Kontakterna folkbibliotek grundskola i Västmanlands län Kartläggning

Kontakterna folkbibliotek grundskola i Västmanlands län Kartläggning På uppdrag av Länsbibliotek Västmanland December 2007 Utredare Kerstin Andersson

Innehållsförteckning 1. Uppdrag 3 1.1 Syfte 3 1.2 Metod 3 2. Om folkbibliotek och skolbibliotek i bibliotekslagen 4 3. Kartläggning av kontakterna folkbibliotek - grundskola i Västmanlands län sammanfattning 3.1 Organisation 5 3.2 Biblioteksplan 5 3.3 Samverkan med skolan 5 3.4 Läsfrämjande åtgärder 7 4. Sammanställning av intervjuer vid besöken i kommunerna i Västmanlands län 4.1 Arboga 8 4.2 Fagersta 9 4.3 Hallstahammar 11 4.4 Kungsör 12 4.5 Köping 14 4.6 Norberg 15 4.7 Sala 16 4.8 Skinnskatteberg 18 4.9 Surahammar 19 4.10 Västerås 20 Bilagor Kartläggning folkbibliotek grundskola i 22 Västmanlands län Frågor till folkbiblioteken 24 Nationella lagar och anvisningar och kommunala 25 planer 2

1. Uppdrag På uppdrag av Länsbibliotek Västmanland har jag kartlagt relationerna mellan folkbibliotek och grundskolor i samtliga kommuner i länet. 1.1 Syfte Syftet är att ta reda på i vilken utsträckning grundskola och folkbibliotek samverkar i kommunerna och om denna samverkan finns reglerad i avtal eller praxis. Undersökningen avses bli ett underlag för länsbiblioteket i arbetet med att stödja kommunbiblioteken i att vidareutveckla samverkan mellan biblioteken och skolan för att förbättra möjligheten för elever på olika nivåer att få tillgång till kvalificerade skolbibliotek och professionell kompetens i det läsfrämjande arbetet. 1.2 Metod Under november och december månad har jag besökt folkbiblioteken i länets kommuner och med utgångspunkt från ett i förväg utsänt dokument samtalat om biblioteksverksamheten för barn och ungdom inom respektive bibliotek och om vilka kontakter som finns mellan bibliotek och skola. Samtliga kommuner har besökts utom Skinnskatteberg. Det har varit givande resor som visat på många spännande, roliga och innovativa verksamheter som engagerad personal bedriver med eller utan samverkan med skolan. Jag har som förberedelse till mina besök i kommunerna också besökt samtliga kommuners webbplatser för att skapa mig en bild av kommunerna och inhämta information om kommunernas organisation och verksamheter. Min erfarenhet av detta är att det varierar mycket mellan kommunerna hur lätt det är att hitta och få information om deras verksamheter. Biblioteken har i förväg fått uppgift om vilka frågor som skulle belysas genom kartläggningen: organisation, biblioteksplan, samverkan med skolan, bibliotekets verksamhet. Samtalen med personalen på folkbiblioteken har följt denna struktur. Personalens svar och synpunkter redovisas kommunvis med en kort kommentar från mig. Länsbiblioteket har innan kartläggningsarbetet påbörjades informerat bibliotekscheferna och barnbibliotekarierna i länet om tankarna kring att göra denna kartläggning och upplägget för denna för att inhämta synpunker. Kartläggningen visar att alla kommunbibliotek har någon form av samarbete med skolan, men tid och resurser varierar. I grundskolan åk f-9 är skillnaderna i skolbibliotek mellan kommunerna påfallande, från inga bibliotek alls i skolan till ändamålsenliga lokaler med aktuella bokbestånd, datorer och flera fackutbildade bibliotekarier. I min intressanta rundresa till länets kommuner har jag blivit mycket väl bemött och fått såväl nya erfarenheter som gamla insikter bekräftade. Flera av biblioteken står inför förändringar både personalmässigt och organisatoriskt och jag bedömer att det hos de bibliotek jag besökt finns en vilja att utveckla sin verksamhet inte minst för barn och 3

ungdom och i relationen till skolan. Det är min förhoppning att denna kartläggning kan bidra till en sådan utveckling. 2. Om folkbibliotek och skolbibliotek i bibliotekslagen I bibliotekslagen står följande om folkbibliotek och skolbibliotek. Avsnitten om andra bibliotekstyper har inte tagits med här. 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. / / 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. / / 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. / / 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261) 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. (Bibliotekslag (1996:1596) Utfärdad: 1996-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 SFS nr: 1996:1596. Departement/ myndighet: Kulturdepartementet) 4

3. Kartläggning av kontakterna folkbibliotek Grundskola i Västmanlands län - Sammanfattning 3.1 Organisation Den politiska organisationen har, precis som i övriga delar av landet, förändrats mot nämnder med större ansvarsområden. Det vanligaste är att biblioteksverksamheten inryms inom kultur- och fritidsnämnd (Arboga, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Västerås) eller tillsammans med skolan i utbildnings- eller bildningsnämnd (Fagersta, Hallstahammar, Surahammar) och i ett fall (Skinnskatteberg) direkt under kommunstyrelsen. Ju större verksamhetsområden ju längre blir avståndet till politikerna, något som har påpekats från flera kommuner. Det kan innebära att politikernas kunskap och möjligheter att intressera sig för biblioteken och dess verksamhet minskar. 3.2 Biblioteksplan Den lagstadgade biblioteksplanen finns än så länge endast i en kommun, Västerås. De tre kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg antog en biblioteksplan redan 2003, som sedan reviderades 2005, men den är inaktuell idag och det är inte i dagsläget aktuellt med gemensam biblioteksorganisation för dessa tre. Övriga kommuner har antingen påbörjat arbetet (Kungsör, Sala, Surahammar, Köping) eller ännu inte fått något sådant uppdrag. Det är viktigt att biblioteksplanen blir en gemensam angelägenhet för bibliotek, skola, äldreomsorg och andra berörda områden och att den når ut till dem som är ansvariga så att resurser avsätts för de områden som beslutats i planen. Styrkan i att göra en kommunal biblioteksplan kan inte överskattas, den belyser resurser, ansvarsfördelning, behov och visar på strategier, prioriteringar och mål inom de berörda områdena. 3.3 Samverkan med skolan Alla kommuner i Västmanland har kontakter och samarbete med skolorna om än i olika omfattning. De tjänster biblioteken erbjuder skolan är vanligen klassbesök, bokprat och boklådor. På några håll sker detta regelbundet och strukturerat, men i de flesta kommuner utförs tjänsterna på begäran. I Västerås erbjuds vissa tjänster mot betalning. I varje kommun inbjuds 6-åringarna till biblioteksbesök och får lånekort och ibland gåvobok. I flera kommuner t.ex. Fagersta och Skinnskatteberg deltar biblioteket i planeringen eller har ansvar för kulturutbudet i skolorna. Vanligast är att eleverna i årskurs f-9 får ta del av kulturprogram som teater, konsert eller författarbesök en gång per läsår. Programmen väljs oftast ut i samråd med lärare och bibliotekspersonal. Skolan betalar mestadels för programmen, ibland delas kostnaden mellan skola och bibliotek. 5

