IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk riskkapitalmarknad något som kan komma att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning i Europa. Som det nu är utgör Europas fragmenterade och dåligt utvecklade riskkapitalmarknader ett avsevärt hinder för att nya små och medelstora företag skall kunna bildas. Kommissionen publicerar i dag en rapport där man fastställer vilka hinder som bromsar utvecklingen av europeiska riskkapitalmarknader, med förslag till en omfattande åtgärdsplan för EU:s olika institutioner, nationella myndigheter och den privata sektorn. Åtgärdsplanen kan sammanfattas i sex punkter, där åtgärderna syftar till i) att främja en integration av Europas fragmenterade riskkapitalmarknader, ii) att undanröja institutionella och juridiska hinder för att riskkapitalmarknader utvecklas (omfattar även EG-lagstiftningen), iii) att förbättra skattesystemet när det gäller riskkapital, iv) att främja utvecklingen av högteknologiska små och medelstora företag, v) att ge de mänskliga resurserna fackkunskaper och företagaranda, och vi) att minska kulturellt betingade hinder för företagande. Kommissionens rapport kommer först att diskuteras av Ekofinrådet den 21 april. Efter att ha beaktat medlemsstaternas synpunkter kommer kommissionen därefter att lägga fram formella förslag under maj månad inför Europeiska rådets möte i Cardiff i juni. Denna rapport har titeln "Riskkapital: En nyckel till sysselsättning i Europeiska unionen" och är en följd av Europeiska rådets möte om sysselsättning (Luxemburg den 20 21 november 1997), där kommissionen fick i uppdrag att lägga fram en rapport för Europeiska rådet i Cardiff om vad det är som hindrar framväxten av alleuropeiska riskkapitalmarknader inom EU. Riskkapital viktigt för att skapa sysselsättning Denna rapport har till syfte att inleda en diskussion om dessa frågor. I rapportens första del undersöker man vilka erfarenheter som hittills har gjorts. Kommissionen konstaterar att det finns övertygande belägg för att tillgången på riskkapital (här definierat i vid mening för att omfatta startkapital, utvecklingskapital allteftersom ett företag utvidgas osv.) har betydande positiva effekter när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. Detta gäller för EU, men i ännu högre grad för USA. Tre faktorer är här av avgörande betydelse:
Vikten av att finansiera snabbt växande små och medelstora företag särskilt företag som expanderar i mycket snabb takt och samtidigt skapar många arbetstillfällen. Under perioden 1991 1995 svarade 3 % av företagen i USA för 80 % av alla nya arbetstillfällen, vilket motsvarar mer än 6 miljoner jobb. En stor fondbörs med hög omsättning kan fungera som magnet och draghjälp för att stimulera snabbt växande nya företag att introduceras på aktiemarknaden. Denna roll har i USA spelats av NASDAQ, som expanderade mycket snabbt under 90-talet. NASDAQ-marknaden ger aktiekapital till ca 5 500 företag som sammanlagt sysselsätter 9 miljoner personer. Under 1997 genererade NASDAQ sju gånger så mycket kapital som motsvarande europeiska marknader (EASDAQ, EURO NM och AIM) totalt. Investerarens krav dvs. att det finns ett utbud av lovande, nya spjutspetsföretag med idéer som är väl värda att satsa på. Till denna dynamik bidrar i hög grad företagsanhopningar ("clusters") dvs. en smältdegel av investerare, finansiärer, tekniska fackmän, jurister, patentexperter som alla förstår och deltar i processen. Svaga EU-marknader, trots positiva tecken på förändring Inom dessa områden är EU inte på långt när så stabilt som det borde vara vilket innebär att tillväxt, sysselsättning och teknisk utveckling bromsas. I detta sammanhang är det särskilt oroväckande att många av Europas ledande entreprenörers bästa idéer inte utvecklas och tillvaratas inom unionen. Det är därför av avgörande betydelse att EU och medlemsstaterna kan erbjuda de rätta finansiella, institutionella och skattemässiga villkoren för att detta skall ske inom Europeiska unionen. Man kan dock notera vissa positiva tecken på förändring, framför allt införandet av euron den 1 januari 1999. På sikt kommer detta att få följande effekter: Mer harmoniserade villkor på finansmarknaderna. Mer samarbete mellan europeiska fondbörser. Ökning av den europeiska finansmarknadens likviditet och storlek, såväl för de företag som emitterar som för investerare, till följd av att man slipper valutaavstämningen mellan tillgångar och skulder. Låga offentliga underskott, vilket frigör ytterligare kapital till den privata sektorn. Ett annat betydelsefullt tecken är att pensionsfonder och försäkringsfonder, som har bidragit till att utveckla och stimulera riskkapitalkedjan i USA, nu även växer inom EU. Utvecklingen av Internet och elektronisk handel kommer också att bidra till att minska kostnaderna för nya företag som gör sitt inträde på den inre marknaden. Trots alla dessa positiva signaler återstår det fortfarande ett antal hinder, som om de inte undanröjs kommer att bromsa utvecklingen av riskkapital i Europeiska unionen såväl som sysselsättningen. 2
