JÖNKÖPINGS LÄNS PARTIDISTRIKT VALANALYS 2018 JÖNKÖPINGS LÄN

JÖNKÖPINGS LÄNS PARTIDISTRIKT VALANALYS 2018 JÖNKÖPINGS LÄN

Innehåll Uppdrag 3 Metodval 3 Målsättning 4 Synlighet i media 6 Värvade medlemmar 7 Genomförda samtal 7 Måluppfyllelse 7 Politik 8 Organisation 11 Är vi för eller emot Personval? 13 Metoder 14 Material och media 16 Lever vi som vi lär? 19

Uppdrag Partidistriktets styrelse tillsatte en valanalysgrupp och gav gruppen följande uppdrag: att rapporten skall ha ett perspektiv där man tittar på förberedelsearbetet, arbetet under valrörelsen och efterarbetet. Rapporten skall ha distriktsperspektiv och vara en lärande rapport, med syfte att göra ett bättre val 2022. Skall våga ställa frågor i rapporten för ett förbättringsarbete. Hur togs våra politiska budskap emot? Valdes rätt politiska frågor att lyftas fram? Hur nådde vi ut i media? Vad beror utfallet på avseende media? Hur har de kampanjmetoder vi valt fungerat? Hur såg samarbetet ut med de fackliga organisationerna? Vilka styrkor och svagheter ser vi i valrörelsen som vi kan förbättra till nästa val? Utöver detta är valanalysgruppen fri att lyfta frågor de finner intressanta att belysa. Metodval Till valanalysgrupp utsåg partidistriktet Elin Rydberg Jönköpings AK, Bo Zander Nässjös AK, Bo Kärreskog Gislaveds AK samt en representant från SSU och en från LO. SSU utsåg Edvina Palmcrantz. LO:s plats har varit vakant. 25 juni 2018 träffades partidistriktets valanalysgrupp för första gången. Vi diskuterade det uppdrag vi fått av partidistriktets styrelse, samt hur vi skulle genomföra uppdraget. Vi la fast vilka metoder som skulle användas för insamlande av underlag till vår analys. Genom att träffas redan innan sommaren fick vi möjlighet att tidigt börja vårt insamlande av erfarenheter. Där efter har valanalysgruppen träffats 12/9, 15/11, 10/12, 10/1, 29/1 och 26/2. Följande metoder har vi använt: Enkäter skickades ut till riksdagskandidater och toppkandidater inom regionen, arbetarekommuner och personalen på partidistriktet. Intervjuer hölls med sidoorganisationer som seniorutskottet, SSU, LO, Socialdemokrater för tro och solidaritet, samt S-kvinnor. Telefonintervjuer skedde med nya medlemmar. Statistiska underlag samlades in som valresultat, mandatfördelning och synlighet i media. Ett öppet forum hölls i Vaggeryd där medlemmar inbjöds att delta i en diskussion om valrörelsen. 3

Målsättning Partidistriktets styrelse satte inför valet upp följande målsättningar: att Socialdemokraterna efter valet har fem riksdagsledamöter från länet att Socialdemokraterna ska var ledande i majoriteten i regionfullmäktige och tar ytterligare mandat. att stärka Socialdemokraterna i länets 13 kommuner och tar ytterligare mandat. att Socialdemokraterna under valet värvar minst 500 nya medlemmar att Socialdemokraterna i Jönköpings län genomför minst 55 000 samtal Hur blev då utfallet? Valresultat riks och region Vi kan konstatera att valdeltagandet ökade, vilket är mycket glädjande. Socialdemokraterna och Miljöpartiet som har varit i regeringsställning minskade, vilket också Moderaterna gjorde. Övriga partier ökade sitt väljarstöd. Regionvalet i Jönköpings län Även i regionvalet ökade valdeltagandet. I övrigt ser vi samma bild där S, MP och M minskar samtidigt som övriga partier ökar väljarstödet. Men här ser vi också det lokala partiet Bevara akutsjukhusen som fick ett stort stöd, för att vara ett nybildat parti. 4