Vid mina besök på biblioteken i länet har jag gjort iakttagelsen att förskolan använder biblioteken mer än övriga stadier. Beståndet av bilderböcker är också stort på alla bibliotek. Många bibliotek till exempel Kungsör och Hallstahammar har bokpåsar för hemlån på förskolorna. Ingen kommun har tjänsterna till skolan reglerade i skriftligt avtal eller överenskommelse. I Arboga kommun, där kommunbiblioteket även fungerar som skolbibliotek för grundskolan, bedrivs verksamheten enligt väl etablerad praxis och ersättning utgår. Skinnskatteberg, som har biblioteket integrerat med en f-9skola, har inte verksamheten reglerad i avtal, men en samarbetsgrupp träffas varje månad för planering och uppföljning. Kostnader för skolans användning av biblioteket finns inte upptagna i skolans budget, utan endast i bibliotekets budget. I Hallstahammar finns en plan för lässtimulerande arbete som är framtagen av folkbiblioteket och antagen av rektorsgruppen och BVC. I mitt uppdrag har inte ingått att besöka skolor och skolbibliotek, utan de uppgifter jag har om dessa har jag fått vid mina besök på kommunbiblioteken. Där känner man till huruvida det finns bibliotek eller inte på skolorna, men man har inte alltid detaljerade uppgifter om öppettider, mediebestånd eller lokalytor. Det är skolans ansvar att skolbibliotek eller bokrum ska finnas på skolorna och dessa finns också i någon form, men kvaliteten är minst sagt skiftande. Bra skolbibliotek är tyvärr mera undantag än regel. I Sala, som sticker ut ordentligt, finns fyra fackutbildade bibliotekarier och fem assistenter tillsammans med sju lärarbibliotekarier på skolbiblioteken i de 13 grundskolorna inom kommunen. De har egen budget och sköter urval, medieinköp och inläggning av poster i den kommungemensamma katalogen. De håller också bokprat i de flesta klasser. Man har gemensamma träffar med stadsbibliotekets personal. I Köping finns två bibliotekarier och två assistenter på de tre högstadieskolorna och en administrativ assistent från folkbiblioteket som hjälper till med inköp och katalogarbete. I Skinnskatteberg är både huvudbibliotek och filial integrerade med skolan. I övriga kommuner kan inte skolbiblioteken sägas fylla den funktion ett bemannat och välutrustat skolbibliotek ska ha även om det finns eldsjälar och goda idéer på flera ställen. Flera gymnasieskolor har fackutbildade bibliotekarier, goda öppettider och brett mediebestånd. Men det gäller inte i alla kommuner och inte i friskolorna. Bristen på relevanta skolbibliotek verkar drabba högstadieeleverna mest. På lägre stadier förekommer fler klassbesök på biblioteket och fler bokprat i klasserna, medan tiden inte räcker till i de högre klasserna. Depositioner och boklådor förekommer flitigt, men hur mycket de används är oklart. 6

På kommunbiblioteken tycker man sig märka att antalet grundskoleelever som söker information och material för sitt skolarbete har minskat på senare år. Läseklubbar för åldrarna 10-16 år finns i Västerås - SMASK- och i Hallstahammar. Där bjuds också alla sjuor på Världsbokdagen på bokprat och alla får presentkort på en bok, att väljas från ett urval handplockat för åldersgruppen och att hämtas vid senare tillfälle. Läspass i Sala ger också möjlighet att få en bok som gåva om man först läst tre böcker. 3.4 Läsfrämjande åtgärder Min iakttagelse är att alla kommunbibliotek i länet bedriver sådana åtgärder i större eller mindre omfattning och mer eller mindre strukturerat. På de platser där det finns läspedagog, språkpedagog i skolan eller bibliotekspedagog och verksamhetsutvecklare blir samarbetet skolpersonal bibliotekspersonal naturligt och man når resultat. Hallstahammar och Surahammar är goda exempel. För att stödja funktionshindrade och lässvaga elever köper biblioteken in anpassat material som ljudböcker, DAISY-skivor, bok och band och placerar i sina äppelhyllor som är under utveckling på flera ställen. Skolan får information om vad som finns och hur man kan ta del av det. Detsamma gäller medier på andra språk än svenska som köps in för de största språkgrupperna eller som kan lånas från länsbiblioteket eller Internationella biblioteket. På flera håll i länet bedrivs verksamheter, både i samarbete med skolan och inom biblioteken, som är så utvecklande både för besökare och personal och så stimulerande till läsning att alla bibliotek i länet borde få ta del av dem. Kanske kunde man pröva tvinning inom länet som ett sätt att lära av varandra och ta del av varandras erfarenheter? 7

4. Sammanställning av intervjuer vid besöken i kommunerna i Västmanlands län 4.1 Arboga 13 400 invånare. Kontakt Samtal med barnbibliotekarie Louise Jeurling. 4.1.1 Organisation Fritids- och kulturnämnden har i sin budget uttryckt att barn och ungdom är särskilt prioriterade. Huvudbibliotek och en filial. Personalen består av fyra bibliotekarier inklusive bibliotekschef och fem assistenter. 4.1.2 Biblioteksplan Förvaltningen har ännu inte fått uppdrag att göra biblioteksplan. 4.1.3 Samverkan med skolan Klassbesök Enligt väl etablerad praxis, men utan skriftligt avtal, fungerar kommunbiblioteket också som skolbibliotek för åk f-9. Årskurserna 4-6 besöker biblioteket sex gånger per läsår för boklån och bokprat. Även förskolan och åk 1-3 har schemalagda klassbesök. Lånekort får man i åk 2. Kontakten med lärarna är god. Årskurs 7-9 kommer till biblioteket på begäran från läraren. De får också boklådor med olika teman för arbetet i klasserna. Medieinköp Eftersom kommunbiblioteket också är skolbibliotek görs medieinköpen med tanke på skolorna sju grundskolor, varav fem inne i Arboga och tolv förskolor. De två högstadieskolorna, Stureskolan och Gäddgårdsskolan, får depositioner på ca 1000 böcker per läsår respektive bokpaket till klassrummen. För dessa tjänster betalar skolan 474 000 kr under 2007. Kulturprogram Barnbibliotekarien är också ansvarig för kulturprogram i grundskolorna, som får ett brett utbud av teater, musik och författarbesök på alla stadier. Det finns kulturgrupper för förskola och grundskola som träffas minst två gånger per år. Integrerad filial Filialen i Götlunda är integrerad i en låg- och mellanstadieskola och bokbeståndet används av både elever och allmänhet. Även dessa tjänster ingår i den summa skolan betalar till biblioteket. 8

