BESTÄLLARBOKSLUT 2016 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
- 2 -
Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Sjukvården ges till den men störst behov först. Den ska vara jämlik, jämställd och likvärdig. Beställarbokslut syftar till belysa i vilken utsträckning norra hälso-och sjukvårdsnämnden nått regionfullmäktiges och sina egna mål under 2016. Beställarbokslutet innehåller också en del som redovisar nämndens bedömning av följsamheten till ingångna avtal och överenskommelser.. - 3 -
Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter... 5 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 5 Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas... 6 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelse... 11 Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd... 18 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen... 19 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... 19 Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges.. 22 NU-sjukvården... 33 SU riks och regionvård... 38 Praktikertjänst närsjukhus... 38 Capio Psykiatri... Error! Bookmark not defined. Evidens psykiatri... Error! Bookmark not defined. Tandvård... 41 Vårdval Primärvård... 43 Vårdval Rehab... 46 Habilitering och Hälsa... 50 Beställd primärvård... 54 Vårdgivare på samverkansavtal ( Taxa)... 58 Övriga avtal... 62 Avtal/projekt finansierade med statsbidrag... 68-4 -
Må luppfyllelse En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Bedömd måluppfyllelse: mindre bra Enligt Krav- och kvalitetsbok 2016 ska vårdcentraler inom VG Primärvård tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. I 2016-års uppföljning framgår att alla utom en vårdcentral i norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område uppfyller detta krav. Flera vårdcentraler har påtalat problem med att rekrytera psykolog eller motsvarande. Några som tillhandahåller psykolog uppger ändå att behovet inte tillgodoses fullt ut på grund av svårigheten att rekrytera. I uppföljningen 2016 har påtalats att barn och unga 0-17 år inte har samma tillgång till psykologsamtal som vuxna och att vårdcentralernas psykologer i många fall saknar barnkompetens. Uppdraget inom VG Primärvård omfattar psykologsamtal för åldersgruppen barn och unga 0-17 år. För att förbättra måluppfyllelsen är lämpliga åtgärder inför kommande år är att fastställa riktlinjer för tjänstgöringsgrad per antal listade samt kompetensutveckling för all personal. Statliga medel riktat till ungdomsmottagningar för att motverka psykisk ohälsa har förstärkt insatser för ökad tillgänglighet samt ökad kvalitet och kompetens om psykisk ohälsa bland unga på ungdomsmottagningar i länet. Det har skett genom bland annat breddinförande av telefonsystemet Call me, utveckling av kvalitetsledningssystem gällande psykisk hälsa, implementering av utvärderingsinstrumentet Core net för samtalspersonal samt utbildning inom ACT gruppterapi. - 5 -
Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Bedömd måluppfyllelse: bra-mindre bra Har tillgängligheten till barn- oh ungdomspsykiatrin förbättras under 2016? Svaret beror på vilka parametrar man väljer. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin är god om man betänker att 50 % av alla remisser är egenremisser, ett telefonsamtal eller ett brev räcker för att få ett besök. Det kan tolkas som ett underbetyg till första linjens förmåga att möta barn- och ungdomar med psykisk ohälsa eller kanske den kultur som finns i regionen. Många samtal/brev/remisser handlar, enligt uppgift, om neuropsykiatriska störningar. År 2014 kom en regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga Riktlinjen innebar en förskjutning av gränsdragningen mellan barnoch ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa (> 6år) barn med autismspektrumstörningar. Konsekvensen av denna reform är inte fullt utredd eller analyserad. Har reformen minskat tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin för andra? Hur väl NU-sjukvårdens sex barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar kan uppfylla vårdgarantins, 30 dagar till ett första besök, följs upp. Tillgängligheten till ett förstabesök ligger för närvarande på 76 %. Tillgången till fördjupad utredning och behandling ligger på 48 respektive 22 % inom 30 dagar. Detta kan tyckas vara en dålig tillgänglighet men i ett regionperspektiv ligger NUsjukvården inte sämst till. I huvudsak beror tillgänglighetsproblematiken på brist på personal. Genomförandet av den regionala utvecklingsplanen kan förhoppningsvis förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Bedömd måluppfyllelse; Mindre bra Måluppfyllelsen till vårdgarantin vad gäller länssjukvård bedöms som oförändrad/bra till första besök. Till operation/behandling mindre bra. Enligt regionens väntetidsredovisning väntar drygt 8 000 personer på att få ett förstabesök till NU-sjukvården i december 2016. Det är 1 000 personer fler än förra året vid samma tid. I procent angivet är tillgängligheten till förstabesök dock oförändrad i december 2016, 79 procent får ett nybesök inom 90 dagar. Måluppfyllelsegraden till vårdgarantin för första besök är i nivå med rikets måluppfyllelsegrad och högre än motsvarande värde för hela VGR. NU-sjukvården har högst måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för första besök till Hud (99 %) och lägst mätvärde har ortopedi och ögon (76 %). NU-sjukvården rapporterar att inflödet av remisser är knappt två procent lägre än förra året. - 6 -
