Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 mars 2017

Transkript

1 1 (4) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 mars 2017 Plats: Bohusgården, Nordens väg 6, Uddevalla Tid: Kl. 11:00-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Ben Norman, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Beställarbokslut för norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Diarienummer HSNN Vårdcentralernas redovisning av användandet av flyktingmedel Diarienummer HSNN Uppdrag utredning av ambulanssjukvården i Fyrbodal Diarienummer HSNN Godkännande om ändrade ägarförhållanden för Motionspalatset i Vänersborg AB Diarienummer HSNN Överenskommelse 2017 för insatser inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen av primärvården Diarienummer HSNN Beslutsärenden informationen antecknas 6. Norra nämndens invånares konsumtion och ersättningsnivåer, i förhållande till de andra hälso- och sjukvårdsnämnderna, inom Habilitering & Hälsa. Diarienummer HSNN Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

2 Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) 7. Förändrad tidplan för vårdöverenskommelseprocessen Diarienummer HSNN Rapport från Koncernkontoret 9. Information från presidiet 10. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare från hälsopolitiska råden, medborgardialoger, samordningsförbunden samt deltagande på kurser och konferenser 11. Övriga frågor Delegeringsärenden 1. Intresseanmälan att ta del av de extra folkhälsomedlen för familjecentralen i Uddevalla, medel till matkonsulent Diarienummer HSNN Intresseanmälan att ta del av de extra folkhälsomedlen för familjecentralen i Uddevalla - medel till fortbildning Diarienummer HSNN Intresseanmälan att ta del av de extra folkhälsomedlen för Åmåls kommun Diarienummer HSNN Intresseanmälan att ta del av de extra folkhälsomedlen för Vänersborgs kommun Diarienummer HSNN Tilldelningsbeslut angående försäljning av ersättningsetablering enligt lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi gällande Valentijn Schneider, vårdgivarkod 3311 Diarienummer HSNN Förändrad förteckning över behöriga attestanter från Diarienummer HSNN Anmälningsärenden 1. Protokoll från folkhälsorådet i Strömstads kommun Diarienummer HSNN Protokoll från folkhälsorådet i Tanums kommun Diarienummer HSNN Verkställighetsbeslut - Signering av delegeringsprotokoll, verkställighetsbeslut och uppdragshandlingar Diarienummer HSNN Väntetids och tillgänglighetsrapport 2017:01 Diarienummer HSNN

3 Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) 5. Protokollsutdrag regionstyrelsen, Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför mandatperioden uppdragshandling Diarienummer HSNN Protokoll från hälsopolitiska rådet i Uddevalla kommun Diarienummer HSNN Protokollsutdrag styrelsen för NU-sjukvården, Förlängning av utökat uppdrag single responder i Strömstad/Tanum Diarienummer HSNN Skrivelse om tillgång till bassäng på Dalslands sjukhus för Närhälsans patienter Diarienummer HSNN Protokollsutdrag kommunstyrelsen Dals-Ed, Ungdomsmottagning i Dals-Ed mellan Dals-Eds kommun och norra hälsooch sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNN Protokollsutdrag socialnämnden Uddevalla kommun, Förlängning av samverkansavtal för ungdomsmottagning mellan Uddevalla kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Diarienummer HSNN Protokoll från hälsorådet i Sotenäs kommun Diarienummer HSNN Protokoll från rådet för hälsa och social hållbarhet i Vänersborgs kommun Diarienummer HSNN Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HSNN Rutin med tillämpningsanvisningar för hantering av ersättning från hälsooch sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HSNN Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNN Ulrik Hammar (L) Ordförande

4 Föredragningslista från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, (4) Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carina Hansson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beställarbokslut för norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer Beställarbokslut Sammanfattning av ärendet Norra Hälso- och sjukvårdsnämndens Beställarbokslut är en redogörelse för det samlade resultatet för Beställarbokslutet består av två delar: Del ett följer upp nämndens mål och inriktning och drar slutsatser i form av bedömd måluppfyllelse. Del två följer upp följsamheten hos nämndens avtalsparter, i förhållande till de avtal/kontrakt och överenskommelser, som nämnden träffat Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Bilaga Beställarbokslut 2016 Besluten skickas till Carina Hansson, carina.hansson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

6 BESTÄLLARBOKSLUT 2016 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

7 - 2 -

8 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget. Sjukvården ges till den men störst behov först. Den ska vara jämlik, jämställd och likvärdig. Beställarbokslut syftar till belysa i vilken utsträckning norra hälso-och sjukvårdsnämnden nått regionfullmäktiges och sina egna mål under Beställarbokslutet innehåller också en del som redovisar nämndens bedömning av följsamheten till ingångna avtal och överenskommelser

9 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter... 5 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 5 Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas... 6 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelse Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges.. 22 NU-sjukvården SU riks och regionvård Praktikertjänst närsjukhus Capio Psykiatri... Fel! Bokmärket är inte definierat. Evidens psykiatri... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tandvård Vårdval Primärvård Vårdval Rehab Habilitering och Hälsa Beställd primärvård Vårdgivare på samverkansavtal ( Taxa) Övriga avtal Avtal/projekt finansierade med statsbidrag

10 Må luppfyllelse En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Bedömd måluppfyllelse: mindre bra Enligt Krav- och kvalitetsbok 2016 ska vårdcentraler inom VG Primärvård tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. I 2016-års uppföljning framgår att alla utom en vårdcentral i norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område uppfyller detta krav. Flera vårdcentraler har påtalat problem med att rekrytera psykolog eller motsvarande. Några som tillhandahåller psykolog uppger ändå att behovet inte tillgodoses fullt ut på grund av svårigheten att rekrytera. I uppföljningen 2016 har påtalats att barn och unga 0-17 år inte har samma tillgång till psykologsamtal som vuxna och att vårdcentralernas psykologer i många fall saknar barnkompetens. Uppdraget inom VG Primärvård omfattar psykologsamtal för åldersgruppen barn och unga 0-17 år. För att förbättra måluppfyllelsen är lämpliga åtgärder inför kommande år är att fastställa riktlinjer för tjänstgöringsgrad per antal listade samt kompetensutveckling för all personal. Statliga medel riktat till ungdomsmottagningar för att motverka psykisk ohälsa har förstärkt insatser för ökad tillgänglighet samt ökad kvalitet och kompetens om psykisk ohälsa bland unga på ungdomsmottagningar i länet. Det har skett genom bland annat breddinförande av telefonsystemet Call me, utveckling av kvalitetsledningssystem gällande psykisk hälsa, implementering av utvärderingsinstrumentet Core net för samtalspersonal samt utbildning inom ACT gruppterapi

11 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Bedömd måluppfyllelse: bra-mindre bra Har tillgängligheten till barn- oh ungdomspsykiatrin förbättras under 2016? Svaret beror på vilka parametrar man väljer. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin är god om man betänker att 50 % av alla remisser är egenremisser, ett telefonsamtal eller ett brev räcker för att få ett besök. Det kan tolkas som ett underbetyg till första linjens förmåga att möta barn- och ungdomar med psykisk ohälsa eller kanske den kultur som finns i regionen. Många samtal/brev/remisser handlar, enligt uppgift, om neuropsykiatriska störningar. År 2014 kom en regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga Riktlinjen innebar en förskjutning av gränsdragningen mellan barnoch ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa (> 6år) barn med autismspektrumstörningar. Konsekvensen av denna reform är inte fullt utredd eller analyserad. Har reformen minskat tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin för andra? Hur väl NU-sjukvårdens sex barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar kan uppfylla vårdgarantins, 30 dagar till ett första besök, följs upp. Tillgängligheten till ett förstabesök ligger för närvarande på 76 %. Tillgången till fördjupad utredning och behandling ligger på 48 respektive 22 % inom 30 dagar. Detta kan tyckas vara en dålig tillgänglighet men i ett regionperspektiv ligger NUsjukvården inte sämst till. I huvudsak beror tillgänglighetsproblematiken på brist på personal. Genomförandet av den regionala utvecklingsplanen kan förhoppningsvis förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Bedömd måluppfyllelse; Mindre bra Måluppfyllelsen till vårdgarantin vad gäller länssjukvård bedöms som oförändrad/bra till första besök. Till operation/behandling mindre bra. Enligt regionens väntetidsredovisning väntar drygt personer på att få ett förstabesök till NU-sjukvården i december Det är personer fler än förra året vid samma tid. I procent angivet är tillgängligheten till förstabesök dock oförändrad i december 2016, 79 procent får ett nybesök inom 90 dagar. Måluppfyllelsegraden till vårdgarantin för första besök är i nivå med rikets måluppfyllelsegrad och högre än motsvarande värde för hela VGR. NU-sjukvården har högst måluppfyllelsegrad för vårdgarantin för första besök till Hud (99 %) och lägst mätvärde har ortopedi och ögon (76 %). NU-sjukvården rapporterar att inflödet av remisser är knappt två procent lägre än förra året

12 Enligt regionens väntetidsredovisning väntar cirka personer på ett förstabesök till Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal i december Tillgängligheten är i stort sett 100 procent till 90 dagar. NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på första besök jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec Enligt regionens väntetidsredovisning väntar drygt personer på att få en operation/ åtgärd på NU-sjukvården i december. Tillgängligheten mäts till olika ingrepp. Tillgängligheten till 90 dagar ligger på 63 % vilket är en lägre siffra än för ett år sedan och klart lägre än för både Riket och VGR. Tillgängligheten har sjunkit och kan vara en effekt av den producerade volymen gått ned jämfört med Det är problem inom ortopedi, kirurgi, ögon, gynekologi och ÖNH. NU: Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på åtgärdsstart jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården NU-sjukvården har inte kommit särskilt långt med att utveckla ett personcentrerat arbetssätt. NU-sjukvården redovisar att man deltar i regionala projekt med förändringsledare och tre pilotavdelningar. Man har under 2016 genomfört utbildningar om personcentrerat arbetssätt, genomfört patientenkäter, pilottester med ändrat arbetssätt på rond, mm. Inom psykiatrin förefaller NU-sjukvården ha kommit längre med personcentrerat arbetssätt. Man redovisar att man kommit igång med ett brukarråd. Brukarrådet - 7 -

13 konsulteras i utvecklingsfrågor som: bygge av psykiatrihus, arbete med suicidprevention, arbete med patienter som har många slutenvårdstillfällen. NU-sjukvården somatiska mottagningar är anslutna till MINA Vårdkontakter. Anslutning av de psykiatriska mottagningarna till MINA Vårdkontakter pågår. Befolkningens förtroende för sjukhus Habilitering&Hälsa (H&H) samarbetar i samordnad individuell vårdplan, SIP och tidiga insatser i samverkan med kommunerna vid intensivinlärning (behandlingsmetod för barn med autismdiagnos). H&H samarbetar regelbundet med brukarorganisationerna Inom hörselrehabiliteringsverksamheten för vuxna ligger resultatet för patientupplevd kvalitet över genomsnittet för riket. Svarsfrekvens 74,5 %. För barn är resultatet över genomsnittet för riket vad avser patientupplevd kvalitet. Svarsfrekvens 40;3 % Inom habiliteringsverksamheterna för både barn och vuxna har Habilitering & hälsa sämre resultat än riket på frågan om patientens möjligheter att själva boka/styra sin tid. Insatser behöver göras inom detta område. De områden där habiliteringen fått sämre resultat är information, upplevd nytta, tillgänglighet och samverkan. Svarsfrekvens vuxna 45 %, barn och unga 50 %. Habiliteringen har goda siffror på bemötande både hos barn och vuxna. Inom habiliteringens synverksamhet är resultaten goda för patientupplevd kvalitet. Sämre resultat på frågan om patienten upplever att de har fått god/tillräcklig information om sin funktionsnedsättning. Tolkverksamheten ligger på genomsnitt på patientupplevd kvalitet, med fokus på bemötandefrågor. För Vårdval Rehab har ingen patientenkätundersökning genomförts under 2016, nästa undersökning görs Införande av 1177/e-tjänster pågår, alla vårdgivare inom Vårdval Rehab kommer att ha det under

14 Inom Närhälsans arbete med personcentrerad vård pågår det ett 30-tal olika projekt i hela organisationen med syfte att framförallt stärka arbetssättet med invånarna och stärka patientens ställning. Vården inom Närhälsans verksamheter (beställd primv) ska ges med respekt för varje individs behov och förutsättningar. Arbetet med personcentrerad vård inom Närhälsan har startat med pilotprojekt på tre enheter hösten 2016 och kommer att utvärderas under Nationell patientenkät, läkarbesök i primärvård Mätning 2015 vid samtliga vårdcentraler. Svarsfrekvens 40 %. Patienterna är minst nöjda med Kontinuitet och koordinering : Genomsnitt i riket: 69 % Genomsnitt i Västra Götaland: 64 % Lägst andel: Östra HSN 59 % Högst andel: Norra HSN 67 % Lägst andel nöjda patienter i Östra HSN, oavsett dimension Förbättra akutkedjan Bedömd måluppfyllelse: Bra mindre bra I Fyrbodal finns Samverkande sjukvård, ett samverkansprojekt mellan MÄVA (NUsjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning), kommunernas hemsjukvård, vårdcentraler, ambulanssjukvården, SOS Alarm, 1177-Vårdguiden och mobila vårdteamet i Uddevalla. Avsikten är att förbättra och utveckla samverkan i sjukvården, för att skapa ökad trygghet och tillgänglighet för invånarna och utnyttja - 9 -

15 tillgängliga resurser på bästa sätt. En effekt av samverkan kan vara att minska antalet onödiga besök på akutmottagningen. Exempel på samverkansformer kan vara att ambulansen blir kallad till en adress och bedömer att patienten kan vara kvar i hemmet men i behov av uppföljning. Ambulansen kan då ge i uppdrag till sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård att åka hem till patienten för ett uppföljningsbesök. Det skapar trygghet. Vårdcentral har kunnat ge sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård i uppdrag att göra uppföljningsbesök hemma hos patienten då man på vårdcentralen bedömt att patienten inte är i behov av att uppsöka akutsjukvård men behöver följas upp innan vårdcentralen öppnar igen nästkommande dag. En läkare på en vårdcentral kan behöva ett EKG på en patient som befinner sig i hemmet. Kontakt kan då tas med sjuksköterska i ambulans som åker hem till patienten, tar EKG och skickar till läkaren på vårdcentralen. Genom Samverkande sjukvård kan även patienter läggas in direkt på MÄVA om sjuksköterska i ambulans, tillsammans med MÄVA-personalen gör bedömningen att patienten uppfyller kriterierna. Samverkande sjukvård har totalt uppdrag gjorts under 2016 i de åtta* kommuner som fullt ut är med, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Mellerud, Lilla Edet, Färgelanda och Åmål.(*lilla Edet räknas in) Uppdragen till mobila vårdteamet i Uddevalla kommer från vårdcentralerna, hemsjukvården, hemtjänsten, biståndshandläggare, ambulansen, akuten, MÄVA eller 1177 Vårdguiden. Mobila vårdteamet arbetar på dagtid. Totalt träffade mobila vårdteamet patienter under Uppdraget gäller alla patienter över 18 år men 92 % av patienterna var över 65 (25 % hade hemsjukvård). Efter ett hembesök från Mobila vårdteamet kan 88 % stanna kvar hemma. 8 % åkte vidare till akuten, 3 % lades in direkt på MÄVA och 1 % fick akut korttidsplats. Mobila vårdteamet har identifierat ett flertal sköra patienter utan hemsjukvård och ombesörjt att de fått kommunala insatser. Antalet besök på akutmottagningen har minskat, en trend som NU-sjukvården är ensam om i regionen. Vi vågar påstå att den samverkan som finns har bidragit till att antalet besök på akutmottagningen NU-sjukvården har minskat. Nämndens mål vad gäller mottagande, bemötande och service på akutmottagningen har inte följts upp under året. Vad gäller väntetider på akutmottagningen är det regionala målet att 90 procent av patienterna ska ha lämnat akutmottagningen inom 4 timmar. NU-sjukvården kan inte hålla uppsatta mål, genomloppstiden har tvärtom blivit längre. Mer än var tredje patient är på akuten längre än fyra timmar trots särskild uppmärksamhet i frågan, trots ekonomiska satsningar med 24 mnkr under NU-sjukvården menar att arbetet är långsiktigt, att man satsat stort på akutläkare och de är fortfarande i en utbildningsfas och därför kommer resultaten att visas först Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna medverka till en väl samordnad vårdprocess. I 2016-års uppföljning har inga ingående frågor ställts om detta. Uppföljningen har inriktat sig på den nya samverkansorganiseringen. Verksamhetscheferna på vårdcentralerna har över lag uttryckte sig positivt till den

16 nya organiseringen i Fyrbodal samt att den kan främja en bättre vårdövergång mellan vårdgivare. Många verksamhetschefer har dock uttryckt oro över svårigheter med informationsöverföring mellan länssjukvård och primärvård när patienter skrivs ut. Några kliniker inom NU-sjukvården har pekats ut som särskilt svåra att få epikriser och medicinlistor från, vilket i vissa fall leder till patientrisker. Inom området finns en stor förbättringspotential. Lämpliga åtgärder är att inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal arbeta med förbättrad informationsöverföring. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelse Minska antalet vård-skador och antalet vårdrelaterade infektioner Bedömd måluppfyllelse NU-sjukvården: mindre bra Undvikbara skador (vårdskador) uppkommer i samband med cirka 5 och 10 procent av alla slutenvårdstillfällen inom den somatiska vården. I VGR används ett flertal mätmetoder för att följa andelen vårdskador och vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultaten ska ligga till grund för det fortsatta arbetet för att minska vårdskador och infektioner. Mätresultaten vad gäller NU-sjukvården visar att man inte når regionens mål och har haft svårt att göra det trots mätningar och insatser. Sammanfattningsvis kan man inte mäta sig till en renare och säkrare vårdmiljö. En mätmetod är Infektionsverktyget som innebär att varje gång en läkare ordinerar antibiotika måste vederbörande besvara frågan om antibiotikan ska behandla en vårdrelaterad infektion eller inte. Enligt infektionsverktyget ligger andelen VRI på NU-sjukvården inom målnivån under 6 % för VGR men kvaliteten på registreringarna är tveksam, Journalgranskning som är en annan mätmetod visar på en stigande trend av vårdrelaterade infektioner. En liknande utveckling ses för resultaten från genomförda punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Andel VRI var vid mätningen ,3% vilket är klart över regionens mål (< 6 %). Trycksårsbedömningar. fallriskbedömning samt följsamhet till basala hygien- och klädregler följs månadsvis i NU-sjukvården. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är hög och stabil över åren 96 % för klädrutiner, 89 % för hygienrutiner och tyder på att personalen klär sig och agerar på rätt sätt. Riskbedömning för trycksår har genomförts till 78 % (måltal 95 %) fallriskbedömning 72 % (måltal 95 %). Mätningen står för att personal på sjukhuset gör riskbedömningar för fall eller trycksår för riskgrupper och genomför åtgärder om man bedömer att det finns risk. Vid punktprevalensmätning av andelen trycksår (man går helt enkelt runt på sjukhuset och bedömer vilka patienter som har begynnande problem (grad 1) och vilka som har utvecklade (grad 3-4) trycksår)

17 antal 2016 fann man att 18 % av alla inneliggande patienter den dagen hade någon form av trycksår, 69 % av trycksåren var av grad 1. Det kan bero på en ökad kunskap hos bedömare men även att tilltron till trycksårsförebyggande madrasser är för hög. Vad som vid en närmare analys kan ses är att trycksår förekommer i nästan lika stort antal i gruppen patienter som inte bedömts som risk. Kanske borde alla patienter betraktas som risk. Att ligga på sjukhus är alltså en uppenbar risk för att utveckla en vårdrelaterad infektion eller få en vårdskada. Överbeläggningar kan också vara en grogrund för infektioner. Antalet disponibla vårdplatser har minskat från med fem procent inom NU-sjukvården. Initiativet Inga överbeläggningar gav under hösten en lägre beläggningsgrad även om statistiken för helåret visar en beläggningsgrad på 96 %. Det är en stor utmaning av minska antalet inläggning. Inte sällan krävs ett förändrat arbetssätt och ett annat sätt att tänka. NU-sjukvården arbetar med många insatser som syftar till att minska inskrivningar och korta vårdtider, så att patienterna inte behöver vara mer på sjukhuset än nödvändigt. NU-sjukvården fick under 2015 sämst poäng vad gällde bedömd renhet av patienter i SKL:s mätning. Arbete pågår med att införa VGR:s nya städrutiner som beräknas vara implementerade under hösten Kvaliteten för sjukhusen i Västra Götaland Andelen indikatorer som 2016 når mål (gröna) varierar mellan 59 och 88 % för de olika sjukhusen. Sammantaget för samtliga sjukhus var andelen gröna indikatorer ungefär på samma nivå 2016 som Däremot har kvaliteten försämrats såtillvida att fler indikatorer som nästan når mål förskjutits mot att inte nå mål. Skillnaden är statistiskt säker Resultat Kvartalen helår inkl 3:e kvartalet 2016 Gröna: Når målnivån Gula: Når nästan målnivån