4.1.4 Bibliotekets barnverksamhet Barn- och ungdomsavdelningen är väl utrustad med stort, väl avvägt bokbestånd, datorer, tidskrifter, film och musik. Arboga har mycket hög utlåning, ca 13 lån per invånare, och ungefär 39 lån per barn i åldern 0-14 år. Detta har naturligtvis sin förklaring i att biblioteket också fungerar som skolbibliotek. Även antalet barnböcker är större än genomsnittet. Bibliotekets hemsida ger fyllig information med egna sidor för barn- och ungdomsverksamheten med boktips och länkar. Även kulturprogram för förskolan och kulturombudens sida finns där. Här kan man också boka tider för skolklasser barn- och föräldragrupper. Denna hemsida kan säkert ge idéer till andra bibliotek som vill presentera barn- och ungdomsverksamheten på sina webbplatser. 4.1.5 Kommentar Även om högstadieeleverna får god service från kommunbiblioteket bedömer jag att det inte kan ersätta väl fungerande skolbibliotek. Åk 7-9 har heller inte regelbundna biblioteksbesök utan det beror på respektive lärare hur täta besöken blir. Man kan ställa sig frågan på vilket sätt tillgången till bibliotek under skoltid påverkar elevers syn på folkbiblioteket som något som är kopplat till skoldagen eller som kopplat till en något man också använder på fritiden. 4.2 Fagersta 12 200 invånare Kontakt Samtal med Roselill Rapp, bibliotekschef och Birgitta Juthstrandh Sandell, barn- och skolbibliotekarie. 4.2.1 Organisation Utbildnings- och fritidsnämnd. Vänsterpartiet har egen majoritet i kommunen. Biblioteket finns längre ner i hierarkin sedan ny nämndorganisation infördes med förvaltningschef, chef för kulturavdelningen och först därefter bibliotekschef. Bibliotekschefen kallas till nämnden när biblioteksärenden behandlas. Två kontaktpolitiker finns. Eftersom skola och bibliotek finns inom samma nämnd har man goda möjligheter till formella och informella träffar. Biblioteket har fem bibliotekarier (fyra tjänster) inklusive bibliotekschefen och tre assistenter. Det finns en filial, Lennart Hellsingbiblioteket i Västanfors, och en föreningsdriven utlåningsstation i Ängelsberg. 9

4.2.2 Biblioteksplan En plan har gjorts gemensamt med Norberg och Skinnskatteberg under 2003 och den har reviderats 2005. Ett resultat av planen är en gemensam server för Book-it för Fagersta och Norberg och visst samarbete mellan barnbibliotekarierna. Behovet av väl utvecklade skolbibliotek finns med, men skolan deltog inte i arbetet med biblioteksplanen. Intentionen att bilda gemensam biblioteksorganisation för de tre kommunerna har inte genomförts och förvaltningen har nu uppdraget att göra en egen plan för Fagersta. 4.2.3 Samverkan med skolan 6-åringar Alla 6-åringar får lånekort och gåvobok. Dessutom erbjuds 6-åringarna författarbesök och blir inbjudna till boklek. Kulturprogram I tjänsten ingår också 7,5 timmar för en barn- och ungdomskulturgrupp under kulturskolan. I den gruppen finns lärare från olika stadier, barnskötare och politiker och man administrerar teater, skolbio, konserter mm. Medel finns i kulturskolans budget. Målsättningen är att alla barn ska få minst ett kulturprogram per termin. Åk 1-9 Barnbibliotekarien har 5 timmar i veckan som skolbibliotekarie för år 1-6. I arbetsuppgifterna ingår bl a medieinköp till skolbiblioteken, gallring, biblioteksundervisning samt bokprat och information på föräldramöten. Alla barn i år 3 får författarbesök. Barnen i år 2 och 4 får särskild inbjudan att komma och få bokprat. Övriga klasser får bokprat på efterfrågan och bokar själva in tider när de vill komma och låna. Barnbibliotekarien hjälper till med läslådor och temalådor till förskolor och skolor. Det finns en överenskommelse om bibliotekets tjänster till skolan, men inget skriftligt avtal. Alla skolor har egna skolbibliotek, men av skiftande kvalitet och utan fackutbildad personal. På högstadieskolan finns en assistent och på två låg- och mellanstadieskolor finns biblioteksvärdar. Det är elever från åk 4-6 som håller biblioteket öppet fyra timmar per vecka. Biblioteket är drivande i kontakterna med skolan och tar gärna kontakter med både rektorer och lärare. En särskild grupp med barnbibliotekarie och lärare med biblioteksansvar träffas inför ansökan om mediepengar från kulturrådet. 4.2.3 Bibliotekets verksamhet Huvudbiblioteket har bra skyltfönster och välkomnande barnavdelning med stort bestånd av bilderböcker. Utlåningen av barnböcker ligger något under genomsnittet för riket och länet, men man har inte räknat in t.ex. depositioner på förskolan. Från Brinellskolan, gymnasiet som är gemensamt för Fagersta, Skinnskatteberg och Norberg, 10

