Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?



Relevanta dokument
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Vattenvård i lantbruket

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Maj Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Forum Östersjön HELCOM

Gödselsepareringsdag!

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Förslag till planläggning av Dalarö


Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Riktlinjer för enskilda avlopp

Så här fortsätter Greppa Näringen

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd


ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Åtgärdsarbete för renare vatten

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

och odling i typområden

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Syfte- att bidra till miljömålen

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND

31

3 juni Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning för projektet Få koll på gifterna

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

YTTRANDE 1(13) Dnr: Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

5 Stora. försök att minska övergödningen

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Förslag till. Österlens vattenråd

Ekologisk produktion

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

Vattenfall Vattenkraft AB

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Transkript:

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö

1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Remissomgång pågår. 3. Kommunala dricksvattentäkter. 500 1 000 täkter ska förses med skyddsområde och skyddsföreskrifter inom några år. 4. Nitratdirektivet. Kommissionen vill skärpa Sveriges regler på flera punkter. Beslut om föreskrifter i dec.

1980-talet Regler om spridning och lagring av gödsel samt djurtäthet 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 1995 EU Miljöersättningar till fånggrödor, våtmark och skyddszoner Nitratkänsliga områden 2001 Greppa näringen startar 2005 Översyn av regler för djurtäthet 2011 Nya etappmål 2010 BSAP Nya regler i nitratkänsliga områden Nya miljöstöd 1984 Miljöavgifter på mineralgödsel 1992 Regler om grön mark 1995 Regler om täckning av gödselbehållare 1996 Regler om nedbrukning av gödsel 2003 Utökade nitratkänsliga områden 2009 Åtgärdsprogram WFD

Statusklassificering enligt vattendirektivet

Vattenmyndigheternas uppdrag till Jordbruksverket i ÅP Rikta Greppa Näringen till de områden som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Ta fram underlag för och utveckla föreskrift och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten särskilt i områden som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Prioritera insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel som inte uppnår.

Förutsättningar för utredningen om åtgärder för BSAP Vi har gått igenom de åtgärder som är möjliga, kostnadseffektiva och påverkar hur odlingen sker och inte vad som produceras. Vi har inte förslagit åtgärder med kraftig påverkan livsmedelsproduktionen i Sverige som exempelvis att lägga mark i träda eller att omfördela djur mellan regioner Vi har tagit hänsyn till förändringar av läckaget 2005-2008. Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön kan ha minskat med 90, 140 respektive 150 ton. Motsvarande siffror för fosfor blir 3,3 och 5 ton.

Förutsättningar för utredningen Scenario fram till 2020 forts. Utifrån de förutsättningar som antogs visade beräkningen att den odlade arealen och antalet djur kan väntas minska, samtidigt som produktionsvolymen hålls uppe genom ökad produktivitet. Belastningen av kväve till Kattegatt och Egentliga Östersjön beräknas minska med 1 600 resp. 1 500 ton, medan belastningen till Öresund ökar med 650 ton. Belastningen av fosfor till Egentliga Östersjön minskar med 55 ton.

Förutsättningar för utredningen forts. I första hand är möjliga åtgärder föreslagna som går att genomförbara på relativt kort sikt. Kväve- och fosforbelastningen på havet skulle kunna minska ytterligare om hela den tekniska eller fysiska potentialen för vissa åtgärder togs i anspråk. Denna potential har därför analyserats för vissa åtgärder. Exempel är skyddszoner, fånggrödor och våtmarker Vi har pekat på men inte förslagit åtgärder som kan genomföras framåt t.ex. fosforfilter.

Föreslagna åtgärder -landsbygdsprogrammet Åtgärd Fånggrödor och vårbearbetning Reglerbar dränering Skyddszoner bl.a. utmed vattendrag Våtmarker Fosfordammar Effekt 375 ton kväve 22 ton kväve 5 ton fosfor 300 ton kväve 0-10 ton fosfor 125 ton kväve 8 ton fosfor

Föreslagna åtgärder lagstiftning Åtgärd Inte gödsel invid vattendrag Inte stallgödsel på bar mark under hösten eller nov-feb Inte stallgödsel till höstsäd i Sydsverige på lätta jordar Inte stallgödsel till höstsäd i Mellansverige på lätta jordar (dock genom information) Effekt 20 ton kväve 0,5 ton fosfor 18 ton kväve 75 ton kväve 100 ton kväve

Föreslagna åtgärder -kunskap och utveckling Åtgärd Information till lantbrukare Reducerad jordbearbetning Behovs- och platsanpassad gödsling Bättre gödsel vid biogasproduktion Effekt 425 ton kväve 250 ton kväve 300 ton kväve 80-120 ton kväve Genomförande Klimatåtgärd landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Teknikutveckling Teknikutveckling

Effekter av åtgärder och kostnader i jordbruket 2100 ton är ca 10% av de mänskligt påverkbara utsläppen från jordbruket till Eg. Östersjön, Öresund Kattegatt 190-360 mkr totalt 25-30 mkr årligen ytterligare 17 mkr årligen för åtgärder pga EU-krav ytterligare 290 mkr årligen i landsbygdsprogrammet