Verksamhetshandbok. Version 1.0 26.1.2009. Teologiska fakulteten. Teologiska fakulteten Biskopsgatan 16, FI-20500 Åbo http://www.abo.

29.1.2009 Teologiska fakulteten Verksamhetshandbok Version 1.0 26.1.2009 Teologiska fakulteten Biskopsgatan 16, FI-20500 Åbo http://www.abo.fi/public/tf

1. INLEDNING 8 1.1. SYSTEMATIK FÖR DOKUMENTATION 8 1.2. VERKSAMHETSHANDBOKEN 8 1.3. TEOLOGISKA FAKULTETENS HANDBOK 8 1.3.1. HANDBOKENS ROLL 9 1.3.2. HANDBOKENS OFFICIELLA VERSION 9 1.3.3. UPPDATERING AV HANDBOKEN 9 1.3.4. HANDBOKENS INNEHÅLL 9 1.3.5. ARKIVERING OCH REVISIONSREGISTER 9 1.4. PROCESSBESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 9 1.4.1. STRUKTUR FÖR PROCESSDOKUMENT 10 1.5. TERMINOLOGIREGISTER 10 2. FAKULTETENS STYRNINGSMEKANISMER 11 2.1. FAKULTETENS ORGANISATION OCH FÖRVALTNINGSMODELL 11 2.1.1. BESLUTSFATTANDE ORGAN PÅ FAKULTETSNIVÅ 12 2.1.1.1. Fakultetsråd 12 2.1.1.2. Dekanus och prodekanus 12 2.1.1.3. Ämnesansvarig och ämnesrådslag 13 2.1.1.4. Examinator 13 2.1.2. BEREDANDEN TJÄNSTEMÄN 13 2.1.2.1. Fakultetsdirektör 13 2.1.2.2. Studiechef 14 2.1.2.3. Rådgivande organ 14 2.2. STRATEGISK STYRNING 14 2.2.1. FAKULTETENS STRATEGI 14 2.2.2. VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 14 2.2.3. PERSONALPLAN 15 2.3. OPERATIV STYRNING 15 2.3.1. RESULTATFÖRHANDLINGAR MED REKTOR 15 2.3.2. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 15 2.3.3. LEDNINGENS GENOMGÅNG 16 2.3.4. SYSTEM FÖR KOMMUNIKATION 16 2.4. VERKSAMHETENS TIDTABELL 17 3. HANTERING AV DET INTELLEKTUELLA KAPITALET 18 3.1. PERSONAL 18 3.1.1. PERSONALPOLITIK 18 3.1.1.1. Rekrytering 18 3.1.1.2. Anställningsförhållanden 18 3.1.2. ARBETARSKYDD OCH SÄKERHET 19 3.1.2.1. Arbetarskydd 19 3.1.2.2. Säkerhetsfrågor 20 3.1.2.3. Rättsfrågor 20 3.1.3. SAMARBETE 20 2

3.1.4. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 21 3.1.4.1. Jämställdhet 21 3.1.4.2. Likabehandling 21 3.1.4.3. Fysisk tillgänglighet 21 3.1.5. INFLYTANDE 21 3.1.6. SOCIALA FÖRMÅNER 22 3.1.6.1. Hälsovård 22 3.1.6.2. Friskvård 22 3.1.6.3. Rehabilitering 22 3.1.6.4. Personalutbildning och -utveckling 23 3.2. STUDERANDE 23 3.2.1. STUDENTPOLICY 23 3.2.1.1. Introduktion 23 3.2.1.2. Aktivering 23 3.2.1.3. Tillhörighetskänsla 23 3.2.2. ARBETARSKYDD OCH SÄKERHET 24 3.2.2.1. Arbetarskydd 24 3.2.2.2. Säkerhetsfrågor 24 3.2.2.3. Rättsfrågor 24 3.2.3. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 24 3.2.3.1. Jämställdhet 24 3.2.3.2. Likabehandling 25 3.2.3.3. Fysisk tillgänglighet 25 3.2.4. STUDERANDENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER 25 3.2.4.1. Rätt till avgiftsfri utbildning 26 3.2.4.2. Akademisk frihet akademiskt ansvar 26 3.2.4.3. Rätt till utbildning på modersmålet 26 3.2.4.4. Kårobligatorium 27 3.2.4.5. Informationsskydd och -säkerhet 27 3.2.5. STUDENTINFLYTANDE 27 3.2.5.1. Formella påverkningsmöjligheter 27 3.2.4.2. Medverkan i planeringsarbetet 27 3.2.5.3. Utvärdering 27 3.2.6. STUDENTKÅREN 28 3.2.7. SOCIALA FÖRMÅNER 28 3.2.7.1. Studiestöd 28 3.2.7.2. Hälsovård 28 3.2.7.3. Måltidsstöd 28 3.3. FORSKARE 28 3.3.1. ARBETARSKYDD OCH SÄKERHET 29 3.3.1.1. Arbetarskydd 29 3.3.1.2. Säkerhetsfrågor 29 3.3.1.3. Rättsfrågor 29 3.3.2. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 30 3.3.2.1. Jämställdhet 30 3.3.2.2. Likabehandling 30 3.3.2.3. Fysisk tillgänglighet 30 3.3.3. INFLYTANDE 30 3.3.4. SOCIALA FÖRMÅNER 31 3.3.4.1. Finansiering 31 3.3.4.2. Arbetslöshetsskydd 31 3.3.4.3. Hälsovård 31 3.3.4.4. Olycksfallsförsäkring och pensionsförmåner 32 3

4. HANTERING AV RESURSER 33 4.1. FINANSIERING 33 4.1.1. STATLIG BUDGETFINANSIERING 33 4.1.2. EXTERN (PROJEKT)FINANSIERING 34 4.1.2.1. Externa finansiärer 34 4.1.3. AVGIFTSBELAGD KUNDTJÄNST 35 4.2. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING 35 4.2.1. FASTIGHETER 35 4.2.2. DATASYSTEM 36 4.2.3. ÖVRIG UTRUSTNING 36 4.3. MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 36 4.3.1. ÅBO AKADEMIS MILJÖPOLICY 36 4.3.2. MILJÖARBETETS ORGANISATION 37 4.3.3. MILJÖPROFILERING 37 4.3.3.1. Resurscentret kring utbildning för hållbar utveckling 37 4.3.3.2. Miljökunskap 37 4.3.3.3. Intermast 38 4.3.3.4. Interarc 38 4.3.3.5. Miljöforskarstipendium 38 4.3.4. DET FYSISKA MILJÖARBETET 38 4.3.4.1. Akademins miljöprogram (handlingsprogram) 38 4.3.4.2. Utbildning och kommunikation 39 5. KÄRNVERKSAMHET 43 5.1. DET FINLANDSSVENSKA ANSVARET 43 5.2. ETIK 43 5.3. FORSKNING 44 5.3.1. FORSKNINGSOMRÅDEN 45 5.3.2. PROJEKT OCH NÄTVERK 46 5.3.3. PLANERING AV FORSKNINGEN 47 5.3.4. RESURSANSKAFFNING 47 5.3.5. PROJEKTHANTERING (GENOMFÖRANDE AV FORSKNINGEN) 48 5.3.6. PUBLICERING 48 5.3.7. UTVÄRDERING AV FORSKNINGEN 49 5.3.8. FORSKNINGSFRAMGÅNG 49 5.3.9. INTERNATIONALISERING 49 5.3.10. SAMVERKAN MED SAMHÄLLET 49 5.3.11. ADMINISTRATIV VERKSAMHET 50 5.3.11.1. Stöd för resursanskaffning 50 5.3.11.2. Stöd för forskningsavtal 50 5.3.11.3. Stöd för projekt- (och ekonomi)hantering 50 5.4. FORSKARUTBILDNING 50 5.4.1. ADMINISTRATIV OCH UTÅTRIKTAD VERKSAMHET 50 5.4.1.1. Utbildningsansvar 50 5.4.1.1. 1. Fakultetsråd 51 5.4.1.1.2. Dekanus 51 5.4.1.1.3. Föredragande (i forskningsärenden) 51 5.3.1.1.4. Ledningsgrupp vid forskarskola 51 5.4.1.1.5. Handledare 51 5.4.1.1.6. Förgranskning 51 5.4.1.2. Planering 51 5.4.1.3. Marknadsföring och rekrytering 52 4

