Lärandemål: Under denna lektion får eleverna undersöka vilken roll den strategiska, målinriktade mediepåverkan har i dagens samhälle. Olika, sinsemellan motstridiga former av mediepåverkan presenteras (reklam och marknadsföring; satir och humor; populism och retorik; desinformation; propaganda; hatprat) och eleverna får reflektera över hurdan mediepåverkan vi stöter på i vardagen, vad den syftar till, hurdan inverkan den har på individen samt vem eller vilka som står bakom den. Den etiska aspekten av mediepåverkan tas även upp genom att analysera konsekvenser av mediepåverkan och vem den riktar sig till. Efter avslutad lektion kommer eleven att känna igen olika former av mediepåverkan och lär sig att jämföra olika påverkningsmetoder från ett etiskt perspektiv.
BÄSTA LÄRARE, OBSERVERA DETTA I UNDERVISNING OM HATPRAT: Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen. Projektet medfinansieras av av Europeiska kommissionens generaldirektorat för för kommunikationsnät, innehåll och innehåll teknik och som teknik en del som av bidragsavtal en del av bidragsavtal nr LC-00644630 nr LC-00644630 för pilotprojektet för pilotprojektet Mediekunskap Mediekunskap för alla. Informationen alla. och Informationen synpunkterna och som synpunkterna presenteras som på denna presenteras nätsida på är denna formulerade nätsida av är upphovsmännen, formulerade av upphovsmän- och represen- för terar nen, därmed och representerar inte nödvändigtvis därmed Europeiska inte nödvändigtvis Unionens Europeiska officiella ståndpunkt. Unionens officiella Inte heller ståndpunkt. Europeiska Inte Unionens heller institutioner Europeiska eller Unionens organ lika institutioner lite som eller någon organ person lika som lite som agerar någon för dessa person kan som anses agerar bära för ansvar dessa över kan anses nyttjande av bära den ansvar information över nyttjande innehåller. av den information de innehåller.
A. Inledning; Vad är mediekompetens? Bekanta er med de olika formerna av mediepåverkan i sammandraget (bifogat längst ner). Inled med en gemensam diskussion om hurdana tankar och känslor begreppen väcker: Är de bekanta från tidigare? I vilka sammanhang har eleverna stött på de olika begreppen? Vad känner de till från tidigare, vad är nytt? Diskutera: Hurdana former av mediepåverkan har du stött på idag eller under den senaste veckan? Vad tycker du att definierar det som antingen positiv eller negativ mediepåverkan? Ge exempel på meddelanden, medieinnehåll och olika medieformer och fundera över vem eller vilka som strävat till att inverka på dig eller fått dig att tänka annorlunda. Läroplanen för grundutbildningen lyfter fram vikten av mediekompetens. Låt eleverna fundera på vad mediekompetens betyder i grupper på 3-4 personer i ett par minuter. Hurdana färdigheter och kunskaper har en mediekompetent person? Gör upp en lista av färdigheter gemensamt med hela klassen (t.ex. källkritik, kritiskt tänkande, öppenhet och mottaglighet av information och olika åsikter, igenkännande av olika medieinnehåll och kommunikationskanaler, social kompetens, empatisk förmåga). Hur underlättar dessa färdigheter igenkännande av mediepåverkan? Skapa till slut gemensamma lärandemål för lektionerna (materialet kan också delas upp för flera lektioner) baserat på vad ni kommit fram till. Med hjälp av vilka mediekompetenser vill eleverna lära sig om mediepåverkan? B. Uppgift: Mediepåverkan i olika former Gå igenom definitionerna av de olika fenomenen (listan nedan). Dela in eleverna i grupper på 2-3 deltagare och be dem diskutera ett av fenomenen utgående från följande frågor: 1. Hur känner man igen den typen av mediepåverkan? 2. Hurdana medel använder man sig av för att inverka på människors åsikter eller attityder? 3. Var och genom vilka medieformer eller kanaler kan man hitta detta fenomen eller denna form av mediepåverkan? Hur skiljer sig formen av mediepåverkan beroende på hurdan mediemiljö den används inom? 4. Vilka begrepp kan kopplas med denna typ av mediepåverkan? 5. Vad vill man uppnå med denna typ av mediepåverkan? Kan den vara skadlig? Diskutera slutligen utgående från samma frågor med hela gruppen. 1. Vad är målet med de olika typerna av mediepåverkan? Vad vill man uppnå? 2. Vad har de olika formerna gemensamt, vad skiljer dem åt? 3. Finns det metoder som är svårare att känna igen än andra? Varför? 4. Vilka metoder är särskilt problematiska? Rösta fram och diskutera! Be eleverna motivera sina åsikter.