18 Procent Röda: Når ej målnivån Habilitering & Hälsa rapporterar avvikelser i MedControl, Två avvikelsesamordnare som sammanställer och följer upp vårdskador är tillsatta. Under 2016 har varit fokus på basal vårdhygien. Inga vårdskador är rapporterade för Uppföljning har skett under 2016 av i vilken utsträckning vårdcentralerna inom VG Primärvård har kvalitetsledningssystem och att man arbetar systematiskt med avvikelsehantering där även vårdskador ska rapporteras. Bedömningen är att vårdcentralerna arbetar bra med detta. Kvaliteten i primärvården i Västra Götaland är enligt MUNIN (system för redovisning av uppföljning) jämlik, dvs. ingen statistiskt säker skillnad mellan de olika HSN-områdena i andelen indikatorer som är som VGR-genomsnittet eller bättre. Däremot finns betydande skillnader inom varje HSN, särskilt då man ser till enskilda indikatorer Resultat indikatorer i Munin Norra Västra Gbg Södra Östra Gröna: Som VG-genomsnitt eller bättre Röda: Sämre än VG-genomsnitt Målet om bättre kvalitet än genomsnittet i riket ingår i beställningen till Närhälsan och innebär att vården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet. Ex på detta är att mödrahälsovården rapporterar till det nationella kvalitetsregistret och sedan analyserar resultat för sina verksamheter. Den centrala barnhälsovården samlar in och bearbetar hälsodata från BVC. Återkopplingen sker sedan till vårdcentralerna vilket förväntas leda till ett förbättrat resultat. Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning Bedömd måluppfyllelse NU-sjukvården: mindre bra

19 % DDD Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat jämfört med föregående år, men Västra Götalandsregionen är fortfarande det landsting som har högst andel äldre med olämpliga läkemedel (data från 2014). Inom regionen har Västra nämnden högst andel olämpliga läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016). Olämpliga läkemedel DDD per 100 listade individer 75 år och äldre som besökt enheten (november 2016) Västra Göteborg Norra Östra Södra Västra Götalandsregionen har näst högst användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre (75 år och äldre) i landet (data från 2014). Detta är dock en minskning från föregående år. Inom regionen har Västra nämnden högst andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel mätt i andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (data från november 2016). Antiinflammatoriska läkemedel Andel DDD av samtliga DDD i åldersgruppen 75 år och äldre (november 2016) 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Västra Norra Göteborg Östra Södra Antipsykotiska läkemedel Andelen äldre (75 år och äldre) som använder antipsykotiska läkemedel är över riskgenomsnittet (tredje högst i landet) Inom regionen har Göteborg högst andel antipsykotiska läkemedel till äldre mätt i antalet DDD per 100 listade individer som besökt enheten (data från november 2016)

20 DDD Antipsykotiska läkemedel Antal DDD per 100 listade 75 år och äldre (november 2016) Göteborg Västra Norra Östra Södra NU-sjukvården redovisar till nämnden rutiner för en säkrare läkemedelsbehandling sedan några år tillbaka. De flesta avvikelser från kommuner och primärvård handlar om läkemedelsfel vid utskrivningar. Fokus var under 2016 därför att säkra utskrivningsrutiner så patienten får en säker hemgång. För att leva upp till kraven som ställs i den regionala medicinska riktlinjen Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från akutmottagning har NU-sjukvården tillsammans med primärvården i Fyrbodal format rutiner som innefattar utskrivningsmeddelande till patient med information och en läkemedelsberättelse. Andel läkemedelsberättelser NU-sjukvården 2016: Somatiska vårdavdelningar 56 %, vuxenpsykiatriska avdelningar 18 % och barnpsykiatriska avdelningar 45 % Enligt Habilitering & Hälsa följer habiliteringen de riktlinjer som finns och förskriver enligt rekommendation. Ex på aktiviteter: Kontinuerlig dialog med förskrivare samt läkare och sjuksköterska. Där det inte finns läkare på BoU följer sjuksköterskan de rutiner och riktlinjer som finns. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna genomföra årliga fördjupade läkemedelsgenomgångar enlig regionala medicinska riktlinjer, för patienter som är 75 år eller äldre. Detta följs upp årligen. Över lag ligger resultaten i norra Hälsooch sjukvårdsnämndens område över genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Spridningen ligger mellan 16 % - 85 % av andelen listade individer över 75 år där läkemedelsgenomgång har genomförts. Koncernkontoret har särskilt påtalat vikten av förbättring för de vårdcentraler (Närhälsan Lysekil, Vårdcentralen Silentzvägen, Capio vårdcentral Orust, Närhälsan Kungshamn, Balderkliniken, Närhälsan Mellerud) som ligger under ersättningsgränsen på 40 %. I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område har förskrivningen av olämpliga läkemedel för äldre minskat. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna genomföra årliga fördjupade läkemedelsgenomgångar enlig regionala medicinska riktlinjer, för patienter som är 75 år eller äldre. Detta följs upp årligen. Över lag ligger resultaten i norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område över genomsnittet i Västra Götalandsregionen. En stor variation gör dock att nämnden gett i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Bedömd måluppfyllelse: bra - mindre bra

21 Oplanerad återinskrivning i sluten vård Avser utvalda sjukdomstillstånd - diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, UVI, akut tubulo-interstitiell nefrit, cystit opec, fraktur på lårbenshals/höft, förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Efter 2013 har det skett en minskning i regionen som helhet och minskningen ses för de flesta förvaltningar. År 2015 minskning på samtliga förvaltningar utom Alingsås och NU. Alingsås och Kungälv har minst antal vårdtillfällen och därmed störst risk för slumpmässig variation. 14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndområden senaste åren NU-sjukvården redovisar till nämnden rutiner för en säkrare läkemedelsbehandling sedan några år tillbaka. De flesta avvikelser från kommuner och primärvård handlar om läkemedelsfel vid utskrivningar. Fokus var under 2016 därför att säkra utskrivningsrutiner så patienten får en säker hemgång. För att leva upp till kraven som ställs i den regionala medicinska riktlinjen Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från akutmottagning har NU-sjukvården tillsammans med primärvården i Fyrbodal format rutiner som innefattar utskrivningsmeddelande till patient med information och en läkemedelsberättelse. Andel läkemedelsberättelser

22 NU-sjukvården 2016: Somatiska vårdavdelningar 56 %, vuxenpsykiatriska avdelningar 18 % och barnpsykiatriska avdelningar 45 % Patientens ställning inom hälso-och sjukvården ska stärkas Bedömd måluppfyllelse: mindre bra Samordnad individuell plan (SIP) används i väldigt liten omfattning inom VG Primärvård. I närområdesplanerna ska vårdcentralerna redovisa vilka samverkanforum de deltar i. Många vårdcentraler har påtalat svårigheter med att hinna med alla olika samverkanforum de åläggs att vara med i, vilket försämrar närvaro och kvalitet. I uppföljningen 2016 har Koncernkontoret frågat i vilken utsträckning vårdcentralerna deltar i samordningsförbunden. Majoriteten av vårdcentralerna uppger att de deltar vid behov och att det då ofta är rehabkoordinatorn som är med på mötena. Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. Verksamheterna inom beställ primärvård samverkar med vårdgrannar som vårdcentraler, specialiserad vård och kommuner. Konkreta exempel är samverkan genom ungdomsmottagningar och familjecentraler där ungdomar/ barn och föräldrar står i fokus. H&H har under 2016 påbörjat ett arbete med att se över sina interna processer och väntetider. Syftet är att förbättra kvalitet och tillgängligheten för patienten även efter att behandling är påbörjad. Samverkansarenan är Vårdsamverkan Fyrbodal skedde en omstrukturering av samverkansarenorna och vi gick från att ha haft fem närsjukvårdsgrupper (där samtliga parter ingått), att gå till en närsjukvårdsgrupp i varje kommun (där kommun, regional primärvård, offentlig/privat ingår och där den somatiska specialistvården adjungerades vid behov. Beredningsgrupperna Information/kommunikation och Psykiatri/missbruk/beroende kvarstod och det bildades en ny ledningsgrupp för Barn och unga(dessa tre arenor har representanter för alla ingående parter) Samverkan rör bl a Information och kommunikation, Äldre, Psykiatri och missbruk/beroende samt Barn och unga 2016 utökades uppdraget för Vårdsamverkan Fyrbodal att även gälla barn och unga. Frågorna runt barn och unga skall ha ett främjande och förebyggande fokus men inbegriper även frågor som rör barn med sammansatt behov av stöd och insatser. Ledningsgruppen barn och unga i Vårdsamverkan har under året arbetat med att enas om vilka frågor som ska prioriteras och arbetas med inom ramen för Vårdsamverkan

23 Presidiet i nämnden lägger stor vikt vid att träffa samtliga kommuner inom nämndens område, två gånger per år (höst och vår). På dessa dialogmöten diskuteras frågor som främst rör samverkan/samarbete och gränssnittsfrågor samt frågor av särskild vikt mellan kommun och regionen. Frågor som diskuteras är bl a, familjecentraler, ungdomsmottagningar/ungdomscentraler, avtal om samverkande hälso- och sjukvård, jourcentraler, ambulansverksamheten, utskrivningsklara från sjukhuset, vårdcentralernas stöd till den kommunala hälso- och sjukvården, läkemedelsgenomgångar, specialistvården på närsjukhusen i Bäckefors, Strömstad och Lysekil, flyktingsituationen Presidiet upplever ett gott samarbetsklimat och vilja att samverka från samtliga kommuner. Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Vård på lika villkor Bedömd måluppfyllelse: mindre bra De flesta vårdcentraler i norra Hälso- och sjukvårdsnämnder deltar i programmet En förälder blir till, i syfte att verka för ett jämställt föräldraskap. Endast ett fåtal vårdcentraler är HBTQ-diplomerade. H&H är en förvaltning för hela VGR. Indelningen i 4 olika verksamhetsområden innebär att all vård inom varje verksamhetsområde ska se lika ut på alla mottagningar. Tanken är att detta ska utjämna tidigare olikheter mellan de olika nämndområdena. En patient i Dalsland ska få möjlighet till samma behandling som en patient i Göteborg eller vise versa Ungdomsmottagningarna präglas av ett normmedvetet förhållningssätt. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Samtliga Närhälsan ungdomsmottagningar är HBTQ-diplomerade. Resultatet som beskrivs i nämnden Beställarbokslut är ett underlag för att underlätta att styra mot en jämlik hälsa och jämlik vård. Under 2016 och början av 2017 har ett arbete genomförts för att inför framtagandet av nämndens kommande nästa mål och inriktning ta fram behovsanalyser som har sin grund i jämlik hälsa och jämlik vård

24 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Bedömd måluppfyllelse: Bra mindre bra Livsvillkor och hälsa Sämre socioekonomiska förutsättningar samvarierar med sämre hälsa. Det senaste resultatet från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (2015) visar på samma mönster. Dålig självskattad hälsa är dubbelt så vanligt i grupper med kort utbildning, bland personer födda utanför Sverige och bland personer med svag ekonomi. Bland den vuxna befolkningen i Fyrbodal anger 71 procent att de upplever sin hälsa som bra. Bland elever i nionde klass uppger 75 procent att de är mycket nöjda eller nöjda med sin hälsa. Motsvarande siffra för elever i gymnasiet år 2 är 73 procent. Andelarna är i nivå med snittet i Västra Götaland. Pojkar och män upplever sin hälsa som bra i högra utsträckning än flickor och kvinnor. Genom samverkansavtalen för gemensamma folkhälsoinsatser med kommunerna i Fyrbodal arbetar nämnden med insatser som syftar att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som ett verktyg i detta arbete. I folkhälsoråden och i de insatser som genomförs läggs fokus på att rikta förebyggande insatser till personer med större risk för ohälsa. Insatser som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan är av särskilt stor vikt, då utbildning är en mycket viktig förutsättning för att leva ett liv i hälsa. Så gott som alla folkhälsoråd har under 2016 genomfört insatser med fokus på stärka ungas förutsättningar för att klara grundskolan med fullständiga betyg. Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet i nämndområdet är dock lägre än genomsnittet i regionen. Trots nämndens arbete visar statistik från skolverket att andelen bara har ökat i sex av nämndens kommuner jämfört med läsåret 2013/14 För elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är andelen med gymnasiebehörighet större än för elever som har föräldrar med en lägre utbildningsnivå. Skillnaden mellan elevgrupperna har dock minskat i fem av nämndens kommuner jämfört med läsåret 2013/2014. I Västra Götaland är det en större andel med svensk bakgrund som har en gymnasiebehörighet jämfört med

25 elever med utländsk bakgrund och denna skillnad har inte minskat jämfört med läsåret 2013/14. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande För att få kunskap om ungas drogvanor och på sikt kunna minska bruket av alkohol, tobak och narkotika har nämnden varit med och delfinansierat den drogvaneundersökning som CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) genomfört under året. Resultatet visar att andelen som konsumerar, samt intensivkonsumerar, alkohol minskar i de flesta kommuner. Andelen som provat narkotika har minskat i de flesta kommuner. Även tobaksbruket har minskat i de flesta kommuner. Föräldrar bjuder dessutom sina barn på alkohol i lägre utsträckning jämfört med Habilitering och hälsa (H&H) har tagit fram en handlings- och kommunikationsplan för hälsofrämjande arbete. Planen innebär att man ska arbeta hälsofrämjande genom hälsosamtal och anpassa informationsmaterial kring hälsa för sina målgrupper. H&H pilottestar Fysisk aktivitet på recept (FaR) inom Habiliteringen. H&H arbetar med att ta fram en serviceguide inom områdena bemötande, kommunikation, trygghet, delaktighet och tillgänglighet. Styrelsen för beställd primärvård uppger att de följer nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Barnmorskemottagningarna bedriver ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Närhälsans barnmorskemottagningar använder beslutsstödet mot fetma och registrerar BMI vid inskrivningen av gravida. NU-sjukvården redovisar sitt arbete med sjukdomsförebyggande metoder genom att visa hur man i verksamheterna arbeta med rutiner (Audit C) för att uppmärksamma riskbruk av alkohol, med Tobaksstopp inför operation, med FaR samt hur man jobbar med beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma. Förskrivningen av FaR ligger dock på en låg nivå med cirka 300 förskrivna recept. Rehabenheterna inom Vårdval Rehab arbetar med att implementera nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och det ses som ett fortsatt utvecklingsarbete. Alla vårdcentraler har tillgång till personal med utbildning diplomerad rökavvänjare. Eftersom att detta är nytt för 2016 har uppföljningen fokuserat på tillgången och inte vad som producerats, det vill säga hur många patienter som erhållit rökslutarstöd. Förskrivningen av AUDIT följs endast upp kopplat till diagnosgrupper såsom KOL, astma och psykisk ohälsa. Generellt kan sägas att resultat för användandet av AUDIT är lågt och kan förbättras inom de olika kroniska sjukdomsgrupperna. Antal personer som fått FaR förskrivet har minskat med drygt 60 procent jämfört med Minskningen har framförallt skett inom primärvården och beror troligen på att vårdcentralerna inte längre får extra ersättning för att förskriva FaR

26 Tandvården har god kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I 0-2 års ålder kallas alla barn för undersökning. Då görs en riskbedömning med indelning i låg, medel och hög risk. De med hög risk får riktad information om bland annat tandhälsa och mat. I skolan ges alla barn och ungdomar information om tobak, alkohol och droger tillsammans med information om tandhälsa och sunda matvanor genom FRAMM-projektet. Västra Götalandsregionen genomför i samverkan med kommuner i regionen en förstudie om förutsättningarna för att starta sprututbyte som en del i en lågtröskelverksamhet riktad till personer som injicerar droger. Våld i nära relation Våld i hemmet får negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa såväl som sociala relationer. Dessutom visar vissa studier en ökad risk för att pojkar blir våldsutövare i vuxenrelationer och att flickor som vuxna själva blir utsatta för våld. 14 procent av eleverna i nionde klass uppger att de har upplevt våld eller hot om våld i sin hemmamiljö en eller flera gånger. Motsvarande siffra för elever i år 2 på gymnasiet är 16 procent. NU-sjukvården har i överenskommelsen haft uppdrag och jobbat i ett särskilt projekt mot våld i nära relationer. En projektledare från kvinnokliniken har arbetat med att implementera rutinen i verksamheten. Rutinen våld i nära relationer har reviderats utifrån den RMR som kom hösten Arbetet med våld i nära relationer är starkast förankrad inom kvinnosjukvården, barnkliniken samt akutkliniken. Akutmottagningen har tagit fram en lokal rutin om våld i nära relation/barn som far illa. Material av olika slag finns att tillgå samt information på hemsidan. Rutinen att registrera antal samtal om våld är inte implementera ännu. Endast 8 registreringar finns för Närhälsan arbetar med våldsscreening av gravida kvinnor enligt uppdraget i vårdöverenskommelsen. Resultat för 2016 saknas på grund av byte till nytt journalsystem. Inom Folktandvården har man genomfört basutbildning om våld i nära relationer. Personalen har förutsättningar att upptäcka barn som utsatts för våld. I de fall detta upptäcks ska personalen anmäla. Under 2016 orosanmäldes 49 barn och ungdomar i Fyrbodal (514 i Västra Götaland). Orsaken till orosanmälan kan bland annat vara våld. Inom Folktandvården har insatser gjorts i projektet Tandvård i mångkulturell miljö. Avsikten är att skapa bättre trygghet, förståelse och kunskap i att möta och behandla patienter i ett mångkulturellt samhälle. Folktandvården arbetar aktivt med att minska inomregionala skillnader i tand- och munhälsa. För karies finns tydliga geografiska skillnader, och många äldre riskerar att snabbt få en försämrad tandhälsa. Exempel på områden för att minska skillnaderna är FRAMM och Folktandvårdens medverkan vid familjecentraler. Inom FRAMM ges alla skolbarn insatser i form av framförallt fluorlackning och hälsobudskap om mat och tobak. En utvärdering har gjorts som visar att

27 kariesutvecklingen är 30 procent lägre för ungdomar som fått ta del av FRAMM jämfört med de som inte fått det. Kariesutvecklingen är ännu lägre för ungdomar boende i socioekonomiskt utsatta områden. En ny modell är under införande som ska ersätta vårdgivarna för undersökning och behandling av personer boende i socioekonomiskt utsatta hushåll. Alla barn och ungdomar kommer att få en CNI-tyngd som avgör ersättningen vid klinikbesök. Systemet kommer att prioritera de personer som har störst behov. Dagens system har ett bredare anslag där alla personer boende i ett område får utökad ersättning. Närhälsan har via barnmorskemottagningar ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Närhälsans barnmorskemottagningar använder beslutsstödet mot fetma och registrerar BMI vid inskrivningen av gravida. Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Personer med riskbruk Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Resultaten från folkhälsoenkäten som genomfördes år 2015 tyder på att 14 % av befolkningen i norra nämndområdet har riskabla alkoholvanor. Andelen har minskat något jämfört med år Tydligast är minskningen i åldersgruppen år. Det finns dock en stor spridning mellan kommunerna i området. När det gäller dagligt bruk av tobak är läget år 2015 oförändrat jämfört med 2011 vilket innebär att ca 10 % är dagligrökare. Bland ungdomar minskar andelen som konsumerar och/eller intensivkonsumerar alkohol jämfört med 2013 (CAN). Minskningen är tydligast bland elever i årskurs 9. Det är också mindre vanligt att föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol jämfört med Andelen ungdomar som röker minskar också i de flesta kommuner. Det gör även andelen som snusar, men inte lika tydligt. Västra Götalandsregionen har antagit regionala riktlinjer för hur man ska införa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården. Riktlinjerna är främst inriktade på alkohol/droger, tobak och övervikt/fetma. Genom strukturerade hälsosamtal, screening av alkoholvanor med hjälp av Audit och FaR kan vården bidra till förbättrade levnadsvanor. Uppföljning av vårdcentralernas insatser på området visar att det är svårt att se att dessa metoder används systematiskt och på ett strukturerat sätt. Alla vårdcentraler har tillgång till personal med utbildning diplomerad rökavvänjare. Eftersom att detta är nytt för 2016 har uppföljningen fokuserat på tillgången och inte vad som producerats, det vill säga hur många patienter som erhållit rökslutarstöd. Inom NU-sjukvården arbetar man med Audit för att uppmärksamma riskbruk av alkohol hos slutenvårdspatienter, exklusive psykiatri och barn. Målet om att 75 procent av avdelningarna ska använda metoden nås. NU-sjukvården arbetar