Enligt regionens väntetidsredovisning väntar cirka 1 200 personer på ett förstabesök till Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal i december 2016. Tillgängligheten är i stort sett 100 procent till 90 dagar. NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på första besök 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86 86 90 90 88 80 81 84 84 84 83 81 79 73 73 66 75 71 82 78 85 82 80 80 jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec 2014 2015 2016 Enligt regionens väntetidsredovisning väntar drygt 4 500 personer på att få en operation/ åtgärd på NU-sjukvården i december. Tillgängligheten mäts till 50-60 olika ingrepp. Tillgängligheten till 90 dagar ligger på 63 % vilket är en lägre siffra än för ett år sedan och klart lägre än för både Riket och VGR. Tillgängligheten har sjunkit och kan vara en effekt av den producerade volymen gått ned jämfört med 2014. Det är problem inom ortopedi, kirurgi, ögon, gynekologi och ÖNH. NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på åtgärdsstart 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 83 86 66 65 65 90 86 67 66 65 85 80 59 74 75 jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec 51 2014 2015 2016 52 81 61 84 64 81 63 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården NU-sjukvården har inte kommit särskilt långt med att utveckla ett personcentrerat arbetssätt. NU-sjukvården redovisar att man deltar i regionala projekt med förändringsledare och tre pilotavdelningar. Man har under 2016 genomfört utbildningar om personcentrerat arbetssätt, genomfört patientenkäter, pilottester med ändrat arbetssätt på rond, mm. Inom psykiatrin förefaller NU-sjukvården ha kommit längre med personcentrerat arbetssätt. Man redovisar att man kommit igång med ett brukarråd. Brukarrådet - 7 -
konsulteras i utvecklingsfrågor som: bygge av psykiatrihus, arbete med suicidprevention, arbete med patienter som har många slutenvårdstillfällen. NU-sjukvården somatiska mottagningar är anslutna till MINA Vårdkontakter. Anslutning av de psykiatriska mottagningarna till MINA Vårdkontakter pågår. Befolkningens förtroende för sjukhus Habilitering&Hälsa (H&H) samarbetar i samordnad individuell vårdplan, SIP och tidiga insatser i samverkan med kommunerna vid intensivinlärning (behandlingsmetod för barn med autismdiagnos). H&H samarbetar regelbundet med brukarorganisationerna Inom hörselrehabiliteringsverksamheten för vuxna ligger resultatet för patientupplevd kvalitet över genomsnittet för riket. Svarsfrekvens 74,5 %. För barn är resultatet över genomsnittet för riket vad avser patientupplevd kvalitet. Svarsfrekvens 40;3 % Inom habiliteringsverksamheterna för både barn och vuxna har Habilitering & hälsa sämre resultat än riket på frågan om patientens möjligheter att själva boka/styra sin tid. Insatser behöver göras inom detta område. De områden där habiliteringen fått sämre resultat är information, upplevd nytta, tillgänglighet och samverkan. Svarsfrekvens vuxna 45 %, barn och unga 50 %. Habiliteringen har goda siffror på bemötande både hos barn och vuxna. Inom habiliteringens synverksamhet är resultaten goda för patientupplevd kvalitet. Sämre resultat på frågan om patienten upplever att de har fått god/tillräcklig information om sin funktionsnedsättning. Tolkverksamheten ligger på genomsnitt på patientupplevd kvalitet, med fokus på bemötandefrågor. För Vårdval Rehab har ingen patientenkätundersökning genomförts under 2016, nästa undersökning görs 2017. Införande av 1177/e-tjänster pågår, alla vårdgivare inom Vårdval Rehab kommer att ha det under 2017. - 8 -
Inom Närhälsans arbete med personcentrerad vård pågår det ett 30-tal olika projekt i hela organisationen med syfte att framförallt stärka arbetssättet med invånarna och stärka patientens ställning. Vården inom Närhälsans verksamheter (beställd primv) ska ges med respekt för varje individs behov och förutsättningar. Arbetet med personcentrerad vård inom Närhälsan har startat med pilotprojekt på tre enheter hösten 2016 och kommer att utvärderas under 2017. Nationell patientenkät, läkarbesök i primärvård Mätning 2015 vid samtliga vårdcentraler. Svarsfrekvens 40 %. Patienterna är minst nöjda med Kontinuitet och koordinering : Genomsnitt i riket: 69 % Genomsnitt i Västra Götaland: 64 % Lägst andel: Östra HSN 59 % Högst andel: Norra HSN 67 % Lägst andel nöjda patienter i Östra HSN, oavsett dimension Förbättra akutkedjan Bedömd måluppfyllelse: Bra mindre bra I Fyrbodal finns Samverkande sjukvård, ett samverkansprojekt mellan MÄVA (NUsjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning), kommunernas hemsjukvård, vårdcentraler, ambulanssjukvården, SOS Alarm, 1177-Vårdguiden och mobila vårdteamet i Uddevalla. Avsikten är att förbättra och utveckla samverkan i sjukvården, för att skapa ökad trygghet och tillgänglighet för invånarna och utnyttja - 9 -
tillgängliga resurser på bästa sätt. En effekt av samverkan kan vara att minska antalet onödiga besök på akutmottagningen. Exempel på samverkansformer kan vara att ambulansen blir kallad till en adress och bedömer att patienten kan vara kvar i hemmet men i behov av uppföljning. Ambulansen kan då ge i uppdrag till sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård att åka hem till patienten för ett uppföljningsbesök. Det skapar trygghet. Vårdcentral har kunnat ge sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård i uppdrag att göra uppföljningsbesök hemma hos patienten då man på vårdcentralen bedömt att patienten inte är i behov av att uppsöka akutsjukvård men behöver följas upp innan vårdcentralen öppnar igen nästkommande dag. En läkare på en vårdcentral kan behöva ett EKG på en patient som befinner sig i hemmet. Kontakt kan då tas med sjuksköterska i ambulans som åker hem till patienten, tar EKG och skickar till läkaren på vårdcentralen. Genom Samverkande sjukvård kan även patienter läggas in direkt på MÄVA om sjuksköterska i ambulans, tillsammans med MÄVA-personalen gör bedömningen att patienten uppfyller kriterierna. Samverkande sjukvård har totalt 1 077 uppdrag gjorts under 2016 i de åtta* kommuner som fullt ut är med, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Mellerud, Lilla Edet, Färgelanda och Åmål.(*lilla Edet räknas in) Uppdragen till mobila vårdteamet i Uddevalla kommer från vårdcentralerna, hemsjukvården, hemtjänsten, biståndshandläggare, ambulansen, akuten, MÄVA eller 1177 Vårdguiden. Mobila vårdteamet arbetar på dagtid. Totalt träffade mobila vårdteamet 2 684 patienter under 2016. Uppdraget gäller alla patienter över 18 år men 92 % av patienterna var över 65 (25 % hade hemsjukvård). Efter ett hembesök från Mobila vårdteamet kan 88 % stanna kvar hemma. 