EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.24 C(24)316fin Ärende: Statligt stöd N 484/23 Sverige Ändring av CO 2 -skattenedsättningen för tillverkningsindustrin Statligt stöd N 497/23 Sverige Förlängning av 1,2-procentsregeln och ändring av,8-procentsregeln Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom två skrivelser av den 16 oktober 23, som registrerades av generalsekretariatet den 21 oktober 23, anmälde de svenska myndigheterna, i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget, till kommissionen en ändring av ordningen för nedsättning av koldioxidskatten för tillverkningsindustrin (N 484/23) och en förlängning av den s.k. 1,2-procentsregeln (del av N 497/23). Genom en skrivelse av den 14 november 23 begärde kommissionen kompletterande upplysningar. Sverige inkom med kompletterande upplysningar genom en skrivelse av den 19 december 23, som registrerades den 23 december 23. Genom svarsskrivelsen anmäler de svenska myndigheterna även den andra delen av åtgärd N 497/23 (den s.k.,8-procentsregeln). 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1 Bakgrund Sverige införde 1991 en koldioxidskatt på mineraloljor, naturgas, kol och petroleumkoks. Skatten avser fossila bränslen som bl. a. används för uppvärmning. Full skatt skall erläggas av hushåll, företag inom servicesektorn och tillverkningsföretag för bränsle som används för annan uppvärmning än inom tillverkningsprocesser. Av miljöhänsyn ligger energiskatte- och koldioxidskattenivåerna för hushållen och servicesektorn relativt högt, medan skattenivån för tillverkningsindustrin och jord- Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 13 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-149 Bruxelles/Wetstraat 2, B-149 Brussel Belgien.Telefon: direktanknytning (+32-2) 299.11.11

brukssektorn ligger lägre (se punkt 2.1.1). Vidare har det fastställts gränsvärden för mineralogiska processer och energiintensiva företag (se punkt 2.1.2). 2.1.1 Energiskatteordning C 42/3 Inom den befintliga stödordningen C 42/3, den s.k. Energiskatteordningen 1, bedömdes den 75-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten för tillverkningsindustrin tillsammans med den fullständiga befrielsen från energiskatt på fossila bränslen. Orsaken till detta är att båda skatterna tas ut för fossila bränslen som används för uppvärmning och att båda skatterna används som miljöpolitiska styrmedel för att påverka bränslekonsumtionen. Båda skatterna betraktades som ekonomiska instrument för att skydda miljön och för att reducera koldioxidutsläppen. Ordningarna godkändes eftersom stödmottagarna betalade en betydande del av den nationella avgiften i den mening som avses i punkt 51.2 b i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 2 (nedan kallade miljöriktlinjerna). Ordningen ansågs därför förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget. 2.1.2 Förlängning av CO 2 -skatteordningen NN 3/A/1 och NN 4/A/1 I december 22 3, godkände kommissionen skattelättnader (NN 3A/1 och NN 4A/1) för de mest energiintensiva företagen, den så kallade 1,2-procentsregeln och den så kallade,8-procentsregeln. Genom dessa skattelättnader ville de svenska myndigheterna skydda konkurrenskraften hos energiinten-siv industri, samtidigt som avsikten var att uppfylla miljömålen genom att bibehålla en hög allmän skattenivå. 1,2-procentsregeln innebär att industriföretag som tillverkar produkter av andra mineraliska ämnen än metall kan komma i åtnjutande av en skattelättnad för andra bränslen än mineraloljeprodukter (dvs. kolbränslen och naturgas), så att den faktiskt betalda skatten inte överskrider 1,2 % av försäljningsvärdet på de produkter som framställs. Regeln infördes 1993 och endast fyra företag, huvudsakligen inom cement- och kalkindustrin, utnyttjade möjligheten. 1997 godkände kommissionen ordningen för en treårsperiod 4, 2 godkändes en förlängning till och med det året och därefter godkändes 22 en förlängning till och med den 31 december 23 5. De svenska myndigheterna hade för avsikt att låta ordningen upphöra 23.,8-procentsregeln innebär att energiintensiva tillverkningsföretag kan få nedsatt koldioxidskatt, om den koldioxidskatt som de normalt skulle betala på de bränslen som de använder i produktionen överstiger,8 % av försäljningsvärdet av de producerade varorna. En nedsättning medges då så att endast 24 % av det överskjutande skattebeloppet återstår att betala. Den maximala skatt som måste betalas uppgår således till,8 % av försäljningsvärdet plus 24 % 1 EGT C 189, 9.8.23, s. 6. 2 EGT C 37, 3.2.21, s. 3. 3 EGT C 14, 3.4.23, s. 9. 4 Statligt stöd N 255/96, EGT C 71, 7.3.1997, s. 1. 5 Statligt stöd NN 72 a/2, EGT C 117, 21.4.21, s. 19. 2

