Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ



Relevanta dokument
UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektdirektiv. Uppdrag på toppen av sin kompetens

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Förarbete, planering och förankring

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Projektplan. Projektansökan Socialt hållbar utveckling

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Internationell policy för Tranemo kommun

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kontorsarbetsplatser och mötesplatser för Upplands Väsby kommun - projektdirektiv

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.

Folkhälsoprogram

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd

Plan för minskad nedskräpning för exempelkommun

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan

Beslut för fritidshem

Uppföljning av ungdomarnas förslag på trygghetsskapande insatser från Ung i Väsby 2016

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun

Projektplan. Aktiv hälsostyrning. PROJEKTiL

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Projektet för att följa EU:s dataskyddsförordning

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Diarienr. 1. Val av justerare Helen Billström (M)

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Handbok för fullmäktiges beredningar

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Ledningssystem för kvalitet

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Målet är delvis uppnått

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Centrumutveckling i Kristinehamn

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Innehåll. Protokoll av 2

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Etableringskurs för nyanlända

Handikappolitiskt program för

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Har du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson KS 2012/0036

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Folkhälsorådet Oskarshamns kommun

Policy för internationellt arbete

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Gällivare kommun - ett gott exempel på hur minoritetsspråksarbetet kan gå till Minoritetspolitisk Handlingsplan

Transkript:

1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet. Etableringsfasen är planerad och beskriven med: kostnader, resurser, tid, leveranser, resultat Projektets effekt- och projektmål är formulerade. Risk- och konsekvensanalys är genomförd. Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 JA NEJ Kommentar: Datum och underskrift projektägare Namnförtydligande

2(7) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Skolresultaten i Sverige och i Upplands Väsby har försämrats under de senaste åren. För att bryta trenden har kommunstyrelsen beslutat att genomföra ett treårigt kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt inom utbildningsområdet med målet att förverkliga kommunens vision: ett lärande Väsby (Kommunövergripande skolutveckling - kvalitetsarbete ur ett helhets, KS/2013:378). Förskolan och skolan är en angelägenhet för alla som bor och verkar i Upplands Väsby. Självklart för eleverna, deras vårdnadshare och de som arbetar i skolan men även för företagarna, kommunen och potentiella invånare. Samtidigt har skolan stora utmaningar med dåliga resultat och en kultur där skolan inte ses som viktig. Det är därför viktigt att ta tillvara på det engagemang som finns och sprida det till hela kommunen. För att skolan skall klara de utaningar som finns behöver hela Upplands Väsby ta ett gemensamt ansvar. Politikens viljeinriktning är att förskolan och skolan ska vara en angelägenhet för alla. För att skapa ett så brett engagemang som möjligt kommer därför alla som arbetar in om förskola och skola samt övriga intressenter att bjudas in till samtal om skolutveckling i Väsby. Detta engagemang ser dock inte ut som det gjorde för 20 år sedan. Idag kräver allmänheten att de ska ha en möjlighet att påverka ett beslut som påverkar deras vardag och de skall införliva. 1.2. Idé Idén är att dialogprojektet ska bidra till en långsiktig skolutveckling genom bred samverkan och ett gemensamt ansvarstagande som leder till en kunskapskultur med förväntningar att alla kan klara skolan. Dialogen bygger på en metod som används vid komplexa samhällsfrågor. Tanken är att samla in så många olika som möjligt som belyser frågan. Ordet används istället för att fokusera på olika gruppers eller personers ståndpunkter. Alla ska ges möjlighet att göra sin röst hörd och att ingen är diskvalificerad att bidra med sitt.

3(7) 1.3. Syfte Syftet med dialogprojektet är att involvera alla som bor och verkar i Upplands Väsby i skolutvecklingsprojektet, skapa förtroende för projektet, ta vara på engagemang och att kommunens förskolor och skolor genom samverkan och samsyn bidrar till utveckling i förskolan och skolan. Temat för dialogerna är hur alla barn och elever ska ges förutsättningar för maximalt lärande och behålla glittret i ögonen från förskola till gymnasium. 1.4. Verksamhetsstrategi Projektet ligger i linje med Vision 2040 och snittet Ett lärande Väsby; Alla elever når sin fulla potential. I Väsby får man vara bäst. Väsby skolor har en hög lägsta nivå. På Väsbys skolor råder en kultur som ger eleven kunskaper, självförtroende och livsglädje. I flerårsplan med budget 2014-2016 står det tydligt att barnomsorg och skola tillhör kommunens främsta prioriteringar, detta tydliggörs bland annat genom målet Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna säkerställa en god lärmiljö med höga kunskapsresultat vilket ska leda till fortsatta studier, entreprenörskap eller arbete. Dessutom kopplas projektet till målet Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande. Detta mål skall införlivas genom strategin Fortsatt utveckling kund- och medborgardialogen för ökad delaktighet, medbestämmande och medskapande kring viktiga frågor. Projektet är bland de första sitt slag i Sverige och genomförs tillsammans med SKL, vilket tangerar Visionen 2040 där Nytänkande, mod och medskapande bidrar till utvecklingen. 2. Mål Det långsiktiga målet är att alla elever ska vara godkända i alla ämnen i årskurs 9 för att vara behörig till vidare studier samt ges förutsättningar för maximalt lärande. 2.1. Effektmål Förväntade långsiktiga effekter projektet: Ett ökat förtroende för Väsbys förskolor och skolor Förväntningar alla elever kan klara kunskapsmålen