5.4.1.3.1. Behörighet 52 5.4.1.3.2. Antagning 52 5.4.1.3.3. Finansiering 52 5.4.1.3.4. Inskrivning 53 5.4.1.3.5. Samverkan med samhället 53 5.4.1.3.6. Internationalisering 53 5.4.1.3.7. Karriärplanering 54 5.4.2. UTBILDNING 54 5.4.2.1. Antagning 54 5.4.2.2. Examina 54 5.4.2.3. Ämnen 55 5.4.2.4. Mål för forskarutbildningen 55 5.4.2.5. Målsättning för forskarutbildningen 55 5.4.2.6. Utbildningsstruktur 55 5.4.3. UNDERVISNING 55 5.4.3.1. Presentationer, uppföljning och examination 56 5.4.4. HANDLEDNING 56 5.4.5. UTEXAMINERING 56 5.4.5.1. Avläggande av licentiatexamen 56 5.4.5.1.1. Granskning av licentiatavhandling 56 5.4.5.1.2. Bedömningsgrunder för licentiatavhandling 57 5.4.5.1.3. Bedömningsskala för licentiatavhandling 57 5.4.5.2. Avläggande av doktorsexamen 57 5.4.5.2.1. Granskning av doktorsavhandling 57 5.4.5.2.2. Bedömningsgrunder för doktorsavhandling 58 5.4.5.2.3. Bedömningsskala för doktorsavhandling 58 5.4.5.2.4. Disputation 58 5.4.5.2.4.1. Allmänt 58 5.4.5.2.4.2. Den administrativa processen 59 5.4.5.2.5. Anhållan om betyg 59 5.4.6. UTVÄRDERING AV FORSKARUTBILDNINGEN 60 5.5. GRUNDUTBILDNING OCH -UNDERVISNING 60 5.5.1. UTBILDNINGSANSVAR 60 5.5.1.1. Fakultetsrådet 60 5.5.1.2. Dekanus 61 5.5.1.3. Föredragande 61 5.5.1.4. Arbetsgrupper 61 5.5.2. UTBILDNINGEN 61 5.5.2.1. Examina 61 5.5.2.2. Ämnen 61 5.5.2.3. Mål för grundutbildningen 61 5.5.2.3.1. Mål för lägre högskoleexamen 61 5.5.2.3.2. Mål för högre högskoleexamen 62 5.5.2.4. Målsättning för grundutbildningen 62 5.5.2.5. Utbildningsstruktur 62 5.5.3. UNDERVISNING 63 5.5.3.1. Målet med undervisningen 63 5.5.3.2. Studiegång och schemaläggning 64 5.5.3.3. Undervisningsprogram 64 5.5.3.4. Undervisningsformer 64 5.5.4. EXAMINATION 65 5.5.5. PRAKTIK OCH ARBETSLIVSERFARENHET 65 5.5.6. HANDLEDNING 65 5.5.6.1. Avhandling för lägre högskoleexamen 65 5.5.6.2. Avhandling för högre högskoleexamen 65 5

5.5.6.3. Övrig handledning i samband med undervisning 66 5.5.7. STUDIERÅDGIVNING (STUDIEORIENTERING OCH KARRIÄRPLANERING) 66 5.5.8. INTERNATIONALISERING 67 5.5.9. SAMVERKAN MED SAMHÄLLET 68 5.5.10. ADMINISTRATIV VERKSAMHET 68 5.5.10.1. Planering och utveckling 68 5.5.10.2. Planering av ny utbildning 68 5.5.10.3. Årsplanering 69 5.5.10.4. Marknadsföring och rekrytering 69 5.5.10.5. Antagning 70 5.5.10.6. Inskrivning 70 5.5.10.7. Utexaminering 71 5.5.10.7.1. Avläggande av lägre högskoleexamen 71 5.5.10.7.2. Avläggande av högre högskoleexamen 71 5.5.10.7.3. Anhållan om betyg 71 5.5.10.8. Behörighetsgivande utbildning 71 5.5.11. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 71 5.6. VUXENUTBILDNING 72 5.6.1. ÖPPEN UNIVERSITETSUTBILDNING 72 5.6.2. FORTBILDNING 72 5.6.3. EXTRA STUDERANDE 73 5.7. ÖVRIG SAMVERKAN MED SAMHÄLLET 73 6. STÖDFUNKTIONER 74 6.1. FÖRVALTNINGSÄMBETETS FUNKTIONER 74 6.1.1. ALLMÄN FÖRVALTNING 74 6.1.2. EKONOMI 74 6.1.3. PLANERING 75 6.1.4. INFORMATION 75 6.1.5. PERSONALÄRENDEN 75 6.1.6. AVDELNINGEN FÖR FORSKNING OCH UNDERVISNING 75 6.2. STÖDFUNKTIONER GENOM FRISTÅENDE INSTITUTIONER 77 6.2.1. DATACENTRALEN 77 6.2.2. ÅBO AKADEMIS BIBLIOTEK 77 6.2.3. ÅBO AKADEMIS TRYCKERI 77 6.2.4. TEKNISK SERVICE 78 6.2.5. CENTRET FÖR SPRÅK OCH KOMMUNIKATION 78 6.2.6. FORTBILDNINGSCENTRALEN 78 6.2.6.1. Fortbildningscentralen i Åbo 78 6.2.6.3. Öppna universitetet 79 7. METODER FÖR UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING 80 7.1. METODER FÖR UTVÄRDERING 80 7.1.1. UTVÄRDERING AV FORSKNINGEN 80 7.1.1.1. Extern utvärdering av fakultetens forskning 80 7.1.1.2. Intern utvärdering av fakultetens forskning 80 7.1.1.3. Fakultetens utvärdering av andras forskning 81 7.1.2. UTVÄRDERING AV UTBILDNINGEN OCH UNDERVISNINGEN 81 7.1.2.1. Utvärdering av studerandes prestationer 81 7.1.2.2. Studerandes utvärdering av grundutbildning och behörighetsgivande utbildning 81 7.1.2.3. Uppföljning av studiehelheter och utbildningsprogram 82 6

7.1.2.4. Utvärdering av forskarutbildning 82 7.1.3. UTVÄRDERING GENOM SAMVERKAN MED SAMHÄLLET 82 7.1.4. UTVÄRDERING AV STÖDFUNKTIONERNA 83 7.1.5. UPPFÖLJNING 83 7.1.5.1. Uppföljning av studiegången 83 7.1.5.2. Statistik över antagning, examina och ämnesval 84 7.1.5.3. Uppföljning av utexaminerade 84 7.1.6. LAGLIGHETSGRANSKNING ENLIGT FÖRVALTNINGSINSTRUKTIONEN 84 7.1.7. ÖVERGRIPANDE UPPFÖLJNING 85 7.1.8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 85 7.1.9. ARBETSKLIMATUNDERSÖKNING 85 7.2. UTVECKLINGSMETODER 86 7.2.1. RUTINER FÖR KORRIGERING AV AVVIKELSER 86 7.2.2. RUTINER FÖR BEHANDLING AV UTVÄRDERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSRESULTAT 86 7