kommer elever för att låna t ex böcker på engelska. Gymnasiebibliotekarien deltar i bokmöten och andra träffar. 4.2.4 Kommentar Samarbetet med skolan är väl strukturerat och upparbetat, men man tycker att eleverna på högstadiet kommer lite på undantag. De kommer inte organiserat till biblioteket och får inte heller bokprat. En friskola använder huvudbiblioteket som skolbibliotek. En uppskattad service är boktips från barnbibliotekarien i Fagerstaposten. 4.3 Hallstahammar 15 000 invånare Kontakter Samtal med Elisabeth Oliw, tf kultur- och bibliotekschef, och Ann-Sofie Lans, barnbibliotekarie. 4.3.1 Organisation Barn- och bildningsnämnd med ett utskott på tre personer för kulturfrågor. Bibliotekschefen deltar på nämndens möten. I barn- och bildningsnämndens mål för 2008 2011 sägs att biblioteket ska vara en mötesplats för kultur, bildning, information och upplevelser och att samarbetet mellan Kulturskolan och grundskolan ska vidareutvecklas. Huvudbibliotek och en filial i Kolbäck. 2,75 bibliotekarier och 3,0 assistenter finns. 0,5 kultursekreterare. 4.3.2 Biblioteksplan Uppdrag att ta fram en plan finns inte ännu. Man diskuterar medieplan inom biblioteket. 4.3.3 Samverkan med skolan Bokrum Kontakterna med skolan är väl fungerande enligt praxis. Eftersom bibliotek och skola finns inom samma nämnd fördelas inte kostnaderna. Bibliotek/bokrum finns på alla skolor, men ingen fackutbildad personal. På kommunens båda högstadieskolor finns aktiva och engagerade assistenter. Biblioteksbesök och andra aktiviteter Alla 6-årsgrupper kommer till biblioteket och får bokgåva och lånekort. BVC kontaktar föräldrarna som bjuds in till biblioteket med sina barn under första levnadsåret. Där pratar barnbibliotekarien om småbarnsböcker och om språkutveckling. Barnens första bok delas ut av BVC. 11

På Världsbokdagen besöker barnbibliotekarien och en assistent alla elever i årskurs 7 på respektive skola. Eleverna får bokprat och presentkort på en bok. Böckerna är speciellt utvalda att passa åldern och det finns ett stort urval att välja bland. En gång per år har barnbibliotekarien information för all personal i åk f-9. Klassbesök och temalådor ges på begäran. Förskolorna förses med sagopåsar 200 stycken - för hemlån eller läsning på plats. 4.3.4 Lässtimulans Strukturerad plan för lässtimulerande arbete i Hallstahammars kommun är framtagen av biblioteket under 2005 och antagen i rektorsgruppen och godkänd av BVC samma år (bilaga). Läspedagog och språkpedagog finns i kommunen och samarbetar periodvis tätt med biblioteket. LÄSK (läsa, tala, skriva)-projektet har innefattat biblioteket, förskolan och skolorna med över 400 anställda och har satt spår i fortsatt läsfrämjande arbete. Man deltar nu i projektet Läskonster, ett projekt i sex län i Mellansverige, som ska utforma och pröva nya former för att stimulera till läsning för 2000-talets barn och unga. 4.3.5 Bibliotekets barnverksamhet Man har deltagit i ett arkitektprojekt som gör framför allt barnavdelningen mycket mysig och tilltalande med Gröna mattan som samlingsplats. Läseklubb finns för 10-16 åringar och en blogg för barn och ungdom där bl. a. boktips läggs ut. Sagolek anordnas för 4-6 åringar. Elever från gymnasiets barn- och fritidsprogram gör egna sagoleksprogram på biblioteket. 4.3.6 Kommentar Det medvetna arbete som skola och bibliotek bedriver i samverkan för att stimulera till läsning och förbättra barns läsfärdighet verkar vara unikt i länet. Eftersom både rektorer, barnavårdscentral och bibliotek gemensamt har undertecknat det dokument som ska stimulera till läsning blir det en synnerligen stark drivkraft. Läspedagog och språkpedagog finns inte någon annanstans, även om man kanske bedriver samma arbete men under andra beteckningar. Eleverna besöker biblioteket mera sällan än tidigare för material till grupparbete och forskning, detta är märkbart på flera av de bibliotek jag besökt. Förmodligen hittar man uppgifterna man behöver med datorns hjälp i stället. 4.4 Kungsör 8 300 invånare Kontakt Samtal med Maria Karlsson, bibliotekarie. 12

4.4.1 Organisation Kultur- och fritidsnämnd. Inga prioriteringar har nämnts för biblioteket, men man har en intresserad ordförande. Personalen består av kultur- och fritidschef, två bibliotekarier varav en barnbibliotekarie och två assistenter. Från år 2008 tillsätts ytterligare en bibliotekarietjänst som avses arbeta läsfrämjande mot grundskolan. Man har huvudbibliotek i vackra, fräscha lokaler och en filial i Valskog. 4.4.2 Biblioteksplan Det har ännu inte upprättats någon plan. Arbetet med att ta fram en plan har påbörjats i slutet av 2007 inom ramen för Tvinning-projektet, ett projekt som länsbiblioteken i Mellansverige samverkar kring. 4.4.3 Samverkan med skolan Bibliotek/bokrum finns på alla skolor, men utan bemanning och av skiftande kvalitet. Lärare ansvarar för dessa bibliotek och köper in medier. Undantaget är bidraget från kulturrådet där kommunbiblioteket köper in och placerar ut böcker på skolorna. 6-årsgrupper bjuds in till biblioteket tillsammans med föräldrarna och får bokgåva. Bokpåsar skickas ut skola och förskola, även för hemlån. Klassbesök görs på begäran, men obokade grupper kommer ofta till biblioteket. Depositionerna ut till skolorna har minskat. De tjänster som biblioteket ger skolan debiteras inte. Skolorna köper själva in kulturprogram, medan biblioteket ordnar t.ex. teater för mindre barn. En bibliotekarie tillträder en ny tjänst 1 januari 2008 och ska då bland annat arbeta med anpassade medier för barn med funktionshinder. Det brev som skickats ut till lärarna om bibliotekets äppelhylla har gett viss effekt. En ny skolchef visar också intresse för biblioteksfrågorna. 4.4.5 Kommentar Förskolan visar större intresse för bibliotek och läsning än andra stadier Skolbiblioteken/bokrummen behöver utvecklas och mycket arbete återstår för att informera och inspirera skolorna till att bygga upp en bra verksamhet inom biblioteksområdet. 13