C. Uppgift: Tankekarta Jämför de olika begreppen med varandra. Gör upp en tankekarta och placera rubriken mediepåverkan i mitten. Lista upp de olika typerna av mediepåverkan och ställ de olika fenomenen i relation till varandra. Reflektera över hur de olika fenomenen relaterar till mediepåverkan. Använd er av svaren på tidigare frågor! Sammandraget av olika former av mediepåverkan innefattar främst fenomen med en negativ eller neutral inverkan som använder sig av manipulativa, oetiska eller vilseledande tillvägagångssätt. Fundera tillsammans på positiva, uppbyggande former av mediepåverkan. Med vilka medel kan man få fram sin egen sak på ett etiskt och hållbart sätt? Hurdana normer och etiska principer ska en rättvis mediepåverkan följa? D. Uppgift: Utvärdera din egen mediekompetens Dela upp eleverna i grupper på 3-4 personer och be dem skriva ner fyra (4) viktigaste färdigheter i mediekompetens enligt dem (baserat på de svar de angivit i uppgift A), och skapa en guide eller tankekarta för mediekompetens. Lämna utrymme för nya insikter och idéer! Fundera på hur ni kan följa upp dessa färdigheter och hur de utvecklas. Hur märker man att man blivit bättre på någon av de färdigheter de valt? Lärodagbokstips! Dagboksskrivande ska stöda eleven i sitt reflekterande och fördjupar lärandet. Dagbokens form är valfri, det viktigaste är att eleven övar sig på att bedöma sin egen lärandeprocess och hoppeligen får insikter i ämnet som behandlats: Reflektera kring vad du lärt dig idag. Vad var nytt? Vad för användbar information fick du om temat? Var det något du blev och funderade på? Skriv om vad du lärt dig och jämför det med de lärandemålen ni ställt upp i början av lektionen.
E. Caseuppgift: Diskrimineringen av Jessikka Aro och rättegången 2018 Berätta för eleverna om fallet med Jessikka Aro. Vad känner eleverna till från tidigare? Om rättegången (2018) https://www.hbl.fi/artikel/aklagaren-yrkar-pa-20-manaders-fangelse-for-ilja-janitskin/ MV-lehtirättegången: Tätt samarbete mellan Janitskin och Bäckman (14.06.2018) https://www.hbl.fi/artikel/mv-lehtirattegangen-tatt-samarbete-mellan-janitskin-och-backman/ SPT direktrapporterade från rättegången (14.06.2018) https://www.hbl.fi/artikel/direkt-rattegangen-mot-ilja-janitskin-och-johan-backman/ Bonnier-priset för årets inslag till Yles Jessikka Aro (15.03.2016) https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/15/bonnier-prisetarets-inslag-till-yles-jessikka-aro (På finska) Yle Uutisluokka: Jessikka Aro besöker Nyhetsskolans live-program: En anna ulkopuolisen uhan vaikuttaa työhöni (25.9.2016) https://yle.fi/uutiset/osasto/uutisluokka/jessikka_aro_uutisluokka_livessa_en_anna_ulkopuolisen_uhan_vaikuttaa_tyohoni/9168751 Be eleverna svara på följande frågor: 1. Inom vilket ämne har Aro gjort granskande journalistiskt arbete? 2. På vilket sätt kan fallet kopplas till internationella relationer? 3. Vad syftar Aro på när hon skriver om trollande? Gå igenom fallet och rättegången med eleverna. Ge eleverna tillräckligt med bakgrundsinformation om fallet: Nu prövas gränserna för yttrandefrihet - rättegången mot webbsajten MV-lehti inleds (13.06.2018) https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/13/nu-provas-granserna-for-yttrandefrihet-rattegangen-mot-webbsajten-mv-lehti-inleds Observera att mycket om fallet finns skrivet på falska nyhetssidor, uppmuntra eleverna till noggrannhet och källkritik när de letar efter information om ämnet på nätet Diskutera tillsammans: Hurdan mediepåverkan framkommer i fallet? Varför har Aro försökts tystats ner? Hur syns frågan om yttrandefriheten i detta fall? Vad väcker fallet för känslor?