1. INLEDNING Åbo Akademis kvalitetshanteringssystem är resultatet av ett samarbete mellan förvaltning, fakulteter och fristående institutioner. Med kvalitetshantering avses den helhet bestående av ledning, säkring och utveckling av verksamheten som syftar till att uppfylla externa och interna krav på process- och resultatkvalitet. 1.1. Systematik för dokumentation Åbo Akademis verksamhet regleras, styrs och beskrivs med olika typer av dokument. Den dokumentbaserade organisationen förverkligar möjligheterna till öppenhet och effektiv information. Genom tydliga system skapas trovärdighet. Åbo Akademi indelar dokumentationen i fyra nivåer. 1. Policydokument Åbo Akademis utvecklingspolitik och långsiktiga målsättningar fastställs i visioner, strategier, verksamhetsprogram och verksamhetsplaner. 2. Övergripande beskrivningar Nuläget för Åbo Akademis organisation och verksamhet beskrivs med hjälp av Verksamhetshandboken och enheternas kompletterande handböcker om verksamheten. 3. Specificerande dokument Med specificerande dokument avses processbeskrivningar, rutiner, instruktioner och konkreta åtgärdsplaner som beskriver hur verksamheten faktiskt genomförs eller skall genomföras. Avsikten är att säkerställa att universitetets processer planeras, genomförs och styrs på ett effektivt sätt. 4. Redovisande dokument Med redovisande dokument avses rapporter och protokoll som visar vilka resultat som uppnåtts. 1.2. Verksamhetshandboken Med hjälp av handböcker beskrivs hur verksamheten genomförs vid universitetet. Handböckerna delas in i olika nivåer. Verksamhetshandboken ger en allmän redogörelse över universitetets verksamhet och kvalitetshanteringssystemet. Varje fakultet, fristående institution och förvaltningsområde förtydligar bilden av sin verksamhet i en egen handbok. Handböckerna baserar sig på gällande lagar och förordningar samt på Åbo Akademis interna instruktioner och beslut för verksamheten. Handböckernas struktur beaktar standarden för kvalitetsledningssystem ISO 9001:2000, men följer den inte strikt. Verksamhetshandboken (länk) Enheternas handböcker (länk till lista) 1.3. Teologiska fakultetens handbok I kapitlet redogörs för avsikten med fakultetens handbok om verksamheten och bestämmelser om hur den upprätthålls. 8

1.3.1. Handbokens roll Handboken redogör för den organisation och den verksamhet Teologiska fakulteten har. Särskilt vikt läggs på att redogöra hur fakulteten säkerställer att verksamheten håller hög kvalitet. Beskrivningarna i handboken kompletterar dem i Verksamhetshandboken. Dokumentet beskriver nuläget vid fakulteten. Handbokens uppgifter om organ, dokument och verksamhet går att verifiera. Handbok skall finnas publicerad på Akademins interna nät men fakulteterna kan besluta om en högre grad av offentlighet. 1.3.2. Handbokens officiella version Handboken är ett dynamiskt dokument som hela tiden uppdateras för att beskriva nuläget vid fakulteten. Av den anledningen existerar den officiella versionen endast i elektronisk form. Den elektroniska versionen upprätthålls på av Åbo Akademis datacentral bestämd plats i universitetets datasystem. Utskrivna kopior beskriver enbart situationen vid kopieringstillfället vilket skall beaktas då papperskopior används. På varje utskriven sida skall framgå handbokens version och när fakultetsrådet godkänt den ifrågavarande versionen. 1.3.3. Uppdatering av handboken Prodekanus ansvarar för att handbokens material uppdateras när förändringar äger rum. En revidering av handboken fastställs av fakultetsrådet. Rättelser och klargörande ändringar godkänns av fakultetens ledning. Samma person kan inte både framställa och godkänna en rättelse eller en klargörande ändring. 1.3.4. Handbokens innehåll Handboken ger en övergripande bild av verksamheten vid enheten. Den redovisar för enhetens styrningsmekanismer, organisation, hanteringen av personal och resurser, kärnverksamheten, stödfunktionerna och metoderna för utvärdering, uppföljning och utveckling. Särskild vikt läggs vid behandlingen av de metoder enheten skapat för att upprätthålla och förbättra verksamhetens kvalitet. Därtill presenterar handboken för fakulteten centrala dokument, deras offentlighetsgrad och var de finns arkiverade/tillgängliga. 1.3.5. Arkivering och revisionsregister Varje version av handboken som fastställs av fakultetsrådet arkiveras enligt de regler som gäller för arkivering av dokument vid Åbo Akademi. Handboken innehåller ett revisionsregister, av vilket alla handbokens kapitel framgår, samt när de senast har redigerats. Tidigare versioner av kapitlet sparas på en av Åbo Akademis datacentral bestämd plats i universitetets datasystem. 1.4. Processbeskrivning av verksamheten Med process avses en kedja av återkommande funktioner. Till processen räknas även de resurser som krävs för att omvandla insats till utfall. Processen har alltid en beställare och den avslutas med mottagarens utvärdering av det som framställts. En processbeskrivning vid Åbo Akademi visar nuläget för hur en viss uppgift eller ett visst ärende utförs. Den förevisar vilka behandlingssteg som ingår och definierar ansvaret för varje steg till en person eller ett organ. Beskrivningarnas avsikt är att skapa en öppenhet i förvaltningen och en grund för det fortgående utvecklingsarbetet. 9

1.4.1. Struktur för processdokument Översiktsbild (Processkarta) Processen uppdelad i delprocesser Flödesschema Beskrivning av rutiner 1.5. Terminologiregister Ett register över använda termer har upprättats på av Åbo Akademis datacentral bestämd plats i datasystemet. Registret uppdateras vid behov av kvalitetskoordinatorn efter att de aktuella begreppen behandlats i nämnden/ledningsgruppen. I registret definieras och redogörs närmare för de termer som används i Verksamhetshandboken, i enheternas handböcker och i processbeskrivningarna. 10

2. FAKULTETENS STYRNINGSMEKANISMER Med styrningsmekanismer avses de funktioner som inrättats för att granska och vid behov förändra fakultetens verksamhet så att kärnverksamheten och stödfunktionerna kan genomföras på ett så framgångsrikt sätt som möjligt. Universiteten i Finland har en självständig ställning. I grundlagen 16 fastställs vetenskapens och den högre utbildningens frihet och i grundlagen 123 bekräftas universitetens autonomi. Inom universitetet utkristalliseras den autonoma ställningen i fakultetens verksamhet. Fakulteten är en självbestämmande resultatenhet vilket innebär långtgående bestämmanderätt om forskningen, utbildningen, budgetanvändningen, personalfrågor och antagningen av studerande. Med stöd av sin tilldelade budget skall varje fakultet uppfylla målsättningar inom forskningen och utbildningen som fastställts i förhandlingar med rektor. Ramen för verksamheten inom samtliga universitet i Finland utgörs av de lagar och förordningar som styr all statlig verksamhet. Särskild betydelse har universitetslagen 645/1997 1 och universitetsförordningen 115/198 2. De statliga bestämmelserna kompletteras av interna instruktioner, stadgar och avtal. Gällande versioner av de mest centrala statliga och interna styrande dokumenten finns sammanställda i Akademins författningssamling. 3 Författningssamlingen upprätthålls av byråchefen för studieärenden 4. 2.1. Fakultetens organisation och förvaltningsmodell Åbo Akademi är en forsknings- och utbildningsorganisation vars beslut fattas av demokratiskt valda organ. Universitetets grundläggande struktur fastställs i universitetslagen 645/1997 5, kap. 3 och kompletteras i universitetsförordningen 115/1998 6, kap. 1. Akademins egen förvaltningsinstruktion 7 fastställer noggrannare bestämmelser om organens inbördes förhållanden, sammansättning, mandatperiod och uppgifter. Bestämmelserna för hur val till de beslutsfattande organen förrättas, valbarhet och rösträtt fastställs i Akademins valinstruktion 8. Fakulteternas professorer, övriga anställda och studerande representeras i Åbo Akademis styrelse, universitetets högsta styrande organ 9. Sammansättningen i Akademins styrelse fastställs i förvaltningsinstruktionen 10. Styrelsen väljs genom demokratiska val. Rektor 11 leder universitetets verksamhet. Fakultetsrådets medlemmar och fakultetsdirektören ingår i det valkollegium som väljer Akademins rektor. 1 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645 2 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980115 3 http://www.abo.fi/public/forfattningar 4 https://www.abo.fi/personal/studiearendenpersonal 5 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970645 6 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980115 7 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf 8 http://web.abo.fi/fa/forfa/speciell/valins.pdf 9 https://www.abo.fi/personal/adademinsledning, https://www.abo.fi/personal/styrelsen 10 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf 11 http://www.abo.fi/public/rektoratet 11

