Bokrecension Titel: Författare: Nonviolent Communication Ett språk för livet Marshall B. Rosenberg ISBN nummer: 91 974639 0 9 Baksidetext: Upplev kraftfulla och tillfredsställande relationer på alla områden i ditt liv Redan som barn lärde de flesta av oss att tävla, döma, kräva och diagnostisera. Och att tänka på vad vi tycker är rätt och fel med människor och att kommunicera det. Detta invanda sätt att tänka och tala på ligger i vägen för kontakt vilket bidrar till frustration och missförstånd för oss själva och andra. Den här sortens tänkande orsakar också ilska och smärta och kan därför leda till våld. Utan att ens önska det bidrar människor med de bästa intentioner till onödiga konflikter. I Nonviolent Communication visar Marshall Rosenberg oss hur vi kan komma under ytan och upptäcka vad som är levande i oss. Han visar också hur alla våra handlingar är baserade på mänskliga behov som vi försöker tillgodose. När vi har kontankt med våra behov skapar vi en delad grund för mer tillfredställande relationer en djupare kontakt med andra och oss själva. Gör som tusentals andra som har förbättrat sina relationer och sina liv lär denna enkla och ändå revolutionerande process. Nonviolent Communication hjälper dig att: Befria dig själv från effekterna av tidigare erfarenheter och kulturell prägling. Bryta tankemönster som leder till konflikt, ilska och depression. Utveckla relationer baserade på ömsesidig respekt, medkänsla och samarbete. Skapa sociala strukturen som möjliggör att allas behov kan bli tillgodosedda. Hantera konflikter fredligt; personligt eller yrkesmässigt, nationellt eller internationellt
Marshall Rosenbergs dynamiska kommunikationsteknik transformerar konflikter till fridfulla dialoger. Du lär dig enkla verktyg för att avväpna dispyter och skapa medkännande relationer med din familj, vänner och andra du möter. Jag rekommenderar verkligen den här boken. John Gray, PhD. Författare till Män är från mars, kvinnor är från Venus Nonviolent Communication är en enkel och kraftfull kommunilationsprocess som bygger på att bidra till att båda parters behov tillgodoses. Det här är en av de mest anvdänsbara böcker du någonsin kommer att läsa. William Ury, medförfattare till Vägen till Ja För ett knappt år sedan kom boken Nonviolent Communication ett språk för livet av Marshall Rosenberg ut. Eftersom giraffspråket redan är välkänt i Sverige och boken var efterlängtad har den fått ett varmt välkomnande av svenska läsare. Många yrkesverksamma inom handledning har också läst boken som stöd i sitt arbete eftersom kommunikation ju är grunden i att utbilda i grupputveckling och ledarskap. Även verksamma inom psykoterapi använder metodern NVC för att skapa ömsesidiga och äkta relationer till dem som söker stöd. NVC förstärker vår inre kommunikation genom att hjälpa oss att översätta negativa budskap till känslor och behov. Vår förmåga att urskilja våra känslor och behov och bemöta dem empatiskt, kan befria oss från depressioner. Genom att visa att vi fokuserar på det vi verkligen vill ha och inte på vad som är fel på oss eller andra, får vi genom NVC både redskapen och förståelsen för att skapa ett fridfullt sinnestillstånd. Första kapitlet finns att ladda ner på: http://www.nonviolentcommunication.se/nvckap1.html
Sammandrag Att ge från hjärtat Kärnan i Nonviolent Communication, NVC, är att den hjälper oss att få kontakt med oss själva och andra på ett sätt som låter vår naturliga medkänsla blomstra. Den visar oss hur vi kan omforma vårt sätt att uttrycka oss och lyssna på andra genom att fokusera medvetandet på fyra områden: Vad vi observerar, Vad vi känner, Vad vi behöver, Vad vi önskar be om för att berika våra liv. (Jfr Jag budskapet) Genom NVC utvecklas ett djupt lyssnande, respekt och empati. Då uppstår en gemensam önskan att ge hela vårt hjärta. En del använder NVC för att ge sig själva empati, en del för att skapa mer djup i sina personliga relationer och ytterligare andra för att bygga