Ta del av våra spelkort!

Relevanta dokument
Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Förvirrande begrepp?

Kunskapsbakgrund Växthuset

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Kunskapsbakgrund Växthuset

Vägen till en jämställd myndighet

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Förklaring av olika begrepp

Förebyggande arbete mot diskriminering

44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB. ur verksamhetsperspektivet. Del av Framtidenkoncernen

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Förebyggande arbete mot diskriminering

Diskrimineringsgrunderna Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Sjöborgsvägens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

En inkluderande idrott för alla

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gärdesbacken 2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Program för lika villkor

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan förskolan. Version:

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Likabehandlingsplan 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola

Likabehandling - handlingsplan

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Likabehandlingsarbetets ramverk

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer

Likabehandlingsarbete

Ordlista jämställdhet och mångfald

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Sälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Förskolan Körsbäret

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

INKLUDERA OCH AGERA. Handledning. Att arbeta med mångfald och inkludering

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolor T1

Handlingsplan för likabehandling 2018

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Du ska respekteras för den du är och du ska känna dig trygg. Du får inte kränka någon annan och ingen får kränka dig.

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Policy för likabehandling

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Transkript:

Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter spelkorten.

Bakgrund & begrepp

Öka den regionala tillväxten med hjälp av jämställdhet Korten har tagits fram för att hjälpa er att starta en dialog kring normer och jämställdhet. Syftet är att sätta igång nya tankar, väcka känslor och skapa insikter för hur ni kan göra skillnad och bidra till jämställd regional tillväxt. Korten är uppbyggda med en övergripande fråga och två till tre följdfrågor att använda om en önskar. Vissa frågor är enklare att svara på än andra och du kommer förmodligen inte alltid vara överens med andra om vilka frågor som är lättast. Vi har alla olika ingångar och erfarenheter som gör att vi uppfattar frågorna olika svåra eller lätta att tala om. Det är helt naturligt! Om du inte vill eller kan svara på frågan är det bara att dra ett nytt kort. Korten utgår från känslor och upplevelser, dina egna eller dina kollegors eller vem du kan tänkas spela med. Var öppen och förstående inför att alla personer upplever saker olika. Spelkorten och dess innehåll är framtagna i samarbete med Add Gender www.ettjamstalltsormland.nu Utgå från perspektivet "Vi vill förstå varandra".

Normer Kan förklaras som regler, åsikter eller beteenden som anses vara normala i en kultur eller sammanhang. De är ofta självklara, inlärda och outtalade, och blir synliga först när någon bryter mot dem. Normer förändras över tid, är olika i olika kulturer, och ändras beroende på sammanhang. Till exempel är normen på badhus att ha badkläder på sig, men det skulle anses som mycket märkligt och rent av opassande att ha samma kläder på ett kontor. Diskrimineringsgrunder Det finns i Sverige sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud, vilka alla verkar för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringsgrunderna är: Kön: innefattar kvinnor och män, även de som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck*: innefattar transpersoner, icke-binära transpersoner (som varken identifierar sig som män eller kvinnor) och människor som genom sitt könsuttryck bryter mot samhällets normer om kön. Etnisk tillhörighet: nationell och kulturell bakgrund, samt hudfärg eller liknande förhållanden. Religion eller andra trosuppfattningar: innefattar religiösa åskådningar (religioner) eller övertygelser som grundas i religiösa åskådningar (exempelvis ateism, agnosticism). Avser inte politiska övertygelser. Ålder: uppnådd livslängd, generationstillhörighet. Funktionsnedsättning: avser varaktig eller permanent fysisk, psykisk eller intellektuell begränsning av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning: homo-, bi- eller heterosexuell. * "Diskrimineringslagen använder begreppen "könsöverskridande identitet eller uttryck" medan DO ofta använder begreppen köns identitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av att personer som omfattas av skyddet mot diskriminering är avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön." (Do.se).

Genus Socialt kön, de sätt vi använder för att uttrycka kön i ett samhälle. Detta kan göras med gester, röst, kläder, med mera. Hur genus uttrycks förändras över tid och mellan kulturer. Intersektionalitet Begrepp som beskriver hur olika normer och maktordningar samspelar med varandra. En person tillhör alltid flera olika kategorier med olika förutsättningar, som samverkar parallellt och ger olika handlingsutrymmen beroende på situation. En kvinna som är vit och en kvinna som är svart kommer att ha olika villkor i olika situationer. Andra parametrar, förutom kön och etnisk bakgrund, som kan påverka personers handlingsutrymme är exempelvis (men inte uteslutande) klassbakgrund, funktionsförmåga, sexualitet, könsidentitet, ålder, kroppsform, och religion. Jämlikhet Alla människors lika värde och likhet inför lagen; lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet Jämlikhet mellan grupperna män och kvinnor. Lika rättig heter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön.