8 % åkte vidare till akuten, 3 % lades in direkt på MÄVA och 1 % fick akut korttidsplats. Mobila vårdteamet har identifierat ett flertal sköra patienter utan hemsjukvård och ombesörjt att de fått kommunala insatser. Antalet besök på akutmottagningen har minskat, en trend som NU-sjukvården är ensam om i regionen. Vi vågar påstå att den samverkan som finns har bidragit till att antalet besök på akutmottagningen NU-sjukvården har minskat. Nämndens mål vad gäller mottagande, bemötande och service på akutmottagningen har inte följts upp under året. Vad gäller väntetider på akutmottagningen är det regionala målet att 90 procent av patienterna ska ha lämnat akutmottagningen inom 4 timmar. NU-sjukvården kan inte hålla uppsatta mål, genomloppstiden har tvärtom blivit längre. Mer än var tredje patient är på akuten längre än fyra timmar trots särskild uppmärksamhet i frågan, trots ekonomiska satsningar med 24 mnkr under 2016. NU-sjukvården menar att arbetet är långsiktigt, att man satsat stort på akutläkare och de är fortfarande i en utbildningsfas och därför kommer resultaten att visas först 2017-2018. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna medverka till en väl samordnad vårdprocess. I 2016-års uppföljning har inga ingående frågor ställts om detta. Uppföljningen har inriktat sig på den nya samverkansorganiseringen. Verksamhetscheferna på vårdcentralerna har över lag uttryckte sig positivt till den - 10 -
nya organiseringen i Fyrbodal samt att den kan främja en bättre vårdövergång mellan vårdgivare. Många verksamhetschefer har dock uttryckt oro över svårigheter med informationsöverföring mellan länssjukvård och primärvård när patienter skrivs ut. Några kliniker inom NU-sjukvården har pekats ut som särskilt svåra att få epikriser och medicinlistor från, vilket i vissa fall leder till patientrisker. Inom området finns en stor förbättringspotential. Lämpliga åtgärder är att inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal arbeta med förbättrad informationsöverföring. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelse Minska antalet vård-skador och antalet vårdrelaterade infektioner Bedömd måluppfyllelse NU-sjukvården: mindre bra Undvikbara skador (vårdskador) uppkommer i samband med cirka 5 och 10 procent av alla slutenvårdstillfällen inom den somatiska vården. I VGR används ett flertal mätmetoder för att följa andelen vårdskador och vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultaten ska ligga till grund för det fortsatta arbetet för att minska vårdskador och infektioner. Mätresultaten vad gäller NU-sjukvården visar att man inte når regionens mål och har haft svårt att göra det trots mätningar och insatser. Sammanfattningsvis kan man inte mäta sig till en renare och säkrare vårdmiljö. En mätmetod är Infektionsverktyget som innebär att varje gång en läkare ordinerar antibiotika måste vederbörande besvara frågan om antibiotikan ska behandla en vårdrelaterad infektion eller inte. Enligt infektionsverktyget ligger andelen VRI på NU-sjukvården inom målnivån under 6 % för VGR men kvaliteten på registreringarna är tveksam, Journalgranskning som är en annan mätmetod visar på en stigande trend av vårdrelaterade infektioner. En liknande utveckling ses för resultaten från genomförda punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Andel VRI var vid mätningen 2016 10,3% vilket är klart över regionens mål (< 6 %). Trycksårsbedömningar. fallriskbedömning samt följsamhet till basala hygien- och klädregler följs månadsvis i NU-sjukvården. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är hög och stabil över åren 96 % för klädrutiner, 89 % för hygienrutiner och tyder på att personalen klär sig och agerar på rätt sätt. Riskbedömning för trycksår har genomförts till 78 % (måltal 95 %) fallriskbedömning 72 % (måltal 95 %). Mätningen står för att personal på sjukhuset gör riskbedömningar för fall eller trycksår för riskgrupper och genomför åtgärder om man bedömer att det finns risk. Vid punktprevalensmätning av andelen trycksår (man går helt enkelt runt på sjukhuset och bedömer vilka patienter som har begynnande problem (grad 1) och vilka som har utvecklade (grad 3-4) trycksår) - 11 -
antal 2016 fann man att 18 % av alla inneliggande patienter den dagen hade någon form av trycksår, 69 % av trycksåren var av grad 1. Det kan bero på en ökad kunskap hos bedömare men även att tilltron till trycksårsförebyggande madrasser är för hög. Vad som vid en närmare analys kan ses är att trycksår förekommer i nästan lika stort antal i gruppen patienter som inte bedömts som risk. Kanske borde alla patienter betraktas som risk. Att ligga på sjukhus är alltså en uppenbar risk för att utveckla en vårdrelaterad infektion eller få en vårdskada. Överbeläggningar kan också vara en grogrund för infektioner. Antalet disponibla vårdplatser har minskat från 2013-2016 med fem procent inom NU-sjukvården. Initiativet Inga överbeläggningar gav under hösten en lägre beläggningsgrad även om statistiken för helåret visar en beläggningsgrad på 96 %. Det är en stor utmaning av minska antalet inläggning. Inte sällan krävs ett förändrat arbetssätt och ett annat sätt att tänka. NU-sjukvården arbetar med många insatser som syftar till att minska inskrivningar och korta vårdtider, så att patienterna inte behöver vara mer på sjukhuset än nödvändigt. NU-sjukvården fick under 2015 sämst poäng vad gällde bedömd renhet av patienter i SKL:s mätning. Arbete pågår med att införa VGR:s nya städrutiner som beräknas vara implementerade under hösten 2017. Kvaliteten för sjukhusen i Västra Götaland 2016. Andelen indikatorer som 2016 når mål (gröna) varierar mellan 59 och 88 % för de olika sjukhusen. Sammantaget för samtliga sjukhus var andelen gröna indikatorer ungefär på samma nivå 2016 som 2015. Däremot har kvaliteten försämrats såtillvida att fler indikatorer som nästan når mål förskjutits mot att inte nå mål. Skillnaden är statistiskt säker. 50 40 30 20 10 0 Resultat Kvartalen helår inkl 3:e kvartalet 2016 Gröna: Når målnivån Gula: Når nästan målnivån - 12 -