fungerande relationer på jobbet eller i plitiken. Över hela världen används NVC för att medla i strider och konflikter på alla nivåer. Kommunikation som försvårar medkänsla Det ligger i vår natur att tycka om att ge och få medkänsla. Men vi har lärt oss många sätt att använda kommunikation som avskärmar oss från livet. Saker vi lärt oss som får oss att tala och uppföra oss på sätt som skadar oss själva och andra. En form av kommunikation som avskärmar oss från livet är att använda moraliska bedömningar som antyder, att de som inte handlar i samklang med våra värderingar gör fel eller är dåliga. En annan form av sådan kommunikation är att använda jämförelser som kan hindra medkänsla med oss själva och andra. Kommunikation som skymmer vår medvetenhet som var och en är ansvarig för sina egna tankar, känslor och handlingar avskärmar oss också från livet. Att uttrycka sina önskemål i form av krav, är ännu ett kännetecken för ett språk som försvårar medkänsla. Observera utan att tolka Den första komponenten i NVC innebär att vi skiljer observationer från bedömningar och tolkningar. När vi blandar ihop bedömningar och tolkningar har andra lätt att höra kritik och gör sedan motstånd mot vad de hör. NVC är ett processinriktat språk som vill försöka förhindra statiska och stela generaliseringar. Istället görs observationerna specifika vad gäller tid och sammanhang, t.ex Henrik har inte gjort mål på tjugo matcher och inte Henrik är en usel fotbollsspelare. Några övningar. Vilka meningar utrycker bara observationer? 1. John var arg på mig utan anledning igår. 2. Sam frågade inte efter min åsikt på mötet. 3. Patricia stod längst fram i kön varenda dag den här veckan. 4. Janne arbetar för mycket. Författarens svar längst bak.
Identifiera och uttrycka sina känslor Den andra komponenten vi behöver för att uttrycka oss är känslokomponenten. Genom att skapa ordförråd för känslor (som gör att vi tydligare kan namnge eller identifiera våra känslor) kan vi lättare få kontakt med andra. Att tillåta sig vara sårbar genom att uttrycka sina känslor kan hjälpa till att lösa konflikter. Med NVC skiljer vi på uttryck för känslor och på ord eller påståenden som beskriver tankar, bedömningar och tolkningar. Här följer några ord som beskriver hur jag känner mig när mina behov tillgodoses: avslappnad, bekväm, djärv, engagerad, förtjust, glödande, häpen, inspirerad, jublande, kärleksfull, lugn, munter, nyfiken, pigg, rörd, skärpt, trygg, uppmärksam, vaken, äventyrslysten, ömsint. Här följer några ord som beskriver hur jag känner mig när mina behov inte tillgodoses: arg, besvärad, chockad, desillusionerad, ensam, förlägen, hopplös, generad, hetsig, irriterad, kylig, likgiltig, missnöjd, nervös, obenägen, perplex, rastlös, skeptisk, tveksam, utmattad, villrådig, ängslig, vansinnig, ynklig, överraskad. Några övningar. Vilka meningar uttrycker känslor? 1. Jag känner att du inte älskar mig. 2. Jag är ledsen att du går din väg. 3. Jag känner mig vettskrämd när du säger så där. 4. När du inte lyssnar på mig känner jag mig värdelös. Ansvar för våra känslor Tredje komponenten i NVC är att ta kontakt med behoven bakom våra känslor. Det andra säger och gör, kan vara stimuli men aldrig orsaken till våra känslor. När någon kommunicerar något negativt kan vi välja mellan fyra sätt att ta emot budskapet: 1. Lägga skulden på oss själva 2. Lägga skulden på andra 3. Känna våra egna känslor och behov 4. Förstå de känslor och behov som ligger dolda i den andra personens negativa budskap Dömanden, kritik, diagnoser och tolkningar av andra är alienerade uttryck för våra egna behov och värderingar. När andra hör kritik, har de en benägenhet att lägga energi på att försvara sig själva eller gå till motangrepp. Ju mer direkt vi kan koppla våra känslor till våra behov, desto lättare är det för andra att svara på ett medkännande sätt. I en värld där vi ofta bedöms hårt när vi uttrycker och visar behov, kan det vara väldigt skrämmande att göra det.