av det skattebelopp som ursprungligen översteg,8 % av försäljningsvärdet. De företag som utnyttjar denna möjlighet betalar emellertid alltid de minimisatser för punktskatten på mineraloljor som anges i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor 6. Färre än 5 företag utnyttjar ordningen, som har godkänts fram t.o.m. 31 december 29. Båda ordningarna ansågs utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, men kunde godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget, då de ansågs förenliga med punkterna 51 och 52 i miljöriktlinjerna. 2.2 Beskrivning av de anmälda ordningarna Sveriges regering har efter interna politiska diskussioner beslutat om en skattehöjning med 3 miljarder svenska kronor (cirka 3,3 miljarder euro) under perioden 21 21 genom att beskattningssystemet kopplas närmare till miljöpolitiken. I budgetpropositionen för 24 7, föreslår Sveriges regering en 18-procentig höjning av energi- och koldioxidskatterna på bränslen från och med den 1 januari 24 förutsatt att skattenivån för tillverkningssektorn förblir oförändrad. 2.2.1 Ändring av koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin Syftet med den anmälda åtgärden är att ändra den befintliga energiskatteordningen (C 42/3), för att se till att den höjning av koldioxidskatten som nämns ovan inte resulterar i höjd skatt för tillverkningsindustrin. Koldioxidskattenivån för tillverkningsindustrin kommer huvudsakligen att ligga kvar på samma nivå, då skattelättnaden för sektorn höjs från 75 % till 79 % Det innebär att skattelättnaderna för tillverkningsindustrin ökar med ett relativt litet belopp, dvs. 28 miljoner euro (se tabell 1). Befintligt system Föreslaget system (miljoner SEK) (miljoner euro) (miljoner SEK) (miljoner euro) Fullständig 1 29 142 1 29 142 energiskattebefrielse 75-procentig 4 75 523 - - koldioxidskattelättnad 79-procentig - - 5 551 koldioxidskattelättnad Totalt 6 4 665 6 29 692 Förändring + 25 + 28 Tabell 1: Ändrade skattelättnader avseende beskattningen av fossila bränslen för tillverkningsindustrin 8 6 EGT L 316, 31.1.1992, s. 19. 7 Prop. 23/4:1, avsnitt 8.5. 8 De belopp som uttrycks i euro har beräknats med hjälp av den officiella växelkursen för euron av den 1 oktober 23, dvs. 1 = 9,85 SEK. 3

Av samma skäl som i det föregående beslutet, C 42/3, (se punkt 2.1.1) ingår skattelättnaderna avseende fossila bränslen i tabell 1 och 2. Enligt tabell 2 nedan kommer de svenska energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen att gott och väl ligga över de minimiskattenivåer som anges i rådets direktiv 23/96/EG av den 27 oktober 23 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 9 (nedan kallat energiskattedirektivet). I den anmälda ordningen kommer beskattningen av fossila bränslen som används för uppvärmning och drift av stationära motorer att vara följande 1 : Konsumtion Olja/m 3 Kol/1 kg Naturgas/ Gasol/1 1 m 3 kg SEK SEK SEK SEK Hushålls- och servicesektorerna - Energiskatt - Koldioxidskatt Totalt Tillverkningssektorn - Energiskatt - Koldioxidskatt Totalt Minimiskattenivåer enligt energiskattedirektivet 732 2598 333 546 546 13-182 8 285 365 6 6 14-2 11 312 226 2572 475 475 34 248 282 52 52 237 1946 2183 37 4 12 49-98 49 49 26 214 24 45 45 5-11 13 143 2732 2875 574 574 16 3 316 63 63-373 - 41 14 Tabell 2: Beskattning av fossila bränslen som används för uppvärmning och drift av stationära motorer (24) 15 Skattelättnaden avser fossila bränslen som används för uppvärmning och drift av stationära motorer i tillverkningsprocesser inom industrin enligt avsnitt C och D i NACE-nomenklaturen i rådets förordning (EEG) nr 337/9 av den 9 oktober 199 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen 16. Skattelättnaden omfattar således inte bränslen som används för upp- 9 EGT L 283, 31.1.23, s. 51. 