4(7) En kultur där det är roligt att plugga Gemensamt ansvarstagande för skolutveckling Nya samverkansmöjligheter En plattform för medborgarnas och övriga intressenters delaktighet i skolfrågor Öppenhet för nya idéer inom skolan 2.2. Projektmål Genomföra tillräckligt många dialoger för att få en heltäckande bild skolan och förskolan i Upplands Väsby Formulera ett samverkanstal för ett lärande Väsby Underlag för politiska prioriteringar Handlingsplan för fortsatt arbete med skolutveckling 2.3. Förväntat resultat Etableringsfasen Under etableringsfasen säkerställs att alla har en gemensam bild dialogmetoden och vad den syftar till samt identifiering olika aktörsgrupper. Under fasen sätts strukturen för projektet och en projektplan skrivs. 3. Kr på projektet 3.1. Förutsättningar Förutsättningarna för projektet är de direktiv som ges i huvudprojektet Ett lärande Väsby. 3.2. Avgränsningar 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektet är ett åtta delprojekt som ska genomföras i Ett lärande Väsby. Flera delprojekten har kopplingar till varandra och ska förstärka och stödja varandra. Information som kommer fram i dialogprojektet och har koppling till andra delprojekt ska kommuniceras till och tas om hand i dessa projekt.

5(7) Information/ som kommit fram i andra dialogprojekt, Ung i Väsby och charetten översiktsplan och som har koppling till förskola och skola kommer att tas till vara i detta delprojekt. 5. Tidplan De inledande dialogerna och sammanställningen är planerade att genomföras under våren. En sammanställning en är planerad till början juni. Under hösten genomförs gruppdialogen och det gemensamma ansvarstagande presenteras till jul. Tidplan för dialoger: AKTÖRSGRUPP DATUM & TID Fackliga organisationer Näringslivet Pedagoger Pedagoger Rektorer & förskolechefer Bostadsbolagen Medborgare inkl. vårdnadshare 2 april 10.00-12.00 28 april 12-14 28 april 15-17 7 maj 12-14 7 maj 15.00-17.00 12 maj 15-17 14 maj 18-20 18 maj 10-12 VEM SYFTE KOMMENTARER & Lotta Tjänstemän 19 maj Förtroendevalda 19 maj 16.30-18.30 VEGA 23/5 18 interna Elevdialoger Vecka 22 Interna Föreningslivet Nils &

6(7) Uppsökande verksamhet olika områden övriga interna Nils & övriga interna Under hösten kommer en arbetsgrupp med uppgift att ta hand om alla idéer och synpunkter, visa på likheter och skillnader i tankar kring skolutveckling samt öka förståelsen för andras. Ett sista steg är att formulera ett samförståndstal kring hur vi alla kan ta ansvar för ett lärande Väsby. 6. Projektbudget 6.1. Projektkostnader Delprojektet sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och kostnaden för projektet delas mellan SKL och Upplands Väsby Kommun. Processen genomförs i tre faser och det är svårt att på förhand förutsäga hur mycket resurser som behöver läggas i varje fas. Fas ett beräknas en kostnad på 300 000 kronor, vilket innebär 150 tkr för kommunen. En ungefärlig kostnad för fas två och tre är 100 tkr. 6.2. Projektfinansiering Projektet finansieras inom budget för Ett lärande Väsby och Sveriges kommuner och landsting. 7. Övergripande risker Lågt deltagande och engagemang ifrån aktörer och medborgare Att tidplanen inte hålls Insamlingen inte blir klart innan sommaren 2014

7(7) 8. Överlämnande Det gemensamma ansvarstagandet förvaltas alla berörda parter i Väsby genom samverkanstalet. Information som framkommer används även som underlag för politiska prioriteringar. 9. Projektorganisation 10.Referenser och bilagor Upplands Väsby kommun, Flerårsplan med budget 2014-2016, 2013-11-25 Upplands Väsby kommun, projektplan Ett lärande Väsby, 2014 Upplands Väsby kommun, Vision Väsby stad 2040 Där färgstarka människor möts, 2013