För att främja informationsutbytet mellan akademiledningen och verksamhetsenheterna samt stöda rektor i ledningen av Akademin tillsätts en rektorsnämnd som följer styrelsens mandatperiod. Rektorsnämnden består av rektorerna, dekanerna och förvaltningsdirektören samt en företrädare för vuxenutbildningen som utses av rektor. Akademins styrelse har beslutat att universitetets forsknings- och utbildningsverksamhet är avdelad på sju fakulteter. Beslutsgången i fakulteten sköts av demokratiskt valda organ och av ämbetspersoner, baserad på offentliga bestämmelser och riktlinjer. 2.1.1. Beslutsfattande organ på fakultetsnivå 2.1.1.1. Fakultetsråd Fakultetsrådet är fakultetens beslutande organ. Medlemmarna väljs genom demokratiska val enligt gruppering. De röstberättigade och de valbara indelas i och har rösträtt i en av de tre grupperna: professorer, övriga anställda och studerande. Mandatperioden är tre år. Fakultetsrådets beslutar i ärenden som för fakulteten är vittsyftande eller principiellt viktiga. Dekanus fungerar som fakultetsrådets ordförande. Fakultetsrådets uppgifter beskrivs i Förvaltningsinstruktionen 12. Fakultetsrådet kan överföra sin beslutanderätt på dekanus utom i ärenden där fakultetsrådet enligt lag eller förordning uttryckligen skall fatta beslut. Beslut om att för en beslutskategori (dvs. beslut av samma typ) överföra bestämmanderätten på dekanus under mandatperioden måste motiveras, eftersom det försvagar fakultetsdemokratin och kan äventyra kvalitetssäkringen. Dekanus beslut i ärende som normalt hör till fakultetsrådet bör ha en hänvisning till fakultetsrådets beslut om överföring. Fakultetsrådets fattar beslut på föredragning av en utsedd tjänsteman som ansvarar för at beredningen är laglig och att alla relevanta fakta framkommer i den. Bestämmelser om behandling av ärenden, inkluderande mötesprocedurer, fastställs i Akademins instruktion 13 för behandling av ärenden. Fakultetsrådets aktuella kallelser och protokoll finns till påseende på fakultetskansliets anslagstavlor. Arkiverade kallelser och protokoll fås på begäran från fakultetskansliet. 2.1.1.2. Dekanus och prodekanus Fakultetsrådet väljer för sin mandattid en dekanus bland de professorer som hör till rådet och som har nominerats. Dekanus leder och övervakar fakultetens verksamhet. Dekanus kan överföra beslut till fakultetsrådet som är vittsyftande eller principiellt viktiga. Dekanus stöds av en prodekanus med motsvarande mandattid. Prodekanus fungerar som dekanus ersättare om dekanus har förhinder eller är jävig i ett ärende. Dekanus uppgifter beskrivs i förvaltningsinstruktionens 14 (länk). Dekanus fattar beslut på föredragning av en utsedd tjänsteman som ansvarar för beredningens riktighet. Dekanus är närmaste chef för den personal vid förvaltningsämbetet som tjänstgör inom fakultetsförvaltningen. 12 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf 13 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/beharend.pdf 12

2.1.1.3. Ämnesansvarig och ämnesrådslag Fakultetsrådet utser en ämnesansvarig för varje examens- eller fackämne. Den ämnesansvariga 14 verkar för goda forsknings-, studie- och arbetsförhållanden inom ämnet samt ansvarar för att på beslut baserade uppdrag eller förändringar genomförs vid ämnet. Då det finns anledning och minst två gånger per termin skall den ämnesansvariga sammankalla till ämnesrådslag. Till ämnesrådslaget kallas samtliga anställda, huvudämnesstuderande, forskarstuderande och övriga forskare i ämnet. Ämnesrådslaget har främst yttranderätt i ärenden gällande undervisning och anställningar. Uppgifterna beskrivs i förvaltningsinstruktionens 15 24 b. Fakultetsrådet kan besluta att två eller flera ämnen håller gemensamma ämnesrådslag. Även andra enheter än examensämnen kan av särskilda skäl ansöka om att få hålla ämnesrådslag. Fakultetsrådet har beslutat om följande ämnesrådslag: Ämnesrådslaget i religionsvetenskap Ämnesrådslaget i gammaltestamentlig exegetik och judaistik Ämnesrådslaget i nytestamentlig exegetik Ämnesrådslaget i kyrkohistoria Ämnesrådslaget i dogmatik Ämnesrådslaget i teologisk etik med religionsfilosofi Ämnesrådslaget i praktisk teologi Kallelse till ämnesrådslag anslås på ämnenas anslagstavlor och hemsidor, samt sänds ut via e- postlistor till berörda studerande och anställda. Ämnesrådslagen protokollförs. Protokollen arkiveras inom ämnena. 2.1.1.4. Examinator I varje läroämne eller mångvetenskaplig studiehelhet där studiegången omfattar minst 25 studiepoäng skall finnas en examinator. Examinator är normalt professorn i ämnet. Även en tillfällig handhavare av professorstjänsten eller en person, som innehar minst docentkompetens i ämnet eller på ett delområde av studiehelheten kan av fakultetsrådet utses till examinator. För samma ämne eller studiehelhet kan fakultetsrådet även utse flera examinatorer. Examinators uppgift är att övervaka att den vetenskapliga nivån i ämnet eller studiehelheten upprätthålls och att studiegången följer gällande examensbestämmelser. 2.1.2. Beredande tjänstemän 2.1.2.1. Fakultetsdirektör Fakultetsdirektören ansvarar för den allmänna förvaltningen vid fakulteten och leder tillsammans med dekanus fakultetens verksamhet. Till fakultetsdirektörens särskilda uppgifter hör att - bereda och föredra ärenden för fakultetsrådet och dekanus - verkställa fakultetsrådets och dekanus beslut - tillsammans med dekanus ansvara för fakultetens ekonomi - (planering, anslagsfördelning, uppföljning) 14 http://web.abo.fi/fak/tf/administration/organisation/personal.htm 15 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf 13