Mandat riks och region I riksdagsvalkretsen tappade vi ett mandat och fick tre mandat. I regionen fick vi 22 av 81 mandat att jämföra med 29 mandat mandatperioden 2014-2018. Valresultat och mandat i kommunerna Kommun Valresultat 2018 Valresultat 2014 Mandat KF 2018 Mandat KF 2014 Aneby 23,95 % 31,30 % 9/35 11 Eksjö 27,56 % 31,78 % 13/49 16 Gislaved 25,53 % 35,25 % 13/49 18 Gnosjö 30,03 % 33,63 % 11/35 12 Habo 24,92 % 29,19 % 9/35 11 Jönköping 28,11 % 32,25 % 23/81 26 Mullsjö 26,79 % 24,95 % 9/35 9 Nässjö 26,36 % 28,23 % 15/57 17 Sävsjö 22,00 % 26,55 % 9/39 11 Tranås 29,94 % 34,79 % 12/41 14 Vaggeryd 27,61 % 32,14 % 11/41 14 Vetlanda 26,14 % 25,76 % 12/45 12 Värnamo 28,34 % 34,58 % 15/51 18 Starkast stöd har partiet i Gnosjö, Tranås och Värnamo. I Mullsjö (+1,84) och Vetlanda (+0,38) går partiet framåt i väljarandel. I alla övriga kommuner backar vi. Största tappet är i Gislaved (-9,72) och Aneby (-7,35). Medverkan i styren Vi är med och styr i följande kommuner; Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda, samt Region Jönköpings län. Innan valet var vi med och styrde i Gislaved, Habo, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Vi är därmed inte längre med i styret i Gislaved och Habo, men partiet har kommit med i styret av Jönköping och Region Jönköpings län. 5

Synlighet i media Ministerbesök Vid ministerbesök har vårt parti varit synligt i media som Margot Wallström, 180807, SVT, P4, JP, Jnytt Morgan Johansson, 180808, SmD, VeP Magdalena Andersson, 180815 VN, P4, SmD, Jnytt Tomas Eneroth, 180825, Skillingaryd.nu, JP, VN Ardalan Shekarabi, 180828, SmD, TrT, P4, SmT, TP Stefan Löfven, 180830, SVT, JP, Jnytt, TrT, VeP, SmD, SmT, TP Lena Hallengren, 180902, SmD, Sävsjöappen Peter Hultqvist, 180903, JP, Jnytt Annika Strandhäll, 180905, JP, VN, SmD, VeP, SmT, TrT, Jnytt, P4, SVT Minister/gruppledarebesök utan mediaresultat Mikael Damberg 180818, Tomas Eneroth, 180822, Anna Ekström 180825 och Anders Ygeman, 180828. Media på egna utspel Vallöften rörande sjukvård, JP, VN, SmD, VeP, SmT, TrT, SVT Vallöften rörande arbetsmarknad, JP, VN, SmD, VeP, SmT, TrT LO:s 10 punktsprogram, Jnytt, SVT Vallöften rörande äldre Jnytt Valdebatt mot M, Jnytt, JP, SVT Förändring regionen, JP, VN, SmD, VeP, SmT, TrT, Sillingaryd.nu, Värnamo.nu, SVT, P4 Räckvidd FB Vi ser tydligt att vi genom betalda inlägg når ut till fler och att räckvidden är stor de sista veckorna i valet. 6

Filmer Visningar av huvudfilmen: 62127 (3 sek) 23130 (10 sek) Visningar film Nytt styre: Visningar film Jobb: 47180 (3 sek) 28528 (10 sek) 48925 (3 sek) 19949 (10 sek) Värvade medlemmar Under 2018 värvades 550 nya medlemmar. Genomförda samtal I Sappen har registrerats 15 460 samtal som dörrknackning och 39 200 samtal som övriga. Vi kan förmoda att alla genomförda samtal ej har registrerats. Måluppfyllelse att Socialdemokraterna efter valet har fem riksdagsledamöter från länet ej uppfyllt att Socialdemokraterna ska var ledande i majoriteten i regionfullmäktige uppfyllt och tar ytterligare mandat. ej uppfyllt att stärka Socialdemokraterna i länets 13 kommuner ej uppfyllt. och tar ytterligare mandat. ej uppfyllt att Socialdemokraterna under valet värvar minst 500 nya medlemmar uppfyllt att Socialdemokraterna i Jönköpings län genomför minst 55 000 samtal uppfyllt 7