Procent Röda: Når ej målnivån Habilitering & Hälsa rapporterar avvikelser i MedControl, Två avvikelsesamordnare som sammanställer och följer upp vårdskador är tillsatta. Under 2016 har varit fokus på basal vårdhygien. Inga vårdskador är rapporterade för 2016. Uppföljning har skett under 2016 av i vilken utsträckning vårdcentralerna inom VG Primärvård har kvalitetsledningssystem och att man arbetar systematiskt med avvikelsehantering där även vårdskador ska rapporteras. Bedömningen är att vårdcentralerna arbetar bra med detta. Kvaliteten i primärvården i Västra Götaland är enligt MUNIN (system för redovisning av uppföljning) jämlik, dvs. ingen statistiskt säker skillnad mellan de olika HSN-områdena i andelen indikatorer som är som VGR-genomsnittet eller bättre. Däremot finns betydande skillnader inom varje HSN, särskilt då man ser till enskilda indikatorer. 50 40 30 20 10 0 Resultat indikatorer i Munin Norra Västra Gbg Södra Östra Gröna: Som VG-genomsnitt eller bättre Röda: Sämre än VG-genomsnitt Målet om bättre kvalitet än genomsnittet i riket ingår i beställningen till Närhälsan och innebär att vården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet. Ex på detta är att mödrahälsovården rapporterar till det nationella kvalitetsregistret och sedan analyserar resultat för sina verksamheter. Den centrala barnhälsovården samlar in och bearbetar hälsodata från BVC. Återkopplingen sker sedan till vårdcentralerna vilket förväntas leda till ett förbättrat resultat. Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning Bedömd måluppfyllelse NU-sjukvården: mindre bra - 13 -
% DDD Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat jämfört med föregående år, men Västra Götalandsregionen är fortfarande det landsting som har högst andel äldre med olämpliga läkemedel (data från 2014). Inom regionen har Västra nämnden högst andel olämpliga läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016). Olämpliga läkemedel DDD per 100 listade individer 75 år och äldre som besökt enheten (november 2016) 800 600 400 200 0 Västra Göteborg Norra Östra Södra Västra Götalandsregionen har näst högst användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre (75 år och äldre) i landet (data från 2014). Detta är dock en minskning från föregående år. Inom regionen har Västra nämnden högst andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel mätt i andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (data från november 2016). Antiinflammatoriska läkemedel Andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (november 2016) 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Västra Norra Göteborg Östra Södra Antipsykotiska läkemedel Andelen äldre (75 år och äldre) som använder antipsykotiska läkemedel är över riskgenomsnittet (tredje högst i landet) Inom regionen har Göteborg högst andel antipsykotiska läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016). - 14 -
DDD Antipsykotiska läkemedel Antal DDD per 100 listade 75 år och äldre (november 2016) 6000 4000 2000 0 Göteborg Västra Norra Östra Södra NU-sjukvården redovisar till nämnden rutiner för en säkrare läkemedelsbehandling sedan några år tillbaka. De flesta avvikelser från kommuner och primärvård handlar om läkemedelsfel vid utskrivningar. Fokus var under 2016 därför att säkra utskrivningsrutiner så patienten får en säker hemgång. För att leva upp till kraven som ställs i den regionala medicinska riktlinjen Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från akutmottagning har NU-sjukvården tillsammans med primärvården i Fyrbodal format rutiner som innefattar utskrivningsmeddelande till patient med information och en läkemedelsberättelse. Andel läkemedelsberättelser NU-sjukvården 2016: Somatiska vårdavdelningar 56 %, vuxenpsykiatriska avdelningar 18 % och barnpsykiatriska avdelningar 45 % Enligt Habilitering & Hälsa följer habiliteringen de riktlinjer som finns och förskriver enligt rekommendation. Ex på aktiviteter: Kontinuerlig dialog med förskrivare samt läkare och sjuksköterska. Där det inte finns läkare på BoU följer sjuksköterskan de rutiner och riktlinjer som finns. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna genomföra årliga fördjupade läkemedelsgenomgångar enlig regionala medicinska riktlinjer, för patienter som är 75 år eller äldre. Detta följs upp årligen. Över lag ligger resultaten i norra Hälsooch sjukvårdsnämndens område över genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Spridningen ligger mellan 16 % - 85 % av andelen listade individer över 75 år där läkemedelsgenomgång har genomförts. Koncernkontoret har särskilt påtalat vikten av förbättring för de vårdcentraler (Närhälsan Lysekil, Vårdcentralen Silentzvägen, Capio vårdcentral Orust, Närhälsan Kungshamn, Balderkliniken, Närhälsan Mellerud) som ligger under ersättningsgränsen på 40 %. I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område har förskrivningen av olämpliga läkemedel för äldre minskat. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna genomföra årliga fördjupade läkemedelsgenomgångar enlig regionala medicinska riktlinjer, för patienter som är 75 år eller äldre. Detta följs upp årligen. Över lag ligger resultaten i norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område över genomsnittet i Västra Götalandsregionen. En stor variation gör dock att nämnden gett i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Bedömd måluppfyllelse: bra - mindre bra - 15 -