28 systematiskt med tobaksstopp inför operation och har även blivit ett rökfritt sjukhus. Barnmorskemottagningarna bedriver ett strukturerat arbete där man informerar om riskerna med alkohol, tobak och droger. Kompetens för att påverka attityder och normer finns också på ungdomsmottagningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar till målet att minska alkohol- och tobaksanvändning genom arbetet i folkhälsoråden. Alla folkhälsoråden arbetar med alkohol- och drogförebyggande arbete. Många gör insatser för föräldrastöd, minskad langning och för att arrangera drogfria evenemang. Personer med missbruk Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Det har funnits brister kring måluppfyllelsen för personer med missbruk. Under 2016 har flertalet beslut tagits kring arbete som riktar sig till behovsgruppen missbruk. Nämndens uppdrag att följa upp förskrivning av beroendeframkallande läkemedel kommer att ske under Västra Götalandsregionen har i samverkan med kommuner i regionen genomfört en förstudie om förutsättningarna för att starta sprututbyte som en del i en lågtröskelverksamhet riktad till personer som injicerar droger. Uppdraget var att ta fram ett beslutsunderlag för igångsättning av ett sprututbytesprogram i Västra Götalandsregionen. Detta omfattade att: Ta fram kunskaps- och erfarenhetsunderlag Identifiera strategiska och operativa mål för sprututbytesverksamheten Beskriva hur verksamheten kan utformas och organiseras Utforma plan för implementering i regiondelarna med koppling till de större sjukhusområdena i regionen. Arbetet har två centrala utgångspunkter; att minska förekomsten av blodsmittor och att vara ett led i arbetet för jämlik hälsa. Arbetet med förstudien ska ske i nära samarbete med företrädare för kommunerna, infektionsklinikerna, vuxenpsykiatrin, beroendevården samt med brukarorganisationer och idéburna organisationer. Projektet har genomförts under perioden augusti till december Arbetet med förstudien har omfattat insamling och analys av material regionalt, nationellt och delvis internationellt. Rapporten vilar vidare på intervjuer som genomförts med företrädare för hälso- och sjukvården, den kommunala beroendevården, polisen samt frivilliga organisationer och brukare inom Västra Götalandsregionen. En särskild workshop rörande förstudien kommer att genomföras vintern Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal har gett uppdrag åt beredning psykiatri och missbruk att utse arbetsgrupp för att under 2017 ta fram förslag till en Tillnyktringsenhet i Fyrbodal. Arbetet innefattar även att ge ett förslag med en preliminär kostnadsuppskattning och förslag på finansiering. Arbetsgruppen ska i uppdraget särskilja de olika huvudmännens ansvar för en tillnyktringsenhet

29 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden avser att tillsammans med kommunförbundet Fyrbodal under 2017 genomföra en förstudie för att kartläggande men också ge förslag på hur en bättre samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregionen kan resultera i ett bättre stöd för ungdomar med missbruk och beroende. Förstudien ska: Ge en uppfattning om omfattning och karaktär av ungdomars missbruksproblem i Fyrbodal Beskriva tillgång och inriktning på dagens stöd och vård till gruppen Ge exempel på hur en bättre integrerad beroendeverksamhet kan utformas. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Det pågår mycket arbete som riktar sig till behovsgruppen äldre. Trots krav i VGPrimärvård finns det fortfarande vårdcentraler som inte når tillfredställande resultat för denna grupp. Detta samt det faktum att vårdkedjan från länssjukvård och primärvård inte fungerar tillräckligt bra, medför att bedömningen av måluppfyllelsen blir MINDRE BRA. En förutsättning för god vård för de mest sjuka äldre är att vårdkedjan mellan primärvård, länssjukvård och kommun fungerar tillfredställande. I Norra nämndens område är det Vårdsamverkan Fyrbodal som är arenan för samverkan mellan kommunerna, länssjukvård och primärvård. Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en ny samverkansorganisation. Lokala samverkansgrupper (en per kommun) hanterar nu de frågor som tidigare diskuterades i de större närsjukvårdsgrupperna. Vid uppföljningen av vårdcentralerna har många verksamhetschefer tagit upp svårigheter med informationsöverföring och uppdaterade läkemedelslistor i samband med att patienter skrivs ut från länssjukvården. Vårdcentralerna uppmanas att ta upp frågan i de lokala närsjukvårdsgrupperna. Arbetet i Vårdsamverkan Fyrbodal har också mynnat ut i ett mobilt team i Uddevalla kommun. Under våren 2015 ansökte Vårdsamverkan Fyrbodal om medel för närsjukvårdsutveckling till Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade 2015 beslut om ekonomiskt stöd till ett mobilt vårdteam i Uddevalla. Det mobila vårdteamet har skapats gemensamt av majoriteten av vårdcentralerna i Uddevalla, NU-sjukvården samt Uddevalla kommun. Teamet består av läkare, sjuksköterska och undersköterska. Teamet riktar in sig på patienter med stort vårdbehov som besöker många olika vårdinrättningar. Syftet är att hembesök hos denna patientgrupp ökar tryggheten och närheten till vården. De får också bättre kontinuitet i sina vårdkontakter. En projektledare har tillsatts för att undersöka möjligheten att införa mobila team även i Vänersborg och Trollhättan. Lägg till om Orust och övr området I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område når 6 vårdcentraler inte upp till 40 % läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre, vilket medför att de inte får ta del av målrelaterad ersättning. En stor variation mellan olika vårdcentraler gör dock att nämnden gett i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning. Vårdcentralerna uppmanas att förbättra detta

30 Generellt har vårdcentraler med ansvar för läkarmedverkan på många platser i särskilda boenden en högre andel hembesök än de som inte har ansvar för så många platser. I de fall vårdcentraler redovisar en låg andel hembesök i förhållande till sitt ansvar för SÄBO-platser, har de uppmanats att förbättra detta. I ett längre perspektiv pågår mycket arbete inom Västra Götalandsregionen för att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Från årsskiftet 2016/2017 ska vårdcentraler exempelvis erbjuda kontaktsjuksköterska till multisjuka äldre, i syfte att förbättra vården för denna grupp. De mest sjuka äldre/multisjuka äldre är grupp som prioriteras politiskt och sannolikt kommer fler förändringar att föreslås och genomföras de närmaste åren. Barn och unga Bedömd måluppfyllelse: Mindre bra Barn och ungas behov och rättigheter En utgångspunkt i avtalen gällande beställd primärvård, NU-sjukvården, Habilitering & hälsa, Hälsokällan, tandvård och centralt barnhälsovårdsteam är att FN:s konvention om barnets bästa ska implementeras och genomsyra verksamheten. Uppföljning visar att detta sker i varierande utsträckning och att det ofta brister. Tidig upptäckt av barn som mår dåligt eller far illa Vid misstanke om barn som far illa ska anställda inom hälso- och sjukvården genast anmäla till socialtjänsten i den kommun som barnet bor. Personal inom tandvården är utbildade i att kunna upptäcka tecken på att barnet varit utsatt för våld. Sådana förhållanden ska rapporteras. Frågan om vårdgivare har rutiner för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa följs inte upp i nämndens avtal. Uppföljning från Centrala barnhälsovårdsteamet visar dock att antal anmälningsärenden till socialtjänst ha rökat med cirka 25 procent jämfört med Detta till följd av ett aktivt arbete med att öka medvetenheten och därmed anmälningarna, som legat relativt lågt. Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0-2 årsåldern har man kunnat rikta insatserna till de som verkligen behöver dem. Arbetssättet är nytt och har genomförts i hela regionen. Erfarenheterna är goda inte minst för de familjer som är socioekonomiskt utsatta. Verksamheten ingår i FRAMM (Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser: Fluor Råd Arena Motivation Mat). Normalt görs denna av en tandsköterska eller tandhygienist och sker i praktiken när barnet är månader. Budskapet är dels att få till stånd goda tandborstrutiner dels att skapa förståelse för sunda levnadsvanor. Barnet med vårdnadshavare kallas individuellt till klinik. Vid uteblivande skickas en påminnelse. En särskild rutin för ej avhörda barn eller vårdnadshavare (EAB) är framtagen. Folktandvården har under 2016 genomfört MHB (munhälsobedömningar), med en täckningsgrad av 97 procent. Antalet EAB i målgruppen är barn, motsvarande 4,8 procent. MHB vid 1 resp 2 år 2016 HSN-område Antal barn Antal MHB Täckningsgrad, MHB/barn, proc EAB EAB/barn, proc

31 Norra ,5 VGR ,8 Andelen barn och ungdomar, 3-19 år, som har tandvårdskontakt ska vara så hög som möjligt. I alla nämndområden har insatser genomförts med syftet att fånga in de som av olika anledningar uteblir. Med en god dialog med vårdnadshavarna och kommunernas socialtjänst har andelen ej avhörda barn kunnat sänkas avsevärt. Insatser görs för att få fler myndiga ungdomar i åldern år motiverade till regelbunden tandvård. HSN Norra har gett Folktandvården ett specificerat uppdrag att i preciserade skolor, med risk för sämre tandhälsa, erbjuda skolbaserad fluorlackning till alla elever i åk 0-5 en gång per termin. Samarbete mellan aktörer Frågan om att samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga finns med som en beställning i vårdöverenskommelsen med Beställd primärvård 2016, men utifrån uppföljningen går det inte att se att någon utveckling har skett under året. Familjecentraler finns i alla kommuner utom Lysekil, Orust, Mellerud. I Trollhättan och Bengtsfors finns familjecentralsliknande verksamhet. Under 2016 fattade nämnden beslut om att rikta extra folkhälsomedel till att etablera eller utveckla familjecentraler och ungdomscentraler. Kommunerna uppmuntras komma in med intresseanmälan för att ta del av satsningen. Nämnden samarbetar med kommunala och regionala aktörer kring barn och unga genom ledningsgruppen barn och unga inom Vårdsamverkan där den representeras av tjänsteman. Under 2016 har arbetet främst fokuseras på de sociala investeringsmedel som har satsats i Fyrbodal. Huruvida vårdgivare verkar för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen har inte följts upp i nämndens avtal. Arbetet med att stärka kunskapsunderlaget kring barn och ungas hälsa genom utvecklandet av en regiongemensam databas för hälsosamtal drivs av Folkhälsokommittén. Arbetet fortskrider genom en extern projektledare och en arbetsgrupp bestående av regionala och kommunala aktörer. Föräldrastöd Under 2016 har de flesta vårdcentraler i norra Hälso- och sjukvårdsnämnder deltagit i programmet En förälder blir till, i syfte att verka för ett jämställt föräldraskap. De senaste åren har det skett satsningar på föräldrastöd i Fyrbodal, bland annat genom Hälsokällan som erbjuder kompetensutveckling inom föräldrastöd. Alla folkhälsoråd uppger att de har barn och unga som ett prioriterat område. Föräldrastöd finns i alla kommuner i varierande omfattning och kommunernas verksamhet riktar sig även till äldre barn och ungdomar. Folkhälsorådet har ofta en roll när det gäller föräldrastöd, men det har i några kommuner helt förts in i ordinarie verksamhet. Psykisk ohälsa I uppföljningen 2016 har Koncernkontoret påtalat att barn och unga 0-17 år inte har samma tillgång till psykologsamtal som vuxna, vilket vårdcentralerna uppger beror på att denna grupp inte vänder sig till vårdcentralerna i samma utsträckning som vuxna. De uppger också att vårdcentralernas psykologer i många fall saknar

32 barnkompetens. Detta är ett problem som även lyfts inom elevhälsan och BUP, som får ta ett större ansvar när vårdcentralerna brister. Sedan 2014 utreds alla barn med misstänkt neuropsykiatrisk diagnos på BUP. Vissa slussas sedan över till Habilitering och Hälsa, men BUP ska ta ett större ansvar för dessa barn och har förstärkt med 5 tjänster för behandlande verksamhet. Inom Habilitering och Hälsa behandlas barn med autismspektrumtillstånd från 2,5 års ålder gemensamt med kommunerna i mån av resurser, så kallad intensivinlärning. Neonatalresurser En snabb och säker transportkedja är viktig för att regionvårdens neonatalresurser ska bli tillgängliga för hela regionen. Detta är fortfarande ett bristområde och det pågår ett regionalt arbete för att komma tillrätta med bristerna. Personer med cancersjukdom Bedömd måluppfyllelse är att vården för patienter med cancersjukdom har blivit bättre och är bra i Fyrbodal. I den nationella rankingen som SKL genomför (Vården i siffror) ligger Västra Götalandsregionen inte särskilt bra till, 4 från slutet men många åtgärder har vidtagits de senaste åren som har förbättrat situationen för patienter med cancer. Under 2015 och 2016 har sammanlagt 18 standardiserade vårdförlopp (SVF) införts för olika cancersjukdomar. Samtliga dessa är implementerade i NU-sjukvården. Syftet och resultatet är en mycket snabbare väg till diagnos och behandling. Totalt har patienter utretts färdigt i VGR, av dem fick en tredjedel cancerdiagnos. Arbetet finansieras med statliga stimulansmedel. I arbetet med införandet av standardiserade vårdplaner är patientföreningarna involverade genom RCC (regionalt cancercentrum). Via ordnat införande har regionuppdrag för lung-, bröst-, prostata-, tjock och ändtarmscancer samt malignt melanom följts upp. För stimulansmedlen har bland annat kontaktsjuksköterskefunktionen utökas på NU-sjukvården Den palliativa vården är bra i Fyrbodal. De senaste åren har fokus legat på att öka registrering av brytpunktsamtal i det palliativa kvalitetsregistret. Patient och vid behov anhöriga bör erbjudas brytpunktsamtal då behandling övergår från kurativ/bromsande till lindrande. Vid NU-sjukvården har dokumenterade brytpunktsamtal registreras för 38 % av patienterna. Andelen genomförda samtal, som inte dokumenterats, kan dock vara högre. NU-sjukvården har infört en konsultlinje för palliativa vård enligt det Nationella palliativa vårdprogrammet. Personer med kroniska sjukdomar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en mycket vanlig sjukdom. I Sverige beräknas mellan och personer vara drabbade. KOL är en lungsjukdom där luftrören blir trånga och det blir svårare att ventilera lungorna. Det är en sjukdom som smyger sig på och många vet inte om att de har sjukdomen. Många tolkar symtomen som upprepade förkylningar. I de allra flesta fallen får

33 man KOL på grund av rökning. Alla vårdcentraler har idag diplomerade rökavvänjare då det är viktigt att erbjuda rökslutarhjälp KOL kan inte botas, men tidig upptäckt och tidigt insatt behandling mildrar symtomen och bromsar sjukdomens utveckling. Träning förbättrar inte lungkapaciteten då man inte kan göra något åt de skador som redan finns, men träning är viktig då det gör att patienterna bättre kan utnyttja den lungkapacitet de har, vilket ger bättre livskvalitet och minskad risk för ångest och depression. Nya nationella riktlinjer kom ut vid årsskiftet , där man angav målvärde för genomförd spirometri till mer än eller lika med 95 %. För nämndens område är resultat 72 % något över Västra Götaland snittet (VGR) på 65 %. Antalet personer med diagnos KOL i Fyrbodalområdet har ökat något sedan Totalt Kvinna Man Antal besök till läkare och övrig personal på vårdcentral med diagnos KOL har ökat något sedan Totalt Läkarbesök Övriga besök Hypertoni Högt blodtryck, eller hypertoni på latin, är ett ökande hälsoproblem och den bakomliggande orsaken till hjärtsjukdomar, stroke och njurproblem. Många har högt blodtryck utan att veta om det. Blodtrycket är för högt när hjärtat arbetar hårdare än det borde och blodet pumpas ut genom artärerna med högre tryck än normalt. Alla upplever dagligen händelser som höjer blodtrycket. För de flesta är dessa ökningar temporära och har ingen varaktig inverkan på vår hälsa. Men personer med kronisk hypertoni löper en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursjukdom och för tidig död. Utredning av för högt blodtryck omfattar två till tre blodtrycksmätningar i vila. Blodtrycksmätning under 24 timmar kan vara ett värdefullt komplement till blodtryck som är uppmätt på vårdinrättning men används inte på alla innan behandling sätts in. Även hemblodtrycksmätning kan vara av värde om det görs på ett korrekt sätt. Målblodtrycket varierar beroende på vilken typ av mätning som är gjord. Vid blodtryckssänkande behandling hos människor med högt blodtryck räknar man med att risken för stroke minskar med ungefär en tredjedel och att risken för

34 hjärtinfarkt minskar med drygt en tiondel. Medicinerna sänker bara blodtrycket så länge man tar dem och behandlingen är oftast livslång. Även när man medicinerar mot högt blodtryck är det viktigt att genomföra livsstilsförändringar som rökstopp, motion och kalorirestriktion eftersom de kan förstärka den blodtryckssänkande effekten och minska Förekomsten av högt blodtryck i Sverige beräknas till cirka 27 % av befolkningen. Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn och stiger brant med åldern. Vid 65 år har mer än 50 % av befolkningen högt blodtryck. Antal personer med diagnos hypertoni Fyrbodal har ökat sedan 2014 och cirka 93 % av dessa finns registrerade inom primärvården Essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak) Hypertoni med hjärtsjukdom Hypertoni med njursjukdom Hypertoni med hjärt- och njursjukdom Sekundär hypertoni (högt blodtryck som följd av annan sjukdom) Stroke Målen är: God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård Sammanfattningsvis bedöms strokevården i Fyrbodal som mindre bra. Andel personer som reperfusionsbehandlats (trombolys- och/eller trombektomibehandling) vid insjuknande i stroke på NU-sjukvården ligger betydligt lägre än genomsnittet i Sverige. Socialstyrelsens målnivå för trombolysbehandling vid stroke är minst 15 %. NU-sjukvården når inte denna nivå. Andelen TIA-patienter (en störning i hjärnans blodcirkulation som går över). Symtomen liknar dem vid stroke och bör utredas omedelbart för att förhindra en stroke) som läggs in på strokeenhet på NUsjukvården ligger betydligt under nivån för riket. Även vad gäller patienter med stroke når NU-sjukvården inte regionens målnivå på >90 %. Sammantaget talar det för att antalet strokeenhetsplatser är för få och att vårdflödet inte är optimalt organiserat. Under senare delen av 2016 har NU-sjukvårdens siffor förbättrats. Andelen strokepatienter i Fyrbodal som vid 3 månader ansåg sina behov av stöd eller hjälp från sjukvården eller kommunen fullt tillgodosedda, redovisas per sjukhus där patienten vårdats under akutskedet, men sjukhuset kan bara delvis påverka utfallet. En faktor är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvård och kommun. NU-sjukvården ligger kring 58 % (2014) vilket inte skiljer sig från riksnivån. I vårdval rehab finns ett frivilligt tillval som heter neuroteam. Målgruppen är bland annat patienter som är ny- och återinsjuknade i stroke. Prioriterat är behandling i direkt anslutning till utskrivning från

35 slutenvården. Det finns ingen vårdvalsenhet som har velat ta på sig ett sådant åtagande i Fyrbodal, vilket inte kan bedömas som annat än en brist. Tillgången till logopedi i Fyrbodal har varit lägst i regionen. Genom att rikta medel till NU-sjukvården för att förstärka logopedverksamheten och genom att i upphandlingen av specialistvård på lokalsjukhusen har norra nämnden velat öka tillgängligheten. Antalet besök har ökat men invånarna i Fyrbodal har fortfarande sämst tillgång till denna vård. Det går inte att specificera besöken per diagnosgrupp men strokedrabbade är en grupp som kan behöva sådana insatser. Antal besök hos logoped per 1000 inv. Konsumtion efter nämnd HSN norra HSN västra HSN Gbg HSN södra HSN östra Hjärtsvikt Patienter med hjärtsvikt är den särklassigt vanligaste diagnosen inom medicin. Även inom primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården finns många patienter med hjärtsvikt. Ändå är hjärtsvikt sorgligt underdiagnostiserad och underbehandlad. Med relativt enkla metoder kan hjärtsvikt kontrolleras och behandlas. Med rätt behandling tidigt, skull många slutenvårdstillfällen med diagnosen hjärtsvikt kunna undvikas. Det är också en sjukdom som många patienter, som också behandlas för andra åkommor har, och som vårdpersonal måste vara observant på och behandla så inte hjärtsvikten förvärras. Under 2016 har NU-sjukvården inlett en hjärtsviktsprocess där man gjort en processkartläggning internt på sjukhuset avseende var patienterna finns, medelvårdtider, behandling etc. man har startat en dagvårdsavdelning. Avsikten är att stötta utskrivning genom dagvård och att avlastat akuten genom direktinläggning. Man har identifierat ett stort utbildningsbehov i omvårdnad av patienter med hjärtsvikt och ett stort behov att införa hjärtsviktssjuksköterska i primärvårdens Krav- och kvalitetsbok, så att primärvården har bättre förutsättningar för att hantera patienterna. Reumatoid Artrit (RA)