Politik Vårt parti, det Socialdemokratiska arbetarepartiet springer ur människors kamp för bättre arbetsvillkor, bra bostäder, rätt till facklig organisering, rösträtt och ett rättvisare samhälle. Sammanhållning och organisering var vägen till reformer och förändring. Med tiden har kamplustan falnat något men de grundläggande värderingarna är de samma, men kraften och sättet att föra fram dem har förändrats. För att förstå samtiden måste historien hållas levande. I denna valanalys är det främst partidistriktets arbete som ska utvärderas, men flera inkomna enkäter och våra diskussioner med olika medlemmar under valanalysgruppens arbete har pekat på att vi i länet är starkt beroende i valrörelsen av den nationella politiken, då väljarna främst hör de budskap som förmedlas på riksplanet. Flera har påtalat att vårt parti inte lyckas förklara vilka visioner vi har för framtiden och vilken ideologi vi bygger vår politik på, dvs att en historielöshet speglas för väljarna. När ideologin inte är levande leder det sedan fram till några mindre väl valda utspel nationellt som exempelvis hårdare tag med polisen i fokus, en stramare migrationspolitik, besparingar inom LSS, otydlig sjukvårdspolitik och alltför få reformer riktade emot fattigpensionärer. Flera medlemmar har uppgett att det är svårt att försvara denna politik. Välfärdsfrågorna kom i fokus först de sista veckorna av valrörelsen och det var först då som väljarstödet ökade. Men många menar att det var för sent och att det de sista veckorna under valrörelsen gjordes för många nationella utspel där valarbetarna inte hann läsa in sig på frågorna samt att dessa förslag mer kom att bli en diskussion om miljarder snarare än om värdegrund. Dock är många positiva till Familjeveckan som idé. Valmanifesten distribuerades dessutom ut alltför sent. Vilket ledde till att valarbetarna inte hann läsa in sig på innehållet. Samt att de tryckta valmanifesten kom att bli liggande i valstugorna istället för att bli utdelade. Nationellt skedde därutöver ett byte av valstrategi i maj, vilket blev förvirrat ute då, ingen pratade om den nya strategin. Partidistriktet kunde då inte på bästa sätt förmedla ut den nya strategin till arbetarekommunerna. Den regionala valrörelsen Regionalt kom den otydliga sjukvårdspolitiken nationellt att bli ett problem. Samtidigt som flera valarbetare påpekar att de inte riktigt visste vilka som var våra främsta prioriterade frågor inom sjukvården regionalt. Flera har nämnt att det tydligt framkom att vi drev på för ett seniorkort inom kollektivtrafiken, men att samma tydliga profilfrågor inte förmedlades ut till medlemmarna rörande sjukvård. Samtidigt som partidistriktets prioriterade frågor var minskat antal hyrläkare, en förbättrad arbetsmiljö för de anställda och en kritik mot neddragningen av vårdplatser. Men medlemmarna kände inte till detta och det regionala handlingsprogrammet presenterade många politikområden. 8