Oplanerad återinskrivning i sluten vård Avser utvalda sjukdomstillstånd - diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, UVI, akut tubulo-interstitiell nefrit, cystit opec, fraktur på lårbenshals/höft, förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Efter 2013 har det skett en minskning i regionen som helhet och minskningen ses för de flesta förvaltningar. År 2015 minskning på samtliga förvaltningar utom Alingsås och NU. Alingsås och Kungälv har minst antal vårdtillfällen och därmed störst risk för slumpmässig variation. 14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndområden senaste åren NU-sjukvården redovisar till nämnden rutiner för en säkrare läkemedelsbehandling sedan några år tillbaka. De flesta avvikelser från kommuner och primärvård handlar om läkemedelsfel vid utskrivningar. Fokus var under 2016 därför att säkra utskrivningsrutiner så patienten får en säker hemgång. För att leva upp till kraven som ställs i den regionala medicinska riktlinjen Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från akutmottagning har NU-sjukvården tillsammans med primärvården i Fyrbodal format rutiner som innefattar utskrivningsmeddelande till patient med information och en läkemedelsberättelse. Andel läkemedelsberättelser - 16 -
NU-sjukvården 2016: Somatiska vårdavdelningar 56 %, vuxenpsykiatriska avdelningar 18 % och barnpsykiatriska avdelningar 45 % Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Bedömd måluppfyllelse: mindre bra Samordnad individuell plan (SIP) används i väldigt liten omfattning inom VG Primärvård. I närområdesplanerna ska vårdcentralerna redovisa vilka samverkanforum de deltar i. Många vårdcentraler har påtalat svårigheter med att hinna med alla olika samverkanforum de åläggs att vara med i, vilket försämrar närvaro och kvalitet. I uppföljningen 2016 har Koncernkontoret frågat i vilken utsträckning vårdcentralerna deltar i samordningsförbunden. Majoriteten av vårdcentralerna uppger att de deltar vid behov och att det då ofta är rehabkoordinatorn som är med på mötena. Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. Verksamheterna inom beställ primärvård samverkar med vårdgrannar som vårdcentraler, specialiserad vård och kommuner. Konkreta exempel är samverkan genom ungdomsmottagningar och familjecentraler där ungdomar/ barn och föräldrar står i fokus. H&H har under 2016 påbörjat ett arbete med att se över sina interna processer och väntetider. Syftet är att förbättra kvalitet och tillgängligheten för patienten även efter att behandling är påbörjad. Samverkansarenan är Vårdsamverkan Fyrbodal. 2016 skedde en omstrukturering av samverkansarenorna och vi gick från att ha haft fem närsjukvårdsgrupper (där samtliga parter ingått), att gå till en närsjukvårdsgrupp i varje kommun (där kommun, regional primärvård, offentlig/privat ingår och där den somatiska specialistvården adjungerades vid behov. Beredningsgrupperna Information/kommunikation och Psykiatri/missbruk/beroende kvarstod och det bildades en ny ledningsgrupp för Barn och unga(dessa tre arenor har representanter för alla ingående parter) Samverkan rör bl a Information och kommunikation, Äldre, Psykiatri och missbruk/beroende samt Barn och unga 2016 utökades uppdraget för Vårdsamverkan Fyrbodal att även gälla barn och unga. Frågorna runt barn och unga skall ha ett främjande och förebyggande fokus men inbegriper även frågor som rör barn med sammansatt behov av stöd och insatser. Ledningsgruppen barn och unga i Vårdsamverkan har under året arbetat med att enas om vilka frågor som ska prioriteras och arbetas med inom ramen för Vårdsamverkan. - 17 -
Presidiet i nämnden lägger stor vikt vid att träffa samtliga kommuner inom nämndens område, två gånger per år (höst och vår). På dessa dialogmöten diskuteras frågor som främst rör samverkan/samarbete och gränssnittsfrågor samt frågor av särskild vikt mellan kommun och regionen. Frågor som diskuteras är bl a, familjecentraler, ungdomsmottagningar/ungdomscentraler, avtal om samverkande hälso- och sjukvård, jourcentraler, ambulansverksamheten, utskrivningsklara från sjukhuset, vårdcentralernas stöd till den kommunala hälso- och sjukvården, läkemedelsgenomgångar, specialistvården på närsjukhusen i Bäckefors, Strömstad och Lysekil, flyktingsituationen Presidiet upplever ett gott samarbetsklimat och vilja att samverka från samtliga kommuner. Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Vård på lika villkor Bedömd måluppfyllelse: mindre bra De flesta vårdcentraler i norra Hälso- och sjukvårdsnämnder deltar i programmet En förälder blir till, i syfte att verka för ett jämställt föräldraskap. Endast ett fåtal vårdcentraler är HBTQ-diplomerade. H&H är en förvaltning för hela VGR. Indelningen i 4 olika verksamhetsområden innebär att all vård inom varje verksamhetsområde ska se lika ut på alla mottagningar. Tanken är att detta ska utjämna tidigare olikheter mellan de olika nämndområdena. En patient i Dalsland ska få möjlighet till samma behandling som en patient i Göteborg eller vise versa Ungdomsmottagningarna präglas av ett normmedvetet förhållningssätt. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Samtliga Närhälsan ungdomsmottagningar är HBTQ-diplomerade. Resultatet som beskrivs i nämnden Beställarbokslut är ett underlag för att underlätta att styra mot en jämlik hälsa och jämlik vård. Under 2016 och början av 2017 har ett arbete genomförts för att inför framtagandet av nämndens kommande nästa mål och inriktning ta fram behovsanalyser som har sin grund i jämlik hälsa och jämlik vård. - 18 -
Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Bedömd måluppfyllelse: Bra mindre bra Livsvillkor och hälsa Sämre socioekonomiska förutsättningar samvarierar med sämre hälsa. Det senaste resultatet från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (2015) visar på samma mönster. Dålig självskattad hälsa är dubbelt så vanligt i grupper med kort utbildning, bland personer födda utanför Sverige och bland personer med svag ekonomi. Bland den vuxna befolkningen i Fyrbodal anger 71 procent att de upplever sin hälsa som bra. Bland elever i nionde klass uppger 75 procent att de är mycket nöjda eller nöjda med sin hälsa. Motsvarande siffra för elever i gymnasiet år 2 är 73 procent. Andelarna är i nivå med snittet i Västra Götaland. Pojkar och män upplever sin hälsa som bra i högra utsträckning än flickor och kvinnor. Genom samverkansavtalen för gemensamma folkhälsoinsatser med kommunerna i Fyrbodal arbetar nämnden med insatser som syftar att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som ett verktyg i detta arbete. I folkhälsoråden och i de insatser som genomförs läggs fokus på att rikta förebyggande insatser till personer med större risk för ohälsa. Insatser som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan är av särskilt stor vikt, då utbildning är en mycket viktig förutsättning för att leva ett liv i hälsa. Så gott som alla folkhälsoråd har under 2016 genomfört insatser med fokus på stärka ungas förutsättningar för att klara grundskolan med fullständiga betyg. Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet i nämndområdet är dock lägre än genomsnittet i regionen. Trots nämndens arbete visar statistik från skolverket att andelen bara har ökat i sex av nämndens kommuner jämfört med läsåret 2013/14 För elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är andelen med gymnasiebehörighet större än för elever som har föräldrar med en lägre utbildningsnivå. Skillnaden mellan elevgrupperna har dock minskat i fem av nämndens kommuner jämfört med läsåret 2013/2014. I Västra Götaland är det en större andel med svensk bakgrund som har en gymnasiebehörighet jämfört med - 19 -
elever med utländsk bakgrund och denna skillnad har inte minskat jämfört med läsåret 2013/14. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande För att få kunskap om ungas drogvanor och på sikt kunna minska bruket av alkohol, tobak och narkotika har nämnden varit med och delfinansierat den drogvaneundersökning som CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) genomfört under året. Resultatet visar att andelen som konsumerar, samt intensivkonsumerar, alkohol minskar i de flesta kommuner. Andelen som provat narkotika har minskat i de flesta kommuner. Även tobaksbruket har minskat i de flesta kommuner. Föräldrar bjuder dessutom sina barn på alkohol i lägre utsträckning jämfört med 2013. Habilitering och hälsa (H&H) har tagit fram en handlings- och kommunikationsplan för hälsofrämjande arbete. Planen innebär att man ska arbeta hälsofrämjande genom hälsosamtal och anpassa informationsmaterial kring hälsa för sina målgrupper. H&H pilottestar Fysisk aktivitet på recept (FaR) inom Habiliteringen. H&H arbetar med att ta fram en serviceguide inom områdena bemötande, kommunikation, trygghet, delaktighet och tillgänglighet. Styrelsen för beställd primärvård uppger att de följer nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Barnmorskemottagningarna bedriver ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Närhälsans barnmorskemottagningar använder beslutsstödet mot fetma och registrerar BMI vid inskrivningen av gravida. NU-sjukvården redovisar sitt arbete med sjukdomsförebyggande metoder genom att visa hur man i verksamheterna arbeta med rutiner (Audit C) för att uppmärksamma riskbruk av alkohol, med Tobaksstopp inför operation, med FaR samt hur man jobbar med beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma. Förskrivningen av FaR ligger dock på en låg nivå med cirka 300 förskrivna recept. Rehabenheterna inom Vårdval Rehab arbetar med att implementera nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och det ses som ett fortsatt utvecklingsarbete. Alla vårdcentraler har tillgång till personal med utbildning diplomerad rökavvänjare. Eftersom att detta är nytt för 2016 har uppföljningen fokuserat på tillgången och inte vad som producerats, det vill säga hur många patienter som erhållit rökslutarstöd. Förskrivningen av AUDIT följs endast upp kopplat till diagnosgrupper såsom KOL, astma och psykisk ohälsa. Generellt kan sägas att resultat för användandet av AUDIT är lågt och kan förbättras inom de olika kroniska sjukdomsgrupperna. Antal personer som fått FaR förskrivet har minskat med drygt 60 procent jämfört med 2014. Minskningen har framförallt skett inom primärvården och beror troligen på att vårdcentralerna inte längre får extra ersättning för att förskriva FaR. - 20 -
Tandvården har god kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I 0-2 års ålder kallas alla barn för undersökning. Då görs en riskbedömning med indelning i låg, medel och hög risk. De med hög risk får riktad information om bland annat tandhälsa och mat. I skolan ges alla barn och ungdomar information om tobak, alkohol och droger tillsammans med information om tandhälsa och sunda matvanor genom FRAMM-projektet. Västra Götalandsregionen genomför i samverkan med kommuner i regionen en förstudie om förutsättningarna för att starta sprututbyte som en del i en lågtröskelverksamhet riktad till personer som injicerar droger. Våld i nära relation Våld i hemmet får negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa såväl som sociala relationer. Dessutom visar vissa studier en ökad risk för att pojkar blir våldsutövare i vuxenrelationer och att flickor som vuxna själva blir utsatta för våld. 14 procent av eleverna i nionde klass uppger att de har upplevt våld eller hot om våld i sin hemmamiljö en eller flera gånger. Motsvarande siffra för elever i år 2 på gymnasiet är 16 procent. NU-sjukvården har i överenskommelsen haft uppdrag och jobbat i ett särskilt projekt mot våld i nära relationer. En projektledare från kvinnokliniken har arbetat med att implementera rutinen i verksamheten. Rutinen våld i nära relationer har reviderats utifrån den RMR som kom hösten 2015. Arbetet med våld i nära relationer är starkast förankrad inom kvinnosjukvården, barnkliniken samt akutkliniken. Akutmottagningen har tagit fram en lokal rutin om våld i nära relation/barn som far illa. Material av olika slag finns att tillgå samt information på hemsidan. Rutinen att registrera antal samtal om våld är inte implementera ännu. Endast 8 registreringar finns för 2016. Närhälsan arbetar med våldsscreening av gravida kvinnor enligt uppdraget i vårdöverenskommelsen. Resultat för 2016 saknas på grund av byte till nytt journalsystem. Inom Folktandvården har man genomfört basutbildning om våld i nära relationer. Personalen har förutsättningar att upptäcka barn som utsatts för våld. I de fall detta upptäcks ska personalen anmäla. Under 2016 orosanmäldes 49 barn och ungdomar i Fyrbodal (514 i Västra Götaland). Orsaken till orosanmälan kan bland annat vara våld. Inom Folktandvården har insatser gjorts i projektet Tandvård i mångkulturell miljö. Avsikten är att skapa bättre trygghet, förståelse och kunskap i att möta och behandla patienter i ett mångkulturellt samhälle. Folktandvården arbetar aktivt med att minska inomregionala skillnader i tand- och munhälsa. För karies finns tydliga geografiska skillnader, och många äldre riskerar att snabbt få en försämrad tandhälsa. Exempel på områden för att minska skillnaderna är FRAMM och Folktandvårdens medverkan vid familjecentraler. Inom FRAMM ges alla skolbarn insatser i form av framförallt fluorlackning och hälsobudskap om mat och tobak. En utvärdering har gjorts som visar att - 21 -
