Christina Hasselrot hälsade alla välkomna.

1 Medicinska programberedningens möte 2005-05-24 eftermiddag. Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson (s) Camilla Jonsson (s) Marie Morell (m) Sam Hellgren (kd) Monika Broman (fp) Lennart Pettersson (v) Förhindrade Agneta Tillmar (c) Gunnar Gustavsson (mp) Övriga Mats Lundborg sekreterare Barbro Krevers Eva Westin Terese Hallerfelt Åsa Lundberg Hans Hjertberg Birgitta Wessman-Tyrsson (s) Torbjörn Holmqvist (s) Lotta Bäckman Charles Pylad Anita Hedman Ulf Barbro Carlsson Inledning Rapport från förtroendemannagrupper Christina Hasselrot hälsade alla välkomna. 1. Birgitta Wessman-Tyrsson (s) och Torbjörn Holmqvist (s) tillsammans med Åsa Lundberg (samordnare) rapporterade från förtroendemannagruppen med ansvarsområde cancer samt urologiska sjukdomar. Bilaga 1 2. Charles Pylad (mp) och Lotta Bäckman (s) rapporterade från förtroendemannagruppen med ansvarsområde endokrinologiska samt mag/tarmsjukdomar. Bilaga 2 3. Peter Hermansson (s) och Anita Hedman (kd) tillsammans med Terese Hallerfelt (samordnare) rapporterade från förtroendemannagruppen med ansvarsområde andningsorganens och hjärt/kärlsjukdomar. Bilaga 3 4. Monika Broman (fp), Barbro Carlsson (s) och Ulf Eirevik (s) tilsammans med Eva Westin (samordnare) rapporterade från förtroendemannagruppen med ansvarsområde neurologiska sjuk-

2 domar inkl stroke och demens. Bilaga 4 Sjukdomsgruppsuppföljning Rapport från HSN och dess presidie Medicinska programmet Benign urologi Medicinska program webversion Barbro redogjorde för den utveckling/komplettering som skett av modellen för uppföljning av sjukdomsgrupp sedan förra beredningsmötet Bilaga 5. Christina rapporterade kortfattat från HSN och presidie-möte. Hans Hjertberg, medicinskt sakkunnig urologi, presenterade området urologi och bakgrunden till programmet. En stor del av de efterföljande diskussionerna handlade om att den största delen av urologin är den maligna vilken ej omfattas av programmet utan ingår i cancerprogrammet. Bilaga 6. I anslutning till ovanstående visade Mats hur strukturen för en webversion av urologiprogrammet skulle kunna se ut Landstinget håller på att byta web-verktyg men till oktober ska ett första medicinskt program i webversion finnas framme. Nästa möte Medicinska programberedningens nästa möte är den 23 augusti 2005. Vid anteckningarna Mats Lundborg

3 Bilaga 1 Förtroendemannagrupp Cancer samt urologiska sjukdomar Lars Malmbjörk (kd) Torbjörn Holmqvist (s) Per-Åke Andersson (v) Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Gary Sparrborn (m) Åsa Lundberg (vår tjänsteman) Medicinska programmet Benign urologi 2002-2004? Att lyfta fram patienters och anhörigas perspektiv avseende ohälsa och vård inom det medicinska programmet.? Fokusområden - Godartat prostata, njursten? Studiebesök, kunskapsinhämtning, intervjuer Frågeområden: Hur sjukdomen började. Hur var det innan patienten sökte vård, t ex symtom och konsekvenser i vardagslivet. Mötet med sjukvården. Hur var det att få en diagnos, hur man blev bemött, vilken information man fick, upplevelser av undersökningen och behandlingen och vilka behov man hade då. Hur det är att leva med en sjukdom, t ex fysiska och psykiska konsekvenser, det vill säga upplevelsen av livskvalitet. Erfarenhet av uppföljning. Eftervård och framtidstro

4 Medicinska programmet Cancer 2004-2005? Att lyfta fram patienters och anhörigas perspektiv avseende ohälsa och vård inom det medicinska programmet.? Fokusområden - Baskunskaper i ämnet cancer. Behovs och problemanalys? Studiebesök, kunskapsinhämtning, intervjuer Besök till:? Onkologhuset - Hans Starkhammar? Linneaeheten i Norrköping - Palliativa teamet? Barnonkologen Linköping? Hemsjukvården Mjölby LAH? Strålbehandlingen Onkologen Besök av:? Barncancerförening? Prostatacancerföreningen? Bröstcancerpatienterna - Lena Granat? Lungmedicin Problemområden? Etiska frågor kring vissa möjligheter till bot eller livsförlängning? Långtideffekter, överlevarna???? Palliativa symtomlindringen riskerar att trängas undan pga de högre prioriterade kurativa behandlingarna? Väntan screeningen??? Barnsjukvård -> vuxen? Arbete med frågeguide och intervjuer? Avgränsning - Tiden mellan symtomdebut och diagnos? Etiska diskussioner hur vi förhåller oss i intervjusituationen