www.ettjamstalltsormland.nu

På följande sidor ser du spelkorten. Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se 37/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det funnits en stor variation av människor representerade i din organisation? Hur såg det ut utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? Kan du ge ett exempel på vilket sätt det kan vara en fördel för en organisation eller samhället då en stor variation av människor är representerade i ett sammanhang? 1/33 www.ettjamstalltsormland.nu

din organisation eller en annan har gjort extra bra ifrån sig gällande jämställdhet? Vad var det som gjordes bra då? Blev det något positivt resultat och i så fall vad? 2/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du känt dig extra inkluderad i den organisation du arbetar? Vad gjorde att du kände så? Tror du att det hade varit annorlunda om du hade varit av ett annat kön, etnisk bakgrund eller ålder, till exempel? 3/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det talats om regionens jämställdhetsmål? Hur tycker du att mål för jämställhet bidrar till din organisation? Vilka/vilket av dagens arbeten med jämställdhet tror du påverkar hur regionens jämställdhet ser ut om 100 år? 4/33 www.ettjamstalltsormland.nu

jämställdhetsarbetet i er organisation känts extra tydligt? Varför kändes det tydligt? Var det något speciellt som sades? Hur kommunicerades det? 5/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det har genomförts en insats som har gjort att det blivit mer jämställt i din organisation eller regionen? Vilka aktiviteter eller insatser gjordes? Hur påverkar den insatsen framtiden för din organisation eller regionen? 6/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du känt att du inte varit en del av normen*? *Till exempel tvåkönsnormen, åldersnormen, maskulinitetsnormen, parnormen, vithetsnormen, religons- eller sekularitetsnormen, funktionsnormen, sexualitetsnormen med flera. Hur upplevde du det? Vad tycker du organisationen eller samhället vinner på att personer är och tillåts vara olika? 7/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det varit lätt att dela sin åsikt även för dem som skiljer sig från normen? Vad betyder det att olika åsikter får komma fram? Påverkar de besluten på ett negativt eller positivt sätt? 8/33 www.ettjamstalltsormland.nu

organisationen varit extra bra på att inkludera invånare från alla områden i samhället gällande kommunikation och information? Vad händer när fler förstår och kan ta till sig information som kommuniceras ut? Krävs det ibland informell eller outtalad kunskap som gör det svårare för vissa invånare att delta? 9/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det funnits normer som varit begränsande för dig eller andra personer? På vilket sätt kan begränsande normer påverka personers utveckling? Vad innebär det när normer och förväntningar gör att en inte kan utrycka fullt ut hur en identifierar sig? 10/33 www.ettjamstalltsormland.nu

normbrytande förebilder har gjort det lockande för personer från olika bakgrunder att satsa på ett yrke/studier? Kan du tänka på någon som varit en förebild för dig? Vad har det betytt för dig som individ i ditt val av karriär och livsstil? Tror du att du gjort andra val om den förebilden inte funnits? 11/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du har sett att resurser, så som pengar, har fördelats på ett sätt som är mer fördelaktigt för en grupp på bekostnad av en annan? Vad betyder det för en individs utveckling om hen inte får samma resurser som andra? Vad innebär det för ett företags tillväxt potential om de inte får likvärdiga resurser som andra företag baserat på begränsande normer? 12/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du har sett att resurser, så som taltid, har fördelats på ett sätt som är mer fördelaktigt för en grupp på bekostnad av en annan? Får individer lika taltid oavsett kön? Syns vissa mer än andra, varför? Vem får synas i kommunkationen, intern och extern, och på vilket sätt? 13/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det funnits osagda förväntningar om hur en ska vara för att passa in, i en organisation eller situation? Hur bemöts personer som inte passar in i osagda normer? Kan det finnas en risk att dessa behöver lägga energi på att passa in i normer som begränsar istället för att fokusera på sitt arbete? 14/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det gjorts något för att personer, som i sammanhanget är underrepresenterade, ska känna sig välkomna i organisationen? Vad var det som gjordes? Hur reagerade de personerna? Vad blev resultatet? 15/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du upplevt att en person bemötts annorlunda på grund av sitt könsuttryck*? *hur en uttrycker sig i fråga om kön. Det gör en till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur en sminkar sig. Vad tror du det beror på? Vad vinner ett företag eller samhälle på att utgå från individers intresse och kompetens istället för förväntningar kopplade till kön? Vad skulle hända i bemötandet om personen inte identifierar sig som kvinna eller man? 16/33 www.ettjamstalltsormland.nu

din arbetsplats har arbetat för att vara inkluderande på likvärdiga villkor oavsett könstillhörighet? Vilka möjligheter skapas när en organisation vågar göra nytt? Ser ni till att aktiviteter inte är obekväma för det underrepresenterade könet (till exempel bastubad när det bara är en kvinna i en grupp av män eller tvärtom)? 17/33 www.ettjamstalltsormland.nu

en förebild som bröt mot en norm eller stereotyp har gjort skillnad? Vad betyder förebilder som denna för grupper som är underrepresenterade i olika sammanhang till exempel män som sjuksköterskor eller kvinnor som brandmän? Kan det ge positiva resultat? 18/33 www.ettjamstalltsormland.nu