kariesutvecklingen är 30 procent lägre för ungdomar som fått ta del av FRAMM jämfört med de som inte fått det. Kariesutvecklingen är ännu lägre för ungdomar boende i socioekonomiskt utsatta områden. En ny modell är under införande som ska ersätta vårdgivarna för undersökning och behandling av personer boende i socioekonomiskt utsatta hushåll. Alla barn och ungdomar kommer att få en CNI-tyngd som avgör ersättningen vid klinikbesök. Systemet kommer att prioritera de personer som har störst behov. Dagens system har ett bredare anslag där alla personer boende i ett område får utökad ersättning. Närhälsan har via barnmorskemottagningar ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Närhälsans barnmorskemottagningar använder beslutsstödet mot fetma och registrerar BMI vid inskrivningen av gravida. Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Personer med riskbruk Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Resultaten från folkhälsoenkäten som genomfördes år 2015 tyder på att 14 % av befolkningen i norra nämndområdet har riskabla alkoholvanor. Andelen har minskat något jämfört med år 2011. Tydligast är minskningen i åldersgruppen 16-29 år. Det finns dock en stor spridning mellan kommunerna i området. När det gäller dagligt bruk av tobak är läget år 2015 oförändrat jämfört med 2011 vilket innebär att ca 10 % är dagligrökare. Bland ungdomar minskar andelen som konsumerar och/eller intensivkonsumerar alkohol jämfört med 2013 (CAN). Minskningen är tydligast bland elever i årskurs 9. Det är också mindre vanligt att föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol jämfört med 2013. Andelen ungdomar som röker minskar också i de flesta kommuner. Det gör även andelen som snusar, men inte lika tydligt. Västra Götalandsregionen har antagit regionala riktlinjer för hur man ska införa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården. Riktlinjerna är främst inriktade på alkohol/droger, tobak och övervikt/fetma. Genom strukturerade hälsosamtal, screening av alkoholvanor med hjälp av Audit och FaR kan vården bidra till förbättrade levnadsvanor. Uppföljning av vårdcentralernas insatser på området visar att det är svårt att se att dessa metoder används systematiskt och på ett strukturerat sätt. Alla vårdcentraler har tillgång till personal med utbildning diplomerad rökavvänjare. Eftersom att detta är nytt för 2016 har uppföljningen fokuserat på tillgången och inte vad som producerats, det vill säga hur många patienter som erhållit rökslutarstöd. Inom NU-sjukvården arbetar man med Audit för att uppmärksamma riskbruk av alkohol hos slutenvårdspatienter, exklusive psykiatri och barn. Målet om att 75 procent av avdelningarna ska använda metoden nås. NU-sjukvården arbetar - 22 -
systematiskt med tobaksstopp inför operation och har även blivit ett rökfritt sjukhus. Barnmorskemottagningarna bedriver ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar till målet att minska alkohol- och tobaksanvändning genom arbetet i folkhälsoråden. Alla folkhälsoråden arbetar med alkohol- och drogförebyggande arbete. Många gör insatser för föräldrastöd, minskad langning och för att arrangera drogfria evenemang. Personer med missbruk Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Det har funnits brister kring måluppfyllelsen för personer med missbruk. Under 2016 har flertalet beslut tagits kring arbete som riktar sig till behovsgruppen missbruk. Nämndens uppdrag att följa upp förskrivning av beroendeframkallande läkemedel kommer att ske under 2017. Västra Götalandsregionen har i samverkan med kommuner i regionen genomfört en förstudie om förutsättningarna för att starta sprututbyte som en del i en lågtröskelverksamhet riktad till personer som injicerar droger. Uppdraget var att ta fram ett beslutsunderlag för igångsättning av ett sprututbytesprogram i Västra Götalandsregionen. Detta omfattade att: Ta fram kunskaps- och erfarenhetsunderlag Identifiera strategiska och operativa mål för sprututbytesverksamheten Beskriva hur verksamheten kan utformas och organiseras Utforma plan för implementering i regiondelarna med koppling till de större sjukhusområdena i regionen. Arbetet har två centrala utgångspunkter; att minska förekomsten av blodsmittor och att vara ett led i arbetet för jämlik hälsa. Arbetet med förstudien ska ske i nära samarbete med företrädare för kommunerna, infektionsklinikerna, vuxenpsykiatrin, beroendevården samt med brukarorganisationer och idéburna organisationer. Projektet har genomförts under perioden augusti till december 2016. Arbetet med förstudien har omfattat insamling och analys av material regionalt, nationellt och delvis internationellt. Rapporten vilar vidare på intervjuer som genomförts med företrädare för hälso- och sjukvården, den kommunala beroendevården, polisen samt frivilliga organisationer och brukare inom Västra Götalandsregionen. En särskild workshop rörande förstudien kommer att genomföras vintern 2017. Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal har gett uppdrag åt beredning psykiatri och missbruk att utse arbetsgrupp för att under 2017 ta fram förslag till en Tillnyktringsenhet i Fyrbodal. Arbetet innefattar även att ge ett förslag med en preliminär kostnadsuppskattning och förslag på finansiering. Arbetsgruppen ska i uppdraget särskilja de olika huvudmännens ansvar för en tillnyktringsenhet - 23 -