Vidare påtalar många att regionalpolitiken ofta hamnar i skymundan i arbetarekommunerna. Den nationella politiken är levande i media och den lokala politiken är många medlemmar involverade i som politiskt förtroendevalda. Men de regionala frågorna hänskjuts ofta till regionpolitikerna att förmedla. Men även den regionala nivån bör vara allas ansvar att föra ut till väljarna. Vi har fått synpunkter på processen att arbeta fram det regionalpolitiska handlingsprogrammet. Några menar att regionfullmäktigegruppen fick för liten del i processen, andra menar att arbetarekommunerna saknade en formell remiss av programmet innan beslut. Därför är det viktigt att se över processen för framtagande av regionala programmet. Vi ser det som en stor förbättring att det nu är en bredare process än enbart inom gruppen av de regionpolitiskt aktiva vid framtagandet av programmet. Detta år var det ett antal arbetsgrupper som hade olika sakpolitiska områden som de arbetade fram politiska förslag kring. Några av grupperna höll öppna möten inom sitt sakområde, andra inte. Vi ser det som en stor fördel om partidistriktets styrelse även inför nästa val utser arbetsgrupper för utarbetade av förslag till handlingsprogram, samt att arbetsgrupperna ges i uppdrag att hålla öppna möten runt sitt ämnesområde. Vidare kan vi hålla med om att programmet borde varit ute på remiss i länet innan det skickades till ombuden som var valda till partidistriktets årskongress. Denna valrörelse kom länet också att se ett nytt sjukvårdsparti, Bevara akutsjukhusen BA, födas och vinna opinion, likt andra partidistrikt före oss fått uppleva. Många medlemmar påtalade att det kändes som att partidistriktets styrelse stod handfallna inför detta faktum, samt att stödet för BA var olika stort i olika delar av länet varför BA:s styrka inte märktes av lika tydligt i Jönköping, där partidistriktet fysiskt är placerad med expedition. Samtidigt gjordes en rad insatser från partidistriktet, som inte blev kända ute hos medlemmarna. Dessa insatser var annonsering i dagspress, annonser på sociala medier (se sidan 18) och valfilmer, där samtliga utgick från brister i vården och att vi vill se ett nytt styre som prioriterar sjukvården och dess personal. I politiken finns alltid ett val mellan skattesänkningar eller mer resurser till välfärden. BA låg i detta avseende på samma planhalva som Socialdemokraterna i den bemärkelsen att de vill ha mer resurser till välfärden. På grund av att vi inte har denna motsättning mellan våra partier fanns det inte skäl att ta debatter mot dem, då var M och KD viktigare motståndare att ta debatten mot, menade partidistriktets valledning. Detta är en uppfattning vi i valanalysgruppen delar. Vidare kunde vi ha gett BA mer massmedialt utrymme om vi tog debatter mot dem, var den givna uppfattningen initialt i valrörelsen. Men BA fick på grund av nyhetens behag gott om utrymme i media och kunde på grund av deras kandidaters profession få viss auktoritet i debatten. Kanske kan man i efterhand tycka att vi som parti skulle ha ifrågasatt dem mer. Valresultatet kom att slå olika i de olika valkretsarna, på grund av BA:s inträde på den politiska scenen. 9

Socialdemokraterna Bevara akutsjukhusen Första valkretsen 27,82 % 10 mandat 1,77 % 1 mandat Andra valkretsen 25,32 % 7 mandat 12,77 % 3 mandat Tredje valkretsen 25,38 % 5 mandat 16,99 % 3 mandat Första valkretsen: Habo, Jönköping, Mullsjö Andra valkretsen: Aneby, Eksjö, Nässjö. Sävsjö, Tranås, Vetlanda Tredje valkretsen: Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo Till detta val har valkretsindelningen ändrats. Kan detta ha påverkat mandatfördelningen? Enligt parlamentariska kommitteen inom regionens beräkningar så ska ändringen av valkretsindelningen inte ha påverkat så mycket. Vidare talar valarbetarna om att väljarna många gånger trodde att vi socialdemokrater var med i styret av regionen. Något som partidistriktets styrelse försökte upplysa väljarna att så inte var fallet genom att tala om att regionen behövde ett nytt styre. Tyvärr blir sådana slogan ibland lite platta, väljarna förväntar sig lite mer innehåll bakom de fina sloganen. Förslag till åtgärder i valet 2022 Påverka den nationella nivån att bli mer ideologisk och visionär Låt det regionala handlingsprogrammet gå ut på remiss till arbetarekommuner och S-föreningarna innan beslut på partidistriktets årskonferens Ta fram som mest fem prioriterade regionalpolitiska sakfrågor (I handlingsprogrammet ska självfallet fler frågor nämnas men fem sakfågor pekas ut som prioriterade) Utbilda valarbetarna i dessa prioriterade regionalpolitiska sakfrågor 10