4.5 Köping 25 000 invånare Kontakt Samtalat med Henry Segerström, bibliotekschef, Mikaela Redenkvist, barnbibliotekarie, Gunilla Lindkvist, ansvarig för skolbiblioteken. 4.5.1 Organisation Kultur- och fritidsnämnd, bibliotekschefen deltar inte i nämndens möten eftersom biblioteksärenden sköts på delegation. Barn och ungdom är politiskt prioriterade i kommunen. Förutom huvudbiblioteket finns kommundelsbibliotek i Kolsva och bokbuss. Personalen består av sju bibliotekarier förutom bibliotekschefen och därtill åtta assistenter. 4.5.2 Biblioteksplan Bibliotekschefen arbetar med planen i samråd med skolbiblioteken. 4.5.3 Samverkan med skolan Alla 6-åringar bjuds in till bokskola, där man får bokgåva och lånekort. I övrigt kommer klasser på begäran och lärarna hämtar temalådor vid behov. Alla skolor har egna bibliotek. De tre högstadieskolorna har fackutbildad bibliotekarie och assistenter. Dessa håller själva bokprat och sköter inköp till sina skolor. Gunilla Lindkvists tjänst betalas till hälften av skolan och hon beställer och iordningställer böckerna till de skolor som önskar det. Hon lägger också in beståndet i Book-it, dit alla skolor är anslutna. Inga bibliotek är integrerade folk- och skolbibliotek, men bokbussen har hållplatser vid ett par av skolorna. Det finns en överenskommelse att varje elev ska få en kulturupplevelse per läsår. Gunilla sitter med i den grupp som handlägger detta. 4.5.4 Biblioteksverksamhet Kulturrådspengarna används för lässtimulerande medier bl.a. för inköp av Daisytalböcker. Huvudbiblioteket är stort och rymligt, inrymt i Folkets Hus, men något svårtillgängligt och en bit från centrum. Barnavdelningen är välförsedd och finns förutsättningar för att göra miljön och rummet mer inbjudande för barn och ungdomar. 4.5.5 Kommentar Utlåningen av barnböcker är anmärkningsvärt låg. Beror det på att skolbiblioteken är väl utvecklade och/eller att huvudbiblioteket inte lockar barn och ungdomar? 14

I några kommuner (Arboga, Skinnskatteberg) räknas elevernas lån in i statistiken och det ger naturligtvis högre utlåningssiffror. Detta gör att utlåningssiffrorna i olika kommuner inte är jämförbara. 4.6 Norberg 5 800 invånare Kontakt Samtal med Siv Nielsen, tf bibliotekschef och Pia Carlsson, bibliotekspedagog, 0,5 och assistent 0,5. 4.6.1 Organisation Kultur- och fritidsnämnd, där den tf förvaltningschefen också är bibliotekarie. En bibliotekarie och 0,5 tjänst bibliotekspedagog som har hand om barnverksamheten, till det kommer 0,75 ass (två personer) och två plusjobbare. Biblioteket håller på att flytta in i Folkets Hus, som inte ligger i absoluta centrum. Där finns redan verksamheter som Lärcentrum, Arbetsförmedling och SFI. Föreningsdriven utlåningsstation ligger i Karbenning. 4.6.2 Biblioteksplan En biblioteksplan gjordes 2003 och reviderades 2005 i samverkan med Fagersta och Skinnskatteberg, men är inte aktuell idag. 4.6.3 Samverkan med skolan Man får boklådor och bokprat när man begär det. Biblioteket är öppet varje förmiddag för barngrupper som tas om hand av bibliotekspedagogen för bokprat och visningar. Alla sexåringar bjuds in och får lånekort. Bokpåsar för hemlån finns på förskolan. Barnteater, som är öppen för alla, ges varje termin. Skolan köper själv in teater och andra kulturprogram. Pedagogen sitter med i den grupp som väljer ut program tillsammans med lärare och politiker, men blir ofta bortglömd vid kallelsen. Hon sitter också med i kommunens ungdomsråd. Låg- och mellanstadiet kommer ofta på klassbesök, medan Centralskolan, den enda högstadieskolan i kommunen, inte utnyttjar biblioteket. Där finns skolbibliotek som sköts av lärare ett par timmar i veckan, men standarden är låg. 4.6.4 Bibliotekets verksamhet Huvudbiblioteket får fräscha tilltalande lokaler med vattenkonst och gröna växter. Barnaavdelningen får ny inredning i glada färger. Projektet Leka, lära, språka har bedrivits på initiativ av länsbiblioteket med pengar från Myndigheten för skolutveckling. I ett projekt har förskolebarn skrivit om sin 15

kommun. Texten har bearbetats och tonsatts av Dan Höjer och finns som CD-skiva, Tango Norberg. Biblioteket deltar i samverkansgrupperna inom kommunen Kulturliv för alla och Tusen vägar till kunskap, för vuxenstuderande. Biblioteket har hög utlåning med över nio lån per invånare. Inga nedskärningar hotar och man är nöjd med sitt medieanslag. 4.6.5 Kommentar Det är oftast biblioteket som ligger på och tar initiativ till samarbete med skolan. Man tycker att skolan får mycket, men det är aldrig tal om ersättning. 4.7 Sala 21 300 invånare Kontakt Samtal med Anna Eklund, tf bibliotekschef, och Madeleine Lagerstrand, bibliotekarie. 4.7.1 Organisation Kultur- och fritidsnämnd. Beslut i nämnden att biblioteket ska stå för servicen till förskolan. Nämndledamöter har varit prao på biblioteket och bokbussen. Det finns tre filialer som är integrerade med skolor och bokbuss. Ny bokbuss köps in 2008. Nedläggning av filialerna har diskuterats, men de blir kvar under denna mandatperiod. Man vill satsa mer på bokbussen i framtiden för att utveckla mer flexibla förmedlingsmetoder. Bokbussen har hållplats vid skolorna utanför tätorten. Bussen besöker skolorna var femte vecka, då alltid bemannad med bibliotekarie. Personalen består av 4,4 bibliotekarier och 4,2 assistenter. Man jobbar i arbetslag över gränserna bibliotekarie - assistent sedan 1997. All personal arbetar följaktligen mer eller mindre med barn och ungdom. 4.7.2 Biblioteksplan Arbetet har påbörjats i samarbete med bibliotekschef, gymnasiebibliotekarie och sekreterare från kommunstyrelsen, men har avstannat under hösten på grund av nyrekrytering av bibliotekschef. 4.7.3 Samverkan med skolan Det finns skolbibliotek på alla 13 skolor i kommunen. Fyra fackutbildade bibliotekarier, fem assistenter och sju lärarbibliotekarier finns på grundskolan, dessutom två gymnasiebibliotekarier. Grundskolan har gemensam katalog med gymnasiet. Skolorna har eget medieanslag och sköter själva sina inköp. De håller också bokprat utom på två skolor där stadsbiblioteket erbjuder bokprat. 16