36 För medicinska tillstånd i rörelseorganen används den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. Vanliga symtom vid sjukdomar i rörelseorganen är ledsvullnad, ledömhet, rörelsesmärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Vid de flesta besvär och sjukdomar i rörelseorganen är tidig diagnos, tidigt insatt behandling och rehabilitering samt noggrann uppföljning väsentligt för att lindra och bromsa sjukdomsförloppen. I Sverige beräknas cirka 25 per invånare nyinsjukna per år. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är insjuknande mellan 45 och 65 år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män. I Fyrbodal har cirka personer någon form av reumatisk diagnos, och förekomsten har i stort inte förändrats under de senaste tre åren. Sjukdomen är här precis som i övriga landet vanligast bland kvinnor Totalt Kvinna Man Personer som bor i nämndens område är de i Västra Götaland som har sämst tillgång till reumatisk slutenvårdsrehabilitering. Biologiska läkemedel vid behandling av reumatoid artrit har en positiv utveckling i Västra Götaland men ligger något under riket. Icke malign långvarig smärta

37 Personer med långvarig, icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar är den grupp som efter personer med psykisk ohälsa har det högsta sjukskrivningstalet. Genom rehabiliteringsgarantins införande försökte man möta den här gruppen på ett multimodalt sätt. Betydelsen av det är att med fler yrkesgrupper, med ett strukturerat arbetssätt, till exempel smärtskola lära dessa personer att hantera sin smärta och sin livssituation på ett annat sätt än med passivitet, smärtlindring och sjukskrivning. Det finns evidens på att multimodal metoder förbättrar situationen för dessa grupper. Det finns ett omhändertagande i primärvård med multimodala team som i huvudsak är baserat på en finansiering via statsbidrag, så dåligt omhändertaget av regionen så ett flertal av teamen har lagt ner verksamheten. I Fyrbodal redovisas 250 genomförda MMR-behandlingar i primärvård under I VGR är det frivilligt att anmäla team för att jobba med multimodal rehabilitering. Inom länssjukvården finns ett bättre omhändertagande tack vare en bättre långsiktighet. Via ordnat införande har också smärtvården på sjukhus förstärkts. Totalt sätt är det ändå ett fåtal som kan tas omhand på sjukhusnivå.nusjukvården redovisar 27 genomförda MMR 2-behandlingar

38 Avtålsuppfö ljning NU-sjukvården Sammanfattning över följsamheten till avtal Bedömd följsamhet redovisas per delområde Samverkan (mycket bra) Här redovisas de viktigaste samverkansområdena som sker mellan NU-sjukvården, primärvården och kommunerna i Fyrbodal. Vårdsamverkan Fyrbodal (inklusive samverkande sjukvård) PV/NU (medicinsk samverkan mellan chefsläkarna inom offentlig/privat länssjukvård/primärvård) Västbus Regionala psykiatriplanen NU-sjukvården deltar aktivt Vårdsamverkan Fyrbodal, den officiella samverkansarenan i Fyrbodal med dess beredningsgrupper (information och kommunikation, barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik, personer med sammansatta vård och omsorgsbehov och personer med psykiatrisk sjukdom/störning och/eller missbruk/beroende). NU-sjukvården har också deltagit i arbetet med våld i nära relationer i vårdsamverkan Fyrbodal. I Vårdsamverkan Fyrbodal tolkar parterna gemensamt regionala beslut, utbildar gemensamt i de ITverktyg som man delar, diskuterar gemensamt hur utskrivning och inskrivning i länssjukvård ska kunna göras säkrare. Samverkande sjukvård, en del av vårdsamverkan Fyrbodal bygger på att jobba gränslöst så nära patienten som möjligt för att utnyttja de gemensamma resurserna på bästa sätt och att patienten inte i onödan behöver åka till akuten. I det arbetet är NU-sjukvården motorn inte minst med ambulanssjukvården och MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) där patienter kan direktinläggas. I PV/NU-gruppen samverkan chefsläkare/ansvariga i medicinska frågor i Fyrbodal. I Västbussamverkan, vid införandet av den regionala psykiatriplanen samt i Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupper (för barn och unga och för personer med psykiatrisk sjukdom/störning och/eller missbruk/beroende) samverkar parterna i frågor rörande psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Under 2016 har man bland annat samverkat kring arbetet med införande av en MiniMaria, inlett arbetet med att skapa en tillnyktringsenhet och det sprutbytesprojektet som regionen initierat. Vård i rimlig tid Besök och behandling (bra till första besök -mindre bra till behandling) Som redan tidigare beskrivits så väntar drygt personer på att få ett förstabesök till NU-sjukvården i december Det är personer fler än förra året vid samma tid. I procent är tillgängligheten till förstabesök dock oförändrad i december 2016, 79 procent får ett nybesök inom 90 dagar

39 Tillgängligheten till åtgärd/behandling har försämrats sedan Till vårdgarantins 90 dagar ligger den på 63 % vilket är en lägre siffra än för ett år sedan och klart lägre än VGR. NU-sjukvården anger att tillgången till operationssalar varit begränsad på grund av bristen på personal på operation. Tillgängligheten är kopplad till produktion om inflödet är konstant. Det totala inflödet till NU-sjukvården minskade mellan 2015 och 2016, både det planerade (i form av remisser) och det akuta (antalet besök på akutmottagningen). Trots det minskade inflödet försämrades tillgängligheten något. Några verksamhetsområden visade på ett ökat inflöde, däribland psykiatrin. Tillgängligheten till vuxenpsykiatrin minskade under hösten. En anledning var ett ökat inflöde av patienter från Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Problem i övertagandet av vårdavtal vuxenpsykiatri mellan Capio och Evidens, skapade turbulens och ett antal patienter valde att söka vård på NU-sjukvården istället. Tillgängligheten till ett förstabesök inom barn- och ungdomspsykiatrin ligger på 76 %. Tillgången till fördjupad utredning och behandling ligger på 48 respektive 22 % inom 30 dagar. Antal remiser till BUP har ökat med 15 %. Genomsnittet för året för tillgängligheten för besök vid misstänkt cancersjukdom blev 94 procent, vilket är två procentenheter högre än föregående år och god. Akutmottagningen NU-sjukvården kan inte hålla uppsatta mål utan väntetiden på akuten har blivit längre. Mer än var tredje patient är på akuten längre än fyra timmar trots särskild uppmärksamhet i frågan, trots ekonomiska satsningar från HSS med 20 mnkr under 2016 och ett minskat inflöde. Jämlik och jämställd vård (mindre bra inom de områden som följts upp) 2014 och 2015 följdes tillgången på dietist och logoped i Fyrbodal, två områden inom specialistsjukvården där tillgången var låg i Fyrbodal. Den relativt sett låga tillgången kvarstår, konsumtionen av logopedi har ökat men Fyrbodal ligger som förut lägst i regionen. Personcentrerad vård (svårt att bedöma) NU-sjukvården har inte kommit särskilt långt med att utveckla ett personcentrerat arbetssätt. NU-sjukvården redovisar att man deltar i regionala projekt med förändringsledare och tre pilotavdelningar. Man har under 2016 genomfört utbildningar om personcentrerat arbetssätt, genomfört patientenkäter, pilottester med ändrat arbetssätt på rond, mm. Inom psykiatrin förefaller NU-sjukvården ha kommit längre med personcentrerat arbetssätt. Man redovisar att man kommit igång med ett brukarråd. Brukarrådet konsulteras i utvecklingsfrågor som: bygge av psykiatrihus, arbete med suicidprevention, arbete med patienter som har många slutenvårdstillfällen. NU-sjukvården somatiska mottagningar är anslutna till 1177 E-tjänster. Anslutning av de psykiatriska mottagningarna pågår

40 Säker vård (mindre bra) NU-sjukvården når inte regionens mål med de mätmetoder som används av regionen i dagsläget. Enligt infektionsverktyget ligger andelen VRI på NUsjukvården inom målnivån under 6 % för VGR men kvaliteten på registreringarna är tveksam, Journalgranskning som är en annan mätmetod visar på en stigande trend av vårdrelaterade infektioner. En liknande utveckling ses för resultaten från genomförda punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Andel VRI var vid mätningen ,3% vilket är klart över regionens mål (< 6 %). Trycksårsbedömningar. fallriskbedömning samt följsamhet till basala hygien- och klädregler följs månadsvis i NU-sjukvården. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är hög och stabil över åren 96 % för klädrutiner, 89 % för hygienrutiner och tyder på att personalen klär sig och agerar på rätt sätt. Riskbedömning för trycksår har genomförts till 78 % (måltal 95 %) fallriskbedömning 72 % (måltal 95 %). Vid mätning 2016 hade 18 % av alla inneliggande patienter någon form av trycksår (69 % grad I). Det kan bero på en ökad kunskap hos bedömare men även att tilltron till trycksårsförebyggande madrasser är för hög. Vad som vid en närmare analys kan ses är att trycksår förekommer i nästan lika stort antal i gruppen patienter som inte bedömts som risk. Att ligga på sjukhus är alltså en uppenbar risk för att utveckla en vårdrelaterad infektion eller få en vårdskada. Överbeläggningar kan också vara en grogrund för infektioner. Antalet disponibla vårdplatser har minskat från med fem procent inom NU-sjukvården. Initiativet Inga överbeläggningar gav under hösten en lägre beläggningsgrad även om statistiken för helåret visar en beläggningsgrad på 96 %. Det är en stor utmaning av minska antalet inläggning. Inte sällan krävs ett förändrat arbetssätt och ett annat sätt att tänka. NU-sjukvården arbetar med många insatser som syftar till att minska inskrivningar och korta vårdtider, så att patienterna inte behöver vara mer på sjukhuset än nödvändigt. Antalet betaldagar (de dagar som kommunerna faktureras för utskrivningsklara patienter) har minskat i förhållande till 2014 och 2015) från 15 mnkr till knappt 10 mnkr. De tre stora kommunerna står för 70 % av betaldagarna medan överraskande Bengtsfors kommun återfinns som fyra med 200 betaldagar. Kunskapsbaserad vård (bra) Regionen har flera sätt att styra med kunskap, regionala medicinska riktlinjer, ordnat införande, kvalitetscontrolling är några. Det finns delar inom NU-sjukvården som har mycket god kvalitet och delar som har en del att förbättra. Kvalitetscontrollingen utgår från de beslutade regionala kvalitetindikationerna (41 till antal 2016). Vid senaste uppföljningen gjordes nedslag i de områden där NUsjukvården visat på sämre resultat. - indikatorerna inom stroke (direktinskrivning på strokeenhet och reperfusion) - diabetes (dåligt kontrollerad diabetes hos vuxna och behandling av blodtryck)

41 - väntetider till operation av akut höftfraktur - dialys (veckodoser dialys) - kapacitetsproblemen för ögonsjukvård - Antibiotika vid planerad gallkirurgi NU-sjukvården presenterade de åtgärder man planerade för att förbättra vården. Ny uppföljning kommer att göras under Ordnat införande: Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. NU-sjukvården fick ,1 mnkr för delarna i ordnat införande (finansiering år 3). Standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancersjukdom: en del Under 2016 infördes nationellt 13 nya standardiserade vårdförlopp (SVF). Samtliga implementerades i NU-sjukvården och kunde följas upp regionalt. Inom cancervården bedöms kvaliteten som mycket god inom NU-sjukvården. Vårdproduktion/Ersättning NU-sjukvården Vårdproduktion Utfall Utfall Beställning Avvikelse A1 DRG, Slutenvård Vårdtillfällen DRG B1 Öppenvård Antal besök, övriga Antal DRG-poäng, övriga Antal besök, läkare Antal DRG-besök, läkare C1 Öppenvård Övriga besök Läkarbesök E1 Psykiatri Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal övriga besök Antal läkarbesök F1 Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal övriga besök Antal läkarbesök R1 Utomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen Antal vårddagar

42 Antal besök 76 0 R3 Inomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal besök NU-sjukvården Ersättning NU-sjukvården Utfall Utfall Beställning Avvikelse A1 DRG, Slutenvård DRG B1 Öppenvård Antal besök, övriga Antal besök, läkare C1 Öppenvård Övriga besök Läkarbesök E1 Psykiatri Antal vårdtillfällen/vårddagar Antal övriga besök Antal läkarbesök F1 Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårddagar Antal övriga besök Antal läkarbesök R1 Utomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen Antal besök R3 Inomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen Antal besök J Abonnemang K Riktade uppdrag L Särskild framställan Tak, takjustering Total ersättning Kommentar till tabeller: Vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården tecknas för alla fem hälso- och sjukvårdsnämnder och tabellerna visar den totala beställningen i ersättning och

43 produktionsvolymer. Ersättningen är uppdelad på verksamhetsanslag, rörlig ersättning (prestationer), riktade uppdrag och särskild framställan. NU-sjukvårdens ersättning 2016 uppgick till miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det ger en total avvikelse mot VÖK på 54,4 mnkr. Avvikelsen mot beställning/överenskommelse 2016 består till största delen av tillgänglighetssatsningar. Dessa insatser finns med i sjukhusets produktion liksom i ersättningen men ligger ej med i beställningen. Sjukhuset har också fått extra medel 2016 för fria läkemedel barn och unga efter att beställningen var klar. SU riks och regionvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot framförallt Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Nämndens ackumulerade utfall till och med december visar på en negativ avvikelse mot budget med -5,8 mnkr för region- och rikssjukvård. Den högre kostnaden för region och rikssjukvård förklaras av en ökning av antalet DRG-poäng jämfört med såväl 2015 som 2014 (grund för budget). Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle har ökat vilket innebär att en mer resurskrävande vård har bedrivits. Antalet öppenvårdsbesök ligger på samma nivå som föregående år men kostnaden per besök har ökat vilket kan förklaras av en förändrad registrering inom strålbehandling. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år och under innevarande år. Trots budgetförstärkning visar nämnden ett underskott med -5,9 mnkr. Praktikertjänst närsjukhus Sammanfattning över följsamheten till avtal Bedömd följsamhet redovisas per område Samverkan (bra) Praktikertjänst viktigaste part i samverkan är NU-sjukvården. Denna samverkan har förbättrats under Detta efter några knäckfrågor har löst. Ett problemområde som lösts var att NU-sjukvården tog tillbaka vården för patienter med diabetes typ 2 som felaktigt lagts över på Praktikertjänst. Vid avtalsstart var det problem med vidareremittering utan att vidareremitteringen föregåtts av någon medicinsk bedömning av mottagande klinik på NU-sjukvården. Problemet har hanterats på ledningsnivå på NU-sjukvården och blivit mindre under Praktikertjänst fortsätter att ha regelbundna möten med aktuella kliniker på NUsjukvården. Man deltar i den medicinska samverkan i Fyrbodal PV/NU

44 Vård i rimlig tid (mycket bra) Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal har planerad öppenvårdsverksamhet. Tillgängligheten är i stort sett 100 procent till 90 dagar. Praktikertjänst redovisar tillgänglighet inom sina verksamhetsområden barn, diabetes, kardiologi, gyn, hud, ögon och öron-näsa-hals. Enligt regionens väntetidsredovisning väntade i december 2016 cirka personer på ett förstabesök till Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal. Personcentrerad vård (bra) Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal består av små enheter på Dalslands sjukhus i Bäckefors, i Lysekil och på Strömstad sjukhus och har goda förutsättningar att arbeta personcentrerat. Praktikertjänst är anslutna till mina 1177 e-tjänster där man kan skriva egenremiss, om och avboka besök, fråga om läkemedel och recept, beställa sin journal och få kontakt och bli uppringd. Säker vård (bra- mindre bra) Praktikertjänst har redovisat sitt säkerhetsarbete till hälso- och sjukvårdsnämnden via sin patientsäkerhetsberättelse och via dialog. Inom gynekologin har två händelser lex Maria anmälts under Det gällde sen handläggning av misstänkt cancer. IT-frågor har varit centrala när det gäller Praktikertjänst Närsjukhus. Det har varit många turen i denna fråga. I slutet på 2016 blev ett avtal klart mellan regionen och Praktikertjänst. Avtalet avser IT-tjänster för bland annat patientadministration, patientdokumentation och läkemedelsförskrivning. Kunskapsbaserad vård (bra) Praktikertjänst är en liten verksamhet jämfört med de stora sjukhusen men med samma krav på god kvalitet. Det är viktigt att Praktikertjänst inte glöms av när det gäller kunskapsstyrning av vård. Det har visat sig vara svårt att nå ut till med inbjudningar om utbildningar, beslut avseende nya regional riktlinjer, räkna med Praktikertjänst när det gäller ordnat införande och andra regionala processer. Där har avtalsparten en viktig roll. Praktikertjänst rapporterar i de kvalitetsregister som det fanns krav på i upphandlingen, nationella diabetesregistret och posthjärtinfarktregistret. Vårdproduktion/ersättning Praktikertjänst redovisar ett remissflöde på drygt remisser under Remisserna är fördelade på Dalslands sjukhus i Bäckefors (5 589), Lysekils sjukhus (4 326) och Strömstad sjukhus (3 366). Störst inflöde är det till Öron-näsa-hals och till ögon-mottagningarna. Produktion Läkarbesök Övriga besök

45 Ljusbehandling Totala besök Praktikertjänsts avtal började gälla från så produktionen 2015 bygger på 9 månader. Praktikertjänst har uppfyllt produktionsmålen för Praktikertjänst uppfyller målen för den målrelaterade ersättningen Könsuppdelad statistik har inte efterfrågats men kan lämnas. I grundavtalet fanns möjlighet för hälso- och sjukvårdsnämnden att utlösa en option gällande öppen specialiserad hudsjukvård vid närsjukhuset i Bäckefors vilket hälsooch sjukvårdsnämnden gjorde. Tillägget började gälla från och följer sedan grundavtalet. Produktionen 2016 var 840 läkarbesök. Ersättning Ersättning, mnkr (brutto) Grundersättning inkl patientavgifter, exkl momskompensation Målrelaterad ersättning Ersättning specialist BVC Ersättning option April-dec Förändring Beställning ,9 60,0 16,1 60,0 0,0 2,6 3,6 1,0 3,6 0,0 0,2 0,5 0,3 0,5 0,0 2 2,0 2 0,0 hudsjukvård Momskompensation 3 4,2 1,2 4,2 0,0 Totalt 49,7 70,3 20,6 70,3 0,0 Differens mot beställning

46 Tandvård I överenskommelsen med Folktandvården ingår allmän- och specialisttandvård inkluderande ett områdesansvar. För barn- och ungdomstandvård finns avtal med kliniker hos Folktandvården och privata vårdgivare. Den uppsökande verksamheten ingår i överenskommelsen med Folktandvården. Sammanfattning över följsamheten till avtal Följsamheten har varit bra under Samverkan Folktandvården har en uttalad ambition om ökad samverkan och efterfrågar tydligare regional modell för samverkan tandvård, primärvård, kommun m.fl. för ökad hälsa hos invånarna. Folktandvården ska utföra munhälsobedömningar på de personer som tackat ja till detta samt erbjuda utbildningar i munhälsovård till kommunernas vård- och omsorgspersonal. Förutsättningar för att Folktandvården ska kunna utföra sitt uppdrag är att kommunerna har korrekta uppgifter om vilka boendeenheter jatackarna befinner sig på, att de avsätter tid för sin personal att genomgå utbildning i munhälsovård samt att kommunerna bistår med medföljande personal. Här finns ett utvecklingsområde att informera kommunerna om betydelsen av uppdaterade uppgifter. Folktandvården deltar i 75 procent av kommunernas folkhälsoråd. Vård i rimlig tid Tillgängligheten i form av kötider inom allmäntandvården har försämrats något under 2016 för odontologiskt oprioriterade grupper, främst icke akuta vuxna patienter. (Dessa ersätts inte av nämnden.) Anledningen är rekryteringsproblem av företrädesvis tandhygienister men även i viss mån tandläkare. Dessutom har vårdåtaganden i samband med ökad asyl- och anhöriginvandring inneburit en högre belastning. Däremot har tillgängligheten ökat i form av antal behandlade personer och antal besök. I HSN Norra har antalet behandlade patienter ökat mellan 2013 och 2016 från till , en ökning med fyra procent. Ökningen har skett främst mellan 2014 och Viss svårighet att hålla vårdvolym har 2016 gällt för Kungshamn, Mellerud, Orust och Strömstad på grund av rekryteringsproblem. För Vänersborg har vårdvolymen gått ner mellan 2015 och 2016, vilket är orsakat av förändring i flyktingsituationen. Nämnden har gett ett specifikt uppdrag till Folktandvården för att kompensera för merkostnader som uppkommer för verksamheten i landsbygd. Inom specialisttandvården finns inga väntetider för prioritet 1, remisser med högst medicinsk prioritet (31 december 2016). Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Folktandvården tillämpar förlängda öppettider före och efter normalarbetstid