1 Enligt artikel 12.1 i energiskattedirektivet får medlemsstaterna uttrycka sina nationella skattenivåer i andra enheter än de som anges i direktivet under förutsättning att motsvarande skattenivåer inte är lägre än de miniminivåer som anges i direktivet. I enlighet med artikel 13.1 i energiskattedirektivet har växelkursen för euron per den 1 oktober 23 (1 = 9,85 SEK) använts för beräkningen i svenska kronor av minimiskattenivåerna för 24. 11 Tung eldningsolja : 15 /1 kg (14,3 /m 3 ) och dieselbrännolja : 21 /1 kg (2 /m 3 ). 12 Kol:,15 /gigajoule bruttovärmevärde (4,1 /1 kg). 13 Naturgas:,15 /gigajoule bruttovärmevärde (5,4 /1 m 3 ) för uppvärmningsbränslen och,3 /gigajoule bruttovärmevärde (1,8 /1 m 3 ) för vissa motorbränslen. 14 Gasol: /1 kg för uppvärmning och 41 /1 kg för vissa motorbränslen. 15 De belopp som uttrycks i euro har beräknats med hjälp av den officiella växelkursen för euron av den 1 oktober 23, dvs. 1 = 9,85 SEK. 16 EGT L 293, 24.1.199, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 29/22 (EGT L 6, 1.1.22, s. 3). 4

värmning i samband med annan verksamhet än tillverkning. Skattelättnaden gäller inte heller bränslen som används för att driva motorfordon. Ansökan om befrielse från energiskatten och sänkning på 79 % av koldioxidskatten görs genom avdrag i de deklarationer som lämnas till Skattemyndigheten varje månad. Alternativt kan ett tillverkningsföretag som inte självt är skyldigt att betala skatt köpa bränslet med full skatt från en bränsleleverantör och därefter ansöka om återbetalning av ett belopp som motsvarar fullständig energiskattebefrielse och en 79-procentig koldioxidskattelättnad. Antalet företag som förväntas omfattas av åtgärden är fler än 1. 2.2.2 Förlängning av 1,2- procentsregeln Syftet med den anmälda ordningen är att förlänga giltighetstiden för de befintliga ordningarna NN 3/A/21 och NN 4/A/21 genom vilka industriföretag som tillverkar produkter av andra mineraliska ämnen än metall kan komma i åtnjutande av en skattelättnad, så att den faktiskt betalda skatten inte överskrider 1,2 % av försäljningsvärdet på de produkter som framställs. Ordningarna avser koldioxidskatt på kolbränslen, petroleumkoks och naturgas. Den rättsliga grunden för den föreslagna ändringen av 1,2-procentsregeln är punkt 2 i övergångsbestämmelserna till (1997:479) i lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Som anges ovan gäller 1,2-procentsregeln endast företag som tillverkar produkter av andra mineraliska ämnen än metall, dvs. företag vars verksamhet klassificeras i underavdelning DI 26, Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter, i NACE-nomenklaturen i rådets förordning (EEG) nr 337/9 av den 9 oktober 199 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen. Under 22 uppfyllde tre stödmottagare kriterierna för 1,2-procentsregeln och det totala beloppet för koldioxidskattelättnader uppgick till 2,56 miljoner euro. Samma förhållanden förväntas råda under 24 och 25. Enligt det förslag som presenteras av Sveriges regering kommer miniminivåerna för koldioxidskatten att motsvara SEK 5/1 m³ när det gäller naturgas och SEK 4/1 kg när det gäller kolbränslen och petroleumkoks. Beloppen motsvarar de minimiskattenivåer som fastställs i energiskattedirektivet. De olika skattelättnaderna kan inte kumuleras. Företagen ansöker om skattelättnad avseende koldioxidskatten hos Skattemyndigheten. Utifrån uppskattningar av den förväntade energikonsumtionen och försäljningsvärdena gör Skatte-myndigheten en preliminär bedömning av ett företags koldioxidskatt under ett kalenderår. I slutet av varje kalenderår informerar stödmottagaren Skattemyn-digheten om den faktiska bränslekonsumtionen under året och om de produce-rade varornas försäljningsvärde. Skattemyndigheten fattar därefter beslut om skattelättnaden. Antalet stödmottagare förväntas vara tre. 5