Alla femåringar får inbjudan via vykort att hämta Barnens andra bok under festliga former. I ett projekt tillsammans med förskolan har man byggt upp ett bokbestånd på varje förskola. Projektet är avslutat men bestånden kompletteras och förnyas kontinuerligt. Skolan bidrar med 30 000 kr per år för detta ändamål. 4.7.4 Samverkansgrupper Barnkulturråd finns sedan 1999. Eleverna erbjuds en kulturupplevelse per läsår och minst ett författarbesök under skoltiden. Skolan bidrar med 50 kr per elev och år och Kultur och fritid med lika mycket Eftersom kommunen har hälsoprofil träffas hälsoutvecklare och skolbibliotekarier 2-3 gånger per termin för planering av gemensamma aktiviteter. Personal från stadsbiblioteket, gymnasiebiblioteket och grundskolan träffas i Personalen läser där man läser böcker kring olika teman som redovisas för varandra. Senast träffades man kring medier för läsovilliga/läsovana pojkar och män. 4.7.5 Bibliotekets verksamhet Ett bibliotek med väl genomtänkt planering och exponering. Barn- och ungdomsavdelningen är tredelad, för småbarn, för mellanåldern och en ungdomsavdelning som fortsätter in bland vuxenböckerna. Hög utlåning av barnböcker, över 20 böcker per barn lånas ut varje år, efter Arboga högst i länet. På sommaren när skolbiblioteken är stängda märker man att fler barn besöker biblioteket. Då har man Läspass barnen läser tre böcker och får sedan välja en bok som gåva. Blå salen före detta badhus används som hörsal och ger speciell karaktär åt den barnteater och andra aktiviteter som visas där. 4.7.6 Kommentar Ett genomtänkt arbete att utveckla skolbiblioteken verkar ha gett resultat, utlåningen av barnböcker är hög även utan att skolbibliotekens lån räknats in och barn och ungdomar kommer till stadsbiblioteket när skolans bibliotek är stängda. Biblioteket har också nära samarbete med bibliotekarierna på gymnasiet och grundskolan och det händer att man prövar på att jobba på varandras arbetsplatser. Sala har ett bibliotek som känns väldigt levande och välbesökt och med personal som vill utveckla och utvecklas. 17

4.8 Skinnskatteberg 4 800 invånare Kontakt Samtal per telefon med Anders Pettersson, bibliotekarie. 4.8.1 Organisation Kultur och fritid inklusive biblioteket ligger direkt under kommunstyrelsen sedan nämnden lades ner för ett år sedan. Biblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, inrymt i Centralskolan som är f-9-skola. För övrigt det enda integrerade huvudbiblioteket i länet. En liten filial finns integrerad i en ytterskola. Personalen består av två bibliotekarier och 1,5 assistent. Skol/barnbibliotekarietjänsten har varit vakant under hösten och tillsätts i januari 2008. 3.8.2 Biblioteksplan En plan gjordes 2003 tillsammans med Fagersta och Norberg men den är inaktuell idag. Inget uppdrag att göra ny plan finns ännu. 4.8.3 Integrerat folk- och skolbibliotek Biblioteket är öppet för skolans elever varje skoldag kl 9-12. Då kan lärarna också boka in klassbesök och klassen har sin bestämda lånetid. Bokprat och boklådor kan beställas från biblioteket. Klockan 12 låses dörren mellan skolan och biblioteket och resten av öppettiden får eleverna komma som vanliga besökare. Det finns inget avtal mellan skola och bibliotek utan verksamheten rullar på. Alla medier köps in från biblioteket och man är lyhörd för lärarnas önskemål. Dessa gäller huvudsakligen anpassade medier för lästräning och lässtimulans. Skolan betalade tidigare 0,5 bibliotekarietjänst. Tjänsten har nu utökats till heltid. Hela kostnaden för tjänsten ligger i bibliotekets budget; kostnaden finns inte i skolans budget. Ett samarbetsorgan som består av lärare och bibliotekarier träffas en gång per månad. Anders Pettersson ansvarar också för kulturprogram till skolan efter principen minst ett program per läsår och elev. Skolan bidrar med 60 000 kr till dessa program. Samarbetet med lärarna fungerar mycket bra, medan däremot rektorerna är mindre intresserade av biblioteksfrågorna. Biblioteket har en föredömlig hemsida för sin verksamhet. Här finns boktips för barn och vuxna med externa länkar och egna sidor för lärarna som innehåller den service som biblioteket erbjuder skolan och mycket mer. 4.8.4 Kommentar Biblioteket försöker hålla isär sina två uppdrag som folkbibliotek och skolbibliotek och båda sidor verkar nöjda. Barnbokslån ligger något under genomsnitt för länet, men tillgången på barnböcker är god.

4.9 Surahammar 10 200 invånare Kontakt Samtal med Gunilla Falk, tf bibliotekschef och barnbibliotekarie. 4.9.1 Organisation Barn- och bildningsnämnd inrättades 2007. Barn och ungdom är en prioriterad grupp i kommunen och målformuleringar för barnbiblioteksverksamheten (0-12 år) har antagits. Huvudbibliotek och en filial i Virsbo som är integrerad med f-9-skola och en utlåningsstation i Ramnäs. Personalen består av fyra bibliotekarier inklusive bibliotekschef och tre assistenter. 4.9.2 Biblioteksplan Bibliotekschefen arbetar på deltid med den. Skolan har gjort en egen plan där barnbibliotekarien deltagit i arbetet. I den är målet att alla elever ska tillgång till - skolbiblioteket som centrum för läslust, - skolbiblioteket som informationscentrum, - skolbiblioteket som del i ett större nätverk En ambitiös medieplan antogs av nämnden 2006. 4.9.3 Samverkan med skolan Bibliotek och skola har tät kontakt men finns inte reglerat i avtal. Alla skolor har bibliotek men de är av olika kvalitet. På en av skolorna finns en lärare som anlitas av Bibliotekstjänst för bokpresentationer och där är biblioteket följaktligen välutrustat. Boklådor kan beställas och klassbesök och bokprat genomförs efter önskemål. Kulturpedagog och verksamhetsutvecklare finns inom skolan. Pedagogen ordnar kulturprogrammen i skolan i samverkan med biblioteket. Barnbibliotekarien och verksamhetsutvecklaren samarbetar i det läsfrämjande arbetet t.ex. med bokprat för föräldragrupper och skolpersonal. Alla 6-åringar bjuds in till bibliotekslek då man får lånekort och leker bok. 4.9.4 Bibliotekets barnverksamhet Barnbibliotekarien ordnar kulturprogram på biblioteket en gång i månaden från tre år och uppåt. Sagostunder för förskolan. Det finns ett fantastiskt upplevelserum Källan, där man har gruppbesök, teater och andra kulturaktiviteter. Det finns också ett ombonat sagorum i anslutning till barnavdelningen. Personalen deltar gärna i läsprojekt som Tusen och en natt tillsammans med förskolan. I programmet Tankedroppar och ordskatter förmedlar kulturpedagog och barnbibliotekarie läs- och skrivlust på sitt eget vis för barn i årskurs 2 till 5. 19