47 Jämlik och jämställd vård Under 2016 har Folktandvården, med stöd av Koncernkontoret, enligt uppdraget (1) säkerställt narkosvolym utifrån befolkningsvolym och vårdbehov, (2) identifierat lämpliga utbudspunkter för narkos med god logistik samt (3) upprättat avtal med ett antal sjukhus i Västra Götalandsregionen om anestesiservice rörande volym, logistik, kostnad och uppföljning. Inför VÖK 2017 har växlingar av ersättningar för narkostandvård genomförts med berörda sjukhus. I dialog med bland annat hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg har finansiering av utökad anestesiservice för barn och unga säkerställts. Antal behandlade patienter med narkos inom pedodonti per HSN-område 2016 HSN-område Antal behandlade 2015 Antal behandlade 2016 Antal behandlade 2016 per invånare 0-19 år Norra VGR Antal behandlade patienter med narkos inom sjukhustandvård per HSN-omr 2016 HSN-område Antal behandlade 2015 Antal behandlade 2016 Antal behandlade 2016 per invånare 20-w år Norra VGR WHO har satt upp ett mål att andelen 6-åringar med kariesskadade tänder ska vara högst 20 procent år Andelen i Regionen uppgick åren till 22,6 procent. HSN-område västra klarar målet redan De kommuner/stadsdelar som har 30 procent eller mer är Angered (52,9), Östra Göteborg (46,5), Töreboda (31,6), Vara (30,8) och Mellerud (30,4). Ett ytterligare mål är att den tredjedelen av 12-åringar med sämst tandhälsa (Sicindex) i genomsnitt ska ha färre än tre skadade tänder. Under klarar alla kommuner/stadsdelar målet utom Angered (3,65), Östra Göteborg (3,16) och Gullspång (3,07). HSN Norra har gett ett specifikt uppdrag till Folktandvården att bedriva tandreglering vid utbudspunkter i form av annexklinik i Strömstad och Åmål. Personcentrerad vård Ett projekt kring personcentrerat arbetssätt har påbörjats. Säker vård Folktandvården har en god struktur inom patientsäkerhetsområdet med en tydlig vision, aktivt avvikelsehanteringsarbete och arbete med systematiska förbättringar. God kontroll och uppföljning på typ av avvikelser och åtgärder vidtas för att minimera dessa. Folktandvården har system för snabb spridning av information till samtliga enheter vid exempelvis materialfel som kan upptäckas efter sortimentsbyte

48 Kunskapsbaserad vård För att öka allmäntandvårdens kompetens planeras fortsatta aktiviteter från specialisttandvården till allmäntandvården. Det gäller med patientrelaterade konsultationer, auskultationer samt särskilt stöd till resurstandläkare. För tandvården saknas kompletta nationella kvalitetsregister. Folktandvården medverkar i SKAPA, ett nationellt kvalitetsregister som är under uppbyggnad. Vårdproduktion/Ersättning Folktandvårdens ersättning för allmän- och specialisttandvård utgörs av abonnemangs- och prestationsersättning. Abonnemangsersättning utgör den stora delen och utbetalas månadsvis. Den rörliga delen för ersättning av ortodonti är prestationsersatt. Prestationsersättning inom den uppsökande verksamheten utbetalas per munhälsobedömning respektive utbildnings-timme. Inom barn- och ungdomstandvården är ersättningen prestationersatt per listad med ett cirka tioprocentigt tillägg för barn i socioekonomiskt belastade områden. Tandvård Produktion Förändring Barn- och ungdomstandvård Undersökningar Uppsökande tandvård, munhälsobedömningar Uppsökande tandvård, Utbildning Ersättning Utfall Förändring Områdesansvar Allmäntandvård Specialisttandvård Barn/ungdoms tandvård Uppsökande verksamhet Total ersättning Vårdval Primärvård Sammanfattning över följsamheten till avtal Bedömd följsamhet till avtalen: Då vårdval Primärvård består av ett stort antal enskilda kontrakt, är det inte möjligt att här bedöma om den totala följsamheten

49 Samverkan Samverkan i kommunerna fungerar bra i de flesta kommuner och verksamhetscheferna har överlag uttryck sig positiva till den nya organisationen i Fyrbodalområdet och att det på sikt kommer att främja en bättre vårdövergång mellan vårdgivare. Många gånger prioriteras dock det interna arbetet framför de olika samverkansgrupperna vilket tros försvinna i och med att samverkan nu sker på en mer lokal nivå. Vårdcentralerna medverkan i samordningsförbund är ringa och i de fall de medverkar sker det genom funktionen rehab koordinator. Vård i rimlig tid Alla vårdcentraler uppger att de har öppet minst 45 timmar per vecka. Så gott som alla som behöver ett besök för medicinsk bedömning erbjuds detta inom sju dagar så väl till läkare som till annan personalkategori. Andelen samma dag besvarade samtal av alla samtal är fortfarande relativt bra. Fyrbodal ligger över Västra Götalands genomsnitt. Sex vårdcentraler ligger under svarsfrekvens på 95 % varav två under 80 % (Närhälsan Skogslyckan och Närhälsan Sylte). Alla vårdcentraler uppfyller kravet att erbjuda läkarbesök inom 7 dagar för en medicinsk bedömning. Alla vårdcentraler erbjuder e-tjänster i enlighet med Krav- och kvalitetsboken: Mina vårdkontakter, möjlighet att beställa tid, av- och omboka tid, samt förnya recept. Jourmottagningar som har öppet klockan vardagskvällar och minst sex timmar på helger finns i Lysekil, Tanum, Uddevalla, Trollhättan, Bäckefors och Åmål. Närhälsan Tanums jourcentral öppnad i september 2016 och samverkande vårdcentraler är Läkarhuset Strömstad, Bohuslinden, Kvarterskliniken Tanum, Närhälsan Tanum och Munkedal Jämlik och jämställd vård De flesta vårdcentraler tycker det är en självklarhet att föra dialog på arbetsplatsträffar om hur personalen i det dagliga arbetet ska arbeta för en jämlik vård. Bedömningen är att inte många arbetar strukturerat medfrågan utan hänvisar till generella riktlinjer i förvaltningen eller koncernen. De flesta vårdcentraler i norra Hälso- och sjukvårdsnämnder deltar i programmet En förälder blir till, i syfte att verka för ett jämställt föräldraskap. Endast ett fåtal vårdcentraler är HBTQ-diplomerade. Säker vård Alla vårdcentraler har bemannat enligt Krav- och kvalitetsboken. Det kan dock uppstå brister då rekrytering av ny personal kan bli svår till exempel vid akut sjukdom. Samverkan mellan vårdcentraler vid dessa tillfällen har blivit bättre även om det finns stor utvecklingspotential. Enligt Krav- och kvalitetsbok 2016 ska vårdcentraler inom VG Primärvård tillhandahålla legitimerad psykolog eller legitimerad personal med motsvarande

50 kompetens. I 2016-års uppföljning framgår att en vårdcentral i norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område inte uppfyller detta krav. Flera vårdcentraler har påtalat problem med att rekrytera psykolog eller motsvarande. Några som visserligen tillhandahåller psykolog uppger att behovet ändå inte tillgodoses fullt ut på grund av svårigheten att rekrytera. Kunskapsbaserad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att vårdcentralerna ska informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Sjukdomsförebyggande insatser innebär bland annat att ge råd om levnadsvanor. AUDIT är det verktyg som används för att upptäcka riskbruk av alkohol. Från och med 2016 följs AUDIT per kronisk sjukdom som astma, kronisk obstruktiv sjukdom (KOL), hypertoni och för diagnosgruppen psykisk ohälsa. Rådgivande samtal om tobaksbruk följs främst för diagnosgrupperna astma/kol. Generellt kan sägas att resultat för användandet av AUDIT är lågt och kan förbättras inom de olika kroniska sjukdomsgrupperna. Äldre Enligt Krav- och kvalitetsboken ska listade patienter 75 år och äldre få en fördjupad läkemedelsgenomgång en gång per år för att öka kvalitet och patientsäkerhet. Resultatet för 2016 är en förbättring sedan 2015 och ligger över VGR snittet. Nästan hälften av vårdcentralerna nådde 65 % ( st.), tre stycken nådde 80 % vilket ingen gjorde Vid uppföljning uppgav många att de nu arbetar mer systematisk och hittat bra rutiner tillsammans med kommunen. De tre vårdcentraler som visar bäst resultat är Lysekils Läkarhus, Närhälsan Skogslyckan och Närhälsan Sylte. Vårdcentralerna ska också erbjuda hembesök om den enskildes situation är så att ett besök på vårdcentralen innebär svårigheter. Andel listade patienter som fått hembesök visar en något liten förbättring sedan föregående år men fortfarande låg men över VGR genomsnittet som är cirka 14,5 %. Mer än hälften av vårdcentralerna har över 15 %. En ökning ses under årets sex sista månader. Psykisk ohälsa Vårdcentralerna är första linjens vård vid psyk ohälsa oavsett ålder. Psykoterapeutiska behandlingar av kortidskaraktär ska erbjudas enligt regionala och nationella riktlinjer. Andel listade med diagnos depression som fått psykosociala/-terapeutiska insatser ligger något över VGR genomsnittet. Variationen är dock stor mellan vårdcentralerna, 6 % (Vårdcentralen Nordstan) 45 % (Närhälsan Tanum). Merparten av vårdcentralerna ligger mellan 20 % -30 %. I uppföljningen 2016 har Koncernkontoret påtalat att barn och unga 0-17 år inte har samma tillgång till psykologsamtal som vuxna, vilket vårdcentralerna uppger beror på att denna grupp inte vänder sig till vårdcentralerna i samma utsträckning som vuxna. De uppger också att vårdcentralernas psykologer i många fall saknar barnkompetens

51 Förändring i vårdvalet Närhälsan Åmål och Närhälsan Brastad stängde 1 juni Lysekils Läkarhus öppnade filial i Brastad 1 november Vårdproduktion/Ersättning, sammanfattning Vårdval Rehab Sammanfattning över följsamheten till avtal Då vårdval Rehab består av ett stort antal enskilda kontrakt, är det inte möjligt att här bedöma om den totala följsamheten Samtliga rehabenheter inom Vårdval Rehab har under årets haft en årlig uppföljning. Rehabenheterna uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken och måluppfyllelse för den årliga uppföljningen inklusive fokusområden bedöms som bra. Antalet rehabenheter och enheter med tilläggsuppdraget neurovårdteam inom vårdvalet har ökat i antal i Västra Götalandsregionen. Rehabiliteringsbehoven bedöms tillgodoses för olika ålders- och behovsgrupper. Krav- och kvalitetsboken skapar förutsättningar för en jämlik, tillgänglig och personcentrerad vård över hela Västra Götalandsregionen. Fokusområden för den årliga uppföljningen av rehabenheterna 2016 har varit: Implementering av regionala och nationella riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Gruppbaserad behandling och patientutbildning Avgränsning hälso- och sjukvårdens ansvar gentemot egenansvar Verksamhetsuppföljningen visar att tillgängligheten till rehabenheterna är god och enheterna erbjuder besök för bedömning/behandling inom 7 dagar. Rehabenheter är i hög grad anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster för att erbjuda tider för bedömning/ behandling via telefon, besök och webb-tidbokning. Rehabenheterna bedöms ha god men varierad kunskap om de regionala medicinska riktlinjer, RMR. Inom området sjukdomsförebyggande metoder ses att antalet förskrivna FaR i regionen har tredubblats jämfört med föregående år vilket är en positiv utveckling. Bedömningen är att kunskapen om den regionala medicinska riktlinjen ökat samt att registrering sker i högre grad. Rehabenheterna har följts upp avseende att erbjuda artrosskola samt registrera i det nationella kvalitetsregistret BOA-registret, Bättre Omhändertagande av Artros. Västra Götalandsregionen är bättre än rikssnittet avseende registrering i registret

52 Under 2016 ses en stor utveckling av antalet enheter som är anslutna samt antalet registreringar som gjorts. Antalet gruppbaserade behandlingar och patientutbildning har minskat något jämfört med föregående år. Gruppbehandlingar sker främst inom området artros och psykisk ohälsa. Ett utvecklingsområde är patientutbildning inom kroniska sjukdomar exempelvis inom hjärtsvikt, KOL och stroke. Rehabenheterna uppger att det finns rutiner för att stödja patienten i övergång till egenansvar. En variation ses mellan rehabenheterna i genomförandet och är därför ett utvecklingsområde. Samverkan Vid uppföljning av enheterna så uttrycks av vissa enheter att det är svårt att samverka i vårdkedjan, mellan kommun, sjukhus och vårdcentral. Detta hanteras i forum för vårdsamverkan och i avvikelsehantering. Vård i rimlig tid Verksamhetsuppföljningen visar att tillgängligheten till rehabenheterna är god. Följsamhet till krav att erbjuda besök för bedömning/behandling inom 7 dagar uppfylls. Rehabenheter är i hög grad anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster för att erbjuda tider för bedömning/ behandling via telefon, besök och webbtidbokning. Webb-tidbokning används i varierande grad, detta ses som ett fortsatt utvecklingsområde. Bedömd måluppfyllelse och följsamhet är bra. Jämlik och jämställd vård Krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab tydliggör uppdrag och kompetenskrav för rehabenheterna vilket skapar förutsättningar för en mer jämlik och tillgänglig vård i regionen och bidrar till ökad patientsäkerhet. Uppföljningen visar att rehabenheterna i hög grad uppfyller de ställda kraven. Rehabenheter finns i alla kommuner, neurovårdteam saknas i nämndområdet. Sammanfattningsvis bedöms olika ålders och behovsgrupper få tillgång till rehabiliteringsinsatser utifrån behov. Bedömd måluppfyllelse och bedömd följsamhet: Bra Personcentrerad vård Inom Vårdval Rehab ses en ökning av antalet rehabiliteringsplaner som upprättas i samverkan med patienten och en eller två professioner har ökat. En ökning ses av antalet rehabiliteringsplaner som följs upp tillsammans med patienten. Användningen av rehabiliteringsplan som metod ses som ett fortsatt utvecklingsområde och ett bra mått för att göra patienten delaktig i sin rehabilitering. Bedömd måluppfyllelse och följsamhet mindre bra utifrån registrerade rehabiliteringsplaner, men professionerna inom rehabenheterna har ett personcentrerat arbetssätt vilken bedöms ge en bra måluppfyllelse. Effektiv och säker vård Rehabenheterna uppfyller i hög grad kravet på att erbjuda e-tjänster, kopplat till ärendetyperna beställa och av/omboka tid, kontakta mig. Resultatet av den årliga uppföljningen visar att Rehabenheterna har upprättade rutiner för avvikelsehantering. Bedömd måluppfyllelse och bedömd följsamhet: Bra

53 Kunskapsbaserad vård Rehabenheterna bedöms ha god men varierad kunskap om de regionala medicinska riktlinjer, RMR. Bedömd måluppfyllelse och bedömd följsamhet: Bra Inom området sjukdomsförebyggande metoder, förskrivning av FaR ses en ökad grad av registrering, i nämndens område har antalet tredubblats under året även om det är en låg andel förskrivning fortfarande. Bedömningen är att kunskapen om den regionala medicinska riktlinjen ökat samt att registrering sker i högre grad. Rehabenheterna har följts upp avseende att erbjuda artrosskola samt registrera i det nationella kvalitetsregistret BOA-registret, Bättre Omhändertagande av Artros. Västra Götalandsregionen är bättre än rikssnittet avseende registrering i registret. Under 2016 ses en mycket positiv utveckling av antalet enheter som är anslutna samt antalet registreringar som gjorts. Vårdproduktion Nya Rehabverksamheter Total fanns det i dec 2016, 103 stycken godkända enheter inom Vårdval Rehab, av dessa är 53 privata enheter och 50 offentliga enheter. Rehabenheter med tilläggsuppdrag neurovårdteam är 12. Flera rehabenheter bedriver verksamhet på utbudspunkt där en del av uppdraget erbjuds bland annat bedömning på vårdcentral samt bassängträning. Antal rehabenheter inom Vårdval Rehab har under 2016 ökat med 11 nya privata rehabenheter. Fyra nya neurovårdteam tillkom, varav en privat enhet. I HSNN var det totala antalet enheter 21 varav inga med neurovårdteam i december Under året har det tillkommit tre rehabenheter, inga neurovårdteam. Inom Vårdval Rehab var det totala antalet besök under 2016, , vilket är en ökning med besök jämfört med Antal personer som besökt rehabenhet har ökat med , vilket innebär att fler invånare har fått ta del av rehabiliteringsinsatser. Antalet snittbesök per individ har ökat från 5,3 till 5,6, vilket är en ökning med 4,3 procent. Se mer information i tabell 1. I HSNN var det totala antalet besök under 2016, , vilket är en ökning med besök jämfört med Antal personer som besökt rehabenhet har ökat med Snittbesök per person har ökat från 6 till 6,2. För jämförande data per nämnd samt antal besök till arbetsterapeut och fysioterapeut inom Vårdval Rehab se tabellbilaga 3. Tabell 1. Antal besök per besökstyp, antal personer och besök per person. Avrundat till närmaste 10-tal. Källa: Vega Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Enskilt besök Gruppbesök Teambesök Totalt antal besök

54 - varav hembesök Antal personer Besök per person 5,6 4,9 5,3 5,9 5,1 5,6 4,3 % Besök per inv* * Antal invånare den 30 sep. Diagram 1. Antal besök, antal personer och besök per person 2016 per nämnd Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra besök personer besök/person 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tabell 2. Antal besök, antal personer och besök per person 2016 per nämnd och kön. Källa: Vega besök/ besök personer person 21 Norra ,2 Kvinnor ,5 Män ,7 22 Västra ,0 Kvinnor ,4 Män ,4 23 Göteborg ,1 Kvinnor ,4 Män ,6 24 Södra ,0 Kvinnor ,2 Män ,7 25 Östra ,3 Kvinnor ,6 Män ,8 Tabell 3. Antal besök, antal personer och besök per person 2016 per yrkeskategori och kön. Källa: Vega besök personer besök/person

55 Fysioterapeut ,3 6,5 Kvinnor ,7 6,8 Män ,7 6,0 Arbetsterapeut ,3 2,5 Kvinnor ,4 2,6 Män ,0 2,2 Totalsumma ,0 6,2 Habilitering och Hälsa Sammanfattning över följsamheten till avtal Följsamheten bedöms som bra. Inom H&H finns fyra verksamhetsområden; habilitering-, hörsel-, syn- och tolkverksamhet. Många av de insatser som ges syftar till ökad aktivitet och stöd med sociala kontakter. Detta förutsätter ett nära samarbete med patient, närstående och vårdgrannar. Inom HSNN har samverkan med vårdgrannar enligt H&H fungerat bra. H&H klarar vårdgarantin 90 dagar inom alla verksamheter. I den Nationella Patientenkäten (NP) uppger över 90 % av de som svarat att de blir bemötta med hänsyn och respekt. Förtroendet för personalen är hög. En majoritet av patienterna är pojkar/män, orsaken till detta är inte klarlagd. H&H rapporterar till fyra kvalitetsregister och bedriver forskning i samverkan med Göteborgs universitet (GU). Registreringen av diagnoskoder har inte förbättrats under 2016 utan ligger fortfarande kvar på ca 2 %. Hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar H&H via abonnemang till de olika verksamhetsområdena. Konsumtionen har totalt sett minskat i HSNN under Personalomsättningen har ökat vilket kan vara en bidragande orsak. Samverkan Majoriteten av verksamheterna inom H&H förutsätter samverkan med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus och Västbus. H&H samarbetar i samordnad individuell vårdplan, SIP och tidiga insatser i samverkan med kommunerna vid intensivinlärning (behandlingsmetod för barn med autismdiagnos). H&H samarbetar regelbundet med brukarorganisationerna. I samband med implementeringen av de nya regionala medicinska riktlinjerna (RMR) angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga har, enligt H&H, samarbetet mellan barn och ungdomshabiliteringen (BUH) barn och ungdomspsykiatrin (BUP) inom NU- sjukvården förbättrats och fungerar bra. Vård i rimlig tid Väntade hörselverksamheten

