Resan till Linz Under min vistelse i Linz 1-6 september, i samband med att staden firade som en av Europas KulturhuvudstSder 2OO9t fokuserade jag pa tre festivaler: 80+1, Akustikon - World of Hearing och Ars Electronicas utst5llning Human Nature. Syftet med resan var att studera hur man kan anv6nda och utveckla stadsljud konstndrligt, arbeta med akustisk utsmyckning men ockst hitta nya rum ftir ljudkonst. Bland annat ptgick en festival ftir elektroniska klanger i gamla kyrkorum. Mitt hotell lfrg ett stenkast frtn Ars Elektronica som 5r ett konstndrligt centra fiir kultur och (hitg)teknologi. Och ddr befann jag mig varje dag ftir att fiilja det vdrldsomsp5nnande projektet Human Nature, som bland annat 6r ett samarbete mellan MIT i Bostor, ORF (dsterrikiska radion) och japansk spel-och mangakultur. I festivalen deltog 8OO artister frtn 31 liinder. Det mobila ljudet framhdvs i de flesta utstsllningarna. ipoden har blivit den moderna stadsmdnniskans religion. De g3r p3 gatan inneslutna i sina egna kokonger, st6ter in i varand ra, dr dova fdr sm8 sociala signaler och utestdnger alla som inte befinner sig i deras bubbla. I flera av stadsinstallationerna beskrevs ljudets fyra egenheter. Att vara 6verallt, att se allt, att veta allt, att kunna allt. Det Oppnar upp ett odndligt falt f6r manipulation och exploaterihg, frsn ljudeffekter och jinglar till hela ljudmiljoer. Och elektronisk d istribution. Ljudet och horseln gar ialla riktningar och fdrflyttastdndigt itre (fyra) dimensioner. Perceptionsmdssigt innebdr det en revolutionerande kurragommalek diir ljudet g3r in och ut ur synliga och dolda rum. Att skicka, ter emot, bearbeta,
transportera och ldnka vidare ljud liknar ndmligen inget annat mdnniskan har gjort under sitt korta liv p3 jorden. Efter bilen dr antagligen mobiltelefonen ljudlandskapets vanligaste instrument. Fdrestall dig staden som ett musikstycke utan borjan och slut. I stora stiider 6r det den kompakta symfonin som dbnar, de officiella ljuden. Liingre ut p3 landet formas ljuden till nsgot som liknar kammarmusik, med stdrre intimitet. Men med mobiltelefonens ambulerande ljud blir det genast mer komplicerat eftersom instrumentet dr i r6relse. FOr tyst blir det aldrig. Det finns varken en tom rymd eller tom tid for 6rat.Alltid finns nsgot att hora. Paratlellt med musiken existerar alltss ett slags antimusik: oronsus, blodomlopp, knakande muskler, ventilation, rulltrappor, ndtspdnning. Mobiltelefonen dr en hybrid, dels ett kommunikationsinstrument med indikerande signaler och dels ett ofrivilligt musikinstrument. Det mest intressanta dr kanske att den passar in ibsda vdrldarna, obehindrat. I projektet 80+ 1 understiktes ljudets omfunktionalisering. Fdrdelen med ett fullstiindigt flyttbart ljud dr att det varken dr innanfor eller utanfor. En "Garbo-effekt" uppstsr. Vi h6r en melodislinga, en signal, en ljudeffekt, men eftersom avsiindaren sjiilv vdljer "att eventuellt visa", "att visa en del" och "att inte visa" och p3 s3 sdtt laborera med kommunikationen, skapas spanningar blandad med vi-kdnsla. Inom bildkonsten och filmen (som reklamen alltmer hdmtar sin dramaturgi fr8n) skapar det stor effekt eftersom det f6rskjuter synfdltet. Ljud kan s3 att sdga neutralisera och till viss del stdra ut ssdant man inte vill kommunicera. Ljud hslter kvar uppmdrksamhet, intresse och medvetande vid en stum produkt. Det skapar ett rum som omedelbart ger liv 3t bilden. Det kan ackompanjera bildens behov av vdxlingar, rorelser, teffipo, puls, repetition. Vidare binder ljudet samman publiken i en gemensam upplevelse, ungefdr p3 samma sdtt som ndr vi marscherar eller dansar till musik.
