalresultat - - 59 6 838 6 897 Transaktioner med aktieägare Personaloptioner: Värde på anställdas tjänstgöring - - - 1 473 1 473 Summa transaktioner med aktieägare - - - 1 473 1 473 Utgående balans per 31 december 2011 3 872 370 731-26 -130 647 243 930 10(42)

Moderbolagets resultaträkning Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 Nettoomsättning 5 309 581 241 222 Kostnad för sålda varor 21-264 864-207 890 Bruttoresultat 44 717 33 332 Övriga rörelseintäkter 6, 11 111 - Försäljningskostnader -17 296-16 505 Administrationskostnader 10-21 826-18 213 Övriga rörelsekostnader 6, 11 - -3 270 Rörelseresultat 7-11, 16-15, 32 5 706-4 656 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 12 666 255 Räntekostnader och liknande kostnader 12-1 073-1 026 Resultat efter finansiella poster 5 299-5 427 Skatt på årets resultat 13-1 501 1 347 Årets resultat 3 798-4 080 Eftersom företaget inte har några poster i övrigt totalresultat, presenteras ingen rapport över totalresultatet. 11(42)

Moderbolagets balansräkning 31 dec 31 dec Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Patent 16 978 224 978 224 Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 96 732 80 477 Inventarier, verktyg och installationer 15 3 250 3 414 Pågående nyanläggningar 17 9 376 11 672 109 358 95 563 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 18 1 343 651 Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 13 13 Uppskjuten skattefordran 13 42 343 43 844 43 699 44 508 Summa anläggningstillgångar 154 035 140 295 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 21 25 238 22 879 25 238 22 879 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 22 56 178 55 336 Övriga fordringar 23 26 140 29 761 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 18 559 22 706 100 877 107 803 Kassa och bank 34 20 510 35 948 Summa omsättningstillgångar 146 625 166 630 Summa tillgångar 300 660 306 925 12(42)

Moderbolagets balansräkning (forts) 31 dec 31 dec Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 25, 26 Bundet eget kapital Aktiekapital ( 7 743 830 stamaktier med kvotvärde 0,5 ) 3 872 3 833 Pågående nyemission - 39 Reservfond 39 362 39 362 Summa bundet eget kapital 43 234 43 234 Fritt eget kapital Överkursfond 326 327 326 327 Balanserad vinst eller förlust -140 160-137 553 Årets resultat 3 798-4 080 Summa fritt eget kapital 189 965 184 694 Summa eget kapital 233 199 227 928 Avsättningar Övriga avsättningar 28 1 247 109 Summa avsättningar 1 247 109 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27, 31 5 605 9 874 Summa långfristiga skulder 5 605 9 874 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27, 31 4 000 4 288 Leverantörsskulder 25 694 26 969 Skulder till koncernföretag 4 715 2 437 Förskott från kunder 6 962 9 199 Övriga skulder 29 3 649 2 288 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 15 589 23 833 Summa kortfristiga skulder 60 609 69 014 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 300 660 306 925 Ställda säkerheter 31 73 871 76 710 Ansvarsförbindelser INGA INGA 13(42)

Moderbolagets kassaflödesanalys Belopp i tusental kronor Not 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 5 706-4 656 Erhållen ränta 666 255 Betald ränta -1 073-1 026 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 33 19 780 17 145 25 079 11 718 Betald inkomstskatt - - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 25 079 11 718 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -2 359-14 432 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 6 926-29 090 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -8 117 44 413 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 529 12 609 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15, 17-31 436-21 085 Avyttring av materiella anläggningstillgångar - - Förvärv av Immateriella tillgångar 16-974 -18 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 410-21 103 Finansieringsverksamheten Nyemission av stamaktier - 34 353 Upptagna lån 3 682 3 206 Övriga långfristiga skulder - -14 903 Amortering av lån -8 239-5 154 Amortering av leasingskuld - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 557 17 502 Årets kassaflöde -15 438 9 008 Likvida medel vid årets början 35 948 26 940 Likvida medel vid årets slut 34 20 510 35 948 14(42)

Moderbolagets egna kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Belopp i tusental kronor Aktiekapital Reservfond Överkursfond Ansamlad förlust inklusive årets resultat Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2010 3 411 39 362-303 756-138 871 207 658 Årets redovisade resultat - - - -4 080-4 080 Summa totalt redovisade intäkter och kostnader - - - -4 080-4 080 Personaloptioner: Värde på anställdas tjänstgöring - - - 1 318 1 318 Nyemission 461-22 571 23 032 Eget kapital 31 december 2010 3 872 39 362-326 327-141 633 227 928 Årets redovisade resultat - - - 3 798 3 798 Summa totalt redovisade intäkter och kostnader - - - 3 798 3 798 Personaloptioner: Värde på anställdas tjänstgöring - - - 1 473 1 473 Utgående balans per 31 december 2011 3 872 39 362 326 327-136 362 233 199 15(42)