Organisation Är vi en kampanjorganisation eller folkrörelse? Den frågan dök upp tidigt under valanalysgruppens arbete. Hur mycket i en valrörelse är centralstyrt i en valrörelse avseende politiska budskap och arbetsmetoder? Hur mycket kan den lokala s-föreningen och dess medlemmar påverka? Får vi medlemmarna att känna ett engagemang och inflytande? De åsikter vi fångat in under vårt arbete är att många känner sig lite långt ifrån formandet av politiken. Kongressens politiska inriktning följs inte alltid av partistyrelsen, exempelvis avseende prioriteringen hårdare tag kontra mer av förebyggande välfärdspolitik. Några partimedlemmar uppger att de känner sig svikna av sitt eget parti, när det gäller enskilda välfärdsfrågor (se avsnitt om politik). Dock menar många att friheten i utformandet av valrörelsens metoder känns stort, men att Sappen ibland styr in valarbetet på lite väl korta samtal med väljare för att hinna med så många samtal som möjligt. De stora centralstyrda kampanjerna ger liten möjlighet till inflytande från medlemmarna, men ibland kan toppstyrningen försvaras med att vi då får bättre genomslag i media. Ett exempel på detta är den så kallade hyreschockskampanjen, angående de borgerliga partiernas förslag om införande av marknadshyror. Avseende partidistriktets arbete så framhålls att relationen mellan arbetarekommuner och partidistrikt fungerat bra. Särskilt positivt uppger arbetarekommunerna att det ekonomiska bidraget för anställning av valarbetare varit. Vidare påtalas att valledarträffarna varit bra. Från kandidater och från vissa arbetarekommuner framförs att den gemensamma datumplanen för partidistriktet kommunicerades allt för sent. Detta kan vara ett gemensamt ansvar för alla parter men partidistriktets expedition måste än tydligare ta initiativet för att datumsätta aktiviteter i valrörelsen i ett tidigt skede. Gärna genom besök ute hos arbetarekommunerna för att tillsammans med deras styrelser sätta en rimlig ambitionsnivå och rätt prioriteringar avseende platser att kampanja på med mera. Att vissa delar av valrörelsen kom att fastställas i ett sent skede har av vissa berott på en oklarhet avseende roller för de anställda på partidistriktets expedition, till exempel avseende vem som skulle boka in riksdags- och regionkandidaternas besök ute i arbetarekommunerna. Samt vem som håller i kalendrarna, kandidaterna själva eller expeditionen. I valplanen framgår tydligt att partidistriktet äger toppkandidaternas kalendrar sista månaden, men på grund av att vissa kandidater upplevda att de fick få bokningar från expeditionen började de själva boka besök vilket ledde till denna osäkerhet om ägandet av kalendrar. Den sent satta tidsplanen gör det även svårt då man inte vet var luckorna är för kandidaterna och då kan de inte boka in exempelvis företagsbesök. Vidare ändrades kandidaternas scheman ibland i ett sent skede, vilket självfallet kan behöva göras, men då glömde man informera till exempel S-föreningar om att kandidaten inte skulle dyka upp till deras valaktivitet. 11

I detta val fanns ingen anställd valombudsman på expeditionen, men expeditionen har i sin ordinarie numerär utökats sedan valet 2014. Samtidigt har det aldrig varit så många som avlönats för att jobb i valrörelsen som detta val. Därför är det än viktigare att studera vad som blev resultatet av denna ekonomiska resursfördelning. Arbetarekommunerna har självfallet haft ett stort stöd av den extra personella resursen. Samtidigt är samordningen A och O. Det har funnits vissa frågetecken vem som personalleder alla de anställda, distriktsombudsmannen eller respektive arbetarekommun. I slutet av valrörelsen var det telefonkonferens för alla anställda vilket upplevdes positivt, men i det dagliga arbetet var det arbetarekommunens ledning som hade personalansvaret, ibland kom det att bli dubbelkommando. Vidare är det viktigt att det inte bara blir avlönade valarbetare, utan även alla frivilligkrafter måste ges uppskattning i valrörelsen. Många påpekar det glädjande i att flera ministrar varit på besök och varit ute i hela länet. Flera pekar på att ministerbesöken varit givande och att ministrarna gjort bra ifrån sig i väljarkontakterna. Förslag till åtgärder i valet 2022 Tidsplanen för valrörelsen måste sättas tidigare i samverkan med arbetarekommunerna Toppkandidaternas kalendrar måste fyllas med aktiviteter Fortsätt som detta år med bra, informativa och dialoginriktade valledarträffar 12