- utarbeta och uppfölja verksamhets- och personalplaner - utarbeta utlåtanden, rapporter och redogörelser - delta i olika arbetsgrupper och kommittéer - handha utnämnings- och övriga personalärenden - vara närmaste chef för den administrativa personalen vid fakulteten Fakultetsdirektörstjänsten hör till förvaltningsämbetet 16. Fakultetsdirektören är direkt underställd förvaltningsdirektören 17. 2.1.2.2. Studiechef Fakultetsdirektören handhar uppgiften som studiechef. 2.1.2.3. Rådgivande organ För att garantera personalens och studerandenas delaktighet i verksamheten genomförs en betydande del av fakultetens utvecklingsarbete i arbetsgrupper. Kvalitetssäkringsarbetsgruppen, som leds av prodekanus, är ett exempel på en sådan arbetsgrupp. Rådgivande arbetsgrupper tillsätts vid behov. 2.2. Strategisk styrning Med strategisk styrning avses den verksamhet där organisationen bedömer samhällsutvecklingen och samtidigt sin roll och ställning i den. Utgående från analysen väljer organisationen riktningen för sin utveckling på lång sikt. För Teologiska fakultetens del innebär det att följa med utvecklingen inom den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, övriga kyrkliga samfund, skola och kultur. I egenskap av ett statligt räkenskapsverk inom ramen för undervisningsministeriets budgetområde beaktar universitetet det gällande regeringsprogrammet (länk), särskilt statsrådets utvecklingsplan för utbildning och forskning (länk) samt undervisningsministeriets strategier och utvecklingsplaner (länk) i utvecklingen av sin verksamhet. Universitetets långsiktiga verksamhet styrs utgående från en allmän strategi 18. I strategin fastställs den genomgripande utveckling universitetet strävar till att nå under en bestämd tidsperiod. Fakulteten har en central position i att förverkliga de fastställda målsättningarna. 2.2.1. Fakultetens strategi Riktlinjerna för fakultetens verksamhet dras upp i universitetslagen och examensbestämmelserna, där utbildningsansvaret, målet för utbildningsprogrammet och målet för examina samt målet för grund- ämnes- och fördjupade studier har definierats. Fakultetens verksamhet utgår dessutom från personalplanen, ekonomiska analyser och från resultatavtalet. De strategiska målsättningarna förverkligas genom att omsättas i konkreta planer och projekt. 2.2.2. Verksamhets- och ekonomiplan Fakultetens kvantitativa och kvalitativa målsättningar, samt metoderna för att uppnå dessa, finns formulerade i Åbo Akademis verksamhets- och ekonomiplan. Planen gäller de följande 16 https://www.abo.fi/personal/forvaltningen 17 http://www.abo.fi/public/forvaltningsdirektor 18 http://www.abo.fi/public/strategier, http://www.abo.fi/public/media/2522/akademistrategi_2010.pdf 14

fyra kalenderåren och uppdateras varje år. Fakultetsdirektören ansvarar för utformningen av verksamhets- och ekonomiplanen i samråd med fakultetsrådet. 2.2.3. Personalplan Fakulteten upprätthåller en uppdaterad plan där det - förutom fakultetens riktlinjer för personalpolitiken - även ingår en lista över enhetens personal. Fakultetsdirektören ansvarar för uppdateringen av listan. 2.3. Operativ styrning Med operativ styrning avses den verksamhet som strävar till att förverkliga de målsättningar som fastställs i visioner, strategier och verksamhetsplaner. Det är frågan om den verksamhet där planernas ekonomiska ramar konkretiseras, ansvaret och befogenheterna definieras, och systematiken för uppföljningen fastställs. 2.3.1. Resultatförhandlingar med rektor Universitetet ingår resultatavtal (länk) med undervisningsministeriet för treårsperioder. Varje avtal medför resultatmålsättningar för fakulteterna. För att följa upp årets resultat och förhandla om fakultetens utvecklingsplaner, målsättningar och resursfördelningen för följande kalenderår förs resultatförhandlingar mellan fakulteten och rektor varje höst. På basen av förhandlingarna besluter man om de resurser som tilldelas fakulteten för inkommande år. Fakulteten ansvarar för att inom en given tidsgräns tillhandahålla de handlingar som rektor begär in inför förhandlingarna. Fakultetsdirektören och dekanatet utarbetar ett förslag till svar på de punkter som inbegärs av Akademiledningen, varefter det skickas på remiss till samtliga ämnen vid fakulteten. Dekanus och fakultetsdirektören för diskussioner med samtliga ämnen utgående från förslaget. Ändringsförslag till texten noteras. Fakultetsrådet besluter om resultathandlingarnas slutliga innehåll på basis av fakultetsdirektörens beredning där ämnenas ändringsförslag framgår. Universitetets planeringschef framställer ett protokoll över fakultetens förhandlingar med rektor. Fakulteten har möjlighet att justera protokollet. 2.3.2. Ansvar och befogenheter För att skapa en välfungerande verksamhet förutsätts att de involverade personerna känner till sina uppgifter och sitt ansvar såväl när de utför sitt arbete som när de verkar i ett beslutsfattande organ eller en arbetsgrupp. Ytterligare förutsätts att personerna känner till vilka befogenheter de har i den specifika rollen. Personalens uppgifter bestäms i lagstifting om villkoren och uppgifterna för högskolornas personal samt i rektors beslut gällande vissa tjänstekategorier. I den av kansler fastslagna redogörelsen för tjänstetillsättning av professur fastslås uppgifterna för professorer. För fakultetens akademilektorat har fakultetsrådet fastslagit arbetsbeskrivning. För fakultetens amanuens- och byråsekreterartjänster har uppgifterna fastslagits inom de ansvarsområden de tillhör. Den undervisande personalen gör upp årliga arbetsplaner varvid ÅA:s särskilda direktiv för uppgörande och uppföljning tillämpas. Personalens uppgifter fastställs med hjälp av arbetsbeskrivningar. Arbetsbeskrivningarna granskas genom återkommande utvecklingssamtal mellan arbetstagaren och utnämnd förman. Fakultetsförvaltningen organiseras av dekanus och fakultetsdirektören. 15

Ansvariga inom förvaltningen Fakultetsdirektör Ulla Eerolainen Dekanus Ingvar Dahlbacka Prodekanus Tage Kurtén Ämnesansvariga Prof. Peter Nynäs, ämnesansvarig inom religionsvetenskap Prof. Antti Laato, ämnesansvarig inom gammaltestamentlig exegetik med judaistik Prof. Kari Syreeni, ämnesansvarig inom nytestamentlig exegetik Prof. Ingvar Dahlbacka, ämnesansvarig inom kyrkohistoria Prof. Gunnar af Hällström, ämnesansvarig inom dogmatik Prof. Tage Kurtén, ämnesansvarig inom teologisk etik med religionsfilosofi Prof. Bernice Sundkvist, ämnesansvarig inom praktisk teologi Ansvar och befogenheter för medlemmar i ett beslutsfattande organ fastställs i förvaltningsinstruktionen 19 och i instruktionen för behandling av ärenden vid Åbo Akademi 20. Arbetsgruppernas uppgift och begränsningar framgår i den redogörelse av uppdraget som alltid ingår i beslutet om att tillsätta en arbetsgrupp. 2.3.3. Ledningens genomgång Professorerna och fakultetsdirektören sammanträder vid behov till diskussionsmöten. 2.3.4. System för kommunikation Fakulteten eftersträvar en verksamhetskultur baserad på demokrati och öppenhet. Centralt för målsättningen är att snabbt och uttömmande nå ut med relevant information till personalen och studerandena samt att skapa en atmosfär som uppmuntrar medlemmarna att lämna respons om verksamheten och komma med utvecklingsidéer. Fakulteten upprätthåller e-postlistor som gör det möjligt att snabbt skicka ut viktig information till samtliga enheter. Fakultetsdirektören ansvarar för e-postlistorna. Fakulteten och enheterna inom fakulteten ordnar vid behov möten för att sprida information och föra en dialog om för intressentgrupperna viktiga frågor. Vid Teologiska fakulteten sammanträder hela personalen till s.k. tisdagsmöten, 1-2 gånger per månad. Avtalet om samarbete vid Åbo Akademi 21 stadgar närmare om personalens rättigheter att få information. Kallelser till ämnesrådslaget är offentliga och publiceras på fakultetens anslagstavla (i huvudbyggnaden Theologicum, i trappan mot Reuterska huset). Ämnesrådslagens protokoll finns tillhanda för påseende vid ämnena. Fakultetsrådens protokoll är offentliga och finns tillhanda för påseende vid fakultetskansliet (Reuterska huset, 2 vån.). Bestämmelser i lagar och förordningar kan begränsa handlingars offentlighet. Beslut om att begränsa tillgängligheten måste alltid motiveras. Föredragande tjänsteman skall säkerställa att berörda personer, grupper eller enheter ges tillfälle att uttala sig i ett aktualiserat ärende innan den behandling som leder till beslut genomförs. 19 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/forvinst.pdf 20 http://web.abo.fi/fa/forfa/allmant/beharend.pdf 21 http://web.abo.fi/fa/forfa/avtal/samarb.pdf 16