Noter till Koncernens och Moderföretagets finansiella rapporter 1 - Allmän information Silex Microsystems AB (Moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) tillverkar och säljer mekaniska och elektriska system i mikroskala som byggs i form av ett chip, så kallade MEMS. Tekniken möjliggör medicinska mätinstrument så små att de kan föras in i blodomloppet, ett helt DNA-lab eller en mobiltelefonmikrofon i form av ett chip. MEMS tar inte bara liten plats, utan kan också massproduceras till låga kostnader. Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Bruttovägen 1, Järfälla. Bolagets organisationsnummer är 556591-5385. Styrelsen har den 26 mars 2012 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. Beloppskonvention Samtliga belopp är i tusental kronor, om inte annat anges. 2 - Sammanfattning av viktigare redovisnings- och värderingsprinciper De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. 2.1 - Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Silex Microsystems AB-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 'Kompletterande redovisningsregler för koncerner' och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Moderföretaget tillämpar i huvudsak samma redovisningsprinciper som koncernen och har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderföretagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderföretaget till följd av ÅRL samt i vissa fall av skatteskäl och anges i rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Avvikelserna avser främst redovisning av finansiell leasing där IFRS regler har tillämpats i koncernen medan moderbolaget redovisar dessa som operationell leasing. 2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar (a) Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. (b) Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen. IAS 19 Ersättningar till anställda ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa korridormetoden och i stället redovisa alla aktuariella vinster och 16(42)

förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat effekten2. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 9 Financial instruments hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 10 Consolidated financial statements bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 12 Disclosures of interests in other entities omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade structured entities. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 12 på de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 13 Fair value measurement syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU. Inga andra än ovan nämnda IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. 2.2 - Koncernredovisning Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. De utländska dotterföretagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga 17(42)

poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital. Internvinster, försäljning och inköp inom koncernen elimineras i sin helhet. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. bargain purchase, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. 2.3 - Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Spärrade bankmedel klassificeras som övriga fordringar. 2.4 - Segmentsrapportering Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funtion identifierats som ledningsgruppen för koncernen. I den interna rapporteringen lämnar koncernen uppgift om nettoomsättningen per geografisk marknad medan uppgift om bruttoresultat och nettoresultat endst lämnas för koncernen totalt. 2.5 - Omräkning av utländsk valuta Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Tillgångar och skulder i koncernföretag med annan funktionell valuta än moderföretaget omräknas till 18(42)

balansdagskurs. Intäkter och kostnader i koncernföretag med annan funktionell valuta än moderföretagets omräknas till genomsnittlig valutakurs. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet. 2.6 - Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Pågående nyanläggningar skrivas inte av. Vid färdigställandet omklassificeras pågående nyanläggningar till ny benämning och skrivs av enligt nedan. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-8 år Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år Installationer på annans fastighet 1) (om ej villkor i hyreskontrakt motiverar kortare avskrivningstid) 5-8 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i posten "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader" i resultaträkningen. 1) Installationer på annans fastighet ingår i balansposten Maskiner och andra tekniska anläggningar på balansräkningen 2.7 - Immateriella tillgångar (a) Patent och liknande rättigheter Ansökningskostnader för nya patent balanseras som immateriella tillgångar i den omfattning som dessa förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden på 5 år. (b) Utgifter för utvecklingsarbete och liknande Utgifter för utveckling kostnadsförs löpande under året antingen som en del av ett kundprojekt eller som ett intern R&D projekt. 2.8 - Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandetid prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vad gäller övriga anläggningstillgångar, som är föremål för löpande avskrivning, bedöms dessa med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilken tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) Med nettoförsäljningsvärde avses det mest sannolika priset vid en försäljning på en normalt fungerande marknad, 19(42)

efter avdrag för försäljningskostnader. Med nyttjandevärdet avses nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflöden som förväntas genom att använda tillgången och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om återvinningsvärdet bedöms överstiga bokfört värde. Återföring sker dock inte med ett belopp större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare år. Koncernen har inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandetid i balansräkningarna. 2.9 - Finansiella tillgångar Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Under räkenskapsåret har koncernen inte haft några instrument tillhörande kategorierna "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen. Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs i not 2.12. 2.10 - Derivatinstrument Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Vinst eller förlust för sådana derivatinstrument redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. 2.11 - Varulager Varulagret som består av råmaterial och annat tillsatsmaterial för produktionen, produkter i arbete och reservdelar till maskiner redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). I lagervärdet ingår dessutom kostnader för hemtagningsfrakt. Anskaffningsvärdet för produkter i arbete består av materialkostnad. 2.12 - Kundfordringar Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Befintliga kundfordringar har kort förväntad löptid och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen i posten "Försäljningskostnader". 20(42)