5 Bilaga 2 Uppföljning av FTM gruppens arbete inom området Endokrinaoch Mag/tarmsjukdomar Hösten 04, våren 05. Endokrina sjukdomar Ett antal projekt har följts upp: Projekt som pågår sedan hösten -03 vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mjölby, för att hjälpa överviktiga barn i åldern 8-12 år. Ett samarbete mellan landstinget och kommunen. Projekt som pågår sedan våren -04 vid Brinkens vårdcentral i Motala och riktar sig till föräldrar som har barn i åldern 1-3 år. Samarbetsprojekt (nyligen avslutat) kring barnfetma i Linköpings kommun. Förtroendemannagruppen har här intervjuat skolöverläkare Birgitta Nilsson och skolsköterska Christina Säterskog. Gruppen har deltagit vid en strategidag Övervikt och fetma. Arrangör: FHVC (Folkhälsovetenskapligt Centrum). Gruppen har haft besök av ordföranden i de Överviktigas riksförbund, som berättade om deras verksamhet. En Behovs- och problemanalys har sammanställts vad gäller barn och ungdomar med diabetes och övervikt/fetma. Mag- tarmsjukdomar Möte med Sven Almer, medicinsk sakkunnig, samt Lars Stenhammar, läkare Bran- och ungdomskliniken, ViN. (Specialistklinik i länet för dessa barn och ungdomar). En orientering och diskussion inom området. Inventering av tidigare dokumentation. Gruppen har genomfört ett antal kompletterande intervjuer: Patientintervju i Mjölby, kvinnor med magsår /dyspepsibesvär. Två patientintervjuer på ViN, barn/ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom.

6 Två telefonintervjuer med föräldrar till barn, 6 och 8 år, med inflammatorisk tarmsjukdom. (Två olika familjer) Vi har nu en samlad dokumentation inom området, baserad på intervjuer av 35 vuxna patienter och 9 barn. En behovs- och problemanalys har gjorts och rapporten från förtroendemannagruppen skall vara klar före sommaren. Förtroendemannagruppen: Lotta Bäckman (s) Gertrud Hermelin (m) Sten Krigsman (s) Charles Pylad (mp) Anita Svensson (fp) Paula Almbrandt-Löf (samordnare)

7 Bilaga 3 Sammanfattning av kvinnors behov i samband med hjärtsjukdom. Redovisning till medicinska programberedningen 050524 Under hösten 2004 arbetade förtroendemannagruppen med att lyfta fram patienter och anhörigas behov inom hjärta, kärl- och andningsorganesn sjukdomar i samband med översynen av uppdragsbeskrivningen inom områdena och träffat medicinska företrädare för hjärtsjukvården. Under våren 2005 var målsättningen att intervjua kvinnor som drabbats av hjärtsjukdom för att få ökad kunskap om vilka behov kvinnorna hade i samband med vård- och rehabilitering. Frågorna var inriktade på behov under; sjukdomsförlopp, behandling, rehabilitering, bemötande, information, hälsa och prioriteringar. 19 kvinnor intervjuades, två från Finspång, sex från Linköping, fem från Norrköping, fyra från Motala och två från Mjölby. Alla var av svensk nationalitet och åldern varierade mellan 45 och 77 år. Resultatet visade att kvinnorna till stor del är mycket nöjda med den vård de fått i samband med hjärtsjukdom. Flera har fått mer hjälp än de trott varit möjligt och är tacksamma att de fått livet åter. Kvinnorna uttryckte behov av förbättrade möjligheter till vård och behandling innan sjukdomen blev allvarlig och behov av ökad tillgängligheten till primärvård/sjukvårdsupplysning. När kvinnorna väl kommit i kontakt med vården och fått indikationer på att det var hjärtat som var problemet fick de snabbt rätt kontakt med specialister. De uttryckte ett förtroende för personalen på kardiologen och att de vid de allra flesta tillfällena fått ett bra bemötande. Erbjudande om och deltagande i olika rehabiliteringsinsatser varierade. Många kvinnor uttryckte behov av möjlighet till samtalsstöd, stresshantering, dietist, stöd vid byte till fysiskträning utanför vården och ökad tillgänglighet till hjärtsjuksköterskan. Flera uppfattade sig otrygga vid byte av sjukhus/vårdnivå och fick inte den hjälp de hade behov av i samband med detta. Man uttrycker önskan att bli sedd och lyssnad till som en hel människa inte som olika delar och att någon ansvarade för detta. Jag saknar att man inte ser till hela människan, det skulle bli mycket bättre om man inte bara såg till hjärtat Resultatet från intervjuerna gäller endast för de kvinnor som deltog och kan inte generaliseras. Förtroendemännen ser utifrån resultatet ett fortsatt behov av att arbeta med att alla patienter får möjlighet till lika vårdinsatser oberoende var man bor. Vårdprocessen och överrapportering kan förbättras mellan vårdnivåer liksom ökad tillgänglighet till sjukvårdsupplysning och primärvård samt ökad kometens gällande hjärt-/kärlsjukdom i primärvården. Det är viktigt att arbeta med preventiva insatser, t.ex. blodtryckskontroller och medicinering, information om kost, motion och rökning.