2.4. Verksamhetens tidtabell För varje läsår godkänner fakultetsrådet en undervisningsplan som anger vilka utbildningar som ges under året och vilken undervisning som anordnas. Ämnenas kursplaneringen pågår i januari och februari. I mars behandlas kursutbudet i fakultetsrådet. Under april och maj planeras utbildningens veckoscheman för hela läsåret. ÅA:s undervisning för följande läsår publiceras i början av juni. ÅA:s budget för följande budgetår godkänns av rektor i november eller december varefter fakulteten planerar sin egen budget. Fakultetens principer för fördelning av driftsutgifter har fastslagits i den av fakultetsrådet godkända personalplanen. Om ÅA:s bokslut bestäms i Ekonomistadgan. Enligt den uppgör ÅA bokslut årligen senast 15 februari efter finansåret. Utvecklingssamtal mellan personal och utnämnd förman förs regelbundet i enlighet med ÅA:s direktiv. 17

3. HANTERING AV DET INTELLEKTUELLA KAPITALET 3.1. Personal Åbo Akademis styrelse har den 12 februari 2004 fastställt tjänstestrukturen för lärartjänsterna. Lärartjänsterna är: professor, akademilektor, doktorassistent, doktorand och amanuens. Av särskilda skäl kan universitetslärare anställas i tidsbundet tjänsteförhållande (3-5 år) för att tillgodose vissa undervisningsbehov inom den grundläggande undervisningen. Uppgiftsbeskrivningarna för övriga lärartjänster framgår av rektors beslut 22.3.2004. I samband med tillsättningen av professorstjänsterna uppgörs en redogörelse som innehåller upplysningar om tjänsten. Vid Teologiska fakulteten arbetar sex professorer, en akademilektor, två lektorer, två amanuenser, en byråsekreterare, samt ett varierande antal timlärare, doktorander och forskardoktorer. Statistik över olika personalkategorier finns i Åbo Akademis årsberättelse 22 verksamhetsberättelsen 23. och i 3.1.1. Personalpolitik Personalen är en viktig resurs vid Teologiska fakulteten, liksom vid Åbo Akademi i övrigt. I strategidokumentet Åbo Akademi år 2010 ett personligt toppuniversitet 24 betonas vikten av att satsa på personalen. I strategin nämns förebyggande hälsovård (främst gällande ergonomi och psykiskt välbefinnande), personalens möjligheter till utveckling och inflytande, utveckling av den interna informationen, personalstyrka dimensionerad enligt mängden arbete, kontinuitet i beslutsfattandet, uppgörandet av en personalplan och långsiktigt strategiarbete. Åbo Akademis styrelse antog 19.12.1996 ett personalpolitiskt program. Jämlikhet, gott ledarskap, trivsel och personalutveckling är centrala målsättningar i Akademins personalpolitik. Personalens arbetsförmåga och välbefinnande främjas på flera sätt. 3.1.1.1. Rekrytering Personal rekryteras främst i och med att tjänster lediganslås. Information om lediganslagna tjänster publiceras i bl.a. dagstidningar och på Akademins webbsidor 25. Personliga kontakter kan ha en betydelse när man informerar om lediganslagna tjänster. Den nyanställda införs i sina arbetsuppgifter av sin närmaste chef. 3.1.1.2. Anställningsförhållanden Anställningsförhållanden 26 vid Åbo Akademi regleras främst av de statliga kollektivavtalen. Det innebär bl.a. att den anställda har rätt till lön, enligt kriterierna i universitetens lönesystem, semester, en god fysisk och social arbetsmiljö, företagshälsovård, personalutbildning och - utveckling, hälsobefrämjande aktiviteter, tjänsteresor och ersättning för kostnader som uppkommer i samband med dem, tjänstledighet, såsom sjukledighet, moderskaps- och övriga familjeledigheter enligt kollektivavtalen. 22 http://www.abo.fi/public/arsberattelsen 23 http://www.abo.fi/public/om_aa_verksamhetsberattelse 24 http://www.abo.fi/public/media/2522/akademistrategi_2010.pdf 25 http://www.abo.fi/public/arbetsgivare 26 https://www.abo.fi/personal/anstforf 18

Följande lagar och förordningar reglerar tjänste- och anställningsförhållanden vid Åbo Akademi: Statstjänstemannalagen (750/1994). Statstjänstemannaförordningen (971/1994). Förordning om behörighetsvillkoren och uppgifterna för högskolornas personal (309/93). Beaktande av undervisningsförmåga vid besättande av lärartjänster (27.4.1995). Bestämmelser angående tillstånd att inneha bisyssla samt angående meddelande om bisyssla utom tjänstetid (29.2.1988). Bisyssla. Principer för beviljande av tjänstledigheter åt anställda vid Åbo Akademi (17.1.1991). Stadgar för Åbo Akademis tjänsteutmärkelsetecken. (31.10.2000). 3.1.2. Arbetarskydd och säkerhet 3.1.2.1. Arbetarskydd Arbetarskyddet 27 och jämställdhetsarbetet verkar för en trygg arbetsmiljö, i både fysiskt och psykiskt avseende. Arbetarskyddet vid Åbo Akademi består av en arbetarskyddschef och fullmäktige, samt arbetarskyddskommissionen med representanter för arbetsgivaren och för de anställda. Dessutom finns en skyddsombudsman i alla fastigheter vid Akademin. Den nya arbetarskyddslagen (738/2002) trädde i kraft den 1 januari 2003. Lagens syfte är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga samt förebygga och förhindra olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra arbetsrelaterade risker samt olägenheter ifråga om arbetstagarnas hälsa. Med hälsa avses i lagen såväl fysisk som mental hälsa. Åbo Akademi utarbetar årligen en verksamhetsplan för arbetarskyddet 28 och följer ett arbetarskyddsavtal 29. Arbetsskyddskommissionen (ASK) 30 vid Åbo Akademi granskar och utvecklar arbetsmiljörelaterade frågor, däribland arbetarskyddet och arbetshälsovården. Arbetarskyddet uppmärksammar vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön och på detta sätt höja säkerheten (bl.a. förebygga olyckor och skador) samt öka trivseln på arbetsplatsen. Arbetarskyddskommissionen håller möten några gånger per termin då man diskuterar vad som gjorts och borde göras. Arbetarskyddskommissionen arrangerar också olika kurser, främst för Akademins anställda. Arbetarskyddet har också nära samarbete med arbetshälsostationen och tillsammans med dess personal utförs regelbundet arbetsplatsgranskningar på enheterna. Speciellt uppmärksammar man hälsofaror som buller, strålningsrisker samt kemisk och biologisk belastning. Mycket viktigt är också ergonomi, d.v.s. att rätta arbetsställningar används. För ny information och idéer finns tidskrifter i ämnet från Finland och Sverige på Åbo Akademis bibliotek. Information från arbetarskyddskommissionen förekommer i Meddelanden från Åbo Akademi i rutan "Må bra vid ÅA". Till arbetarskyddskommissionen kan personalen framföra olika synpunkter gällande arbetsmiljön. Detta kan man bäst göra genom att ta kontakt med skyddsombudet i den fastighet som man befinner sig i. De ordinarie 27 https://www.abo.fi/personal/arbetarskydd 28 http://web.abo.fi/personalinformation/arbskydd/verksamhetsplan.pdf 29 http://web.abo.fi/personalinformation/arbetarskyddsavtal.htm 30 https://www.abo.fi/personal/ask_abo_moten 19