Är vi för eller emot personval? Socialdemokratin är en folkrörelse, där det ofta framhålls att laget är viktigare än jaget. När det gäller personval har partiet genom åren varit kluvna. Några anser att personvalet ger stora möjligheter att komma närmare väljarna att politikerna blir mer personliga och mer kända hos väljarna. Andra argument som framförs är att personvalet ger de röstande mer inflytande över vilka politiker som ska representera dem. Samtidigt som det på grund av vår stora väljarbas blir svårt att få genomslag för personkryssen. Vidare lyfts det fram som positivt att personvalet sporrar valarbetare att lägga extratid på valarbetet. Exempelvis kan en ungdomskandidat få fler unga valarbetare att engagera sig i valrörelsen. Argumenten emot personval är att det risker att splittra och minska sammanhållningen inom partiet. Olika kandidater ställs mot varandra och ska tävla om väljarnas gunst. Efter valet kan personvalet också påverka möjligheterna att visa enad front utåt. Den som under personvalet drivit en fråga och fått väljarstöd kan komma att avvika från partiuppfattningen i omröstningar i offentliga organ. Kandidaten kan känna att mandatet snarare utgår från väljarna än partiet. För väljarna blir detta på sikt en svårighet i att förstå vad ett parti står för om olika kandidater inom partiet förespråkar olika linjer. I valanalysgruppen väljer vi att inte ha någon uppfattning i frågan om personval men vill att partidistriktets styrelse resonerar kring hur man ser på personval. Vi har fått in många kritiska synpunkter kring de kandidatfoldrar som produceras där vissa anser att partidistriktet i och med detta tagit ställning för personvalet och att detta ute i valstugorna blir ett problem då det kan finnas många olika kandidatfoldrar och valarbetarna känner sig tvingade att ta ställning till vilken kandidat de stödjer genom val av vilken kandidatfolder de ska promota. Dock ska sägas att kandidaterna är medvetna om att de egentligen inte får lägga sina kandidatfoldrar i valstugorna utan ska själva ansvara för utdelningen, men detta följs inte. Även rörande valaffischer lyfts detta som ett problem då vi har affischer med bara en kandidat. Vilken affisch ska sättas upp? Många medlemmar vill istället se foldrar med bild på flera kandidater för att stärka bilden av Socialdemokraterna som ett lag och lika så med valaffischer där flera på bild bättre speglar en mångfald. Detta finns också framlyft i valanalysen från 2014 som ett problem. Förslag till åtgärder i valet 2022 Välj väg inom partiet, personval eller ej, laget eller jaget 13