Lektion 1; Läromaterial] Mediepåverkan i olika former 1. Humor ska framkalla skratt, men sägs vara en svår gren att bemästra. Varför är det så? Vi tolkar medieinnehåll på olika sätt och påverkas av kontexten. Reaktionerna varierar också beroende på hur väl mottagaren känner till ämnet från tidigare. Med satir menas en stil med vilken man vill förlöjliga eller håna någon eller något genom att peka på t.ex. svag moral och hänvisar ofta också till större samhälleliga frågor. Den ofta aggressiva tonen då man använder sig av satirisk retorik kan ge ett intryck av att man försöker tillrättavisa mottagaren och innefattar ofta överdriven, ironisk eller parodisk argumentationsstil. Man använder sig av satir i insändare, av politisk satir i olika tv-program (t.ex. det inhemska Noin viikon uutiset ) och på diskussionsforum på nätet. Nättrollande, som ofta uppkommer på sociala medier, kan även tolkas satiriskt, förutom när syftet med trollandet enbart är sprida rykten eller på annat sätt provocera diskussionen på ett oseriöst sätt. Debattörens syfte kan vara svårt att upptäcka om texten använder sig av satiriska inslag. läsaren blir på så sätt lurad. Självironiska eller på annat sätt satiriska texter riskerar att missförstås så att det i värsta fall leder till falsk ryktesspridning eller till att skandaler uppstår. Satir kan förkomma också i sammanhang av hatprat, genom att hävda att det är humor eller ett dåligt skämt, då intolerans de facto döljer sig bakom argumentationen. 2. Marknadsföring och reklam syftar till att inverka på målgruppens köpbeslut genom att övertala mottagaren att köpa en produkt eller en tjänst. Marknadsföring eller kommersiell kommunikation finns till för att öka försäljningen med hjälp av reklam, försäljningstrick (realisation, lotterier) och använder sig av information om kunden som anges vid köpet och på produktförpackningar i ett kommersiellt syfte. Reklam är således en form av marknadsföringskommunikation, med vilken man informerar kunden om produkten som säljs, och med olika medel försöker inverka på kundens attityder, för att uppnå egna försäljningsmål. Reklam ska alltid kunna vara identifierbar för mottagaren enligt finländsk lagstiftning. Reklamen får inte vara dold, så kallad smygreklam. Med smygreklam avses att kommersiella meddelanden är dolda i annat innehåll och därmed svåra att urskilja från den övriga kontexten. Det måste alltid framkomma att det är frågan om reklam för konsumenten samt vem eller vilka som annonserar. Annonsartiklar eller advertorial r så kallat uthyrt reklamutrymme som visuellt påminner om det övriga medieinnehållet, t.ex. i en dagstidning kan reklamen i form av en tidningsartikel eller recept. Genom marknadsföring och reklam vill man skapa ett behov hos mottagaren, som inte nödvändigtvis existerar från tidigare. Man försöker också spela på mottagarens känslor, ibland till den grad att det ska irritera konsumenten. Till exempel använder sig gratistjänsten Spotify av metoden att tvinga lyssnaren att höra reklam mellan låtarna för att skapa ett behov av att köpa den reklamfria tjänsten istället. Annonseringen kan också vara personligt riktad till mottagaren t.ex. baserat på sökhistoriken. Vår mediemiljö förändras konstant, varmed marknadsföringen kan integreras i flera former; i tävlingar, utlottningar, test, intervjuer och videomaterial. Marknadsföringskampanjer förs, tack vare dagens medielandskap, även ofta på flera olika kanaler samtidigt (t.ex. sociala medier och dagstidningar). Opinionsbildare, såsom berömda Youtubare utgör också en potentiell kommersiell plattform för annonsörer. Sponsorering av t.ex. Youtubare måste enligt lagen framställas tydligt för åskådaren. Tieteen termipankki: satiiri http://tieteentermipankki.fi/wiki/kirjallisuudentutkimus:satiir (övers. Sällskapet för mediefostran Konkurrens- och konsumentverket: https://www.kkv.fi/sv/information-och-anvisningar/marknadsforing-och-kundrelationer/identifierbar-re- klam/
Populism är en ideologi eller rörelse som genom retoriska metoder vädjar till folket och ser det som nedtryckt av en härskande elit i samhället. Tanken grundar sig på ett vi och dom tänkande och grupperar människor, ofta även enligt social klass. Populismens centrala budskap är att det är de som har de enda rätta svaren, och anpassar sig efter aktuella politiska frågor för att utlova förändring och förbättring (t.ex. genom att motsätta sig invandring). Populistiska rörelser strävar till att uppnå popularitet med att sprida hat och hets mot folkgrupp. Populistiska metoder är därmed att tilltala vissa målgrupper, att spela på människors känslor och att retoriskt förenkla information; med andra ord försöker populismen erbjuda folket en enkel utväg och målar upp en svartvit världsbild istället för att besvara på invecklade samhällsfrågor. Till skillnad från diktaturer, grundar sig demokratin på att olika åsikter och synsätt är accepterade i samhället. Därmed skapas det kompromisser vid åsiktsskiljaktigheter, vilket populismen motsätter sig och går ofta in för att motsätta sig saker istället. Populismens syn på folket är oviss och motstridig, och representerar enligt populisterna själva