skyddsombuden 31 för Teologiska fakultetens utrymmen är Britt-Maj Brandt (Reuterska huset) och Pekka Lindqvist (Theologicum och Teologiska annexet). Om en arbetstagare vid Åbo Akademi upplever sig trakasserad eller på annat sätt illa behandlad, uppmanas denna kontakta sin förman (vanligen ämnesföreträdaren), arbetarskyddschefen eller personalchefen vid Åbo Akademi. 3.1.2.2. Säkerhetsfrågor Akademin har utarbetat räddningsplaner 32 för olycksfall eller sjukdomsfall, akutåtgärder vid händelse av brand m.m. Alla Åbo Akademis fastigheter har ett skyddsombud 33, till vilken både personal och studerande kan vända sig i säkerhetsrelaterade frågor. 3.1.2.3. Rättsfrågor Fackföreningar Personalen vid Åbo Akademi kan exempelvis ansluta sig till någon av följande fackföreningar, vars lokalavdelningar har nära anknytning till Åbo Akademi: - Professorsförbundets lokalavdelning vid Åbo Akademi - Forskarföreningen vid Åbo Akademi r.f. - Personalföreningen vid Åbo Akademi r.f. - Lektorsföreningen vid Åbo Akademi r.f. - Vasa svenska lärarförening r.f. Fackföreningarna bevakar sina medlemmars lönemässiga, juridiska och sociala fördelar i anslutning till deras tjänste- och arbetsförhållanden. Vilka resurser och förmåner fackföreningarna erbjuder kan variera något. För närmare information, kontakta fackföreningarnas representanter 34. Korta arbetsavtal och tillfällig stipendiefinansiering är en problematik som förekommer inom hela universitetsvärlden. Det finansieringssystem som bygger på Undervisningsministeriet resultatavtalspolitik försvårar långsiktig planering, varför man ofta känner sig nödgad att göra temporära anställningslösningar och överlag förhålla sig avvaktande till fasta anställningar. Många doktorander, visstidsanställda etc. fungerar i praktiken som personal trots att de inte är anställda, vilket innebär att de saknar de anställdas rättigheter. En reaktion på detta är uppkomsten av det informella nätverket Kvasipersonalen 35. Nätverket är gemensamt för hela Åbo Akademi. 3.1.3. Samarbete I samarbetet mellan Åbo Akademi och dess personal iakttas bestämmelserna i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) 36 samt avtal om samarbete 37 inom Åbo Akademi. 31 http://web.abo.fi/personalinformation/skyddsombud.shtml 32 http://web.abo.fi/personalinformation/raddningsplaner/index.shtml 33 http://web.abo.fi/personalinformation/skyddsombud.shtml 34 https://www.abo.fi/personal/fackforeningar 35 http://web.abo.fi/fackforeningar/forskfor/kvasipersonalen/ 36 https://www.abo.fi/personal/allmanforf 37 http://web.abo.fi/fa/forfa/avtal/samarb.pdf 20

3.1.4. Jämställdhet och likabehandling 3.1.4.1. Jämställdhet Arbetet för jämställdhet 38 vid Åbo Akademi leds av jämställdhetskommittén 39. Jämställdhetskommittén ansvarar för uppdateringen och uppföljningen av Åbo Akademis jämställdhetsplan, tar initiativ till och utvecklar jämställdheten vid Akademin, informerar om jämställdhetsfrågor samt avger utlåtanden om förfaranden och beslut vid Åbo Akademi. Till jämställdhetskommittén hör även likabehandlingsfrågor. Till jämställdhetskommittén kan man vända sig t.ex. om man upplever sig diskriminerad på grund av kön vid besättande av tjänster, erhållande av forskningsunderstöd, i samband med studier m.m. Jämställdhetskommittén behandlar också anmälningar om sexuella trakasserier. 3.1.4.2. Likabehandling Åbo Akademi eftersträvar likabehandling av hela personalen. Åbo Akademi har en likabehandlingsplan 40 och det finns direktiv för hantering av bl.a. mobbningsfall och sexuella trakasserier. Planen antogs den 24.5.2007 av Akademins styrelse och den är i kraft till 31.12.2010. Likabehandlingsarbetet grundar sig på lagen om likabehandling 41, som trädde i kraft 1.2.2004. 3.1.4.3. Fysisk tillgänglighet Till jämställdhetskommittén uppgifter hör också att arbeta för att anpassa den fysiska miljön vid Åbo Akademi till funktionshindrades behov. I rapporten ÅA utan hinder 42 (2003) granskades den fysiska tillgängligheten i Åbo Akademis olika fastigheter. Enligt rapporten är Teologiska fakultetens byggnader inte tillgängliga för rullstolsbundna personer. Teologiska annexet och speciellt Theologicum är mycket besvärliga hus att anpassa för rörelsehindrade. Men eftersom de kommer att vara kvar i Åbo Akademis användning och är mycket centrala för utbildningen i teologi, bör åtgärder vidtas, konstaterar arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande fysisk tillgänglighet för funktionshindrade, vilken avfattat rapporten ÅA utan hinder. Vid fakultetens dörrar finns ett telefonnummer angivet som den rörelsehindrade kan använda sig av för att få hjälp att komma in i fakultetens byggnader. 3.1.5. Inflytande Personalen vid Teologiska fakulteten medverkar i fakultetens och Åbo Akademis ledningsgrupper, arbetsgrupper och övriga planerande, beslutande och verkställande organ. Genom dessa organ kan personalen påverka arbetets innehåll, arbetsuppgifterna och utvecklingen av verksamheten. Styrelsen för Åbo Akademi Medlemmarna i det högsta beslutande organet, styrelsen för Åbo Akademi 43, väljs genom demokratiska val. Till styrelsen väljs representanter för professorer, övrig personal och studerande. Mandatperioden är tre år. 38 https://www.abo.fi/personal/jamstalldhet 39 https://www.abo.fi/personal/jamstalldhetskommitten 40 https://www.abo.fi/personal/media/3733/likabehandlingsplan_2007_2010.pdf 41 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040021 42 https://www.abo.fi/personal/media/3736/aa_utan_hinder_rapport_2004.pdf 43 http://www.abo.fi/public/styrelsen 21