Ljudet gor det faktum att bilden dr stum mindre mdrkbdrt, genom att det lsnar sina arketyper som gliidje, dggression, vred e, sorg till bild en. Det genomgtende temat fdr Akustikon - World of Hearing, var akustisk identitet. Hela tillvaron bestsr av olika slags ljudrum, fr8n buller och hela skalan till musik, ibland befinner vi oss mitt-i-mellan och dr inte riktigt medvetna om det dr ljud eller musik, om ljudet kommer frsn utsidan eller insidan av v3r egen kropp. All musik dr ljud men alla ljud behdver nodvdndigtvis inte vara musik. Och det dr denna dubbelsidighet som gor dmnet sb infa llsrikt fdr konsten. De flesta dr Overens att decibeltalet har nstt en ovre grdns, samtidigt som industrin visar liten vilja att spendera mer tid och pengar pa bullerddmpande Stgiirder. Men med modern ljuddesign g3r det bevisligen att utforma och tdnka industriakustik, vibration, mekanik och ljudspill p3 andra sdtt. GrundfrSga 1: Vad dr meningen med fdremslets ljud, korresponderar det med objektets anvdndningsomrsdez Ar ljudet fr8n mikrovsgsugnen "arteg t", eller storande eftersom det hade passat bdttre pe en eld riven ju icepress? Ja, vem st6r vem? Var dr kaillan till all oro? Nyckelordr kontroll och makt. Unders6kningar visar entydigt att kontrollen och makten 6ver ett ljud p8verkar upplevelsen av detsamma. Den bullriga grannen som vdljer att kantklippa grdset just ndr du vill lyssna p3 Mozarts klarinettkonsert dr alltss lsngt mera stdrande 6n ndr du sjiilv kor med jordfriisen en sdndagsmorgon. Det gtiller att uppns ett minimum av interferenser sb att man samtidigt kan centrifugera tvdtted, diska och tala i telefon. Men vi lever samtidigt i en teknisk-imagindr vdrld dar vi tror oss veta varf6r saker och ting lster som de gor. Egentligen har vi ingen aning om varfor proppskspet surrar. Meningen med ljudet dr oss fullstdndigt obekant. Beskriver ljudet styrka, modernitet, hightech, Slderdomlig mekanik?
I grunden handlar ljuddesign om akustisk identitet, frsn det lilla kneippet ndr man Oppnar barnmatsburken (kvalitetsljudet) till det stora fdretagets audiovisuella presentation och ljudbild ut8t, som o anses pdverka fdretagets "kommunikativa potential" och bygga " a ssociativa ld n ka r". Ljud har msnga syften. Oftast ger ett operativt beteend ett direkt akustiskt svar. ForemSl kan lsta isig p3 grund av elektricitet, mekanik eller annan teknik. Ett foremsl kan ha ett ljudtilliigg f6r att maskera eller forsk0na intrycket. Vanligast dr signalen, det foreinderliga- och atmosfdrskapande ljudet. Ljuden antas 6ven passa olika personligheter: femeninamaskulina, starka-svaga, intensiva-subtila, rena-smutsiga, kallavarma, sensuella-harda, moderna-traditionella osv. Uppenbarligen lyssnar vi p3 olika sdtt till olika saker, och det finns mycket som tyder pb att inte bara individer utan ockss hela samhallen och kulturer lyssnar pa olika sdtt. Till exempel finns det stora skillnader mellan vad man kan kalla fokuserat lyssnande och perifert lyssnande. Varfor koncentrerar vi oss p3 vissa ljud medan vi knappt liigger mdrke till andra? Ar vissa ljud kulturellt diskriminerande s3 att de 6ver huvud taget inte h6rs? Filtreras vissa ljud bort eller framstsr de som alltfor obetydliga i jtimforelse med andra? Hur inverkar den akustiska milj6ns fortindringgr pa vilka sorters ljud vi vailjer att lyssna p3 eller strunta i? Ar ljuden bara till problem, eller kan de ses som resurser. Hur viktiga iir ljuden f6r helhetsupplevelsen av en plats, en kultur, en tidsslder? Beh6vs kanske ljudfria zoner? Akustikskyddade ljudreservat? Museum for alla utrotningshotade ljud? Ljudlandskapet dr satt istdndig fortindring. Ljuden f6r6kar sig till och med snabbare dn mdnskligheten. Men frsnsett de fysiologiska risker som apparatsamhdllet medf6r; hur p8verkas vi psykiskt, socialt av dessa ljudfdrdndringar? Prolog: Stort tack PK ftir att jag fick miijlighet att fortbilda mig i Li nz. Resan gav mtnga nya bekantskaper och
infallsvinklar till ett spennande och omv6lvande Smne: ljud. Mikael Str6mberg Itink till bild: ars electronica http :// www. I i n209. atlfm / 4972/ FE_2009_Sujet_003_p.j pg