Förutom dessa hinder finns det också vissa andra grundförutsättningar som måste vara uppfyllda: gemensamma regler för ägarstyrning, vikten av att det finns en öppen marknad och tillgång till statistik, tillräcklig likviditet för att investerare skall kunna "dra sig ur" om de så skulle önska. Slutligen måste det finnas en gemensam reserv av lockande investeringsmöjligheter. Åtgärdsplan sex prioriteringar för marknadsorienterade lösningar Kommissionen föreslår att man antar en samordnad åtgärdsplan för EU i syfte att optimera tillväxten av riskkapital inom unionen och på så sätt skapa bästa möjliga förutsättningar för ny sysselsättning. Det gäller här framför allt att undanröja de hinder som gör att marknaderna har svårt att utvecklas. Åtgärdsplanen omfattar i huvudsak följande: I. Att integrera marknaderna fragmenteringen måste minska Före utgången av 1998 kommer kommissionen att anordna en rundabordskonferens för att undersöka vilka återverkningar fragmenteringen av marknaderna har för riskfinansieringen. I samarbete med industrin kommer kommissionen samtidigt att verka för att förbättra den statistik som finns tillgänglig och annan information om riskkapitalmarknaden i Europa. Kommissionen kommer särskilt att undersöka de europeiska företagens relativa kostnader för finansiering genom lån respektive eget kapital. II. Att undanröja institutionella och juridiska hinder Kommissionen avser att lägga fram förslag till EG-lagstiftning som gör det möjligt för riskkapitalfonder att skaffa kapital i hela unionen (och därmed upphäver nuvarande restriktioner för nationella marknader). Detta borde göra det lättare för fonderna att uppnå den kritiska massan av kapital för att verksamheten skall bli lönsam. Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder som gör det lättare för institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag och fondföretag att investera i små och medelstora företag, antingen direkt eller genom riskkapitalbolag. Kommissionen avser att föreslå ändringar i befintlig EG-lagstiftning för att i synnerhet småföretag lättare skall kunna bli börsnoterade på marknader i flera olika medlemsstater. I rapporten är det särskilt två områden som lyfts fram: prospekt och redovisningsregler. I dag måste företagen ofta utarbeta olika prospekt och bokföring för att följa en rad olika nationella regler. För framtiden föreslår kommissionen en strategi som innebär att prospekt skall gälla som ett enda "pass" (handlingar som har utfärdats i en medlemsstat skall automatiskt godkännas i andra medlemsstater) och bättre harmonisering av bokföringsregler (t.ex. för latent skatt och pensionsavsättningar) i enlighet med internationella normer. Ökat samarbete mellan de övervakande myndigheterna. 3
III. Att förbättra skattesystemet när det gäller riskkapital En snabb granskning av de nationella skattesystemen visar att inkomster från skulder (ränteinkomster) ofta gynnas i förhållande till inkomster från aktiekapital (utdelning etc.). Medlemsstaterna uppmanas att se över sina skattesystem så att de ger rätt signaler till investerare som vill satsa på potentiella riskföretag med stora möjligheter att skapa ökad sysselsättning. Medlemsstaterna uppmanas också att se till att skatten på realisationsvinster inte missgynnar utvecklingen av riskkapital i Europa. Här bör man undersöka om särskilda regler för aktieoptioner kan hjälpa små högteknologiska företag med begränsat kapital att rekrytera och behålla välkvalificerad personal. Medlemsstaterna bör ge klara besked om beskattningen av riskkapitalfonder. IV. Att främja utvecklingen av högteknologiska små och medelstora företag Att utveckla nätverk mellan forskare, entreprenörer och investerare genom kontaktskapande och samverkan mellan universitet, forskningscentra, finansiella institut samt företags- och marknadsföringsexperter. Att inrätta en "klubb" av högteknologiska expansiva företag som kan fungera som förebild för efterföljande företag. Medlemsstaterna uppmanas att förenkla och förkorta de administrativa förfarandena för bildande av nya företag. Kommissionen kommer att bidra till detta arbete genom att göra en analys av bästa praxis inom EU på detta område. Kommissionen kommer att lägga fram förslag till omedelbara förändringar av EU:s patentsystem (i enlighet med grönboken om gemenskapspatentet och patentsystemet i Europa av den 25 juni 1997 (KOM(97)314 - IP/97/558). V. Att ge de mänskliga resurserna fackkunskaper och företagaranda Kommissionen kommer att undersöka utbildningsbehovet hos de europeiska riskkapitalbolagen och börsmäklarna för att dessa skall kunna upprätthålla en likvid sekundär marknad för aktierna i små högteknologiska företag. Kommissionen kommer även att undersöka fördelarna med betalning i andelar och personalrelaterad ägarstruktur. Erfarenheter från USA visar att sådana system kan stimulera framväxten av nya, dynamiska företag genom att främja en företagaranda och känsla av delaktighet hos de anställda. Medlemsstaterna uppmanas att se över utbildningssystemet för att säkerställa att företagande och innovation främjas. 4
I samarbete med medlemsstaterna kommer kommissionen att utveckla nätverk av "företagsänglar", enskilda privatpersoner som investerar direkt i nya och växande företag som ännu inte är börsnoterade. VI. Att minska kulturellt betingade hinder för företagande Medlemsstaterna uppmanas att se över insolvens- och konkurslagstiftning för att undvika överdriven bestraffning av misslyckanden, vilket i praktiken hindrar personer med lovande idéer från att få en andra chans. (I USA betraktas "rätten att misslyckas" som en del av affärsverksamhetens inlärningsprocess.) Kommissionen planerar att se över europeisk praxis för företagsledning (i syfte att öka investerarnas företroende). Nationella myndigheter, yrkesorganisationer och den privata sektorn uppmanas att verka för en omfattande informationsspridning om fördelarna med riskkapital och aktier samt att främja företagandets roll i samhället. 5