2.2.3 Ändring av,8- procentsregeln De svenska myndigheterna önskar behålla den nuvarande,8-procentsregeln, som innebär att energiintensiva tillverkningsföretag ges en ytterligare koldioxidskattelättnad. När det gäller den koldioxidskatt som överstiger,8 % av försäljningsvärdet på de producerade varorna betalar företagen endast 24 % av det skattebelopp som överstiger gränsvärdet. De svenska myndigheterna för-säkrar att samtliga stödmottagare inom ordningen uppfyller minst ett av kriterierna för att betraktas som energiintensiva företag i den mening som avses i artikel 17 a i energiskattedirektivet 17. I anmälan föreslås att de minimiskattenivåer som föreskrivs i energiskattedirektivet skall införas i lagen om skatt på energi för att säkra att dessa alltid till-lämpas, utom under 24. Enligt anmälan innebär ändringen en skatteökning för företagen med 5,6 miljoner SEK (,62 miljoner euro) i förhållande till 24. Antalet stödmottagare förväntas vara cirka 5. 2.3 Giltighetstid En reform av det svenska energiskattesystemet planeras till 24 och målsättningen är att ett nytt energiskattesystem skall träda ikraft den 1 januari 25. De svenska myndigheterna föreslår därför att de två anmälda ordningarna, dvs. ändringen av systemet med koldioxidskattelättnader för tillverkningsindustrin och förlängningen av 1,2-procentsregeln, skall gälla från den 1 januari 24 till den 31 december 25. Ändringen av,8-procentsregeln föreslås gälla mellan den 1 januari 25 och den 31 december 25. Det krävs även ett godkännande avseende 24 eftersom det nya energiskattedirektivet träder ikraft. 2.4 Budget Ändring av koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin Koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin kommer att uppgå till 5 miljoner SEK (551 miljoner euro) per år. Budgeten kommer att fastställas årligen. Förlängning av 1,2- procentsregeln När det gäller 1,2-procentsregeln kommer stödnivån som f.n. är 23,3 miljoner SEK (2,7 miljoner euro) att vara oförändrad. Budgeten kommer att fastställas årligen. Ändring av,8-procentsregeln När det gäller,8-procentsregeln kommer stödnivån att vara 162 miljoner SEK (17,8 miljoner euro). Budgeten kommer att fastställas årligen. 17 För beräkningen av de miniminivåerna som skall gälla för,8-procentsregeln användes samma enheter och växelkurs som vid beräkningen av miniminivåer för tabell 2. 6

3. BEDÖMNING I och med att de svenska myndigheterna anmält ordningarna före genomförandet har de uppfyllt sina åligganden enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 3.1 Inslag av statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har bedömt de anmälda stödordningarna på grundval av artikel 87.1 i EG-fördraget. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Ändring av koldioxidskattelättnaderna för tillverkningsindustrin Stödordningen finansieras med statliga medel. Den innebär att stödmottagarna stärker sin ställning, vilket kan påverka marknadsvillkoren för konkurrerande företag. Stödordningen ger således stödmottagarna en fördel. Stödmottagarna är verksamma på marknader där det förekommer handel mellan medlemsstaterna och stödordningen måste därför anses påverka handeln. Stödordningen utgör således stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Förlängning av 1,2- procentsregeln De svenska myndigheterna hävdar att ordningen ligger i beskattningssystemets natur och logik, dvs. att ordningen inte utgör statligt stöd. Detta är en hållning som återspeglas energiskattedirektivet och de diskussioner som föregick direktivet 18. I punkt 22 av ingressen till energiskattedirektivet anges att energiprodukter i huvudsak bör omfattas av direktivet när de används som bränsle för uppvärmning eller motorbränsle och att det är i överensstämmelse med skattesystemets natur och logik att inte låta reglerna omfatta mineralogiska processer. Detta genomförs i artikel 2.4 b femte strecksatsen i energiskattedirektivet. Definitionen av mineralogiska processer följer rådets förordning (EEG) nr 337/9 av den 9 oktober 199 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen 19. I kommissionens uttalanden till rådets protokoll 2 anges i avsnitt 1 att det kan anses att det ligger i beskattningssystemets natur och logik att från ramens tillämpningsområde undanta mineralogiska processer. Vidare anges att medlemsstaterna kan välja om de vill beskatta dessa användningar eller ej eller om de vill beskatta varje användning helt eller delvis och att sådana undantag från det allmänna systemet eller de åtskillnader inom systemet som är motiverade av beskattningssystemets natur eller allmänna uppläggning inte rör statligt stöd. I det aktuella fallet omfattar ordningen endast beskattning av andra varor än varor som framställts av mineraler, dvs. mineralogiska processer. På grundval av vad som 18 SEC(22) 1142 av den 28 oktober 22, kommissionens arbetsdokument om aspekter av statligt stöd i förslaget till rådets direktiv om beskattning av energiprodukter och elektricitet. 19 EGT L 293, 24.1.199, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 29/22 (EGT L 6, 1.1.22, s. 3). 2 Addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 884/3, FISC 59, 3.4.23. 7

