Aerosolpartiklar från olika källor. Vetenskaplig utmaning!



Relevanta dokument
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Nanopartiklar i luften du andas

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Primära partikelkällor

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Ground-level ozone, soot and health

Hälsoeffekter från vedeldning

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Analys av heta rökgaser

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Inomhusluftens partiklar

Lignin i pulverpannor

Verkliga utsläpp från fartyg

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Partikelemissioner från Sjöfart

What does the green economy look like?

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala SVANESUND

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Luftföroreningar i tunnlar

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Varför modellering av luftkvalitet?

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Presentation av Förbränningsfysik

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik. Robin Nyström

Atmosfäriska aerosoler

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

PM Partikelmätningar

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU

Vad händer med jordens klimat?

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Sett i ett lite större perspektiv

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

GÖTAVERKEN MILJÖ AB a Babcock & Wilcox Vølund company

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Nordisk studie om SLCP

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Upplägg. Vad är trajektorier? Kort om trajektorier. Exempel på användning av trajektorier i exponeringsstudier. Peter Molnár och Sandra Johannesson

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Transkript:

Aerosol masspektrometri En ny mätmetod för utsläpp från biobränsleutrustningb Joakim Pagels, Axel Eriksson, Erik Nordin och Jenny Rissler. Ergonomi och Aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola Christoffer Boman och Robin Nyström. Umeå Universitet Esbjörn Pettersson, Luleå Tekniska Universitet Henrik Wiinikka. Energitekniskt Centrum (ETC), Piteå

Aerosolpartiklar från olika källor Komplikation vid partikelrelaterade l t problem Vetenskaplig utmaning!

The Aerosol Laboratory in Lund Ergonomics & Aerosol Technology and Nuclear Physics Professors: Mats Bohgard, Erik Swietlicki, Bengt Martinsson, Mehri Sanati Senior Researchers: Anders Gudmundsson, Joakim Pagels, Jenny Rissler, Aneta Wierzbicka, Göran Frank, Birgitta Svenningsson, Staffan Sjögren, Jakob Löndahl PhD Students: Erik Nordin, Axel Eriksson, Christina Isaxon, Andreas Dahl, Azhar Malik, Erik Fors, Moa Sporre, Cerina Wittbom, Johan Friberg, Pontus Roldin, Johan Genberg, Maria Berghof

Partiklars hälsoeffekter Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US

Partiklars hälsoeffekter Fasta olösliga komponenter: Ytarean och ytkemin Vätskor och lösliga partiklar : Masskoncentrationen av ämnet Kocbach, Pagels et al. (PF&T 2009) Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US

Climate Effects of Aerosol Particles Cloud droplets CCN Gases Particles Particles Gases Biota Human Activities Biota

Eldningsförhållandena styr partikelstorlek och sammansättning! Efficient Hot Air starved Low Temp. KCl EC EC K 2 CO 3 K 2 SO 4 Organics Organics Löndahl, Pagels et al. Inhalation Tox. 08

Background

Aerosol Masspektrometri Partiklars kemiska sammansättning med hög tids (< 1 s) och storleksupplösning (30 1000 nm) Kvantitativ analys av organiska komponenter och PAH:er (Dzepina et al. 2007) State of the art inom aerosolkarakterisering, k i enda instrumentet i sitt slag i Skandinavien

Frågeställningar Är TOF AMS tekniken tillämpbar för studier av småskalig biomassförbränning? Vilka förbränningsmoment/förhållanden ger förhöjda emissioner av organiska partiklar och PAH:er? Hur ser tidförloppen ut för de organiska emissionerna sso e aunder typiska eldningsförlopp ed gsö vid pellet och vedeldning?

Experimentell Uppställning En kampanj vid ETPC, Umeå universitet i april maj 2010 Eldningsutrustning Modern Pelletspanna Pelletsreaktor Vanligt tförekommande vedkamin Spädning i tre steg (~1500 ggr) Gasanalys: CO, O 2, NOx, OGC Storleksfördelning (12 700 nm) Partikelsammansättning (30 1000 nm) Konventionell filterprovtagning

Modern Pelletsbrännare 8 6 Total organisk massa PAH x100 mg/m3 4 2 0 17:30 2010-04-29 17:45 18:00 18:15 Date and Time Last 10 kw, 8% O2, 250 ppm CO Total masskoncentration (SMPS+DMA APM) ~40 mg/m3 ~90% alkali salter (Löndahl et al. 2008) No PAH s

Pellets reaktor 3 6% O 2 12 10 Total organisk massa PAH 8 mg g/m3 6 4 2 0 0 10 20 30 tid (min) 40 50 60

Modern Vedkamin Vanligt förekommande vedkamin Björkved 14% fukt O2 CO NOx OGC (%) (mg/mj) (mg/mj) (mg/mj) Hel förbränningscykel Hög effekt 9.5 3020 102 52 Låg effekt 14.5 2590 90 40 Endast kontinuerlig fas Hög effekt 5.3 2850 97 34 Låg effekt 13.1 1550 85 22