4.9.5 Kommentar Skolan använder inte biblioteket i den utsträckning de borde göra. Att biblioteket inte får någon ersättning spelar mindre roll det är ju kommunens barn det gäller och dom ska ha bästa möjliga service, enligt bibliotekschefen. I Surahammar finns ingen bokhandel. Därför säljer man pocketböcker på biblioteket, både för vuxna och barn i stort urval, en verksamhet som är mycket populär bland suraborna. 4.10 Västerås 130 000 invånare Kontakpersoner Samtal med Karin Hansson, administrativt ansvarig för biblioteksverksamheten bland barn och ungdom i hela kommunen, Dag Hedberg, barnbibliotekarie. Vårt samtal gäller i första hand huvudbiblioteket och nedanstående punkter gör inte anspråk på att täcka hela verksamheten. 4.10.1 Organisation Kultur-, idrotts- och fritidsnämnd. Sex filialer varav en är integrerad med skolan. Ett självständigt kommundelsbibliotek, Skultuna, samt en kommundel, Tillberga, som drivs på entreprenad och där biblioteket har i uppdrag att ge service åt skolan i kommundelen. Bokbussen besöker skolorna fyra gånger per termin. Den privata Fryxellskolan, årskurs f-9, har en av de två fackutbildade skolbibliotekarier som finns i hela grundskolan. Fyra fem bibliotekarier arbetar med barnverksamhet på huvudbiblioteket och därtill kommer 75 assistenttimmar på barnavdelningen. 4.10.2 Biblioteksplan Planen är antagen av kultur-, idrotts- och fritidsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden m.fl. under 2007. I planen betonas bibliotekets roll i det livslånga lärandet och att tillgången till utvecklade skolbibliotek måste bli jämlik och självklar. I den ansvarsfördelning man beslutat om sägs att kulturnämnden ska föra en återkommande dialog med skolnämnderna om folk- och skolbibliotekssamverkan. Skolnämnderna har att ansvara för skolbiblioteksverksamhet för elever och personal på alla stadier, förutom dialogen med kulturnämnden. För elever med funktionshinder ska överenskommelse träffas med kulturnämnden om medier för dessa, liksom om stöd till skolbibliotek som har behov av medier på andra språk än svenska. Det fastslås också vilka åtgärder som ska genomföras under åren 2007-2010. Då ska alla bibliotek som ligger i skolfastigheter vara integrerade med skolan. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. 20

I stadsbibliotekets samtal med rektorer om utveckling av skolbiblioteken visar sig att biblioteksplanens intentioner ännu inte trängt ner i verksamheten. Man känner inte till vad som står i biblioteksplanen. 4.10.3 Bibliotekets barnverksamhet Bibliotekets utbud presenteras i den vackra trycksaken Kultur för skola och förskola där man under rubriken Litteratur erbjuder läsprojekt, bokprat, bibliotekskunskap, författarbesök och mycket mera. En folder skickas ut från stadsbiblioteket till alla skolor. Här erbjuds allt från bokskola för 6-åringar till sökteknik för lärare och utbudet gäller samtliga bibliotek. Om man vill ha hjälp med boklådor, gallring eller enklare föreläsningar ställer biblioteket upp mot en fast timersättning. Många högstadieelever kommer till biblioteken och söker material för sitt skolarbete. Filialerna har mer samarbete med skolorna än huvudbiblioteket. Läseklubbar, SMASK, anordnas för barn 10-16 år. Stadsbiblioteket har också en lärarwebb med boktips och läsgrupper tillsammans med lärare. 4.10.4 Skolans bibliotek Det finns inga skolbibliotek som är bemannade med fackutbildad personal förutom Fryxellska skolan som är en friskola. Bibliotekarie Anne Ljungdahl har en övergripande tjänst inom skolförvaltningen och arbetar med skolbiblioteksfrågor. 4.10.5 Projekt Just nu pågår IDA- (inkludering-delaktighet-aktivitet) projektet i grundskolan. Inom IDA pågår utvecklingsarbete för att skapa modellbibliotek på skolans område i samarbete med stadsbiblioteket. Irsta ska fungera som modell. Under 2008 deltar Västerås i projektet Tvinning - en metod för biblioteksutveckling med Stockholm och Södertälje som partners i syfte att lära av varandra och utvecklas. Läsprojekten Tusen och en natt och Läskonster bedrivs i Västerås och på flera platser i länet. 4.10.6 Kommentar Skolornas biblioteksverksamhet är generellt inte utvecklad och folkbiblioteken används i stor utsträckning som ersättning för de skolbibliotek som inte finns eller har små resurser. Den ambitiösa biblioteksplan som antagits måste göras känd i alla berörda verksamheter för att den ska kunna genomföras och man behöver arbeta aktivt med den. 21

