PROGRAM FÖR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN. Oskarshamns stad. Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna

PROGRAM FÖR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Oskarshamns stad Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna PROGRAMHANDLING SAMRÅDSVERSION MARS 2011 1

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund Syfte och mål Planförfarande för fördjupad översiktsplan Programmets funktion Miljöbedömning Barn- och ungdomsperspektivet Medborgarsamverkan Avgränsning PLANOMRÅDET 7 Historia Befolkningsutveckling Läsanvisning mål, visioner och riktlinjer HÅLLBARHETSMÅL 12 En hållbar samhällsbyggnad Hållbarhetsmål VISION 12 Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna RIKTLINJER 14 Riktlinjer Leva & bo Riktlinjer Boende & byggande Riktlinjer Infrastruktur Riktlinjer Grönområden & natur Riktlinjer Energi & klimat 2

SAMMANFATTNING En fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad är ett dokument som skall vägleda den fysiska planeringen över staden under flera år framåt. Här ska en helhetsbild beskrivas som redovisar hur man kan använda mark och vatten på bästa sätt för stadens utveckling för ett hållbart samhälle. Visionen är den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Den fördjupade översiktsplanen startar med en programhandling, det är detta dokument du läser i just nu. Programmet anger färdriktningen och riktlinjerna som för det kommande arbetet, samt redovisar den politiska viljan i form av mål och visioner. pågått på halvfart under ett drygt år. Såväl politiker som flertalet tjänstemän inom kommunen har varit delaktiga i arbetet och deltagit aktivt eller lämnat synpunkter. I arbetets inledningsskede genomfördes även ett antal träffar med invånare i staden indelade i olika fokusgrupper. Målet är att programmet ska samrådas och godkännas av kommunstyrelsen innan sommaren 2011. Därefter fortsätter arbetet med den fördjupade översiktsplanen under hösten 2011. Vi strävar efter att ha en antagen handling klar under 2012. Programmet vägleder den fördjupade översiktsplanen genom att skildra en vision. Visionen strävar efter att närma sig ett hållbarare samhälle, och beskriver en framtidsbild som vi vill sträva efter i den fysiska planeringen. Visionen tar sin utgångspunkt i Oskarshamns stad 2030, och skildrar den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna. För att nå visionen har ett flertal riktlinjer tagits fram. Dessa riktlinjer ska styra innehållet och riktningen i det kommande arbetet med den fördjupade översiktsplanen. De är sorterade under rubrikerna Leva och bo i staden, Boende & byggande, Infrastruktur, Grönområden & natur samt Energi & klimat. Programmet har tagits fram av samhällsbyggnadskontorets kart- och planavdelning, och arbetet har 3

INLEDNING Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret fick i 2010-09-21 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en fördjupad översiktsplan över Oskarshamns tätort. Samhällsbyggnadskontorets Kart- och planavdelning påbörjade arbetet redan under hösten 2009. Syfte och mål Varje kommun ska ha en översiktplan som täcker hela kommunens yta. Därutöver kan det göras fördjupade översiktsplaner för områden som behöver studeras mer noggrant. Den fördjupade översiktsplanen och dess process ska - visa på mark- och vattenanvändningen i området - vara ett instrument för dialog med statliga intressen, grannkommuner och medborgare - utgöra ett samlat kunskapsunderlag - vara ett redskap att använda vid olika former av tillståndsgivning Syftet med den fördjupad översiktsplanen är att ge en helhetsbild av framtida utvecklingsmöjligheter och vägleda den kommande planeringen av tätortens utveckling för ett hållbart samhälle. Visionen är den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna under hösten 2009, och när programmet är godkänt påbörjas arbetet med en samrådshandling av den fördjupade översiktsplanen. Steg 1: PROGRAMSKEDE När kommunstyrelsen beslutat om att en fördjupad översiktsplan ska upprättas påbörjas processen med inventering och utredning kring områdets eller delområdets utvecklingsförutsättningar m.m. Resultatet sammanfattas i ett program som anger mål och inriktning för arbetet. Programmet samråds med myndigheter, politiska nämnder, föreningar och medborgare, och därefter sker eventuella revideringar innnan programmet godkänns av kommunstyrelsen. Steg 2: SAMRÅD Utifrån programmet och med hjälp av underlagsmaterial utarbetas ett förslag till översiktsplan. Kommunen samråder och för en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska även finnas för de myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Alla synpunkter och vilken bedömning kommunen har gjort av synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse. Länsstyrelsen lämnar ett särskilt samrådsyttrande. Steg 3: UTSTÄLLNING Efter samrådet bearbetas förslaget efter de inkomna synpunkterna och översiktsplanen ställs därefter ut under två månader. Även under utställningstiden är det möjligt att lämna synpunkter och efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Länsstyrelsen skriver ett granskningsyttrande över den utställda planen. Steg 4: ANTAGANDE De synpunkter som lämnats under utställningsskedet arbetas in i förslaget och översiktsplanen kan därefter antas av kommunfullmäktige. Planförfarande för fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen upprättas med ett inledande program. Arbetet med detta påbörjades 4