enbart de människor som är av samma åsikt som de. (OBS. Lektion 3 erbjuder fördjupning i hatretorik och populism) Desinformation är avsiktligt felaktig, vilseledande information. Till skillnad från felinformation (eng. misinformation) som är oavsiktligt framställd, strävar man med desinformation till att medvetet inverka på mottagarens åsikter. Olika politiska krafter, beslutsfattare eller representanter för sociala rörelser kan bidra med vilseledande information för att övertala mottagarna enligt egen (politisk) agenda. Desinformationen kan döljas i nyhetsinnehåll, inom konspirationsteorier, skvaller eller manipulerat foto- eller videomaterial. Det maskeras ofta genom att skapa fel sammanhang i texter, osammanhängande innehåll och beskrivningar (rubriker/bilder som inte motsvarar innehållet), satir eller förfalskande av innehåll eller citat. Det har blivit vanligare att under de senaste åren på sociala medier fästa uppmärksamhet vid olika gränsöverskridande politiska agendor. Denna typ av informations- och hybridpåverkande metod kan vara desinformation då en politisk kraft försöker styra ett annat lands folk för att skapa osäkerhet och för att polarisera diskussionen till ytterligheternas fördel. Det förekommer så kalllade trollande arméer som med att provokativt sprida felaktigt innehåll bidrar till att den allmänna diskussionskulturen blir allt aggressivare. Främmande stater har lyckas påverka varandras valresultat, samtidigt som teknologijättarna Google och Facebook förbundit sig till att utveckla sin faktagranskning ytterligare. Bland annat detta påvisar att felaktig information sprider sig betydligt snabbare än faktagranskad, sanningsenlig sådan varmed skadan ofta redan är skedd och läsaren redan är övertygad. I takt med att desinformationen blivit vanligare, har olika faktagranskande aktörer vuxit fram (t.ex. finländska Faktabaari och faktagranskningssajten Faktiskt i Sverige). Fejknyheter eller falska nyheter (eng. fake news) syftade tidigare på förfalskat nyhetsinnehåll, men används allt oftare som vapen i allmänna diskussioner med avsikten att ignorera den befogade kritiken som riktas mot en. Europeiska Kommissionen har mer regelbundet använt sig av begreppet desinformation, för att tydliggöra skillnaden mellan dessa begrepp. Nationalencyklopedin: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/populism Wiberg, Matti (2011). Populismi: Kriittinen arvio. Helsinki: Edita Publishing Oy.
Propaganda är framförda budskap som följer en nationalistisk eller politisk agenda och strävar till att manipulera människors åsikter och värderingar. Med propaganda försöker man styra människor i en viss riktning genom att spela på deras känslor och värderingar, utan att ingå intellektuell diskussion. Budskapet framförs ofta förenklat och det är vanligt att relevant information döljs (jmf. desinformation) för att undvika kritiska synpunkter eller alternativa lösningar. Spridning av propaganda kan ske på flera olika sätt. I Nazityskland (1933-1945) spred regimen antisemitism (judehat) på affischer, i radio, filmer, tidningar och flygblad. Idag sprids propagerande material främst på internet på sociala medier, men också i massmedier. Likasom nu som tidigare i historien rör det sig om radikalisering av större människomassor, var syftet är att smutskasta andra. I dagens läge representerar till exempel de islamistiska extremisterna ISIS och ryska mediers informationspåverkan samtidens propaganda, var metoderna för mediepåverkan tagit sig nya uttryckssätt. Det är vanligt att maskineriet bakom propagandan skapar nya kommunikationskanaler (t.ex. falska nyhetssidor) ller förstärker sitt budskap genom planerade trollattacker på sociala medier. Förutom att vara kritiskt medveten till olika medieinnehåll kan motargument och parodi motverka propagandans kraft. Hatprat innefattar uttryck var enskilda personer eller grupper attackeras (verbalt eller övrigt) baserat på deras ras, kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller dylikt. Det kallas för hatpropaganda när det uppmanas till hat eller hets mot folkgrupp eller mot enskild person som tillhör en folkgrupp, och är ett straffbart hatbrott enligt finländsk lagstiftning. Hatprat som sker på social medier kallas för näthat. Det förkommer ofta olika former av hatprat mot minoriteter av olika slag samt i form av misogyni, d.v.s. kvinnohat. Med doxing menas olaglig publicering av personlig information om någon på nätet. Detta har bland annat skett på diverse finländska falska nyhetssidor, med syftet att uppmana läsarna att personligen hota hatobjektet i fråga. All form av hatprat strävar till att förnedra eller tysta hatobjektet. Målsättningen är att offret inte ska våga uttrycka sina åsikter offenltigt, och detta riskerar att polarisera den allmänna debatten. I och med att hatprat skapar en känsla av otrygghet, är det viktigt att argumentera lugnt och lyssna på andra för att skapa en så öppen dialog som möjligt. Alla människor ska få känna sig trygga i vårt samhälle i yttrandefrihetens namn. (OBS. Lektion 3 erbjuder fördjupning i hatretorik och populism) SO-rummet: https://www.so-rummet.se/kategorier/propaganda