8 Intervjuer med kvinnor som drabbats av hjärtsjukdom Antal intervjuer: 12 Antal deltagare: 19 Geografisk fördelning: Linköping Norrköping Motala Mjölby Finspång 6 kvinnor 5 kvinnor 4 kvinnor 2 kvinnor 2 kvinnor Behandling? Mediciner 3? Ballongvidgning 6? By-pass 9*? Klaffoperation 1 * Behov sjukdomsförlopp? Bli tagna på allvar (bemötande och kompetens)? lättare att komma i kontakt med vården (tillgänglighet)? preventiva insatser/uppföljningar Behov behandling? Förbättrad vårdkedja, framför allt de som bor längre från sjukhuset, t.ex. Finspång, Mjölby och Motala.? Fungerande överrapporteringen mellan olika läkare och vårdnivåer för att slippa rädsla och osäkerhet.? Utökad telefontid för att komma i kontakt med hjärtsjuksköterska eller kunnig läkare.? Viktigt att någon ser helheten med mediciner och behandling.? Kunna välja om var man vill få eftervård. Behov rehabilitering? Utökad möjlighet och närhet till träning/rehabilitering. Hjälp att komma igång i någon grupp utanför sjukhuset.? Samtalsmöjlighet och/eller träffa andra med liknade besvär? Stresshanteringsgrupp? Dietistkontakt under en längre period. Behov bemötande? bli trodd

9? bli lyssnad till? få svar på frågor? få tillräckligt med tid? tillräcklig överrapportering? kompetent personal? få hjälp vid förflyttningar mellan sjukhus/avdelningar Behov information? Individanpassad information? Information till anhöriga? Information vid rätt tidpunkt? Information om rehabiliteringsinsatser? Information om föreningar? Utökad möjlighet att kontakta hjärtsjuksköterskan? Information om vårdprocess och ansvarig läkare Behov för ökad hälsa? träningsmöjligheter med handledning/stöd? Stresshantering? Samtal? stöd att sluta röka? stöd att komma igång i arbete Slutsatser? I stort mycket nöjda med hjärtsjukvården? Behov att förbättra möjligheter att komma i kontakt med vården? Ökad möjlighet till preventiva insatser? Ökat stöd under rehabilitering? Förbättrad/tryggare vårdprocess? Bli sedd som en hel människa