Programmets funktion Programmet syftar till att i ett tidigt skede av planprocessen fånga in en god och bred bild av hur tätorten upplevs och används, samt skaffa ett bra underlag av den kunskap och de synpunkter som finns bland medborgare, föreningar och tjänstemän. Programmet utformas som ett mål- och visionsdokument som ska vägleda och ge förutsättningarna för den följande mer konkreta samrådshandlingen av den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Programmet anger alltså färdriktningen som den fördjupade översiktsplanen ska konkretisera, samt redovisar den politiska viljan i form av mål och visioner som ska uppnås genom den fysiska planeringen. Miljöbedömning Det finns inte något krav på att ett program till en fördjupad översiktsplan ska genomgå en miljöbedömning. Miljöbedömning för den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad sker därmed istället i samrådsversionen av den fördjupade översiktsplanen. Vision och mål i programhandlingen miljöbedöms alltså inte. Barn- och ungdomsperspektivet Planens huvudsakliga mål är att vägleda för en hållbar samhällsplanering i tätorten. En strävan i hållbar samhällsplanering är att ge goda förutsättningar för framtida generationers liv och välfärd. För Oskarshamn handlar det bland annat om att kunna erbjuda attraktiva bostäder, bra gång- och cykelbanor, en levande och attraktiv stadskärna och förutsättningar för ett rikt natur- och friluftsliv. En ungdomsgrupp har medverkat i underlagsarbetet som en av flera fokusgrupper, och kommer att fortsätta att medverka under processen. Medborgarsamverkan Som underlag till den här fördjupade översiktsplanen genomfördes träffar med olika fokusgrupper. Syftet var att i ett tidigt skede av planprocessen fånga in en god och bred bild av hur tätorten upplevs och används, samt skaffa ett bra underlag av den kunskap och de synpunkter som finns bland medborgare och föreningar. Fokusgrupperna valdes ut av projektgruppen för att få flera olika synvinklar från olika grupper inom samhället. De olika grupperna var följande: En kväll i december 2009 genomfördes en trygghetsvandring genom centrum, där tjänstemän, polis och medborgare medverkade. Dessutom har delar av bakgrundsarbetet till kommunens handelsstrategi från 2008 återanvänts. Bland annat genomfördes då en omfattande enkätundersökning beträffande Oskarshamns stadskärna. En sammanställning av samtliga genomförda medborgardialoger finns i underlagsmaterialet: Medborgar- och tjänstemannasamverkan. Avgränsning Avgränsningen för den här fördjupade översiktsplanen är Oskarshamns centralort. Avgränsningen kan läsas ut på kartan på följande sida. 5