56 BEHANDLINGAR Väntetiderna till H&H är i regel korta och håller sig inom både de nationella och regionala garantitiderna inom alla verksamhetsområden. Det är enbart inom förstärkt vårdgaranti (faktiskt väntande, mindre än 60 dagar) inom område hörsel som man inte klarar kravet. Där är följsamheten 94 %. Jämlik och jämställd vård H&H levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå och har arbetat aktivt för lika vård och behandling i hela VGR. En majoritet av patienterna är män/pojkar. Störst är skillnaden hos barn. Orsaken är inte klarlagd. I HSNN har utbudspunkterna inte förändrats under 2015 även om en viss förskjutning har gjorts från Uddevalla mot Vänersborg. Personcentrerad vård Hälsa är ett centralt begrepp inom H&H. Habilitering och rehabilitering innebär att bistå med att försöka förbättra livssituationen hos den enskilde så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet. Många av de insatser som ges syftar till ökad aktivitet och stöd med sociala kontakter. I den Nationella Patientenkäten (NP) uppger över 90 % av de som svarat att de blir bemötta med hänsyn och respekt. Förtroendet för personalen är hög. Dock finns parametrar som visar sämre siffror, till exempel inom Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), där anser enbart 62 % att det aktuella behovet av insatser har blivit tillfredsställt. Det genomsnittliga nationella resultatet för samma parameter är 64 %. Under året har H&H aktivt arbetat för att förbättra resultaten. Ny mätning görs hösten Säker vård Implementeringen av RMR (regional medicinsk riktlinje) angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga mellan BUH och BUP infördes under En utredning om hur detta fallit ut har gjorts under Resultatet visar att det ser olika ut inom VGR men för HSNN har det fallit väl ut. En utredning pågår också för att ta fram en ny RMR kring vuxna personer med förvärvad hjärnskada. Där tittar man bland annat på utbildningsbehovet inom primärvården, övergången mellan barn- och vuxen habiliteringen, läkarnas roll inom vuxenhabiliteringen och vuxenhabiliteringens framtida roll som kompetenscentrum. RMR ska vara klar under första kvartalet H&H har arbetat aktivt med system och rutiner för att värdera och följa upp kvaliteten. Under de senaste åren har H&H arbetat med att få fungerande processer, inte bara för att kunna följa viktiga medicinska utfallsmått utan också för patientperspektivet och God Vård- aspekter >365 Totalt Måluppfyllelse Vårdgaranti H&H - Gbg o Sö Bohus ,0% H&H - Fyrbodal ,0% H&H - Skaraborg ,0% H&H- Södra Älvsborg ,0% Totalt ,0%

57 H&H rapporterar in till fyra kvalitetsregister, CPUP (cerebral pares), Gravt hörselskadade, SKRS ( syn- är under utveckling) och HabQ (habilitering barn). Habiliteringsverksamheten medverkar också i NYSAM (nationell jämförelse av nyckeltal). Resultat har vi av olika anledningar inte lyckats att ta fram för Habilitering & Hälsa rapporterar avvikelser i MedControl, Två avvikelsesamordnare som sammanställer och följer upp vårdskador är tillsatta. Under 2016 har varit fokus på basal vårdhygien. Detta ska följas upp under H&H har under året inte förbättrat sitt arbete med att registrera diagnos vid besök och behandling. Fortfarande diagnossätts enbart ca 2 % av alla besök. Personalomsättningen har ökat under Kunskapsbaserad vård H&H bedriver forskning och utveckling tillsammans med Göteborgsuniversitet (GU). Personal och politiker deltar kontinuerligt i nationella och internationella kunskapsutbyten. Vårdproduktion/Ersättning H&H verksamheter anslagsfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Konsumtionen av audiologiskvård och kontakter med Habiliteringen har minskat i HSNN under 2016, se diagram nedan. Konsumtionen har totalt sett minskat i HSNN Audiologisk vård per invånare samtliga kontakter Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Källa: VEGA

58 Habilitering per invånare samtliga kontakter Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Källa: VEGA Habilitering & Hälsa Konsumtion HSNN 2016 Förändring i % Kvinnor Män Habiliteringen Besök % 58 % - 30% Hörsel Besök % 52 % - 7% Syn Besök % 59 % Övrigt Habilitering & Hälsa Ersättning Utfall tkr Förändring utfall Habiliteringen Abonnemang Hörsel Abonnemang Syn Anslag

59 Övrigt Beställd primärvård Sammanfattning över följsamheten till avtal Se nedan under resp avsnitt Ungdomsmottagning Följsamhet till avtalet bedöms som bra, dock finns problem med bristande tillgänglighet Samverkan Samverkan sker med de aktörer i kommunen som har uppdrag att arbeta med målgruppen ungdomar/unga vuxna, såsom skola, elevhälsa, individ och familjeomsorg. Samverkan sker också med barnmorske-och gynekologmottagningar, vårdcentraler, kvinnoklinik och psykiatri. Problem i samverkan med vårdgrannar gäller främst ungdomar med psykisk ohälsa då det är stora svårigheter att remittera till såväl vårdcentral som till psykiatrin. Jämlik och jämställd vård Ungdomsmottagningarna möter både killar och tjejer på mottagningen och i den utåtriktade verksamheten. I den utåtriktade verksamheten nås alla elever minst en gång under högstadietiden, inklusive särskoleelever. I detta arbete ingår samtal om sexualitet, relationer, STI, mångfald mm. Utvecklingen bör gå mot utåtriktade insatser till de arenor där ungdomarna befinner sig i nuläget, för att öka möjligheten att nå de unga som man idag inte når. Kunskapsbaserad vård Under 2016 har implementering av ISO 9001:2015.-kvalitetsledningssystem samt utveckling att även inkludera arbetet med psykisk hälsa skett. Vård i rimlig tid Väntetider för bokade besök till barnmorska varierar mellan 0-14 dagar, för kurator/samtalspersonal mellan 0-21 dagar

60 Barnmorskemottagning Följsamhet till avtalet bedöms som Samverkan Samverkan sker med slutenvården genom MHV-teamet. Samverkan med kommun(förebyggande socionomer), förskola och BVC sker regelbundet utifrån ett familjecentrerat arbetssätt. Vid behov av extra insatser kring en patient/familj initieras VIB- möte(very Importent Baby), olika aktörer deltar från förlossning, BB, KK kurator, BVC samt lokal socialtjänst. Där familjecentraler finns ingår barnmorskeverksamheten i samverkan med övriga aktörer. Samverkan sker kontinuerligt med MHV-psykologer, kvinnokliniken, BVC, primärvårdens rehab, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, psykiatri och universitet. Jämlik och jämställd vård Den ökade flykting tillströmningen med flera asylboenden både i Norra Bohuslän och Dalsland blev svårhanterlig, Barnmorskeverksamheten har små mottagningar, en till två barnmorskor på landsbygden. Tillgängligheten minskade och barnmorskorna har varit överbelastade och Närhälsans barnmorskor servar Sveriges största flyktingförläggning Restad Gård med ca 1400 personer inom vårt område. Säker vård Barnmorskemottagningarna har under året implementerat ett ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården (ISO 9001:2015) och påbörjat certifieringsprocessen, vilken beräknas vara klar i januari Mödrahälsovårdens journalsystem har under hösten samlats i en gemensam databas i VGR vilket medför en bättre patientsäkerhet. Arbetet med överföring av data utfördes till stora delar manuellt av BMMs medarbetare vilket var en omfattande insats Kunskapsbaserad vård På Barnmorskemottagningarna används Västra Götalandsregionens beslutstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma. Övervikt hos gravida är ett ökande problem, både för den gravida kvinnan och för hennes väntade barn, samt ur ett folkhälsoperspektiv för hela familjen. Arbetsmodellen ABCD-samtal vid första besök innebär att alla får information om hälsosamma vanor och livsstil. Risk och missbruk inventeras med hjälp av Audit, utökat stöd erbjuds vid behov Barnhälsovårdspsykologer Följsamheten till avtalet bedöms överlag som god även om en försämring av väntetiderna vid vissa mottagningar ses jämfört med året innan. Det föreligger svårigheter att rekrytera psykologer i glesbygd. Psykologenheterna utgör en fri nyttighet för mödra- och barnhälsovården oavsett vårdgivare. Enheterna har tidigare organiserats under respektive Central barnhälsovårdsenhet men ingår sedan den 1 september 2016 i primärvårdsområdet Närhälsan Hälso- och specialistvård Barn och Unga

61 Samverkan Enheten har under året haft kontinuerlig samverkan med flertalet andra aktörer både inom hälso- och sjukvård och kommunal verksamhet. Enheten har deltagit i befintliga samverkansnätverk både regionalt och lokalt. Jämlik och jämställd vård Psykologverksamheten är tillgänglig lokalt på ett eller annat sätt i alla kommuner och målsättningen är att ha lokaler som är barnvänliga och med en god tillgänglighet för funktionshindrade. Antal fysiska utbudspunkter (mottagningar) är för närvarande 10 stycken. Enheten arbetar med att strukturera utbudet av föräldrastödsprogrammet Circle of Security (Trygghetscirkeln) för att få en jämn fördelning av kompetens mellan kommunerna. Vård i rimlig tid Väntetiden till ett första besök varierar mellan 0-20 dagar på de flesta orter. I Trollhättan och på Orust har väntetiderna varit betydligt längre på grund av att erfarna psykologer avslutat sin tjänster. När det gäller väntetider till utvecklingsbedömning varierar det mellan 0-6 månader beroende på ort och tid på året. Även det är till viss del relaterat till att erfaren personal avslutat sin tjänst. Kunskapsbaserad vård Två medarbetare vid enheten har påbörjat utbildning i reflekterande samspelsbehandling, vilket är en etablerad metodik som används för att hjälpa familjer med samspelsproblem. Enheten har även deltagit i nätverkskonferenser och kortare utbildningar. Två psykologer vid enheten har beviljats FoU-medel för att genomföra ett pilotprojekt inom barnhälsovården. Vårdråd på telefon Följsamheten till avtalet bedöms som mindre bra på grund av bristande tillgänglighet. Uppföljningen från vårdguiden 1177 på telefon visar att antalalet inkommande samtal har ökat med till i Västra Götalandsregionen redovisar något sämre värden för medelväntetid, kundnöjdhet och andel besvarade samtal än genomsnittet i riket. Inför 2017 har uppdraget förtydligats, och krav finns på en handlingsplan med systematisk återkoppling till vårdgrannar. Samverkan De fyra utbudspunkterna för 1177 vårdguiden på telefon ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkterna samverkar i en gemensam telefonkö dygnet runt. Samverkande sjukvård I snitt har 1,5 uppdrag förmedlats per dag, varav flertalet är uppdrag till den kommunala hemsjukvården. Totalt har 547 uppdrag registrerats för 2016 vilket är en minskning med sjutton procent från Åtgärder med förslag för att vända utvecklingen redovisas på nämnden i februari

62 Jämlik och jämställd vård Enligt en telefonundersökning under slutet av 2016 kommer 63 procent av samtalen från kvinnor och 37 procent från män. 86 procent har fått ett råd eller rekommendation av sjuksköterskan. De som ringer fördelas på åldersgruppen under 24 år 4 procent, år 55 procent och över 65 år 40 procent. Vård i rimlig tid Enligt beställningen ska verksamheten tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Andelen besvarade samtal uppgår i Västra Götaland till 66 %, riket 73 %, målvärdet är 85 %. Medelvärdet för telefontillgängligheten högst 5 minuter hamnade i regionen på 14 minuter och i riket på 11 minuter. Förklaringar till problem; är likalydande mot tidigare år, dvs bl.a. teknikproblem, driftsstörningar, optimering av 1177:s arbetsprocesser och hänvisningar till 1177 från andra enheter. En modell för att förändra samtalsflödet har tagits fram. De inringande som önskar allmän information om läkemedel samt har administrativa frågor kan välja detta via två knappval. Antalet samtal är i stort sett oförändrat från Cirka 50 procent av samtalen från befolkningen i Fyrbodal besvaras i Uddevalla. Produktion/ersättning Avtal eller överenskommelse Produktion Kvin nor 2016 Förändring Män Barnmorskemottagning Inskrivna Ungdomsmottagning Besök barnmorska Besök kurator Summa besök Psykologenheten Besök totalt * vårdguiden på telefon Inkommande samtal Beställd primärvård Utfall tkr (2014 inkl. Lilla Edet) Ersättning Förändring utfall Beställning -0,3% Diff beställning Verksamhet vårdguiden tel

63 Barnmorskemott (2016 inkl cytologprover) Ungdomsmottagning inkl psykosocial satsning MBHV-psykolog CMHV+CBHV Bassänger PV hjälpmedelsenhet Övrigt (inkl fria lm barn 2016) *uppgift saknas Vårdgivare på samverkansavtal ( Taxa) Inom Västra Götalandsregionen finns inom LOL 45 allmänspecialister och 98 övriga specialistläkare samt inom LOF 229 fysioterapeuter. Tillsammans omsätter de totalt ca 440 miljoner/år. Fokus på utveckling under 2016 har främst gällt: tydlighet, likabehandling, enkelhet, kommunikation, förebyggande arbete, förtroende och eget ansvar hos vårdgivarna. Under 2016 har följande områden varit föremål för pågående utvecklingsarbete: Handläggning rutiner, diarieföring och upprättande av avtalsmodul, juridisk rådgivning, uppföljning ekonomi och rutiner med Priveragruppen. Proaktivt arbete riktat mot förbättrade rutiner vid avtalsskrivning Budgetuppföljning och prognos Kommunikation och Information t.ex. nyhetsbrev Vårdgivarnytt för LOF respektive LOL, utveckling av Webbsidor samt upprättande av funktionsbrevlåda för att öka tillgänglighet för vårdgivarna gällande frågeställningar. Löpande uppföljning - Månadsvis granskning efter markörer, dialogmöten, fokus Särskilt arvode, arvodeskategori, höga eller låga volymer. Fördjupad uppföljning Försäljningsprocessen genomförs elektroniskt via Inköp. Tillämpning av lagarna ökad tydlighet Sjukgymnaster 24 fysioterapeuter var verksamma inom Lag om ersättning för fysioterapi, LOF både vid årets början och årets slut. En etablering har flyttat sin verksamhet från Norra Hälso- och sjukvårdsområdet. Två etableringar har sålts under året och flyttats till annat hälso- och sjukvårdsområde. Tre ersättningsetableringar har startat inom Norra Hälso- och sjukvårdsområdet. Fördelning av arvodeskategori och särskilt arvode inom Norra hälso- och sjukvårdsområdet är: 6 fysioterapeuter med arvodeskategori A 18 fysioterapeuter med arvodeskategori B 12 fysioterapeuter har särskilt arvode- skador och sjukdomar i rörelsesystemet 2 fysioterapeuter har särskilt arvode- psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem

64 Vårdgivarens nämnd Utfall kr Förändring utfall 21 - Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ORUST Stålnacke Mikael Stålnacke Marie Anding Ylvia SOTENÄS Roos Mattias TANUM Jonasson Karin BENGTSFORS Lundqvist Ulf MELLERUD Schneider Valentijn LYSEKIL Alexandersson Helén UDDEVALLA Danielsson Roy Martinsson Birgitta Wallen Peter VÄNERSBORG Jingfors Lisa Cederlund Johan Kemp Cederberg Inger Borgmalm Anna TROLLHÄTTAN Fager Ann Augustsson Sofia Olsson Jesper Wadenbo Tobias Westerlund Helena Persson Erik Erkmar Eva Rajpar Bandali Sukaina Kartus Catarina Brodin Hagrydh Anna Maria Engström Kenth Larsson Lars-Ove ÅMÅL Jansson Grendler Gunlög Förändring Vårdgivarens nämnd Kvinna Man Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ORUST Stålnacke Mikael

65 Marie Stålnacke Anding Ylvia SOTENÄS Mattias Roos TANUM Karin Jonasson BENGTSFORS Lundqvist Ulf MELLERUD Schneider Valentijn LYSEKIL Alexandersson Helén UDDEVALLA Danielsson Roy Martinsson Birgitta Wallen Peter VÄNERSBORG Jingfors Lisa Cederlund Johan Cederberg Kemp Inger Normalt arvode Borgmalm Anna TROLLHÄTTAN Fager Ann Augustsson Sofia Olsson Jesper Wadenbo Tobias Westerlund Helena Persson Erik Erkmar Eva Rajpar Bandali Sukaina Kartus Catarina Brodin Hagrydh Anna Maria Engström Kenth Larsson, Lars-Ove ÅMÅL Jansson Grendler, Gunlög Allmänläkare Inom norra hälso-och sjukvårdsnämnden fanns i januari specialister allmänmedicin, 2 specialistläkare öron-, näsa-, hals, 2 specialistläkare gynekologi, 1 specialistläkare ortopedi, 1 specialistläkare ögon samt 1 specialistläkare barnmedicin

66 I december 2016 fanns: 4 specialistläkare allmänmedicin. En av dessa är vid årsskiftet under försäljning. 2 specialistläkare inom öron- näsa och hals. En av dessa är vid årsskiftet under försäljning. 2 specialistläkare i gynekologi. 1 specialistläkare ortopedi. Etableringen är vid årsskiftet under försäljning. 1 specialistläkare ögon 1 specialistläkare barnmedicin. 3 Etableringar alltså under försäljning vid årsskiftet. Inga nya etableringar har startats inom Norra hälso- och sjukvårdsområdet under Utfall Förändring Vårdgivarens nämnd Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ORUST Fuglede Niels UDDEVALLA Sahlqvist Michael Knaif Peter ÅMÅL Zetterberg Stefan Förändring Vårdgivarens nämnd Kvinna Man Norra hälso- och sjukvårdsnämnden FUGLEDE, NIELS CHRISTIAN SAHLQVIST, MICHAEL Peter Knaif ZETTERBERG, STEFAN KURT GUNNAR C Specialistläkare 2016 Förändring Vårdgivarens nämnd Kvinna Man Norra hälso- och sjukvårdsnämnden VELINDER KLACKER, GUN-MARIE C ERIKSSON, MATS ANDREAS HOLLERTZ, BJÖRN WALTER

67 JENSEN, PETER RAYMOND ENGLUND, NILS TURE KINGSTAM, ULF CHRISTER Sjöblom Marlén Ebrahimi Ali Reza Pirouznia Saeid GHONEIM, ADAM ALEC MASERI Utfall Förändring Vårdgivarens nämnd Norra hälso- och sjukvårdsnämnden VELINDER KLACKER, GUN-MARIE C ERIKSSON, MATS ANDREAS HOLLERTZ, BJÖRN WALTER JENSEN, PETER RAYMOND ENGLUND, NILS TURE KINGSTAM, ULF CHRISTER Sjöblom Marlén Ebrahimi Ali Reza Pirouznia Saeid GHONEIM, ADAM ALEC MASERI Övriga avtal Avtal om samverkande sjukvård I den Samverkande sjukvården ingår kommunal hälso- och sjukvård, primärvård, 1177/Vårdguiden, ambulanssjukvården, MÄVA och övrig länssjukvård. Det gemensamma målet är att förbättra och utveckla samverkan i sjukvården, för att skapa ökad trygghet och tillgänglighet för invånarna och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt

68 Alla medverkande parter arbetar gränsöverskridande med ordinarie personal på ordinarie arbetstid. De regionala vårdgivarna gör detta inom ramen för sin verksamhet. Kommunerna insatser regleras genom avtal. Det finns två olika avtalsnivåer. Sju kommuner i Fyrbodal deltar fullt ut i samverkande sjukvård (Lilla Edet deltar också men räknas inte med här). Det fulla uppdraget innehåller tre uppdragsformer, uppdrag på primärvårdsnivå, uppdrag i väntan på ambulans och assistandsuppdrag. Uppdrag på primärvårdsnivå betyder att sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård kan ta uppdrag att utföra tillfälliga insatser hos kommuninvånare ( 18 år) som inte har kommunal hälso- och sjukvård på uppdrag av 1177/Vårdguiden, MÄVA, ambulanssjukvård eller vårdcentral. På försök har hemtjänsten i några kommuner också kunnat ge uppdrag till kommunal hälso- och sjukvård. Ett försök som slagit väl ut. Om SOS-Alarm bedömer att vänteperioden till närmast tillgängliga ambulans blir betydande, kan sjuksköterska från kommunen också larmas ut samtidigt som ambulansen för att snabbare kunna ge vård. Sjuksköterska inom kommunal hälsooch sjukvård kan ge assistansuppdrag till ambulanssjukvården genom att ta direktkontakt för hjälp med bedömning och åtgärd i hemmet. Ambulanssjukvården kan ge assistansuppdrag till sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård på samma sätt. De sju kommunerna är Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedals kommuner i Bohuslän och Åmål, Mellerud och Färgelanda kommun i Dalsland. Färgelanda kommun från I ytterligare fyra kommuner, Bengtsfors, Dals-Ed, Lysekil och Orust kommuner har under 2016 hemsjukvårdens sjuksköterskor gjort tillfälliga insatser genom hembesök hos kommuninvånare ( 18 år) som inte har kommunal hälso- och sjukvård genom hänvisning från 1177/Vårdguiden, single responder, MÄVA eller jourcentral. Under 2016 förhandlades avtalen med Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla kommuner om, vilket resulterade i att Trollhättan och Uddevalla kommuner stod avtalslösa under andra halvåret Uppdragstagare Antal uppdrag 2016* det kan finnas ytterligare uppdrag, redovisningen är ofullständig HSV Strömstad 57 HSV Tanum 84 HSV Sotenäs 132 HSV Munkedal 57 HSV Mellerud