Under det att vi utvecklar känslomässigt ansvar går de flesta av oss igenom tre stadier: 1. känsloslaveri när vi tror att vi bär ansvaret för andras känslor 2. det obstinata stadiet när vi vägrar bry oss om andras känslor och behov 3. känslomässig frihet när vi tar fullt ansvar för våra egna känslor men inte för andras, samtidigt som vi är medvetna om att vi aldrig kan tillgodose våra egna behov på andras bekostnad. Några övningar. I vilka meningar ta talaren ansvar för sina känslor? 1. Du irriterar mig när du lämnar företagets handlingar på golvet i sammanträdesrummet. 2. Jag blir arg när du säger så där, för jag vill få respekt och jag uppfattar dina ord som en förolämpning. 3. Jag känner mig besviken när du kommer för sent. 4. Jag är ledsen att du inte kommer på middag, för jag hade hoppats på att vi skulle tillbringa kvällen tillsammans. Att be om det som berikar livet Den fjärde komponenten i NVC behandlar frågan om vad vi vill be varandra om, för att berika varandras liv. Vi försöker undvika vaga, abstrakta eller tvetydliga uttryck och använder ett språk som beskriver vad vi önskar, istället för vad vi inte önskar. Ju tydligare vi är med vad vi vill ha tillbaka när vi talar, desto troligare är det att vi får det. Eftersom det meddelande vi sänder ut inte alltid är det meddelande som tas emot, behöver vi lära oss att ta reda på om vårt meddelande uppfattades riktigt. Särskilt när vi befinner oss i en grupp, behöver vi vara klar över vilken slags respons vi vill ha. I annat fall kanske vi initierar ofruktbara samtal som slösar bort en massa tid för alla i gruppen. Önskemål uppfattas som krav när åhörarna tror att de kommer att bli kritiserade eller bestraffade om de inte fogar sig. Genom att visa att vi bara vill att andra ska göra det önskar om de gör det frivilligt, hjälper vi dem att lita på att vi verkligen ställer önskemål och inte krav. Syftet med NVC är inte att ändra på människor och deras beteende för att driva igenom vår vilja. Det är att skapa relationer som grundas på ärlighet och empati som till slut tillgodoser allas behov. Några övningar. Pricka för de meningar, där den som talar tydligt och specifikt uttrycker önskemål: 1. Jag vill att du ska förstå mig. 2. Jag skulle vilja att du nämner en sak jag gjort som du sätter värde på. 3. Jag skulle vilja att du litade lite mer på dig själv 4. Jag vill att du håller hastighetsbegränsningarna när du kör
Lyssna med empati Empati är en respektfull förståelse av vad en person upplever. Istället för att bemöta empatiskt har vi ofta en stark iver att ge råd eller uppmuntran och förklara vår egen ståndpunkt eller känsla. Med empati innebär att vi tömmer sinnet och lyssnar på andra med hela vårt jag. Jfr Aktivt lyssnande. I NVC lyssnar vi helt enkelt efter andras observationer, känslor, behov och önskemål oavsett vilka ord de använder för att uttrycka sig. Sedan kanske vi vill återspegla och parafrasera vad vi hört. Vi dröjer kvar med empati och ger andra möjlighet att uttrycka sig fullt ut, innan vi vänder uppmärksamheten mot lösningar eller önskemål om lättnad. Vi behöver själva empati för att möta andra med empati. När vi märker att vi håller på att gå i försvarsställning eller kan bemöta andra empatiskt behöver vi a) stanna upp, andas, ge oss själva empati, b) skrika ickevåldsamt med hjälp av de fyra komponenterna eller c) ta en paus Några övningar. Markera de meningar där du upplever att person B bemöter det som pågår inom person A med empati: 1. A: Hur kunde jag göra något så korkat? B: Ingen är perfekt. Du kräver för mycket av dig själv. 