Skrafferingen illustrerar avgränsningen för de den fördjupade översiktsplanen 6

PLANOMRÅDET Historia Invånarna i den lilla byn Döderhult önskade att få bättre möjligheter för fiske och sjöfart och började bygga Döderhultsvik, ett litet samhälle vid vattnet. År 1646 blir samhället upphöjt till köping men kort därefter bränner danskarna ned hela köpingen, sånär som på en stuga. Återuppbyggnaden av köpingen påbörjas snabbt, och berör i huvudsak området som idag är mellan Brädholmen och Lilla torget i centrala Oskarshamn. för positionering av ett eventuellt kärnkraftverk. År 1972 invigs kärnkraftsverket och idag är det kommunens näst största arbetsgivare. Endast Scania, dit den europeiska hyttillverkningen är koncentrerad, är större. Scania etablerades i staden 1966. Oskarshamn växer ständigt till ytan. Från att i början av 1900-talet främst varit koncentrerad runt dagens stadskärna och den södra hamnen har staden successivt brett ut sig. Ett par gånger har genomfartstrafiken flyttats utåt från centrum, och i nuläget går E22 i en liten båge runt Oskarshamns centrum. Oskarshamn är idag en småstad som karaktäriseras av sin hamnverksamhet. Oskarshamns hamn är klassad som riksintresse för sjöfart och är en av landets största hamnar för export av sågade trävaror. Dessutom erbjuder hamnen daglig färjetrafik till Gotland. År 1785 görs den första kända ansökan om stadsrättigheter. Denna vinner inget gehör hos kung Gustav III, men väl tio ansökningar och ca 70 år senare beviljar kung Oscar I ansökningen. År 1856 förklarar regenten köpingen Döderhultsvik för stad under namnet Oskarshamn. Staden hade då ca 2200 invånare och under de första hundra åren ökar Oskarshamns befolkning till ca 11 750 invånare. Det som kommer att prägla Oskarshamn är varvsverksamheten, stadens mest betydelsefulla industriverksamhet under perioden 1860-1960. Redan under sista halvan av 1800- talet fanns 8 varv i verksamhet runt hamnbassängen, och som mest hade Oskarshamns Varv AB nästan 1500 anställda i mitten av 1900-talet. Som vid de flesta västeuropeiska varv är verksamheten idag dock betydligt mer begränsad. År 1950 börjar marken runt Simpevarp undersökas Före 1937 1937-1957 1958-1963 1964-1973 1974-1987 Schematisk bild över bebyggelseutvecklingen i Oskarshamns tätort 7

Befolkningsutveckling Oskarshamns kommuns befolkning har under många år legat mycket stadigt mellan 26 000 och 28 000 invånare. Av de drygt 26 000 invånarna i Oskarshamns kommun bor ca 17 000 inom Oskarshamns tätort. SCB:s befolkningsprognos för Oskarshamn förutspår en minimal förändring i antalet invånare i kommunen fram till år 2030. Däremot väntas åldersstrukturen bland invånarna förändras kraftigt. Andelen äldre människor ökar markant, särskilt gruppen 85 år och äldre som beräknas öka med ca 40 % till 2030 (och därmed svara för drygt 4 % av befolkningen). Andelen 65 år och äldre förväntas utgöra ca 26 % av befolkningen 2030. Befolkningsprognos för Oskarshamns kommun från SCB 8

Läsanvisning mål, visioner och riktlinjer Programmet vägleder den fördjupade översiktsplanen genom att skildra en vision. Visionen strävar efter att närma sig ett hållbarare samhälle, och beskriver en framtidsbild som vi vill sträva efter i den fysiska planeringen. För att nå visionen har ett flertal riktlinjer tagits fram. Dessa riktlinjer ska styra innehållet och riktningen i den fördjupade översiktsplanen. De är sorterade under rubrikerna Leva och bo i staden, Boende & byggande, Infrastruktur, Grönområden & natur samt Energi & klimat. 9