Metoder Dörrknackning Dörrknackning har i detta val fått riktigt genomslag hos våra medlemmar. Från en skepsis för några val sedan är det nu i hög grad en allmän uppfattning att denna metod ger en positiv effekt. Dock finns det fortfarande medlemmar som inte känner sig bekväma med denna metod, vilket måste respekteras. Men genom en god introduktion till valarbetare om metoden och våra budskap i form av prioriterade frågor riks, regionalt och lokalt kan medlemmarnas självförtroende i samband med dörrknackning stärkas. Att alltid gå två och två skapar också trygghet, den som är ny som valarbetare kan då få gå med en erfaren. Men det finns ingen anledning att tvinga medlemmar att dörrknacka, det finns så många fler uppdrag i valrörelsen, några kan till exempel förbereda dörrknackningen genom att skriva ut kartor och packa material och på det sättet ändå delta i aktiviteten. Valstugor Vid sidan om dörrknackning har valstugornas vara eller icke vara kommit att bli en del av eftervalsdiskussionerna. Låser vi för mycket personella resurser genom bemanningen av valstugan? Om vi avstår att ha en valstuga minskar då avsevärt vår synlighet och våra väljarkontakter. Slutsatsen blir dock att valstugor är en bra möjlighet att möta väljare över en kopp kaffe, men att denna metod kan utvecklas genom exempelvis mobila valstugor, så vi finns närvarande på fler platser. Vidare är det viktigt att vi tänker över bemanningen så vi inte låser tio personer som samtidigt står i valstugan. Torgmöten och gårdsmöten Vi kan möta väljare på många olika platser. I arbetarekommunerna jobbar man med olika metoder. Det är inte alla som använder sig av torgmöten och gårdsmöten. Där torgmöten används går åsikterna isär om metoden. Vid användandet av appeller ser några det mest som en envägskommunikation där väljarna mest rusar förbi. Andra ser det som en god möjlighet att föra ut våra budskap. Ska högtalare användas vid torgmöten måste det finnas syfte, det vill säga vilka budskap vill man föra ut och vem förväntas förbereda medverkan, det vill säga förbereda en kärnfull appell. I några arbetarekommuner används gårdsmöten. Kombinerat med dörrknackning kan detta vara en mycket bra aktivitet där vi under en fikastund kan samtala med väljare i deras trygga hemmiljö, dessutom blir det också en socialsamvaro grannar emellan. Utdelningar Utdelning av frukostpåsar vid buss- och tåghållplatser, samt andra pendlingstråk har uppfattats som positivt. Många läser vårt material när de sedan sitter på exempelvis tåget på väg till jobbet. Utdelning av rosor gör oftast människor väldigt glada, med ett kort budskap fäst på stjälken kan det ge bra effekt. Utdelning av flygblad kan kanske fungera men ofta ser man hur de slängs i bästa fall i en papperskorg annars på gatan och ger oss dålig reklam när det ser skräpigt ut. 14

Debatter Detta år har ovanligt få debatter genomförts. Vi har fått in olika synpunkter på om det är en bra form med debatter eller ej. Många människor ogillar tv-debatterna där frågor snuttifieras och tonen är hård. Därför spiller detta även över på människors syn på lokala valdebatter. Men när olika organisationer bjuder in till debatter kan det bli mycket bra och en chans att träffa nya väljargrupper. Vid skoldebatter rekommenderar vi att partiet utser unga debattörer. Den fackliga valrörelsen LO distriktet uppskattar att de fackliga organisationerna genomfört 28 000 samtal, då inkluderat samtal ute på arbetsplatser och ringinsatser. 7 procent av de fackliga medlemmarna engagerades i valarbetet. I detta val är det främst de fackliga organisationerna som genomfört ringinsatser. Detta är en förändring mot tidigare val då även flera arbetarekommuner organiserade ringning. Arbetsplatsbesök har genomförts av fackliga kamrater men det har varit svårare att få in politiska kandidater men även nationella fackliga företrädare på arbetsplatserna. Det finns anledning att etablera kontakter med företagen och fackklubbarna långt innan valet för att bättre kunna komma ut nästa val. Den fackliga valrörelsen har detta val varit längre ifrån partiet än tidigare val. Att de fackliga expeditionerna har regionaliserats allt mer har gjort att de kommit längre ifrån arbetarekommunerna. Valaffischering Detta val har våra valaffischer vandaliserats oftare än tidigare val. Detta ger oss högre kostnader för valaffischeringen. Samtidigt finns det anledning att se över valaffischeringen så att vi inte slentrianmässigt (i de arbetarekommuner där detta sker i dialog med kommunerna) fastställer samma affischplatser som tidigare år, då de stora pendlingsstråken kan ha förändrats med åren. Ska vi få acceptans för affischeringen hos allmänheten måste den ske på ett snyggt sätt, inte för många tavlor på samma plats, inte medföra trafikfara och inte se skräpigt ut. Förslag till åtgärder i valet 2022 Fortsätt med en stor variation av väljarkontakter, dels då väljare är olika, men också för att våra medlemmar känner sig bekväma med olika metoder och allas insats i valet är värdefull. Utveckla de metoder vi tillämpar, särskilt viktigt att se över hur vi introducerar valarbetare i metoden dörrknackning. Utse unga debattörer vid skoldebatter Se över hur vi etablerar tätare relationer mellan arbetarekommunerna och de fackliga förbunden i god tid innan valet 15

