Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -

Relevanta dokument
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare

Operationsförstärkaren. Den inverterande förstärkaren. Integrerande A/D-omvandlare. Multimeter - blockschema. Integratorn. T ref *U x = -T x *U ref

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter & Räknare

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Multimeter och räknare

Multimeter & Räknare 2015

Räknare och impedansmätningar

Sensorer och Mätteknik 2015

2E1112 Elektrisk mätteknik

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Grundläggande signalbehandling

Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )

210 manual.pdf Tables 4

2E1112 Elektrisk mätteknik

Bruksanvisning Elektroniska räknare

2E1112 Elektrisk mätteknik

Impedans och impedansmätning

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

2E1112 Elektrisk mätteknik

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Sekvensnät. William Sandqvist

Bruksanvisning Elektroniska räknare

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT


Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS

Ultraljudsfysik. Falun

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

1. PRESENTATION SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Säkerhetsföreskrifter Användningsvillkor BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik

AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

dbuv/m

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Impedans och impedansmätning

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Elektronik Elektronik 2019

Ultraljudprovning. Inspecta Academy

4:4 Mätinstrument. Inledning

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Vågrörelselära och optik

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Elektroteknikens grunder Laboration 1


Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Bruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S

Förstå elektriska signaler

Vågrörelselära och optik

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Spänningsmätning av periodiska signaler

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Illustrations. fig.1 DC/AC Voltage Measurement. Testing for Continuity. fig.3 DC/AC Current Measurement. fig.4 Replacing the Battery.

Växelström och reaktans

Tentamen i Fotonik , kl

Fartbestämning med Dopplerradar

Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Global Positionering System (GPS)

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Global Positionering System (GPS)

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Institutionen för elektrisk mätteknik

Mätteknik för F 2017 Störningar

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

Mätteknik för F 2018 Störningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Svar och anvisningar

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Normer: EMC: EN , EN LVD: EN Matning:

Transkript:

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 - Lars Wallman Johan Gran Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser (>1 GHz) - 4.7 Tidbasoscillatorn - 4.8 Övriga mätfunktioner (universalräknare) - 4.9 Styrning av mätförlopp - 4.10 Mätosäkerhet -förberedelseuppgifter -labkort etc. 1

4.6 Mätning av höga frekvenser >1GHz (mikrovågor) Mobiltelefoni ~ 1-2 GHz TV, markbundet ~ 800 MHz TV, satellit ~ 1-2 GHz Radar, radiolänk ~ 1-100 GHz Mätning av höga frekvenser Prescaler - delar ner frekvensen så att den neddelade frekvensen hamnar inom räknarens mätbara område Heterodyne Converter - blandar signalen med en lokaloscillator och mäter frekvensskillnaden (svävningen) 2

Prescaler 3-5 GHz f in Ingångssteg Prescaler f in /10 Räknare Display * 10 Prescaler 3-5 GHz f *10 HF-ingång (50 ) gör den bruskänslig (implementera nivådetektor) Bredbandig-kort söktid (jfr. Heterodyne converter) 3

Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in +/-f LO LP f in -f LO Räknare Bandbredd 200 MHz f LO Ex: f in = 9,21 GHz, f LO = 9,2 GHz f uppmätt = 10 MHz display: f LO + f uppmätt = 9,21 GHz 4

Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in -f LO f LO =N*200 MHz Räknare max 200 MHz Kamgenerator multiplar av 200 MHz N Lokaloscillator f*20 10 MHz Till mikroprocessor 4.7 Tidbasoscillatorn Vanligast är kvartskristall (SiO 2 ) Bygger på piezoelektrisk effekt Resonansfrekvensen beror bl.a. tjockleken, ytan och massan Problem; åldring, gravitation, stötar och retracing 5

Piezoelektrisk effekt Mekanisk stress ger upphov till ett elektriskt fält Pålagt elektriskt fält ger upphov till mekanisk rörelse Piezoelektrisk effekt 6

Temperaturberoende och åldring Resonansfrekvensen påverkas av temperaturen (även luftfuktighet och lufttryck) Kristallen åldras p.g.a. att främmande atomer diffunderar in i kristallen eller att atomer vandrar ut Tidbasoscillatorn Tre olika typer av kristalloscillatorer för olika krav Standardoscillatorer (UCXO) 10 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 100Hz) Temperaturkompenserade oscillatorer (TCXO) en termistor styr en fintrimmningskondensator 1 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 10Hz) Ugnsstabiliserade oscillatorer (OCXO) kristallen sitter i ett hölje/ugn som hålls vid konstant temperatur (70 C ± 0,01 ) av effekttransistorer 0,1-0,002 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 1-0,02 Hz) 7