Kartläggning Folkbibliotek Grundskola i Västmanlands län Syfte Att kartlägga relationen/kontakterna mellan folkbiblioteken och grundskolorna i länets kommuner. Att kartlägga i vilken mån och på vilket sätt relationerna/kontakterna är reglerade eller formaliserade. Att kartlägga i vilken utsträckning skolelever åk 0-9 använder folkbiblioteken i länet för läsning och studier. Att kartlägga vilka särskilda aktiviteter folkbiblioteken anordnar och vilka insatser som görs av folkbiblioteken för skolelever åk 0-9. Hur ser man på läsfrämjande? På biblioteket som läromedel? Länsbiblioteket Länsbiblioteket tillhandahåller det underlag som länsbiblioteket har tillgång till som berör kartläggningsområdet. Länsbiblioteket gör uppdragsbeskrivning. Länsbiblioteket har kontakter med kommunbiblioteken innan arbetet med kartläggningen påbörjas och informerar kommunbiblioteken om kartläggningens syfte m m. Frågeställningar för kartläggningen 1. Finns biblioteksplan i kommunen? Vilken förvaltning/enhet och nämnd har ansvarat för att ta fram biblioteksplanen? Har utbildnings/skolansvariga varit delaktiga i arbetet med biblioteksplanen? Klargör biblioteksplanen nämnders/förvaltningars och enheters ansvarsområden. 2. Finns det skolbibliotek på skolorna? Vilka skolor har skolbibliotek? Vilka har inte skolbibliotek? Hur ser bemanningen ut på skolbiblioteken? Fackutbildade bibliotekarier? Lärarbibliotekarier? Annan personal? Öppethållande? Mediebestånd? Annan utrustning: datorer m m? Yta? Studieplatser? Annat? 3. Finns det integrerade folk- och skolbibliotek? Vilka? Hur regleras ansvaret mellan folkbiblioteket och skolan? Hur ser avtalen om verksamheten ut? 4. Finns det avtal eller överenskommelser mellan folkbibliotek och skolorna som reglerar tjänster, åtgärder, aktiviteter, kontakter, samverkan mm. Hur ser de ut? 5. Används folkbiblioteket av skolan? Klassbesök, programaktiviteter, boklådor m m. Hur regleras kostnaderna för detta? Är denna verksamhet regelbunden? Sporadisk? 6. Vem/vilka har folkbiblioteket kontakter med inom utbildnings/skolförvaltningen vad gäller verksamheten för barn och ungdom åk 0-9. Finns regelbundna, återkommande kontakter? Vilka? Finns samarbetsorgan? 22

7. På vilka andra sätt sker samråd, samordning, samverkan mellan folkbiblioteket och skolan? 8. Vilka synpunkter, erfarenheter och förslag kommer fram under arbetet med kartläggningen? 9. Andra frågeställningar som är relevanta för kartläggningen och som kommer fram under arbetets gång. Arbetsmetoder Intervjuer med representanter för kommunerna, enskilt och/eller grupp. Eventuella enkäter. Justering av kartläggningen, frågeställningar etc görs under arbetets gång om det visar sig behövas. Redovisning Skriftlig redovisning Muntlig presentation av kartläggningen enligt överenskommelse. Redovisningen skall omfatta: Beskrivning av aktuella förhållanden i varje kommun i enlighet med redovisade frågeställningar. Sammanfattning för länet. Redovisning av synpunkter, erfarenheter och förslag kommer fram under arbetet med kartläggningen. 2007-10-05/Marja Östring 23

FRÅGOR TILL FOLKBIBLIOTEKEN utskickade till kommunbiblioteken inför besöken i kommunerna Inom grundskolan och gymnasiet ska det enligt bibliotekslagen finnas lämpligt fördelade skolbibliotek vars uppgift är att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt att tillgodose deras material för utbildningen. Skolbibliotekens betydelse för barn och ungas läsning är otillräckligt undersökt. Hur är ditt bibliotek organiserat? Nämnd, filialer, bokbuss, personalkategorier och täthet. Samlokaliseringar i skola, lärcentrum mm Vilka prioriteringar har politikerna gjort? Finns det biblioteksplan och/eller medieplan? I så fall hur har den tagits fram? Kan jag få den? Vem har ansvar för barn- och ungdomsverksamheten? Vad omfattar den förutom kärnverksamheten? Allmänkultur programverksamhet? Är det samma person som har kontakterna med skolan? Hur ser dessa kontakter ut? På gymnasiet, högstadiet, L-M, förskola? Var finns det skolbibliotek? Deras bemanning och verksamhet? Fackutbildad personal? Lärarbibliotekarier? Övriga? På vilka nivåer har ni kontakt med skolan? Är det biblioteket ni har kontakt med eller är det politiker, skolchef, rektor, enskilda lärare och elever? Vilka tjänster ställer folkbiblioteken upp med till skolorna? Klassbesök, boklådor, författarbesök, programaktiviteter? Är verksamheten reglerad i avtal eller praxis? Köper skolan tjänster från Fb? Kostnadsfördelning? Vill gärna ha exempel på avtal där sådana finns. Finns det integrerade folk- och skolbibliotek i din kommun? Hur fördelas kostnader och ansvar? Mediabestånd inköp och hantering. Gemensamt bestånd? Gemensam katalog? Förekommer oreglerade tjänster som spontana besök där elever söker information för sitt skolarbete på skoltid och fritid? Används folkbiblioteket som ersättning för obefintliga eller dåliga skolbibliotek utan att skolan lämnar ersättning? Hur fördelas användningen mellan olika stadier? Finns det samarbetsorgan skola-bibliotek som träffas regelbundet? Annan samverkan, samråd? Hur upplevs kontakten med skolan? Jobbig? Tillfredsställande? Snyltande? Diskuteras samverkan med skolan fortlöpande? Nättjänster, samverkan om databaser? Interaktiva hemsidor, länkar, boktips. Möjlighet att boka klassbesök mm? Vem initierar kontakt? Skolan eller biblioteket? /Kerstin Andersson 24

NATIONELLA LAGAR OCH ANVISNINGAR Bibliotekslagen Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Dessutom att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek inom grundskolan och gymnasieskolan liksom att både folk- och skolbibliotek ska uppmärksamma funktionshindrades behov liksom invandrare med annat modersmål än svenska. Särskild uppmärksamhet ska ägnas barn och ungdomar genom att erbjuda medier som främjar språkutveckling och stimulerar till läsning. I Bibliotekslagen säger man också att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka samt i samma paragraf att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheterna. Myndigheten för skolutveckling Ett av skolans viktigaste uppdrag är att stödja språkutveckling från förskola upp till vuxenutbildning. Myndigheten för skolutveckling har också uppdraget att stödja skolbibliotekets pedagogiska roll. Biblioteket är en viktig resurs för skolans läs- och skrivarbete liksom för utvecklingen av informationskompetens. Kraven på orientering och sovring i ett strömt informationsflöde är tillsammans med den växande floran av medier två goda skäl till att stimulera eleverna till ett processinriktat arbetssätt. Med ett sådant arbetssätt blir bibliotekarien en självklar medlem i arbetslaget. Läroplan (lpo 94) KOMMUNALA BESLUT OCH ARBETSPLANER Målsättningar i kommunala nämnder Kommunernas antagna biblioteksplaner Lokala arbetsplaner för grundskolan (exempel) Skolbiblioteket har en viktig och avgörande funktion i två av skolans uppdrag och huvudprocesser: Att hos eleverna skapa förmåga och lust att läsa och skriva Att utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera information /KA 25