2.13 - Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Spärrade bankmedel klassificeras som övriga fordringar. 2.14 - Aktiekapital Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Då något koncernföretag köper Moderföretagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, tills dess aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa aktier senare avyttras, redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst. 2.15 - Leverantörsskulder Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Befintliga leverantörsskulder har kort förväntad löptid, och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering. 2.16 - Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Upphörande av redovisning av finansiella skulder sker först när skulderna har reglerats genom återbetalning eller att dessa efterskänkts. Alla transaktioner redovisas på likviddagen. Lånekostnader redovisas enligt huvudprincipen där lånekostnaden belastar resultatet i den period till vilken den hänför sig. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. 2.17 - Aktuell och uppskjuten inkomstskatt Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den 21(42)

uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. 2.18 - Ersättningar till anställda (a) Pensionsförmåner Planer för ersättningar efter avslutad anställning ska klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse för att betala ytterligare avgifter och koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten samt antalet tjänsteår. Avseende dessa planer bär koncernen risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Samtliga i koncernen ingående företag har endast avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånerna redovisas enligt reglerna om avgiftsbestämda planer. (b) Bonus Rörlig ersättning i form av bonus utgår till koncernchef, verkställande direktör och tre ledande befattningshavare utifrån villkor som fastställts av styrelsen. Två ledande befattningshavare har rörlig ersättning enligt villkor som fastställts av koncernchefen. Säljare har rörlig ersättning i form av bonus enligt villkor som fastställts av koncernchefen. Koncernen redovisar löpande en skuld och en kostnad för bonus baserat på antagandet att maximalt belopp kommer att utgå. Om prognoser indikerar att maximal bonus inte är sannolik justeras skulden så att kostnaderna löpande anpassas till förväntat utfall av utgående bonus för helåret. (c) Aktierelaterade förmåner Koncernen har ett antal aktierelaterade ersättningsplaner, där regleringen görs med aktier. Verkligt värde för den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner kostnadsförs. Redovisningen av kostnaden sker i posterna kostnad såld vara, försäljningskostnader och administrationskostnader beroende på vilken funktion den anställde tillhör. Motposten redovisas som balanserad vinst eller förlust inklusive årets resultat. Det totala beloppet som ska kostnadsföras under intjänandeperioden baseras på verkligt värde på de tilldelade optionerna, exklusive eventuell inverkan från icke marknadsrelaterade villkor för intjänande (t.ex. lönsamhet och mål för försäljningsökningar). Icke marknadsrelaterade villkor för intjänande beaktas i antagandet om hur många optioner som förväntas bli intjänade. Varje balansdag omprövar företaget sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital. Sociala kostnader reserveras utifrån ett bedömt marknadsvärde på aktien. (d) Ersättningar vid uppsägning Företaget tillämpar de uppsägningsregler som fastställts i gällande kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde. (e) Avtal om konkurrensbegränsning Utöver de individuella anställningsavtalen omfattas samtliga anställda av ett tilläggsavtal om konkurrensbegränsning, sekretess och immateriella rättigheter. Detta tilläggsavtal innehåller en konkurrensklausul som begränsar den anställde från att bedriva konkurrerande verksamhet under tolv månader efter anställningens upphörande. Under denna tidsperiod skall den anställde ersättas med 80 % av 22(42)

arbetsinkomsten vid anställningens upphörande, dock med avdrag för den inkomst den anställde erhåller i ny anställning eller från arbetslöshetskassa. Bolaget kan befria den anställde från skyldigheten att iaktta konkurrensförbudet, varvid Koncernens ersättningsskyldighet bortfaller. I praktiken kommer denna konkurrensklausul endast i undantagsfall att åberopas gentemot en anställd. 2.19 - Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, där det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. 2.20 - Intäktsredovisning Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i Koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. (a) Intäktsredovisning av fastprisprojekt Silex intäkter utgörs i vissa fall av resultatavräknade fastprisprojekt avseende MEMS. Dessa fastprisprojekt avser större utvecklingsprojekt i koncept eller prototypfas. Projekt är en unik kundorder till fast pris som resultatsredovisas successivt i takt med att projekten färdigställs. Projektens vid varje tidpunkt beräknade löptid utgör grund för bedömning av färdigställandegraden. I de fall utfallet av ett projekt inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna utgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust i ett projekt redovisas omgående som kostnad. (b) Intäktsredovisning av statliga stöd Statliga stöd såsom EU Projekt och bidrag från Vinnova redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Primärt redovisas stödet linjärt över projektets löptid som kostnadreduktion. I de fall kostnader och arbetsinsatser fördelas ojämnt över projektets löptid, fördelas stödet över den tid kostnader och arbetsinsatser antas utfalla. (c) Ränteintäkter Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden 2.21 - Leasing (a) Finansiell leasing Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing om äganderätten till den leasade tillgången kan övergå till leastagaren efter leasingperioden slut. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång och motsvarande finansiell skuld hänförs till räntebärande skulder. Finansiell leasing redovisas i balansräkningen vid leasingperiodens början till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Framtida leasingavgifter fördelas mellan amortering och finansiella kostnader, så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar den ursprungliga effektiva räntan på den under respektive period 23(42)