Fakultetsrådet Fakulteterna är självständiga resultatenheter vilket innebär långtgående beslutanderätt i forsknings-, undervisnings- och personalfrågor. Medlemmarna i fakultetsrådet 44 väljs genom demokratiska val och representerar tre kategorier: 1) professorer, 2) lärare, forskare och övrig personal samt 3) studerande. Kandidaterna nomineras av medlemmar i sin egen kategori. Mandatperioden är tre år. Fakultetsrådet väljer för sin mandattid en dekanus 45 bland de professorer som hör till rådet. Utvecklingssamtal Personalen gör årligen upp arbetsplaner och deltar i utvecklingssamtal. Lönen grundas på kravnivåbestämning och personlig prestation utgående från dokumentation av arbetsuppgifterna. 3.1.6. Sociala förmåner 3.1.6.1. Hälsovård Personalen har tillgång till arbetshälsovård 46. Principerna för arbetsplatshälsovården baserar sig på Lagen om företagshälsovård (1383/2001; Finlex) och statsrådets förordning (1484/2001; Finlex). Arbetshälsovården är avgiftsfri. Alla ÅA-anställda som är utnämnda/förordnade för i genomsnitt minst 14 h per vecka i minst fyra månader eller som är deltidspensionerade från en ÅA-tjänst har rätt att anlita hälsovårdsservicen. De anställda är berättigade till hälsovården också då de är på semester eller på en avlönad tjänstledighet och då de får moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller deltidstillägg enligt rehabiliteringslagen. Om en anställd är tjänstledig utan lön eller får stipendium har han inte rätt till företagshälsovård. 3.1.6.2. Friskvård Genom motionsverksamheten 47 vid Åbo Akademi och Akademins egen massör 48 ges förutsättningar för att upprätthålla den fysiska hälsan. För enheterna finns möjlighet att ansöka om bidrag för aktiviteter som på olika sätt främjar personalens välmående, samarbete och gemenskap. 3.1.6.3. Rehabilitering Stöd för rehabilitering 49 kan erhållas från såväl Statskontoret som Folkpensionsanstalten. Statskontoret stöder verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan inom de statliga arbetsgemenskaperna. Verksamheten omfattar - tjänster för tidig rehabilitering - yrkesinriktad rehabilitering, (SPL, på finska VEL) - främjande av arbetarskyddet Anslag för rehabilitering beviljas av statskontoret då behovet gäller "lindrig" rehabilitering, medan Folkpensionsanstalten står för den "tyngre" rehabiliteringen. FPA ordnar bl.a. rehabilitering enligt behovsprövning 50. Den prövningsbaserade rehabiliteringen består bl.a. av 44 http://www.abo.fi/public/fakultetsforvaltning 45 http://www.abo.fi/public/fakultetsforvaltning 46 https://www.abo.fi/personal/arbetshalsovard 47 https://www.abo.fi/personal/motionsverksamhet 48 https://www.abo.fi/personal/massage2 49 https://www.abo.fi/personal/rehabilitering2 50 http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/net/261001124135eh?opendocument 22

rehabiliteringskurser, anpassningsträningskurser, psykoterapi och yrkesorienterad medicinsk rehabilitering, s.k. ASLAK-kurser. 3.1.6.4. Personalutbildning och -utveckling Åbo Akademis anställda ges möjlighet till kompetensutveckling i form av intern och extern fortbildning. Området för personalärenden arrangerar en del av de interna kurserna medan andra ordnas i samarbete med Fortbildningscentralen i Åbo och Fortbildningscentralen i Vasa. Härtill ordnas utbildning tillsammans med arbetarskyddet, jämställdhetskommittén och Må Bra-gruppen. Åbo Akademis personal har möjlighet att på ansökan delta i fortbildningscentralernas ordinarie kursutbud och få kursavgiften helt eller delvis erlagd från personalutbildningsmedel (det s.k. smörgåsbordsanslaget). I regel kan bidrag beviljas till samma person högst tre år i rad. 3.2. Studerande 51 3.2.1. Studentpolicy 3.2.1.1. Introduktion Nya studerande introduceras i Åbo Akademi och Teologiska fakultetens verksamhet under introduktionsveckan vid läsårsstarten och under det första läsåret. Under studietiden blir studeranden alltmer bekant med den akademiska världen: med studierna och med det vetenskapliga tänkandet. 3.2.1.2. Aktivering Under studiegången betonas studerandens individuella ansvar för att en rimlig studietakt upprätthålls och att relevanta instruktioner tas i beaktande. Från första början aktiveras studeranden genom att göra upp en personlig studieplan genom studieplaneringssystemet MinPlan, tillsammans med egenläraren eller studiehandledaren. Genom uppföljningssamtal med egenläraren utvärderar studeranden sin studiegång och får möjlighet att diskutera studierelaterade frågor, t.ex. studiemotivation och målsättning. Studeranden kan aktivt delta i fakultetens verksamhet genom ämnesrådslag och genom representation i arbetsgrupper och styrgrupper. Vidare bidrar en specialförening, Teologiska studentföreningen (TSF) till ett aktivt studieliv och därigenom ett aktivt deltagande i fakultetens verksamhet. 3.2.1.3. Känsla av delaktighet Genom en undervisning som bygger på forskning ger fakulteten den studerande en medvetenhet om att han/hon tar del i ett kontinuerligt sökande efter ny kunskap. När studeranden känner sig delaktig i en vetenskaplig gemenskap, där alla arbetar för och med teologi, kan studeranden knyta an till Teologiska fakulteten och uppleva ett mervärde i de teologiska studierna. Teologiska Studentföreningen (TSF) bidrar till studerandens känsla av delaktighet genom att knyta band mellan studeranden och mellan studeranden och fakulteten. Fakulteten ser det som 51 Stora delar av kapitlets innehåll är hämtade ur MinGuide. 23

värdefullt att stöda studentföreningens verksamhet och att delta i dess gemensamma aktiviteter, för att öka känslan av tillhörighet. 3.2.2. Arbetarskydd och säkerhet 3.2.2.1. Arbetarskydd Åbo Akademi utarbetar årligen en verksamhetsplan för arbetarskyddet 52 och följer ett arbetarskyddsavtal 53. Arbetsskyddskommissionen (ASK) 54 vid Åbo Akademi granskar och utvecklar arbetsmiljörelaterade frågor. I hälsorelaterade frågor kan studerande vända sig till Studenthälsovården, SHVS 55. 3.2.2.2. Säkerhetsfrågor Akademin har utarbetat räddningsplaner 56 för olycksfall eller sjukdomsfall, akutåtgärder vid händelse av brand m.m. Alla Åbo Akademis fastigheter har ett skyddsombud 57, till vilken både personal och studerande kan vända sig i säkerhetsrelaterade frågor. 3.2.2.3. Rättsfrågor Av Universitetslagen framgår det formella rättsskydd 58 alla studerande vid finländska universitet har. Som studerande har man bl.a. rätt att få veta hur ens studieprestationer har blivit bedömda, rätt att få tillgång till bedömningskriterierna och rätt att söka ändring ifall man anser sig orättvist bedömd. I Akademins tentamensinstruktion 59 finns information om tentamensförfarande, bedömning av studieprestationer, bedömningarnas offentlighet och hur man går tillväga om man känner sig orättvist bedömd. Även i Examensstadga för Åbo Akademi 60 hittar man nyttig information om t.ex. behörighet för universitetsstudier och tillgodoräknande av tidigare studier. Gällande juridiska frågor har den studerande som medlem av studentkåren vid Åbo Akademi rätt till juridisk rådgivning av en av Åbo Akademi Studentkår och studentkåren vid Åbo universitet anställd studentjurist 61. Till juristen kan man vända sig med allehanda juridiska problem berörande beskattning, arv, boende (t.ex. hyresavtal), anställning (t.ex. arbetskontrakt) mm. Rådgivningen är avgiftsfri. 3.2.3. Jämställdhet och likabehandling 3.2.3.1. Jämställdhet Arbetet för jämställdhet 62 vid Åbo Akademi leds av jämställdhetskommittén 63. Jämställdhetskommittén ansvarar för uppdateringen och uppföljningen av Åbo Akademis jämställdhetsplan, tar initiativ till och utvecklar jämställdheten vid Akademin, informerar om 52 http://web.abo.fi/personalinformation/arbskydd/verksamhetsplan.pdf 53 http://web.abo.fi/personalinformation/arbetarskyddsavtal.htm 54 https://www.abo.fi/personal/ask_abo_moten 55 http://www.shvs.fi 56 http://web.abo.fi/personalinformation/raddningsplaner/index.shtml 57 http://web.abo.fi/personalinformation/skyddsombud.shtml 58 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980115 59 http://www.abo.fi/fa/forfa/studier/tentamen.pdf 60 http://www.abo.fi/fa/forfa/examst/akademi.pdf 61 http://www.abo.fi/karen/?page=juridisk_radgivning 62 https://www.abo.fi/personal/jamstalldhet 63 https://www.abo.fi/personal/jamstalldhetskommitten 24