10 Bilaga 4 20050524 Redovisning från förtroendemannagruppen neuro, stroke demens. Medlemmar i gruppen: Monika Broman, Barbro Carlsson. Ulf Eirevik, Irene Langvik, Anders Nordlöw Samordnare: Ewa Westin Under året har gruppen framförallt inriktat arbetet mot gruppen yngre strokedrabbade och barn med neurologiskt sjukdom/funktionshinder. Vi börjar med att summera samtalen om stroke. Vi hade fått signaler om att HSO ( handikappföreningarnas samarbetsorgan i länet) önskade ett ökat samarbete. Under hösten hade vi därför ett möte flera föreningar. Där knöts kontakt med Unga Stroke som både arbetar med grupper med strokedrabbade och med anhöriggrupper. Genom dem har vi fått kontakter med personer för fokusgruppssamtal. Vi har även träffat andra strokedrabbade i Linköping och Norrköping och något barn till en strokedrabbad. Vi planerar att fortsätta med studiebesök och samtal i västra länsdelen. Summering av hitills förda samtal: Rehabprocessen slutar för tidigt, det känns tomt och flera menar att detta är en lång fas och att arbetsförmågebedömningen inte får ske för tidigt. Finns behov av specialkunskap under rehabiliteringen. Det är en svår balans att hantera med arbetslivet allt hårdare krav och den enskildes nedsatta arbetsförmåga. Behoven i den akuta fasen verkar däremot vara bättre tillgodosedda. Träningslokaler finns på olika håll för fysik träning men det räcker inte till. Det varierar hur behovet av logoped är tillgodosett. Barnfamiljer där en förälder drabbas av stroke har behov av särskilda stödinsatser. Särskilt barnens behov av information och stöd behöver uppmärksammas. I vissa fall hänger vårdkedjan mellan specialistvård och primärvård och rehabilitering dåligt ihop. Patienten och närstående har stora behov av information i olika skeden av sjukdomen. Handikappet syns inte alltid utanpå och det är ett handikapp i sig. Det finns behov av team som arbetar utifrån ett familjeperspektiv på ett samlat sätt under vårdprocessen och som aktivt tar kontakt med olika familjmedlemmar. Det finns behov av att vi får till ett programråd i höst där de olika perspektiven kan brytas mot varandra. Neurologisk handikappade barn: Förtroendemännen har träffat två grupper med barn och gjort ett besök hemma hos en familj med ett funktionshindart barn Det har varit ganska svårt att komma i kontakt med barnen. Erfarenheterna hittills är: Det har varit svårt att träffa barnen i grupp, samtalen blir nog bättre om man träffar ett barn i taget.

Svårigheter som bla kommit upp är beroendet hos barnet, bla ett livligt samtal om färdtjänsten, andra frågor är extrakostnader för familjer med handikappade barn. En del frågor om hjälpmedel har varit uppe. Vi planerar att fördjupa oss lite mer i hjälpmedelsfrågorna. Ewa Westin 11

12 Bilaga 5 Modell för uppföljning av sjukdomsgrupp Introduktion En av de viktigaste elementen i en behovsstyrd hälso- och sjukvård är att följa upp både vilka behov som finns och hur de blir tillgodosedda. Den framtagna modellen är en tänkt struktur för vad som ska följas upp och hur man kan följa utvecklingen för varje sjukdomsgrupp. Det bör ses som ett långsiktigt arbete då det idag ännu saknas en hel del uppföljningsrutiner och strukturer för att till fullo kunna följa upp Hälso- och sjukvårdnämndens mål och beslut. Modellen för uppföljning av sjukdomsgrupp utgår från Landstingsfullmäktiges och Hälsooch sjukvårdsnämndens styrkort avseende Medborgarperspektivet. Vägledande för uppföljningen är den uttalade visionen för östgötarnas hälsa: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbas av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Det finns även vissa andra aspekter som Landstinget i Östergötland strävar efter och som också bör följas upp, såsom att: Skillnader i hälsa ska utjämnas och östgötarnas hälsa ska förbättras. Östgötarna ska känna delaktighet, ha kunskap och kunna påverka sin hälsa och sitt liv. Östgötarna ska känna sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. berör även uppföljning av uppdrag, det senare är en delmängd av sjukdomsgruppsuppföljningen. Den framtagna modellen är en grund som behöver anpassas till varje sjukdomsgrupp eftersom behov och åtgärder är olika och det finns olika information tillgänglig för olika grupper. Uppföljningens syfte och funktion Syftet är att belysa olika sjukdomsgruppers behov och hur dessa blir tillgodosedda. Det övergripande syftet är att nå en så likvärdig, behovsstyrd och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård som möjligt i Landstinget i Östergötland.