Material och media De material som producerats av partidistriktet har fått god respons. Många säger att de är snygga och informativa (se sidan 17 och 18). Men vi har också fått höra att arbetarekommunerna får för mycket material, dels för många olika material och för stor upplaga av det material som skickas ut. Mycket material går efter valet till våra sortergårdar, vilket får ses som ett slöseri med ekonomiska resurser. Ny teknik borde inför kommande val ge nya möjligheter att sprida politiska budskap. Anledningen till att vi många gånger producerar många olika material är för att vi oroas över att inte kunna ge väljarna svar på de olika politiska områdena. Detta borde kunna avhjälpas av en affisch i varje valstuga med QR koder som kan scannas för att leda väljarna och valarbetare rätt till de specifika politiska frågor väljarna frågar om och är mest intresserade av. Många vill ha Give aways att kunna dela ut vid exempelvis marknader. Men vi bör tänka efter vilka saker vi beställer hem och hur många. Vad vill vi säga med våra profilmaterial. Kan de vara samtalsöppnare, det vill säga kan man göras en politisk poäng av dem. SSU är mycket positiva till det utskick som gjordes till ungdomsväljare i samverkan med partidistriktet. Det är viktigt att vi likt detta val låter SSU stå för framtagandet av sakinnehållet i ungdomsfoldern så det appellerar till unga väljare. Radioreklamen verkar få ha uppfattat, vilket till del får ses som en generationsfråga vilken kanal man lyssnar på. Våra filmer på sociala medier och som bioreklam har varit bra. Kandidatfilmerna kan dock ibland ge bilden av ett parti som inte står för mångfald. Detta år liksom tidigare val har distributionen av valsedelsförsändelsen varit under all kritik. Många hushåll har inte ens fått våra valsedlar och några har fått fel valsedlar. Distributören uppfyller inte avtalet. Mediagenomslaget har varit hyggligt, men frågan är om väljarna ser allt det som vi får med i media i form av annonser, artiklar, debattartiklar och insändare. Det blir allt svårare att bryta igenom i mediabruset. Samtidigt som sociala medier ger oss möjlighet till mer dialog med väljarna. Förslag till åtgärder i valet 2022 Minska mängden material som trycks upp, fokusera på ett färre antal foldrar Utskicket av valsedelsförsändelsen måste förbättras, byts inte leverantör av denna tjänst bör distriktet överväga andra metoder för utdelning Nyttja ny teknik för att sprida våra budskap 16

17

18

Lever vi som vi lär? Är vi miljömedvetna under valrörelsen? Bidrar vi till att sprida mikroplaster i naturen genom exempelvis ballongutdelning? Vi måste värna miljö genom att inte trycka upp så många foldrar och affischer. Kan vi organisera samåkning ut till dörrknackning för att inte alla valarbetare ska komma i egen bil och svämma över bostadsområdets besöksparkeringar. Dessa frågor är självfallet arbetarekommunernas och inte partidistriktet, men på regionalnivå kan vi ta fram förslag på miljöpolicy att använd ute i det lokala partiarbetet. Vi är ett parti som tror på allas lika värde men speglar vi detta i valrörelsen och får alla oavsett kön, etnicitet med mera komma fram i valrörelsen. Hur påverkar vårt valmaterial och våra förtroendevalda bilden av vårt parti. Hur representativa är vi? Om fler personer finns på affischer och foldrar kan en enskild affisch eller folder bli mer representativ än om en väljare bara ser en affisch, kandidatfilm eller kandidatfolder med enbart en person på. Förslag till åtgärder i valet 2022 Ta fram en miljöpolicy för valarbetet Jämställdhetsarbetet internt måste analyseras 19