Atomklocka (Cesiumoscillator) Magnetfält RF-fält Magnetfält Cs 133 Upphettas Har olika energitillstånd Detektor Sveper RF-fältet så att maximal detektion uppnås RF-svep 9 192 631 770 Hz Atomklocka (Cesiumoscillator) x Enligt boken klumpiga och dyra med 12 siffrors noggrannhet (1997) Numera ca 15 siffror och integrerad på chip (NIST) NIST-F1: 1 sek per 20 millioner år High-Accuracy Al+ Optical Clocks: 1 sek per 3.7 miljarder år!!! 8

Olika oscillatorers noggrannhet ------ 11-15 ---- ja, i princip 1 sekund motsvarar 9 192 631 770 svängningar av ljuset från en av övergångarna i Cesium 133 Referensoscillatorer 4.8 Övriga mätfunktioner (universalräknaren) Fasskillnadsmätning Perioden T Fördröjningen Hur? t Fasskillnaden = 360 x ( t/t) 9

Fasskillnadsmätning Fel i fasskillnaden p.g.a. hysteresbandets bredd Felet minimeras genom hystereskompensering Pulskvot Dimensionslös (anges som värde mellan 0-1 eller i %) 10

4.9 Styrning av mätförloppet (frekvens) Mättid och dödtid (freerunning) Kontinuerlig mätning används sällan Extern Arming använder en arming signal på separat ingång, bra för bursts Arming Delay för att undvika instabilitet Styrning av mätförloppet, trigger hold-off (tidmätning) Under en Hold-Off-tid ignorerar räknaren alla stopptriggningar, den stoppar först på första negativa flanken efter Hold-off tidens utgång Hold-off sätts antingen som en tid (Time Delay) eller som ett visst antal triggerhändelser (Event Count Delay) 11

4.10 Mätosäkerheten De fem vanligaste osäkerhetsfaktorerna för frekvens- och tidintervallmätning är: Mätningens upplösning (kvantiseringsfelet) Triggerfel p.g.a. brus Tidbasoscillatorns osäkerhet Triggerpunktens inställningsosäkerhet Skillnader mellan ingångskanaler Mätningens upplösning Konventionell frekvensräknare (+/- en count): Absolut: QE = 1 / mättiden Relativ: QE / fsignal = signalperiod / mättid Reciprok frekvensräknare (+/- en klockperiod): Absolut: QE = klockpulsperiod * fsignal / mättid Relativ: QE / fsignal = klockpulsperiod / mättid Konventionell -> Osäkerhet i antal pulser Reciprok -> Osäkerhet i tidmätning Förvirring 12

Triggerfel p.g.a. brus Termiskt brus, hagelbrus (shot noise), yttre störningar Triggerpunktens inställningsosäkerhet Osäkerhet i hysteresbandets bredd Osäkerhet i triggernivån 13

Skillnad Frekvens och Tid (från igår) Skillnader mellan ingångskanaler T.ex. vid tidintervallmätning då flera kanalingångar används v = c*2/3 = 2*10 8 m/s ; ds = 0,1 m ; dt = 0,1/2/10 8 = 0,5 ns 14

Konventionell, reciprok och interpolerande räknare De fem vanligaste mätfelsorsakerna vid frekvens- och tidintervallsmätning Det s.k. ±1 felet vid frekvensmätning Relativ och absolut noggrannhet för konventionell och reciprok frekvensräknare Period- och tidintervallsmätare Olika sätt att öka upplösningen vid tidintervallsmätning Påverkan av hysteresbandets bredd för triggerns känslighet och när olika bredd på hysteresband används SR-vippans funktion i en räknare Stigtid, falltid, amplitud, periodtid, frekvens och pulslängd för en pulsliknande signal DC-kopplad resp. AC-kopplad ingång på frekvensräknare resp. periodtidsmätare Tre typer av kristalloscillatorer och kunna rangordna dem efter noggrannhet Prescaler- och heterodynetekniken för mätning av höga frekvenser och deras föroch nackdelar Fasskillnadsmätning Pulskvot 15

Stimulanskort 5V Start/Stop-signal ut Stoppknapp Motor Ljudhastighet, vatten Pulsgenerator Oscilloskop/räknare h t 16