2. A: Om jag får säga vad jag tycker så borde vi skicka hem alla invandrare. B: Tor du verkligen att det skulle lösa någonting?` 3. A: Jag är ursinnig på min man. Han finns aldrig till hands när jag behöver honom. B: Tycker du han borde finnas till hands oftare? 4. A: Min dotters bröllop håller på att göra mig till ett nervvrak. Hennes fästmans familj hjälper inte till. Nästan varenda dag kommer de med nya idéer om hur de vill ha bröllopet. B: Så du känner dig nervös för hur du ska klara arrangemanget och skulle uppskatta om dina blivande släktingar kunde förstå vilket krångel det orsakar för dig när de inte kan bestämma sig. Empatins kraft Vår förmåga att ge empati kan hjälpa oss; Vara sårbara, avvärja potentiellt våld, att höra ordet nej utan att ta det som ett avvisande, få liv i ett tråkigt samtal och till och med höra vilka känslor och behov som finns i tystnad.
Empatisk kontakt med sig själv Den mest avgörande tillämpningen av NVC kanske finns i hur vi behandlar oss själva. När vi gör missta kan vi använda NVC för att sörja och förlåta. Det gör att det blir tydligt för oss var vi kan utvecklas istället för att fastna i moraliska bedömningar av oss själva. När vi bedömer vårt beteende i termer av otillfredsställda behov, kommer impulsen till förändring inte utan skam, ilska eller depression. Det kommer istället ut en äkta önskan att bidra till vårt eget och andras välbefinnande. Genom att medvetet göra saker för att tillgodose våra behov istället för att agera utifrån plikt, för att få belöning, för att undvika skam, skuld och straff stimuleras också medkänslan för oss själva. Om vi tänker igenom de saker vi gör som är glädjelösa för oss och översätter orden måste till väljer att kommer vi att finna mer lek och integritet i våra liv. Att uttrycka ilska Att kritisera och straffa andra är ytliga sätt att uttrycka ilska på. Om vi vill visa ilska fullt ut är det första steget att helt och hållet ta bort alla tankar på att andra är ansvariga för vår ilska. Istället uppmärksammar vi våra egna känslor och behov. När vi uttrycka våra behov är det större sannolikhet att de blir tillgodosedda än om vi dömer, kritiserar eller straffar andra. De fyra stegen för att uttrycka ilska är: Stanna upp och andas Identifiera de dömande tankarna Ta kontakt med våra behov Ge uttryck för de känslor och behov som inte tillgodosetts Mellan steg tre och fyra kanske vi väljer att bemöta den andra personen med empati, så att denne bättre kan lyssna på oss när vi övergår till steg fyra. Vi behöver ta oss tid både för at lära oss och för att praktiskt tillämpa NVC. Att skydda sig själv när våra behov är i fara I situationer där det inte finns en chans att kommunicera, som vid överhängande fara, kan vi behöva ta till maktmedel för att beskydda. Intentionen bakom att använda beskyddande makt är att förhindra att skada eller orättvisa uppstår. Den är aldrig att straffa eller få individer att lida, ångra sig eller ändra åsikt. Bestraffning tenderar att skapa fientlighet och stärker motståndet mot just det beteende vi eftersträvar. Tillit och självaktning skadas av straff och tar bort uppmärksamheten från själva värdet i en handling. Istället riktas nu uppmärksamheten från själva värdet i en handling. Istället för riktas nu uppmärksamheten på de yttre konsekvenserna av handlingen. Skuldbeläggande och bestraffningar bidrar inte till den motivation vi vill att andra ska vara inspirerade av.