69 HSV Åmål 61 HSV Färgelanda 77 HSV Bengtsfors 6 HSV Dals-Ed 2 HSV Lysekil 16 HSV Orust 7 HSV Vänersborg 19 Hälsokällan Följsamheten till avtalet bedöms som mycket bra. Inför 2012 tecknade dåvarande hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal ett fyraårigt avtal med tolv av kommunerna i området via Fyrbodals kommunalförbund, avseende hälsopedagogisk verksamhet. Avtalet har varit förlängt under 2016 med samma förutsättningar som tidigare men under året har avtalet omförhandlas till att vara löpande från och med Hälsokällans inriktning är hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal. Målgruppen är viktiga vuxna som möter barn och unga, främst inom kommunal och regional verksamhet som exempelvis socialtjänst, förskola, skola och barnhälsovård. De strategiska arbetsområdena är normkritiskt förhållningssätt, föräldrastöd samt ledarskap och bemötande. Totalt under året har Hälsokällans personal mött viktiga vuxna, vilket är en ökning med 37 % jämfört med Antalet aktiviteter har ökat jämfört med 2015 och de med 34 %. Denna positiva utveckling har varit möjlig då kommunalförbundet bidrog med tillfällig personalförstärkning. Under året har personalen mött 253 ungdomar i tre aktiviteter, alla riktade till gymnasieelever. Detta är betydligt färre än Flest deltagare har deltagit i aktiviteter inom området ledarskap och bemötande vilket är ett trendbrott där normkritiskt förhållningssätt har varit störst de senaste två åren. Hälsokällans arbetssätt är kompetensutveckling, att leda nätverk och driva processer. Störst andel deltagare, 84 %, möter de genom kompetensutveckling via föreläsning, utbildning och fortbildning. Samtliga kommuner har deltagit i Hälsokällans aktiviteter men omfattningen skiljer sig åt ganska mycket. Den kommun som varit mest aktiv utifrån förhållandet antal deltagare i relation till antal barn och unga (0 18 år) är Lysekil, knappt följt av Mellerud Sotenäs och Färgelanda. Av dessa fyra kommuner är det bara Lysekil som var med på topp tre Bengtsfors, Orust och Åmål är de kommuner som deltagit minst. Trollhättan har inte tecknat något samverkansavtal för 2017 vilket var målsättningen

70 Liksom tidigare år är det främst viktiga vuxna från verksamheterna förskola och skola som deltar i Hälsokällans verksamhet. Största skillnaden från 2015 är att socialtjänsten har ökat markant medan fritidsverksamheten har minskat. Antalet deltagare från hälso- och sjukvården är fortsatt mycket lågt och andelen deltagare från övriga verksamheter och utanför Fyrbodal är i stort oförändrad. Under 2016 påbörjades ett treårigt våldsförebyggande projekt med finansiering från Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Omvärldsbevakningen har i huvudsak handlat om våldsförebyggande arbete, skolnärvaro/skolavhopp samt fullständiga betyg i grundskolan och gymnasiet. Ersättning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har ersatt Hälsokällan med 1 mnkr per år under hela avtalstiden. Avtal om gemensamma folkhälsoinsatser Följsamheten till avtalet bedöms som bra. Nämnden har samverkansavtal med alla kommuner i Fyrbodal där 2016 var det första året med de nya avtalen som gäller till och med Avtalen omfattar en folkhälsostrateg på heltid och verksamhetsmedel. Folkhälsostrategen arbetar på uppdrag av folkhälsorådet, är anställd av kommunen, ska ha en strategisk fysisk placering och tillgång till förvaltningsledning. Det finns ett politiskt tillsatt folkhälsoråd i varje kommun som årligen beslutar om budget, verksamhetsplan och uppföljning. Avtalet samfinansieras med lika delar mellan kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Arbetet ska omfatta främjande och förebyggande insatser och utgå från befolkningens behov. Målet är att förbättra befolkningens hälsan i varje kommun. Under avtalsperioden ska ett extra fokus ligga på följande utvecklingsområden: Synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocessen Integrera folkhälsoperspektivet i de olika aktörernas ordinarie verksamhet Styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen Främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs Synkronisering av planeringsprocessen I samtliga folkhälsoråd är det en prioriterad fråga att synkronisera planeringsprocessen i den kommunala planerings- och budgetprocessen. Det finns en stor variation i hur långt processen har kommit där ungefär en tredjedel av folkhälsoråden är i mål medan övriga har en bit kvar och någon enstaka inte är i mål på långa vägar. I några kommuner pågår det förändringsprocesser i deras styrmodeller där folkhälsan ska vara en av flera viktiga kvalitetsfaktorer. I de folkhälsoråd som har kommit längst ser man mindre fokus på projekt och mer en utveckling av befintlig kommunal verksamhet

71 Integrerat folkhälsoperspektiv Även när det gäller att integrera folkhälsoperspektivet i de olika aktörernas ordinarie verksamhet har folkhälsoråden kommit olika långt. Goda exempel är kommuner där samtliga nämnder har folkhälsomål och att alla nämnder har folkhälsa som en stående punkt vid varje sammanträde. Det finns dock en risk för att tappa bort det regionala perspektivet, vilket uppföljningen visar att flera kommuner har gjort. Insatser som främjar en jämlik hälsa för befolkningen Alla folkhälsoråd uppger att deras mål är att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa hos befolkningen och har ett särskilt fokus på de målgrupper som har en högre andel ohälsa. Samtliga folkhälsoråd barn och unga och/eller trygga och goda uppväxtvillkor där exempelvis insatser som föräldrastöd och utomhuspedagogik är vanligt förekommande. Unga med psykisk ohälsa och personer med funktionsnedsättningar är prioriterade målgrupper i många kommuner liksom kostnadsfria aktiviteter vilket gynnar socioekonomiskt utsatta familjer och fysiskt inaktiva personer. Prioriterade gruppers inflytande och delaktighet Behovsbilden, det vill säga underlaget för prioritering, utgår utifrån de lokala förutsättningarna, oftast med hjälp av välfärdsredovisningar. Detta gör att prioriteringarna ser olika ut från kommun till kommun och kan förklara den stora variationen av genomförda aktiviteter. Flera folkhälsoråd har med kriterier om att de sökta medlen ska främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. Uppföljningarna redovisar ett flertal projekt där insatserna har tagits fram i samverkan med målgruppen utifrån deras behov och önskemål. Detta har skett ibland annat via olika former av medborgardialoger, deltagande i planeringsgrupper och enkäter. Det är en början, men i alldeles för låg utsträckning så här finns mycket mer att göra. Viktigt förbättringsområde I samverkansavtalet står det att ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i folkhälsoarbetet. Detta verkar tolkas olika då flera kommuner uppger att primärvården är bra på att samverka när det gäller att genomföra aktiviteter men mindre bra på att delta i folkhälsoråden. Positivt är att några kommuner uppger att primär- och tandvård har medverkat regelbundet i folkhälsorådets arbete. Mindre bra att flera kommuner anger att det inte varit någon representant från primärvården på flera år. Ersättning Sammanlagt utgår en årlig ersättning till kommunerna om 15,2 mnkr. Kommunerna i Trestadsområdet ersätts med mellan 1,75 2,4 mnkr och övriga kommuner med 800 tkr. För att tydliggöra hur avvikelser från budget ska hanteras tog nämnden beslut om gemensamma riktlinjer under

72 Avtal Östfold Sammanfattning- mindre bra I över 40 år har det funnits ett samarbete mellan regionen (dåvarande Bohuslandstinget) och Östfold fylke. Östfold fylke är en sammanslutning av 17 kommuner med ungefär lika högt invånarantal som i Fyrbodal. Nuvarande avtal, från 2009 gäller: Vård och behandling vid sjukhusen i Östfold av patienter som drabbats av olyckor eller akut sjukdom i gränsområdet Bohuslän/Dalsland och Norge där det är av medicinska skäl är viktigt att komma snabbt till vård. Förlossningsvård vid sjukhuset i Kalnes utanför Sarpsborg. Transport av patienter med ambulans/ ambulanshelikopter samt bistånd vid större olyckor och akut sjukdom i gränsområdena. Akutsjukhuset Östfold-Kalnes Kalnes sjukhus utanför Sarpsborg invigdes i november 2015 och är akutsjukhuset i Östfold. Produktion Det är främst kvinnor från Strömstad och Tanums kommuner som utnyttjar förlossningsvården i Norge. Andelen förlossningar i Norge ligger totalt på 33 % av alla förlossningar i Strömstad och Tanums kommuner år 2016 (andelen är högre i Strömstad kommun). Under hösten 2016 blev det stopp för förlossningar av svenska kvinnor på Kalnes då den nya förlossningsavdelningen var underdimensionerad och man behövde prioritera kvinnor från Östfold. Förlossningar 2014 (143), 2015 (130) och 2016 (110). Ersättning Den total ersättning till Östfold 2016 är tkr motsvarande siffra 2015 var tkr och tkr. Avtal Värmland Nuvarande avtal med landstinget i Värmland gällde till och med Avtalet har under 2016 förlängt till och med Avtalets utgångspunkt är att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna, främst i det geografiska gränsområdet mellan Värmland och Västra Götaland. Betydelsen av ett särskilt avtal har minskat när den nya patientlagen infördes. Onkologisk vård/strålbehandlingar Antal personer som strålbehandlats varierat mellan åren. Under 2016 har xx personer från Västra Götaland fått strålbehandling i Värmland. På grund av ombyggnad och byte av stålningsaccelerator kunde inga Västra Götalänningar tas emot från och med september

73 Närsjukvård i Säffle Hösten 2016 öppnade en ny närvårdsavdelning I Säffle där distriktsläkare har möjlighet att direktinlägga patienter dagtid. Även sjukhuset i Karlstad kan flytta patienter till närvårdsavdelningen i Säffle. Intentionerna med närvårdsavdelningen påminner om MÄVA på NU-sjukvården. Åtta platser har funnits, VGR har haft ett vårdtillfälle. Ersättning Den totala ersättningen till Värmland från norra nämnden uppgick till cirka 12,7 mnkr 2016 vilket är något mer än 2015 då ersättningen var cirka 12 mnkr Strålning Förlossningar Avtal/projekt finansierade med statsbidrag Statsbidrag för sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringsgarantin och fördjupade medicinska utredningar 2016 är året då detta statsbidrag firade 10-års jubileum. Sammanfattningsvis har statsbidraget lett till ett mer strukturerat arbete kring sjukskrivningsprocessen. Både i primärvård och på sjukhus finns det nu tillgång till rehabiliteringskoordinatorer vars uppgift är - att koordinera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen både på strukturell nivå i fråga om att det finns rutiner för samarbetsformer mellan läkare och rehabiliterande personal, - att det finns struktur för tidig samverkan kring rehabiliteringsplaner och - att det finns tid avsatt för parterna att träffas, inklusive arbetsförmedling/arbetsgivare och Försäkringskassa. Rehabiliterings-koordinatorerna arbetar också med rena individärenden. De försäkringsmedicinska råden har också funnit sin form, största uppgiften är att utbilda personal i försäkringsmedicinska frågor. Det största problemet med detta statsbidrag är att alla åtgärder görs med kort framförhållning och utan långsiktighet. Villkoren för nästa år är sällan kända förrän väldigt sent, den centrala beslutprocessen och det centrala tjänstemanastödet har inte fungerat bra. Därför beslöt hälso- och sjukvårdsnämnden att lägga in multimodala rehabiliteringar (en del av statsbidraget) i NU-sjukvårdens vårdöverenskommelse för 2016, för att garantera en långsiktig strategi och ge NU-sjukvården bättre förutsättningar att leva upp till regionens handlingsplan för benign (godartad) smärta. Totalt fick hälso- och sjukvårdsnämnden enligt beslut HSS (160323) tkr för sjukskrivningsprocessen och tkr för rehabiliteringsgarantin

74 För överenskommelsen med NU-sjukvården har hälso- och sjukvårdsnämnden använt tkr. Nämnden har via ett särskilt projekt finansierat ett arbete med avsikt att hjälpa kommunerna i Fyrbodal att forma sitt arbete med våld i nära relationer. Arbetet har resulterat i att kommunerna gemensamt anställt en samordnare. Totalt har nämnden finansierat arbetet med våld i nära relationer med tkr med statsbidragsmedel för sjukskrivningsprocessen under Under 2016 slöts en gemensam överenskommelse för norra hälso- och sjukvårdsnämnden och västra hälso- och sjukvårdsnämnden (Lilla Edet) med Närhälsan. Närhälsan har enligt överenskommelsen ett producentneutralt ansvar mot hela primärvården för att driva detta arbete. Ersättning som Närhälsan fått av norra hälso- och sjukvårdsnämnden för överenskommelsen är tkr.. För att uppfylla syftet med statsbidraget så har fyra åtaganden drivits inom ramen för överenskommelsen med Närhälsan; Processledare Försäkringsmedicinskt forum Rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler Införande av Tidig Samverkan Sammantaget bedöms Närhälsans och NU-sjukvårdens följsamhet till överenskommelsen som mycket god

75 - 70 -

76 - 71 -

77 Produktion Vårdcentral Typ Utfall Förändring Bengtsfors Närhälsan Bäckefors vårdcentral Närhälsan Bengtsfors vårdcentral Dals-Ed Närhälsan Dals- Ed vårdcentral Färgelanda Närhälsan Färgelanda vårdcentral Lysekil Lysekils Läkarhus Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 42% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 58% 57% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 46% 45% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 54% 55% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 40% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 60% 57% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 40% 39% 40% Antal övriga besök % Andel övriga besök 60% 61% 60% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 50% 49% 47%

78 Antal övriga besök % Andel övriga besök 50% 51% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Lysekil Antal listade % vårdcentral Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 47% 52% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 53% 48% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Antal listade % Brastad vårdcentral (31/05/2016) Totalt antal besök % tom maj 2016 Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 45% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 55% 57% Mellerud Närhälsan Mellerud vårdcentral Munkedal Närhälsan Munkedal vårdcentral Orust Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 39% 40% 37% Antal övriga besök % Andel övriga besök 61% 60% 63% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 46% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 54% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade %

79 Capio vårdcentral Orust Sotenäs Sotenäs Vårdcentral Närhälsan Kungshamn vårdcentral Strömstad Vårdcentralen Bohuslinden Strömstad Läkarhus Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 53% 50% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 47% 50% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 54% 54% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 46% 46% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 46% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 54% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 58% 57% 57% Antal övriga besök % Andel övriga besök 42% 43% 43% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % från april 2014 Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 64% 50% 50% Antal övriga besök % Andel övriga besök 36% 50% 50%

80 Tanum Kvarterskliniken Tanum Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Tanumshede vårdcentral Trollhättan Achima Care Trollhättans vårdcentral Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 54% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 46% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 42% 47% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 58% 53% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 53% 49% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 47% 51% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök tom juni 2015 Antal läkarbesök Andel läkarbesök 47% 46% Antal övriga besök Andel övriga besök 53% 54% Hjortmossens Läkarhus Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % från juli 2015 Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 50% Antal övriga besök %

81 Andel övriga besök 52% 50% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Medpro Clinic Antal listade % Stavre vårdcentral Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 52% 53% 50% Antal övriga besök % Andel övriga besök 48% 47% 50% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Maria Alberts Antal listade % Vårdcentral Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 54% 52% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 46% 48% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Primapraktiken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 50% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 50% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per Närhälsan Sylte vårdcentral Närhälsan Källstorp vårdcentral listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 44% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 56% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 56% 56% 53% Antal övriga besök % Andel övriga besök 44% 44% 47%

82 Kronogården vårdcentral Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade Totalt antal besök från januari 2016 Antal läkarbesök Andel läkarbesök 92% Antal övriga besök 698 Andel övriga besök 8% Uddevalla Närhälsan Ljungskile vårdcentral Achima Care Uddevalla vårdcentral Silentzvägens Vårdcentral Närhälsan Herrestad vårdcentral Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 37% 34% 42% Antal övriga besök % Andel övriga besök 63% 66% 58% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 51% 53% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 49% 47% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 48% 48% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 52% 52% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 47% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 53% 55%

83 Närhälsan Dalaberg vårdcentral Närhälsan Skogslyckan vårdcentral Närhälsan Dagson vårdcentral Vänersborg Vårdcentralen Nordstan Närhälsan Vänerparken vårdcentral Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 44% 41% 45% Antal övriga besök % Andel övriga besök 56% 59% 55% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 55% 54% 51% Antal övriga besök % Andel övriga besök 45% 46% 49% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 45% 47% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 55% 53% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 48% 46% 46% Antal övriga besök % Andel övriga besök 52% 54% 54% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 47% 46% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 53% 54% 56%

84 Närhälsan Vargön vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 49% 50% 44% Antal övriga besök % Andel övriga besök 51% 50% 56% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 43% 40% 41% Antal övriga besök % Andel övriga besök 57% 60% 59% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade Åmål Balderkliniken Antal listade % Totalt antal besök % Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 45% 45% 43% Antal övriga besök % Andel övriga besök 55% 55% 57% Besök av egna listade på andra % VC inom VGPV per 1000 listade Närhälsan Åmål Antal listade % vårdcentral (31/05/2016) Totalt antal besök % tom maj 2016 Antal läkarbesök % Andel läkarbesök 41% 43% 41% Antal övriga besök % Andel övriga besök 59% 57% 59% Besök av egna listade på andra VC inom VGPV per 1000 listade

85 - 80 -

86 Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad Utbetald ersättning Ersättning per listad san Bengtsfors vårdcentral san Bäckefors vårdcentral san Dals-Ed vårdcentral san Färgelanda vårdcentral ls Läkarhus Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd

87 san Brastad vårdcentral san Lysekil vårdcentral san Mellerud vårdcentral san Munkedal vårdcentral Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa

88 Vårdcentral Orust san Kungshamn ntral s Vårdcentral i bostrand san Strömstad vårdcentral tad Läkarhus Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa

89 ntralen Bohuslinden rskliniken Tanum san Fjällbacka vårdcentral san Tanumshede ntral ossens Läkarhus ården VÅRDCENTRAL Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd

90 Alberts Vårdcentral o Clinic Stavre Vårdcentral san Källstorp vårdcentral san Sylte vårdcentral raktiken Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning

91 a Care Uddevalla ntral san Dagson vårdcentral san Dalaberg vårdcentral san Herrestad vårdcentral san Ljungskile vårdcentral Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet

92 lsan Skogslyckan ntral ntralen Silentzvägen o Clinic Brålanda-Torpa ntral o Clinic Brålanda ntral lsan Vargön vårdcentral lsan Vänerparken ntral Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation)

93 ntralen Nordstan kliniken lsan Åmål vårdcentral Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning baserad på socioekonomi (CNI) Ersättningbaserad på geografi Summa Ersättning viktad utifrån ålder och kön (kapitation) Ersättning viktad utifrån vårdtyngd Tolkersättning Målrelaterad ersättning för täckningsgrad Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättningbaserad på geografi Summa

94 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Davidsson Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdcentralernas redovisning av användandet av flyktingmedel 2016 Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna vårdcentralernas redovisning av flyktingmedel De vårdcentraler som inte förbrukat hela statsbidraget ges instruktion att överskjutande medel ska användas till psykiskt omhändertagande av asylsökande Sammanfattning av ärendet Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fördela statsbidraget till de vårdcentraler i nämndens område som då hade flest asylsökande i förhållande till sin folkmängd. I kommuner med flera vårdcentraler riktades medlen till de som i sitt upptagningsområde hade asylboenden. Medlen fick enbart användas till att omfatta insatser för att förbättra det psykiska omhändertagandet för att förebygga och hindra uppkomst av psykisk ohälsa bland flyktingar. För att få ta del av medlen skulle varje vårdcentral inkomma med en ansökan och verksamhetsplan med en beskrivning av den verksamhet man avsåg att bedriva för att förbättra det psykiska omhändertagandet av flyktingar kronor reserverades för de vårdcentraler som valde att utveckla samverkan i team. Vårdcentralerna har nu lämnat redovisning av den verksamhet som bedrivits med hjälp av medlen. Redovisning Redovisningen från vårdcentralerna (sammanställning se bilaga) visar att man använt de extra medlen till att förstärka de personalkategorier man behövt i det aktuella området. De utökade personalresurserna har inneburit att de asylsökande kunnat få snabbare hjälp. Flera vårdcentraler har anställt medarbetare med annat hemspråk (arabiska, syriska) vilket inneburit att arbetet underlättats och det psykologiska omhändertagandet förbättras för den enskilde asylsökande. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