13 Indelning av sjukdomsgrupp Uppföljningen bör följa den sjukdomsindelning samt undergruppering som finns i Medicinska program. Omfattningen av varje sjukdomsgrupp ska vara beskriven genom en förteckning av de ingående sjukdomstillståndens ICD-10 koder. Den övegripande indelningen av sjukdomsgrupper är följande: Andningsorganens sjukdomar Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Gynekologi och obstetriksjukdomar Hjärta och kärlsjukdomar Hörsel och öronsjukdomar/skador Mag- och tarmsjukdomar Neurologiska sjukdomar/skador, Stroke och Demens Psykisk ohälsa Rörelseorganens sjukdomar/skador Urologiska och njursjukdomar Ögonsjukdomar/skador Det finns även andra behovsindelningar som belysts i särskilda tvärgruppsanalyser och som också bör följas upp såsom multisjuka äldre samt barn- och ungdomar med somatisk långvarig sjukdom enligt uppföljningsplan i HSN:s styrkort. Uppföljningsområden Det finns ett antal områden som behöver belysas så långt möjligt i uppföljningen och ligga till grund för behovs- och probelmanalysen inför uppdraget till hälso- och sjukvården. Varje område belysas i relation till hur det ser ut för hela sjukdomsgruppen men i möjligaste mån även för de förbestämda subgrupper som finns inom sjukdomsgruppen och hur det är i länet. Ohälsa och riskfaktorer (förekomst) Användning av hälso- och sjukvård (avspeglar till viss del behovstäckning) Resultat (medicinska och patientupplevda) Process (hur går det till) Struktur (vad finns att tillgå) Arbetssätt Tidsperioden för uppföljningen ska följa det som anges i styrkort. En del av uppföljningen kan ske enligt befintliga administrativa rutiner och register. Viss uppföljning kommer att kräva utveckling av metoder för uppföljning som på sikt ske enligt rutin. Uppföljningen av sjukdomsgrupper bör ske i samverkan med annan uppföljning som sker i Landstinget. En mycket viktig del i uppföljningen är en förtroendefull dialog mellan ansvariga politiker och verksamhetsföreträdare, där båda parter kan komma till tals för att på bästa sätt få en uppfattning om vad som sker inom en sjukdomsgrupp och vad hälso- och sjukvården åstadkommer. Därtill kommer dialogen mellan politiker och medborgare.

Minnesanteckningar 14 Landstingets kansli Medicinska programberedningen Mats Lundborg 2005-05-24 Sjukdomsgruppsuppföljningens omfattning och tillgänglig information Omfattningen av varje sjukdomsgrupp ska vara beskriven genom en förteckning av de ingående sjukdomstillståndens ICD-10 koder Mått Källa Ohälsa (ålder, geografi) Riskfaktorer Förekomst (incidens, prevalens, dödlighet) Hälsorelaterad livskvalitet för patient och anhörig/familj Förekomst av smärta Varaktig funktionsnedsättning Sjukskrivning och sjukersättning Omfattning av assistans och hemtjänst Vårdboende Rökning Alkohol Övervikt Sjd grupps specifikt (val av några strategiska/sjd grupp) Studier, MP Befolkningsenkät MP, studier Befolkningsenkät MP, studier Befolkningsenkät Studier FK Kommuner Studier Kommuner Studier Befolkningsenkät Studier, rapporter Befolkningsenkät, studier, rapporter Befolkningsenkät, Studier, rapporter Indikator (exempel) Tillgänglig info Varierande omfattning o kvalitet Begränsad omfattning o kvalitet Begränsad omfattning o kvalitet Begränsad omfattning o kvalitet Begränsad omfattning o kval Begränsad omfattning Främst på befolkningsnivå Främst på befolkningsnivå Främst på befolkningsnivå Utvecklingsplan Borde kunna utveckla LT:s patientenkät i samverkan med bef enkäten Kommentar Kommer 2006 Kommer 2006 Kommer 2006 Förhandling med FK Kommuner har ej på sjd grupp Kommuner har ej på sjd grupp

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 15 Mått Indikator Källa Tillgänglig info Användning av hälso- och sjukvård -kontakter -konsumtion Vårdkontakter/individ Vårddatalager Bristande omfattning o kvalitet Läkarbesök Vårddatalager Varierande omfattning o kvalitet Sjukvårdande behandling Vårddatalager Bristande omfattning o kvalitet Vårddagar Vårddatalager Tämligen bra Operationsfrekvens (val Vårddatalager Bra av vissa) Läkemedelsförskrivning LT:s läkemedelsstatistik Bra (val av vissa) Hjälpmedelsförskrivning (val av vissa) Hjälpmedelscentrum Finns ej på sjd gr Strategiska förebyggande aktiviteter för sjd gruppen Uppföljningsdialog Kval register Bör utvecklas Bör utvecklas Bör kunna följas på sjd gr nivå Bör kunna utv på sjd gr nivå Utvecklingsplan Kommentar Kan idag inte följas på sjd gruppsnivå, låg kval