förväntningar på medarbetare kan ha missgynnat personer som har barn? Är förväntningarna olika för medarbetare som har barn beroende på om de är kvinnor eller män? Påverkar förväntningar medarbetare som har barn annorlunda utifrån vem som utför det obetalda hemarbetet? 19/33 www.ettjamstalltsormland.nu

din organisation har agerat annorlunda mot en grupp eller anpassat sitt agerande för att uppnå ett mer jämlikt utfall (obs ej kvotering)? Vad gjordes bra? Vad gjordes dåligt? Kan du komma på ett exempel på när det har genomförts olika insatser för kvinnor och män som har gjort att vi kunnat uppnå den jämställdhet vi har idag? 20/33 www.ettjamstalltsormland.nu

normer kom i vägen för en persons professionella mål eller strävan? På vilket sätt begränsade normen den personen? Hur kan man göra i framtiden så att det inte sker igen? 21/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du upplevt hinder i ditt arbetsliv som du tror har med ditt kön att göra? Vad tror du hade hänt om du hade varit av ett annat kön? Tror du att det skulle göra någon skillnad om du även var/är utanför normen gällande till exempel etnisk bakgrund, sexuell läggning eller ålder och i så fall varför? 22/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du inte var bekväm med en etikett* eller benämning som du blivit tilldelad? *könstillhörighet, etnisk bakgrund, sexuell läggning, ålder, yrke, utbildning, politisk åsikt, introvert/extrovert, pratglad, bestämd, driven med mera Kan de etiketter vi tilldelas av andra eller samhället vara begränsande? Vad betyder det att själv inte få bestämma hur man ska identifiera sig? 23/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du har varit tvungen att utmana en etikett* eller benämning som en annan person har gett dig? *könstillhörighet, etnisk bakgrund, sexuell läggning, ålder, yrke, utbildning, politisk åsikt, introvert/extrovert, pratglad, bestämd, driven med mera. Hur fick det dig att känna dig? Hade den etiketten något med din könstillhörighet att göra? Hade det gjort skillnad om du fått samma etikett men om du hade annat könsuttryck? 24/33 www.ettjamstalltsormland.nu

normer, osynliga förväntningar eller dylikt i er organisation eller samhället har påverkat individers karriärmål? Hur kan det påverka individer? Verkar osynliga förväntningar inkluderande eller begränsande, hur? 25/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det funnits stereotyper som stärker normer i er organisation eller i samhället som begränsar personer? Vilka normer är de kopplade till (kön, ålder, sexuell identitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning med flera)? Finns det något sätt att utmana dessa normer och förväntningar? 26/33 www.ettjamstalltsormland.nu

det funnits outtalade förväntningar och normer kring ledarskap som du anser varit kopplat till kön och könsuttryck? Vilka är dessa ledarskapsnormer och vilket kön eller könsuttryck förknippas de med? Vilka av dessa ledaregenskaper bra och vilka är mindre bra? 27/33 www.ettjamstalltsormland.nu

en individ har exkluderats utifrån sitt kön? Kan du tänka dig ett scenario för hundra år sedan där det har hänt men som aldrig skulle vara acceperat idag i Sverige? Vad går vi miste om när individer exkluderas? 28/33 www.ettjamstalltsormland.nu

vissa personer inte får eller kan höras i samma utsträckning som andra i din organisation eller i samhället? Vilka är dessa ledarskapsnormer och vilket kön eller könsuttryck förknippas de med? Vilka av dessa ledaregenskaper är bra och vilka är mindre bra? 29/33 www.ettjamstalltsormland.nu

ditt kön/könstillhörighet har påverkat dina val i livet eller ditt handingsutrymme? Vilka val tror du att du hade gjort annorlunda om du hade haft ett annat kön/könstillhörighet? Hur hade du kunnat få ett större handlingsutrymme? 30/33 www.ettjamstalltsormland.nu

du inte agerat så som du egentligen hade velat och som du tror har med ditt kön/könstillhörighet att göra? Hur påverkade det dig? Tror du att olika personer har olika handlingsutrymme beroende på hur nära eller lång ifrån normen de är? 31/33 www.ettjamstalltsormland.nu

indivder får fler fördelar baserat på vilka normer de uppfyller? Finns det fördelar kopplat till normer? Finns det nackdelar med att leva upp till normerna? Vilka normer är viktigast att uppfylla i samhället eller er organisation? 32/33 www.ettjamstalltsormland.nu

förväntningar utifrån exempelvis från samhället eller från kollegor kan ha påverkat en persons val? Påverkar dessa förväntningar personer olika utifrån individens könsuttryck? Vad skulle hända om vi hade samma förväntningar på personer, oavsett kön, när det kommer till att ta ut föräldraledighet? 33/33 www.ettjamstalltsormland.nu

34/33 www.ettjamstalltsormland.nu

35/33 www.ettjamstalltsormland.nu