anges ovan anser kommissionen att den anmälda ordningen inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Ändring av,8-procentsregeln Stödordningen finansieras med statliga medel. Den innebär att stödmottagarna stärker sin ställning, vilket kan påverka marknadsvillkoren för konkurrerande företag. Stödordningen ger således stödmottagarna en fördel. Stödmottagarna är verksamma på marknader där det förekommer handel mellan medlemsstaterna och stödordningen måste därför anses påverka handeln. Stödordningen utgör således stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2 Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Ändring av koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin Kommissionen har bedömt stödets förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget, energiskattedirektivet och riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön, särskilt avsnitt E.3.2 om regler som är tillämpliga på alla typer av driftsstöd i form av avgiftssänkningar eller avgiftsbefrielse. Enligt punkt 51 i miljöriktlinjerna kan icke-degressiva skattebefrielser och undantag som löper över tioårsperioder tillåtas i vissa fall som när en medlemsstat av miljöhänsyn inför nya miljöavgifter eller planerar avgifter som ligger över EG-normen. I punkt 52 anges att i de fall då en befintlig avgift höjs väsentligt skall samma villkor tillämpas. I punkt 51.1 b första strecksatsen anges att villkoret för godkännande av skattebefrielsen eller undantaget är att om nedsättningen avser en gemenskapsavgift, skall det belopp som företagen faktiskt betalar efter nedsättningen vara betydligt högre än gemenskapens minimibelopp, för att uppmuntra företagen att vidta åtgärder för att förbättra miljöskyddet. Den aktuella skatten omfattas av energiskattedirektivet. Enligt artikel 11.4 i direktivet får medlemsstaterna begränsa omfattningen av den lägre skattenivån vid yrkesmässig användning. Yrkesmässig användning definieras som den förbrukning varje företagsenhet har, som självständigt och oberoende av plats tillhandahåller varor och tjänster oavsett vilket syfte eller resultat den ekonomiska verksamheten skall ha (detta omfattar all verksamhet som bedrivs av producenter, återförsäljare och personer som tillhandahåller tjänster, etc.). Detta ger medlemsstaterna stort utrymme att besluta om vem som skall beviljas skattenedsättning eller inte. I det aktuella fallet beviljas hela tillverkningssektorn en skattenedsättning, vilket inte strider mot direktivet. Enligt tabell 2 ovan kommer den koldioxidskatt som betalas av stödmottagarna att ligga betydligt över de miniminivåer för koldioxidskatt som fastställs i energiskattedirektivet, som trädde ikraft den 1 januari 24. De svenska myndigheterna har sett till att detta förhållande inte kommer att ändras. Kommissionen anser därför att den anmälda stödordningen är förenlig med energiskattedirektivet och riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön och att den därför kan godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. 8

Ändring av,8-procentsregeln Kommissionen har bedömt stödets förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget, energiskattedirektivet och miljöriktlinjerna, särskilt avsnitt E.3.2 om regler som är tillämpliga på alla typer av driftsstöd i form av avgiftssänkningar eller avgiftsbefrielse. I likhet med vad som anges ovan beträffande ändringen av koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin kan, i enlighet med punkt 51 i miljöriktlinjerna, icke-degressiva skattebefrielser och undantag som löper över tioårsperioder tillåtas i vissa fall, som när en medlemsstat av miljöhänsyn inför nya miljöavgifter eller planerar avgifter som ligger över EG-normen. I de fall då en befintlig avgift höjs väsentligt skall samma villkor