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 16 Mått Indikator Källa Tillgänglig info Resultat Process Struktur Enligt uppdrag Medicinska resultat (val av 5-10 strategiska indikatorer/sjd grupp) Patient/anhörig upplevt resultat: hälsa och vårdprocess Kostnader/sjd grupp -vård, läkemedel, hjälpmedel Tillämpning av SoS:s Medicinska riktlinjer Förekomst och följsamhet till vårdprocessprogram Förekomst av kvalitetssystem Tillgänglighet Förekomst av viss typ av vård i länet Enligt uppdrag Kvalitets register Studier Uppföljningsdialog Patientenkät o dyl Ekonomiuppföljning Vårddatalager Studier Uppföljningsdialog Uppföljningsdialog Uppföljningsdialog LT:s tillgänglighetsmätning Uppföljningsdialog Varierande omfattning o kvalitet Varierande omfattning o kvalitet Begränsad kvalitet Bra för de områden som mäts Utvecklingsplan Kommentar Resultatkvalitet bör följas upp att det mäts - över tid - i relation till mål - i relation till andra T ex vissa team, enheter, palliativ vård i hemmet etc

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 17 Bilaga 6 Vilka sjukdomar hanteras? Livskvalitetsförbättrande behandlingar vid Blåstömningsrubbningar o Prostatahyperplasi, BPH o Prostatit, akut och kronisk o Prostatacancer o Blåsstenar o Urinrörsförträngningar o Speciella blåssjd, bl a inflammation och efter strålning o Funktionsrubbningar gällande vattenkastningen beroende på t ex Diabetes mellitus Övertänjd blåsa MS Parkinson Dryckesstörningar Andra nervskador: trauma, diskbråck, alkohol mm Sexuella problem och sterilisering Beskedliga svullnader i pungen Förhudssjukdomar, beskedliga Penissjukdomar, beskedliga Viktiga nödvändiga behandlingar vid Prostatahyperplasi med komplikationer Prostatacancer Urinblåsecancer Palliativ behandling och vård av patienter med prostata- och urinblåsecancer tar c:a 60% av arbetstiden

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 18 Njurcancer Peniscancer Stensjukdomar o Njurstensanfall o Stötvågsbehandling o Irrigationsbehandling o Splintar Förträngning av urinledare och urinrör med komplikationer Blåskatarr cystit Kondylom Akuta livräddande behandlingar vid Cancersjukdomar i prostata, urinblåsa, njure, testikel och penis Urosepsis (bakterier i blodet från urinvägarna) o Avstängd njure med infektion o Avstängd urinblåsa med infektion o Svår urinvägsinfektion i övrig Traumatiska skador på urinvägar och könsorgan Njurstensanfall Akuta blödningar från urinvägarna Urinstämma Testikeltorsion Akuta infektioner i prostata, pung och penis

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 19 Utformning av Programmet Benign Urologi Inga cancersjukdomar ingår i programmet Sammanfattning av uppdraget: Att beskriva benigna, godartade, urologiska sjukdomstillstånd för lekmän med följande ingresser: Benämning Diagnoskoder Incidens och prevalens (nya fall och förekomst) Medicinsk innebörd Prognos Påverkan på patientens livskvalitet Innebörd för familj och närstående Möjlighet att förebygga Utredning Behandling och rehabilitering Vårdnivå Vårdprogram Handikappinsatser Samordning av insatser (PV, kommun, FK, etc) Möjlighet till egenvårdsinsatser Hälsovinster o Behandlingsresultat o Patientupplevd kvalitet (resultat) F o U Förslag på variabler för uppföljning av kvalitet/resultat Vi valde följande uppdelning i sjukdomar/sjukdomsgrupper/symptom: Urinblåsans tömningsproblem: Godartad prostataförstoring och nedre urinvägssymptom hos äldre män Urinblåsans lagringsproblem: Nerv- och muskelskador på urinblåsan som kan leda till urininkontinens Blödningar från urinvägarna Urinvägsstenar, dvs njur- och urinledarstenar Hinder i de övre urinvägarna som ej orsakas av sten Inflammatoriska sjukdomar och infektion i urinvägarna Penissjukdomar Sexuella problem hos mannen Sjukdomar i pungen

Minnesanteckningar Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Mats Lundborg 2005-05-24 20 Därtill kommer Förtroendemannagruppens rapporter rörande o Godartad prostataförstoring o Njursten