Befria oss själva och vara stöd för andra NVC förstärker vår inre kommunikation genom att hjälpa oss att översätta negativa budskap till känslor och behov. Vår förmåga att urskilja våra känslor och behov och bemöta dem empatiskt, kan befria oss från depressioner. Genom att visa att vi fokuserar på det vi verkligen vill ha och inte på vad som är fel på oss eller andra, får vi genom NVC både redskapen och förståelsen för att skapa ett fridfullt sinnestillstånd. NVC kan också användas av yrkesverksamma inom handledning och psykoterapi för att skapa ömsesidiga och äkta relationer till dem som söker stöd. Här följer författarens svar på övningsuppgifterna Observera utan att tolka 1. Markerade du in den här meningen är vi inte överens. Jag anser att utan anledning är en tolkning. Dessutom anser jag det som en tolkning att dra slutsatsen att John var arg, han kunde ha känt sig sårad, rädd, sorgen eller något annat. Exempel på observationer utan dömande tolkningar kan vara: John berättade att han var arg eller John slog näven i bordet. 2. Vi är överens 3. Vi är överens 4. Markerade du denna mening har vi inte samma uppfattning. Jag anser inte att värdelös är en känsla. För mig uttrycker det vad den talande tycker om sig själv, snarare än hur han känner. Så här kunde han ha uttryckt en känsla: känner jag tvivel i fråga om min talang eller känner jag mig djupt olycklig. Identifiera och uttrycka sina känslor 1. Markerade du den här meningen har vi inte samma uppfattning. Jag anser inte att du älskar mig inte är en känsla. För mig uttrycker det vad den talande tror att den andra personen känner. Alltid när orden jag känner att följs av jag, du, han, hon, dem, den, det där och när orden jag känner det följs av som om, som att, är det som kommer efter, i allmänhet inte det jag menar med en känsla. Exempel på hur vi uttrycker en känsla kunde vara Jag är ledsen eller jag känner mig orolig. 2. Vi är överens 3. Vi är överens 4. Markerade du den här meningen har vi inte samma uppfattning. Jag anser inte att värdelös är en känsla. För mig uttrycker det vad den talande tycker om sig själv snarare än hur han känner. Så här kunde han ha uttryckt en känsla: känner jag tvivel i fråga om min talang eller känner jag mig djupt olycklig.
Ansvar för våra känslor 1. Vi är inte överens. För mig betyder uttalandet, att den andre personens beteende helt och hållet anses bära ansvaret för den talandes känslor. Den visar inte den talandes behov eller tankar som orsakar dennes känslor. Den talande kunde i så fall ha sagt: Jag är irriterad när du lämnar företagets handlingar på golvet, för jag vill att de ska förvaras på en säker plats. 2. Överens 3. Olika uppfattning. För att uttrycka behoven eller tankarna bakom känslorna, kunde personen ha utformat meningen så här: Jag känner mig frustrerad när du kommer sen för jag hoppades på att vi kunde få platser på första bänk. 4. Överens Att be om det som berikar livet 1. Inte överens. För mig uttrycker ordet förstå inte att man ber om en tydlig specifik handling. Den som talar kunde istället ha sagt: Jag vill att du berättar vad du hörde mig säga. 2. Samma uppfattning 3. Ej överens. Orden litar mer på uttrycker inte enligt min mening, att man ber om en specifik handling. Den talande kunde ha sagt: Jag skulle vilja att du gick en kurs i positivt tänkande för jag tror att det skulle stärka ditt självförtroende. 4. Överens Lyssna med empati 1. Ej överens. Jag anser att personen B uppmuntrar, snarare än bemöter det A uttrycker med empati. 2. Jag anser att B försöker undervisa A, snarare än att bemöta det den andra ville uttrycka empatiskt 3. Överens 4. Överens