95 Datum Diarienummer HSNN (2) Flera vårdcentraler beskriver även att man satt in extra resurser för att förändra och förbättra arbetet kring BVC. Det är en plats där man verkar ha lätt att få kontakt och kan samtala kring hela familjens situation vilket gjort att fler fått tid hos kurator, psykolog eller psykoterapeut. Drop-in mottagningar av olika slag på de asylboenden som fanns är en insats som redovisas och som genomförts av flera vårdcentraler. Alla vårdcentraler beskriver att detta var ett initiativ som gett god effekt. Man fångade upp ohälsa tidigt och kunde informera och lotsa till rätt vårdnivå. Utbildningar av olika slag har genomförts och beskrivs som värdefullt. En vårdcentral har bedrivit bildterapi i grupp och man har sett goda resultat. Två ansökningar inkom där vårdcentraler avsåg att samverka i team. Närhälsan anställde en psykolog som ledde arbetet med kartläggning och nätverksskapande för de nio deltagande vårdcentralerna (Munkedal, Lysekil, Kungshamn, Tanumshede, Fjällbacka, Färgelanda, Dals-Ed, Mellerud och Bengtsfors). Resultatet av arbetet är att grunden är lagd för ett aktivt nätverk som syftar till erfarenhetsutbyte. Medpro Clinic Torpa vårdcentral redovisar att medlen använts till förbättrad samverkan med skolhälsovården och socialtjänsten. Syftet har varit att bättre och snabbare fånga upp barn och familjer där det finns risk för psykisk ohälsa och strukturerade samarbetsformer har skapats. Som ett sammanfattande resultat instämmer samtliga utförare i att de extra medlen varit till hjälp för att förbättra det psykiska omhändertagandet av asylsökande. Vårdcentralerna har dragit nytta av sina erfarenheter och står bättre rustade för att möta asylsökandes behov. Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Besluten skickas till Berörda verksamhetschefer vårdcentraler, för kännedom Karin.davidsson@vgregion.se

96 Redovisning extra flyktingmedel 2016 riktade mot psykisk ohälsa bland asylsökande Dnr HSNN Verksamhet Närhälsan Färgelanda Närhälsan Bengtsfors Närhälsan Mellerud Närhälsan Kungshamn Kungshamn kvar Närhälsan Vargön Närhälsan Dals-Ed Närhälsan Tanum&Fjb Närhälsan MunkedaL Lysekils Läkarhus Capio Orust vårdcentral Strömstads Läkarhus Sotenäs Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral Balderkliniken Åmål Teamarbete Närhälsan Teamarbete Medpro Torpa Utökat DSSK el SSK Utökad läkarresurs Syrisk personal Utökad bemanning övr Arabisktalande personal Utbildning Asylteam psykoterapeut eller psykolog Belopp Nätverk Team X x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Gruppverksamhet Handledning personal

97 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marianne Laiberg Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppdrag utredning av ambulanssjukvården i Fyrbodal Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen. 2. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt presidiet att inleda en dialog med NU-sjukvårdens styrelse om möjligheter att förbättra de brister i insatstider som påvisats Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret fick i uppdrag att utreda NU-sjukvårdens ambulansplacering i förhållande till insatstider. En av anledningarna var en skrivelse från Orust kommun till regionen där Orust kommun begär åtgärder och utökade resurser för att förbättra insatstiderna för ambulansen. Utredningen visar att det finns kommuner som, trots olika insatser som gjorts, fortfarande ligger på en låg uppfyllelsegrad till målet att nå 80 procent av invånarna inom 20 minuter vid blåljusalarm (Prio 1). Fördjupad beskrivning av ärendet Organisation Ambulanssjukvården i Västra Götaland drivs av sjukhusförvaltningarna NU, SÄS, SKAS och SU. Regionens ambulanshelikopter drivs av Kungälvs sjukhus. Det finns ett utvecklat samarbete mellan närliggande landstings ambulansverksamheter och Norge. I ambulanssjukvårdens uppdrag ligger också att ansvara för liggande sjuktransporter. SOS-Alarm (upphandlad verksamhet) sköter dirigering och alarmering av ambulanser och ambulanshelikopter. Med prioritering menas att operatörerna bestämmer vilken prioritering patienten som ringer in ska ha, Prio 1 (blåljus) eller någon annan lägre prioritering. Sammanlagt finns det fyra olika prioriteringsnivåer. Insatstiderna till Prio 1 (blåljus) mäter hur många procent av blåljustransporterna som når patient inom 20 minuter- regionens mål är att 80 % av patienterna ska nås inom 20 minuter. Resultat 2016 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

98 Datum Diarienummer HSNN (5) Måluppfyllelse till Prio 1 % till 20 minuter 2016 Jan Feb mars April maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Genomsnitt Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Insatstiderna har varierat något under åren men i princip har de kommuner som har sämre insatstider till Prio 1 år 2016, haft låg uppfyllelsegrad till målet genom åren också (diagram1) Diagram 1: Måluppfyllelse till Prio 1 inom 20 minuter 2004, 2009 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Några hållpunkter: i samband med en upphandling gjordes några förändringar avseende ambulansplaceringsorter

99 Datum Diarienummer HSNN (5) 2015 infördes single responderbilar i Fyrbodal (en single responder är en ambulansutrustad bil med en kvalificerad sjuksköterska). Först ut var Lilla Edet, sedan Dalsland och Bohuslän och Färgelanda. Ambulansplaceringar Var någonstans ambulansen finns placerad har betydelse för insatstiden till Prio 1 men är inte den enda förklaringen till att insatstiderna ser olika ut i kommunerna- Ambulanserna kör patienterna i huvudsak till sjukhus och i varje givet ögonblick finns det flest ambulanser kring sjukhuset. Det innebär att ambulans, från till exempel Munkedal, kan köra patienter inom Vänersborgs kommun, om de är högre prioriterade under tiden ambulansen befinner sig i området. En annan faktor är hur många ambulanser som finns i kommunen. Totalt finns 23 ambulanser på dagen och 18 på natten samt 4 single respondrar i Fyrbodal. Ambulanser flyttas runt för att passa så att räckvidden att snabbt vara framme hos patient blir så optimal som möjligt Kommun Placering Tjänstgöring Antal Bengtsfors Bengtsfors Dygn 1 Dals-Ed Dals-Ed Dygn 1 Färgelanda Färgelanda Single 1 responder Lilla Edet Lilla Edet Single 1 responder Lysekil Lysekil Dygn 1 Hallinden Dygn 1 Mellerud Mellerud Dygn 1 Munkedal Munkedal Dygn 1 Munkedal Dagtid 1 Munkedal Single 1 responder Orust Henån Dygn 1 Sotenäs Kungshamn Dygn 1 Strömstad Strömstad Dygn 1 Strömstad Dygn 1 Tanum Tanumshede Dygn 1 Trollhättan Trollhättan Dygn 1 Trollhättan Dygn 1 Trollhättan Dagtid 1 Trollhättan Dagtid 1 Uddevalla Uddevalla Dygn 1 Uddevalla Dygn 1 Uddevalla Dygn 1 Uddevalla Dagtid 1 Vänersborg Vänersborg Dygn 1 Åmål Åmål Dygn 1 Åmål Åmål Dagtid 1 Åmål Åmål Single responder 1

100 Datum Diarienummer HSNN (5) Slutligen har också antalet Prio 1 alarm en betydelse för insatstiden. Antal alarm har ökat totalt men framför allt har antalet alarm med högre prioritering ökat markant genom åren. År Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Totalt patienter år 2016 hänvisades av ambulanssjukvården till annan vårdnivå/egenvård (90 %) eller till annat transportmedel (10 %), 40 % av dessa var prio 1-alarm. Antal prio 1 per kommun 2016 Totalt antal jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2016 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Prio 1 Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål NU

101 Datum Diarienummer HSNN (5) Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Besluten skickas till NU-sjukvårdens styrelse Sjukhusdirektör Lars Wiklund lars.viklund@vgregion.se Orust kommun för kännedom

102 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN HSNN HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lena Zetterberg Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Godkännande om ändrade ägarförhållanden för Motionspalatset i Vänersborg AB Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen om överlåtelsen av aktierna i Motionspalatset i Vänersborg. 2. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner överlåtelsen av kontrakt för att bedriva verksamhet inom Vårdval Rehab Dnr HSNN , HSNN , HSNN från Motionspalatset i Vänersborg AB till MP Fysio AB. 3. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen om överlåtelsen av aktierna i MP Fysio AB till Reijo Invest AB. Sammanfattning av ärendet Motionspalatset i Vänersborg AB, org. nr , har lämnat meddelande om ägarförändring i bolaget. Vidare har Motionspalatset i Vänersborg AB ansökt om godkännande av en överlåtelse av kontrakt med Västra Götalandsregionen för att bedriva verksamhet inom Vårdval Rehab. Den del av verksamheten som har avtal med Västra Götalandsregionen inom Vårdval Rehab enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem ska drivas vidare inom det nystartade bolaget MP Fysio AB. Anmälan om ägarbyte har skett även avseende detta bolag. Förändringen kommer att ske genom följande steg: 1. Två av tre nuvarande ägarna av aktierna i Motionspalatset i Vänersborg AB, Reijo Isokallio och Tore Gustavsson överlåter sitt privata innehav av aktierna i Motionspalatset AB till var sitt helägt aktiebolag. 2. Motionspalatset i Vänersborg AB, överlåter genom en inkråmsöverlåtelse verksamheterna vid MP Fysio Motionspalatset Vänerparken (HSNN ), MP Fysio Motionspalatset Blåsut (HSNN ) och MP Fysio Quality HSNN ) till ett nybildat koncernbolag MP Fysio AB (org.nr ). Försäljningen innefattar även en överlåtelse av avtalen med Västra Götalandsregionen. Detta bolag kommer driva rehabenheterna vidare. 3. Därefter överlåts aktierna i MP Fysio AB till Reijo Invest AB(org. nr ) som kommer att vara ensamt ägare till samtliga aktier i MP Fysio AB Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

103 Datum Diarienummer HSNN (2) Enligt de kontrakt som Motionspalatset i Vänersborg AB har med norra hälsooch sjukvårdsnämnden anges i 9 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållande, att part inte helt eller delvis får överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter utan godkännande från VGR. Överlåtelse av kontrakt mellan moderbolag och helägt dotterbolag godkänns regelmässigt av VGR. Enligt samma bestämmelse ska ändrat ägandeförhållande skriftligt anmälas till VGR. VGR äger härvid rätt att pröva om förutsättningarna i kontraktets 3 Förutsättningar, alltjämt är uppfyllda. Koncernkontoret har granskat inkomna handlingar avseende MP Fysio AB utifrån vad som anges i Krav- och kvalitetsboken kap. 1. Ansökan om godkännande. Inga hinder har funnits för förvärvet. Beredning De fackliga organisationerna har informerats enligt MBL 19 den 13 mars 2017 Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Besluten skickas till För kännedom, Reijo Isokallio, reijo@motionspalatset.se För kännedom, ekonomi.vardval@vgregion.se För åtgärd, Lena Zetterberg, lena.zetterberg@vgregion.se

104 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Persson, Anna Lindström Telefon: E-post: Till norra hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelse 2017 för insatser inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen av primärvården, mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Styrelsen för Beställd Primärvård Förslag till beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner överenskommelse 2017 för insatser inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen för primärvården med styrelsen för Beställd Primärvård. Överenskommelsen innebär ett uppdrag att erbjuda alla vårdcentraler ersättning för att ha funktionen rehabiliteringskoordinator samt att ge stöd i utvecklingen av försäkringsmedicinska rutiner till alla vårdcentraler. 2. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter styrelsen för Beställd Primärvård med maximalt 9,3 miljoner kr. 3. Pengarna tas från den tilldelning som norra hälso- och sjukvårdsnämnden fått av hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HS ) ifrån statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser godkännande av överenskommelse 2017 mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Beställd Primärvård. En ettårig överenskommelse tecknas i enlighet med den nationella överenskommelsen om statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HS ). Styrelsen för Beställd Primärvård får ett konkurrensneutralt uppdrag att stödja hela primärvården, offentligt som privat drivna. Fördjupad beskrivning av ärendet Genom överenskommelser med Styrelsen för Beställd Primärvård så har Närhälsan sedan flera år bedrivit utvecklingsarbete för att förbättra primärvårdens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Inför 2017 tecknas en Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.norra@vgregion.se

105 Datum Diarienummer HSNN (2) överenskommelse för insatser inom ramen för statsbidraget, inom rehabiliteringskoordinering och lokala utbildnings- och utvecklingsinsatser. Finansiering Ersättningen 2017 till Styrelsen för Beställd Primärvård är totalt 9,3 miljoner kronor och finansieras via det statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnderna får för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings-och sjukskrivningsprocess. Beredning Förhandling enligt MBL11 den 13 mars Koncernkontoret Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Bilaga Överenskommelse 2017 för insatser inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen av primärvården, mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Styrelsen för Beställd Primärvård Besluten skickas till Styrelsen för Beställd Primärvård Närhälsan, primarvarden@vgregion.se

106 Dnr HSNN Överenskommelse 2017 för insatser inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen av primärvården, mellan norra hälsooch sjukvårdsnämnden och Styrelsen för Beställd Primärvård Parter Norra hälso-och sjukvårdsnämnden och Styrelsen för Beställd Primärvård. Tidsperiod 1 januari- 31 december Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 28 september 2016 om en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess 2017, HS Till hälso- och sjukvårdsnämnderna avsattes medel för insatser främst inom områdena smärtrehabilitering, rehabiliteringskoordinering och lokala utbildnings- och utvecklingsinsatser. Syfte Syfte och målsättning med överenskommelsen är att inom primärvården förbättra kvalitet och effektivitet i arbetet med rehabilitering och sjukskrivning så att fler ska kunna delta i arbetslivet. Här ingår också att bidra till gemensam kunskapsutveckling inom området och samverka i frågorna med andra parter. Förutsättningar ska skapas för en effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess genom att vårdcentraler inför arbetsrutiner för tidig samverkan, internt inom vården och externt med andra aktuella aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och kommun. Överenskommelsen innebär att verka producentneutralt mot alla aktörer, oavsett huvudmän. Genom Styrelsen för Beställd Primärvård ges Närhälsan i uppdrag att se till att syftet uppnås. Multimodala insatser vid långvarig smärta Ersätts inte via denna överenskommelse. Åtaganden Närhälsan ersätts under 2017 med totalt tkr för följande åtaganden: 1. Funktion för rehabiliteringskoordinering Varje vårdcentral ska koordinera sjukskrivningar. Alla vårdcentraler ska erbjudas ersättning för att ha funktionen rehabiliteringskoordinator. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara resurs för behandlande läkare att tidigt initiera och koordinera rehabiliteringsinsatser för patienter med behov av detta, såväl inom hälso- och sjukvården som med externa aktörer, till exempel arbetsgivare/arbetsförmedling. Se vidare i bilaga 1 Uppdragsbeskrivning rehabiliteringskoordinatorer. Omfattningen för en rehabiliteringskoordinator beräknas till en heltidstjänst per invånare. På årsbasis ersätts en tjänst med 612 tkr, beräknade utifrån antal listade på aktuella vårdcentraler i området Den ekonomiska ersättningen år 2017 är tkr 1

107 2. Processtöd Primärvården ska ha en funktion för processledning som handhas av Närhälsan. Processledaren ska leda och stödja arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på sjukhuset samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet. Processledarna har en viktig funktion när det gäller att följa upp och bedöma om till exempel rehabkoordinering och arbetsrutiner för tidig samverkan tillämpas i praktiken Se vidare i bilaga 2 Uppdragsbeskrivning för processledare i primärvård. Den ekonomiska ersättningen 2017 för processledare är 816 tkr per heltidstjänst. Närhälsan ersätts med tkr för processledare. 3. Försäkringsmedicinsk utbildning Försäkringsmedicinskt forum Navet i arbetet med försäkringsmedicinska frågor är de försäkringsmedicinska forumen. Närhälsan har uppdraget att driva fyra försäkringsmedicinska forum i Västra Götalandsregionen. FMF Fyrbodal ska drivas i samverkan mellan primärvården, NUsjukvården och Försäkringskassan. Från primärvårdens sida ska forumet bemannas av läkare, från såväl offentliga som privata vårdgivare. Forumet ska verka för kvalitetsutveckling av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och för att öka medvetenheten om sambandet mellan medicinska underlag och försäkringsmedicinsk bedömning. FMF utgör ett stöd för vårdenheterna (primärvård och sjukhus) i försäkringsmedicinska frågor och ska initiera och medverka i kompetensutveckling för kvalitetssäkring av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. I uppdraget ingår också att föra ut systematisk kunskap om sjukpenning, sjukskrivningsmönster samt sjuk- och aktivitetsersättningar, anordna utbildningar i försäkringsmedicin, vara stödjande och rådgivande till vårdpersonal samt arbeta med attitydfrågor kring sjukskrivning. FMF ska ha den inriktning och struktur som fastställts för regionen i uppdragshandlingen från 2013 Regional inriktning och struktur Försäkringsmedicinska forum i Västra Götaland bilaga 3. Den ekonomiska ersättningen år 2017 är tkr. Ekonomi Ersättningen 2017 till Närhälsan är totalt tkr och finansieras via det statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnderna får för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings-och sjukskrivningsprocess 1. Beloppet faktureras månadsvis i tolftedelar. På fakturan till norra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID och produktkod En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

108 Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2017 lämnas senast den 19 januari Den ska framförallt vara en analys av de aktiviteter/åtgärder som gjorts under året inom respektive åtagande: 1. Funktion för rehabiliteringskoordinering Redogör specifikt för rehabiliteringskoordinatorernas arbete och redovisa: En lista över vårdcentraler som har/saknar rehabiliteringskoordinator. Antal patienter som varit föremål för samordning enligt KVÅ UV 117, samt för kontakt med arbetsgivare KVÅ ZV506 och kontakt med Arbetsförmedlingen KVÅ ZV502, fördelat på kön 2. Processtöd/processledare 3. Försäkringsmedicinsk utbildning/försäkringsmedicinskt forum I verksamhetsberättelsen ska även statistik på vårdcentralsnivå analyseras och presenteras. Se Ineras statistiktjänst. Redovisa antal pågående sjukskrivningar vid årets början och årets slut Västra Götaland i mars 2017 Ulrik Hammar Ordförande Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Linn Brandström Ordförande Styrelsen Beställd Primärvård Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan 3

109 Processledare för sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen i primärvård Uppdragsbeskrivning Processledaruppdraget innebär att vara ett stöd i arbetet att utveckla en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland 1. Processledarens uppdrag är producentneutralt och erbjuds alla vårdcentraler som vill förbättra och utveckla arbetet med sjukskrivningar. I processledaruppdraget ingår att föra ut kunskap om sjukskrivningsmönster, vara stödjande och rådgivande till vårdpersonal samt arbeta med attitydfrågor kring sjukskrivning. Processledaren ingår i det lokala försäkringsmedicinska forumet (FMF), koordinerar arbetet och genomför aktiviteter som FMF beslutar om. FMF utgör plattformen för det lokala försäkringsmedicinska arbetet och möjliggör samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer. Verksamhetsnivå Processledaren ska vara ett stöd och resurs för primärvårdens verksamhetschefer och försäkringsmedicinskt ansvariga läkare (FMA) och rehabkoordinator (RK) i arbetet med en effektiv, jämställd och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Stödet ska ges till alla enheter och anpassas efter lokala behov och önskemål utifrån identifierade förbättringsområden. Målet är att skapa rutiner och effektiva flöden i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom vårdenheten för att förbättra för patienten och skapa en bättre arbetsmiljö. Samverkan I uppdraget ingår också att stödja samverkan mellan primärvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra myndigheter samt stimulera till att arbetsgivaren involveras tidigt i ett rehabiliteringsärende. Rehabkoordinator Processledaren ska introducera rehabkoordinatorn i uppdraget utifrån uppdragsbeskrivningen och bistå med fortbildning, nätverksträffar och kontinuerlig information. Kompetensutveckling I uppdraget ingår att planera och genomföra utbildningar i försäkringsmedicin och initiera andra kompetenssatsningar inom området. 1 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings-och rehabiliterings-process Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016