tillämpas. De svenska myndigheterna har sett till att stödmottagarna uppfyller villkoren för energiintensiva företag enligt artikel 17 a i enerigiskattedirektivet. I punkt 51.1 b första strecksatsen i miljöriktlinjerna anges att villkoret för godkännande av skattebefrielsen eller undantaget är att om nedsättningen avser en gemenskapsavgift, skall det belopp som företagen faktiskt betalar efter nedsättningen vara betydligt högre än gemenskapens minimibelopp, för att uppmuntra företagen att vidta åtgärder för att förbättra miljöskyddet. Ändringen innebär att den koldioxidskatt som betalas av stödmottagarna minst motsvarar de minimiskattenivåer som fastställs i energiskattedirektivet, som trädde ikraft den 1 januari 24. När det gäller 24 iakttas inte minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet. Enligt artikel 18.2 i energiskattedirektivet har medlemsstater som har svårt att införa de nya minimiskattenivåerna rätt till en övergångsperiod fram till och med den 1 januari 27, förutsatt att detta inte innebär betydande snedvridning av konkurrensen. I det aktuella fallet motsvarar den skatteökning som krävs för att nivån skall vara den-samma som minimiskattenivån 5,6 miljoner SEK eller,62 miljoner euro (,5 %). Inledningsvis hade Sveriges regering för avsikt att låta ändringen gälla från och med den 1 januari 24. Emellertid är denna skattenedsättning mer komplicerad än de andra nedsättningar som det här beslutet avser och den gäller dessutom energiinten-siva företag, varför de svenska myndigheterna var tvungna att se till att de villkor som anges i artikel 17.1 i energiskattedirektivet iakttas, som definitionen av energi-intensivt företag och användningen av ett genomsnitt för varje företag. Genomföran-det försenades på grund av detta. Utöver de svårigheter som stödmottagarna hade med att anpassa sig till en högre skattenivå, hade de svenska myndigheterna problem med att få den nya lagstiftningen att träda ikraft till den 1 januari 24 och att anpas-sa budgeten till samma datum. Normalt är detta inga godtagbara skäl för undantag. En övergångsperiod på ett år kan emellertid beviljas mot bakgrund av att energiskattedirektivet antogs den 27 oktober 23, att medlemsstaterna därför bara hade två månader på sig att genomföra det, att de nödvändiga ändringarna i Sveriges fall kommer att träda ikraft 25 (vilket innebär att hela övergångsperioden fram till den 1 januari 27 inte kommer att utnyttjas) och att de ekonomiska verkningarna av det sena antagandet är relativt begränsade. Den anmälda ordningen kan godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget då den är förenlig med punkt 51.1 b första strecksatsen i miljöriktlinjerna och energiskattedirektivet. 9

4. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat att stöd N 484/23 Ändring av koldioxidskattenedsättningen för tillverkningsindustrin utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. Kommissionen har vidare beslutat att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EGfördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet eftersom det följer miljöriktlinjerna. Beträffande stöd N 497/23 har kommissionen beslutat att den skattelättnad som den s.k. 1,2-procentsregeln innebär inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. Beträffande den skattelättnad som den s.k.,8-procentsregeln innebär har kommissionen beslutat att ordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet Kommissionen har emellertid beslutat att stödet är förenligt med den gemensamma mark-naden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet eftersom det följer miljöriktlinjerna. De svenska myndigheterna uppmanas att varje år lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av stödet. Eventuella ändringar av stödordningen måste anmälas. Detta beslut påverkar inte utfallet av den specifika bedömning som kommissionen gör av de svenska energiskatterna på grundval av de informationsförfaranden som ingår i energiskattedirektivet. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress:http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Högaktningsfullt Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-149 Bryssel Faxnummer: (+32-2) 296 12 42 På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 1