Norra hälso- och sjukvårdsnämnden avser att tillsammans med kommunförbundet Fyrbodal under 2017 genomföra en förstudie för att kartläggande men också ge förslag på hur en bättre samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregionen kan resultera i ett bättre stöd för ungdomar med missbruk och beroende. Förstudien ska: Ge en uppfattning om omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem i Fyrbodal Beskriva tillgång och inriktning på dagens stöd och vård till gruppen Ge exempel på hur en bättre integrerad beroendeverksamhet kan utformas. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Det pågår mycket arbete som riktar sig till behovsgruppen äldre. Trots krav i VGPrimärvård finns det fortfarande vårdcentraler som inte når tillfredställande resultat för denna grupp. Detta samt det faktum att vårdkedjan från länssjukvård och primärvård inte fungerar tillräckligt bra, medför att bedömningen av måluppfyllelsen blir MINDRE BRA. En förutsättning för god vård för de mest sjuka äldre är att vårdkedjan mellan primärvård, länssjukvård och kommun fungerar tillfredställande. I Norra nämndens område är det Vårdsamverkan Fyrbodal som är arenan för samverkan mellan kommunerna, länssjukvård och primärvård. Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en ny samverkansorganisation. Lokala samverkansgrupper (en per kommun) hanterar nu de frågor som tidigare diskuterades i de större närsjukvårdsgrupperna. Vid uppföljningen av vårdcentralerna har många verksamhetschefer tagit upp svårigheter med informationsöverföring och uppdaterade läkemedelslistor i samband med att patienter skrivs ut från länssjukvården. Vårdcentralerna uppmanas att ta upp frågan i de lokala närsjukvårdsgrupperna. Arbetet i Vårdsamverkan Fyrbodal har också mynnat ut i ett mobilt team i Uddevalla kommun. Under våren 2015 ansökte Vårdsamverkan Fyrbodal om medel för närsjukvårdsutveckling till Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade 2015 beslut om ekonomiskt stöd till ett mobilt vårdteam i Uddevalla. Det mobila vårdteamet har skapats gemensamt av majoriteten av vårdcentralerna i Uddevalla, NU-sjukvården samt Uddevalla kommun. Teamet består av läkare, sjuksköterska och undersköterska. Teamet riktar in sig på patienter med stort vårdbehov som besöker många olika vårdinrättningar. Syftet är att hembesök hos denna patientgrupp ökar tryggheten och närheten till vården. De får också bättre kontinuitet i sina vårdkontakter. En projektledare har tillsatts för att undersöka möjligheten att införa mobila team även i Vänersborg och Trollhättan. Lägg till om Orust och övr området I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område når 6 vårdcentraler inte upp till 40 % läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre, vilket medför att de inte får ta del av målrelaterad ersättning. En stor variation mellan olika vårdcentraler gör dock att nämnden gett i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning. Vårdcentralerna uppmanas att förbättra detta. - 24 -
Generellt har vårdcentraler med ansvar för läkarmedverkan på många platser i särskilda boenden en högre andel hembesök än de som inte har ansvar för så många platser. I de fall vårdcentraler redovisar en låg andel hembesök i förhållande till sitt ansvar för SÄBO-platser, har de uppmanats att förbättra detta. I ett längre perspektiv pågår mycket arbete inom Västra Götalandsregionen för att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Från årsskiftet 2016/2017 ska vårdcentraler exempelvis erbjuda kontaktsjuksköterska till multisjuka äldre, i syfte att förbättra vården för denna grupp. De mest sjuka äldre/multisjuka äldre är grupp som prioriteras politiskt och sannolikt kommer fler förändringar att föreslås och genomföras de närmaste åren. Barn och unga Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Barn och ungas behov och rättigheter En utgångspunkt i avtalen gällande beställd primärvård, NU-sjukvården, Habilitering & hälsa, Hälsokällan, tandvård och centralt barnhälsovårdsteam är att FN:s konvention om barnets bästa ska implementeras och genomsyra verksamheten. Uppföljning visar att detta sker i varierande utsträckning och att det ofta brister. Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa Vid misstanke om barn som far illa ska anställda inom hälso- och sjukvården genast anmäla till socialtjänsten i den kommun som barnet bor. Personal inom tandvården är utbildade i att kunna upptäcka tecken på att barnet varit utsatt för våld. Sådana förhållanden ska rapporteras. Frågan om vårdgivare har rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa följs inte upp i nämndens avtal. Uppföljning från Centrala barnhälsovårdsteamet visar dock att antal anmälningsärenden till socialtjänst ha rökat med cirka 25 procent jämfört med 2014. Detta till följd av ett aktivt arbete med att öka medvetenheten och därmed anmälningarna, som legat relativt lågt. Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0-2 årsåldern har man kunnat rikta insatserna till de som verkligen behöver dem. Arbetssättet är nytt och har genomförts i hela regionen. Erfarenheterna är goda inte minst för de familjer som är socioekonomiskt utsatta. Verksamheten ingår i FRAMM (Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser: Fluor Råd Arena Motivation Mat). Normalt görs denna av en tandsköterska eller tandhygienist och sker i praktiken när barnet är 12-15 månader. Budskapet är dels att få till stånd goda tandborstrutiner dels att skapa förståelse för sunda levnadsvanor. Barnet med vårdnadshavare kallas individuellt till klinik. Vid uteblivande skickas en påminnelse. En särskild rutin för ej avhörda barn eller vårdnadshavare (EAB) är framtagen. Folktandvården har under 2016 genomfört 39 214 MHB (munhälsobedömningar), med en täckningsgrad av 97 procent. Antalet EAB i målgruppen är 1 923 barn, motsvarande 4,8 procent. MHB vid 1 resp 2 år 2016 HSN-område Antal barn Antal MHB Täckningsgrad, MHB/barn, proc EAB EAB/barn, proc - 25 -