Vedkamin, hög effekt, lågt O 2, hög temp

Jämförelse uppstart vs övertänd brasa Uppstart av organis sk signal andel 60x10-3 50 40 30 20 10 Övertänd brasa PAH Övrigt organiskt and del av org ganisk sign nal 70x10-3 60 50 40 30 20 10 0 PAH Övrigt organiskt 0 50 100 150 m/z 200 250 300 50 100 150 m/z 200 250 300

Markörer för olika organiska ämnen 5 organisk ka fragment t, PAH mg/m m3 4 3 2 1 Vedinlägg Vedinlägg Vedinlägg Vedinlägg pah org55 org44 org60_x10 0 14:00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 17:00 2010-05-19 Date and Time

PAH:er avges vid lågt O2 5 PM 1 PA AH mass skoncent tration, (mg/m 3 ) 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 Syrgasöverskott, O 2 (%)

Korrelation: O 2 vs Organiska Emissioner mnen, aniska äm 3 ) ation orga M 1 (mg/m koncentra PM Massk 1000 100 10 1 0,1 Kontinuerlig fas, lågt O2 Kontinuerlig fas Vedinlägg Utbrinningsfas 0 5 10 15 20 O 2 (%)

Partikelstorleksfördelning Hög last

Vedkamin, Lägre last Uppstart 60 50 PAH Total organisk massa mg/m3 40 30 Vedinlägg 20 10 0 10 20 30 tid (min) 40 50 60

Slutsatser TOF AMS metoden ger unik helt ny information! Koppla förbränningsmoment till emissionsnivå/typ i i Organiska emissioner har kraftigt tidsberoende Kraftiga emissioner vid uppstart och vedinlägg Allra högsta emissionerna vid misslyckat inlägg! Höga PAH:emissioner vid övertänd brasa O2<5% Hög effekt, torr ved, stor batch, väl isolerad panna > högt CO, sot och PAH:er Följer ej totalhalten organisk massa. Övriga organiska aerosolen varierar också med förbränningsförhållandena Optimal pelletseldning >låg organiska emissioner av kraftigt oxiderade ämnen Kolväteliknande föreningar (lågt O:C) dominerar vid uppstart Monosakarider såsom Levoglukosan: Låg temp förbränning

Framtidsplaner Data från studien förväntas leda till två vetenskapliga (Peer review) publikationer Inkorporera storleksfördelningar, kemisk off line analys.. Under hösten 2010 uppgraderas AMS instrumentet t t med en ny vaporiseringsenhet. Detta möjliggör kvantitativa studier av sot och metaller! Möjligheten att detektera alkalisalter kommer undersökas Studier av åkerbränslen, kallare vedeldning Studier i smogkammare av partikelbildning i atmosfären från biomassemissioner Dedikerade d hälsoeffektstudier hl ffk Vedrökspartiklar deponeras direkt från luften på celler för tox analys Humanexponeringar och lungdeposition med UmU

Soot Particle AMS Möjliggör kvantitativa studier av sot och metaller

Tack till: EU/ERA NET Biohealth

Vilket problem ute i samhället är det man försöker ök bidra till att lösa med projektet, varför är forskningen ni gjort viktig? Vad är det konkret som projektet skulle ge svar på? Vilka har varit inblandade i projektet? Hur genomfördes projektet? Vilka slutsatser har man kunnat dra? Vilka databrister och andra osäkerheter finns det? Finns annan forskning som säger annat? Anser ni att det bör forskas/ arbetas mer inom detta område? I så fall vad.

Emissions Exposure Dose Response Health effect

Aerosol Particles - Human Health Impact CAFE estimates that fine particles (PM2.5) and ozone combined are responsible for 370,000 premature deaths each year in EU25, and the loss of 3.6 millions years of life annually. (CAFE: Impact Assessment of the Thematic Strategy on Air Pollution and the Directive on Ambient Air Quality and Cleaner Air for Europe, SEC(2005)1133, Brussels, 21 Sept. 2005) For Sweden, Forsberg et al. (2005) estimated that the current population exposure to PM10 results in 5000 premature deaths annually. (RIP = Respired Inhalable Particles and died!) RIP

Biomass combustion SOA formation Grieshop et al. 2009

What are the precursors of biomass SOA BTX: not enough, relatively high Benzene conc. PAHs: Naphtalene can be of similar il order as BTXs Guaiacol Syringol Methoxy phenols are common (typically) gas phase species in wood smoke Decomposition products of lignin Anti oxidant properties Potential SOA precursors Responsible for characteristic smell and taste of wood smoke

Surface can be complex Most of particle s mass is invisible to the respiratory system Will the agglomerates break up into free NPs upon deposition? Epithelial Cell After Dr. Andrew D. Maynard NIOSH Cincinnati, US