HÅLLBARHETSMÅL HÅLLBARHET En hållbar samhällsbyggnad Att sträva efter ett hållbart samhälle är en grundläggande förutsättning i planeringsarbetet. En strategisk plan som vägleder planeringen mot 2030-talet är ett viktigt redskap i strävan efter en hållbar utveckling. En medveten utveckling har, till skillnad mot en spontanstyrd utveckling, stora chanser att leda till ett samhälle med önskade kvalitéer. Samtliga mål och visioner i det här programmet strävar efter att utveckla Oskarshamn på ett långsiktigt, hållbart sätt. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet för Oskarshamn handlar om att främja ekonomisk tillväxt och utveckling, att verka för en breddad arbetsmarknad som gör Oskarshamn mindre sårbart för konjunkturförändringar och att verka för en utveckling av besöks- och upplevelsenäringen. En förutsättning för ekonomisk hållbarhet är att hushålla med resurser, våra naturresurser men även de resurser som finns i den redan byggda miljön. För att vara ekonomiskt hållbar måste Oskarshamn även vara konkurrenskraftig och där är tillgång till attraktiva boendemiljöer med bra arbetsmöjligheter, goda kommunikationer och närhet till service och mötesplatser viktiga faktorer. Att förädla staden genom att stärka småstadskaraktären och utveckla småstadens kvaliteter kan vara en framgångsfaktor för Oskarshamn. Social hållbarhet Social hållbarhet för Oskarshamn handlar om att skapa goda livsmiljöer, att erbjuda ett attraktivt boende och ett tillgängligt samhälle med goda kommunikationer och möjlighet till pendling, både inom och till/från kommunen. Social hållbarhet handlar om att kunna skapa ett samhälle för ett väl fungerande vardagsliv. Det innebär tillgång och närhet till skola och omsorg, tillgång och närhet till trygga, tillgängliga och levande mötesplatser, och tillgång och närhet till rekreation och friluftsliv. Det innefattar också att kontinuerligt främja en planering som utvecklar folkhälsan i staden, och att integrera hälsosyn i alla strategier och initiativ inom stadsplaneringen. Ekologisk/teknisk hållbarhet Ekologisk och teknisk hållbarhet för Oskarshamn handlar om att främja en minskad energi- och resurs- användning, att energi, material och resurser ska användas på ett resurssnålt och effektivt sätt. En förutsättning för ekologisk hållbarhet är en ökad användning av förnyelsebar energi och förnyelsebara resurser samt att erbjuda effektiva och miljövänliga transportalternativ. Ekologisk hållbarhet handlar om att använda mark och vatten på ett sätt som inte påverkar naturen mer än den klarar av och att stärka de natur- och kulturvärden som finns i staden. 10

HÅLLBARHET Hållbarhetsmål: Den fördjupade översiktsplanen skall ge en samlad bild av hur tätorten kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta innebär att kunna tillfredställa dagens behov och samtidigt skapa goda förutsättningar för framtida generationers liv och välfärd. Det görs genom att ekonomisk utveckling och social välfärd går hand i hand med värnandet av miljön och naturresurserna. 11

VISION VISION 2030 Vision 2030: den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Följande fiktiva text skildrar hur Oskarshamns stad upplevs år 2030. Visionen visar hur Oskarshamn på många sätt har blivit ett attraktivt och hållbarare samhälle. Berättelsen skall ses som en vision, en framtidssyn som den fysiska planeringen skall sikta mot. Det är med stor glädje och stolthet som jag vill uppmärksamma och fira Oskarshamns 30 000:e invånare. En rad viktiga strategiska beslut, satsningar inom rätt områden och - inte minst - en stark framtidstro har gjort det möjligt för oss att samlas här på Lilla torget idag för att fira denna milstolpe i Oskarshamns historia. Vi är idag 30 000 invånare i kommunen, och över 20 000 i Oskarshamns tätort. Det är Oskarshamns kommunalråd som talar. Framför henne har det samlats en stor publik som vill vara med och uppmärksamma det historiska klivet denna varma och soliga lördagsförmiddag i juni. Det är precis som vanligt mycket folk i centrum som bildar ett trivsamt myller av människor. En livlig torghandel och de många uteserveringarna förgyller och skänker liv i stadsrummet. Att sitta med något svalkande i glaset och enbart blicka ut över folklivet är en populär aktivitet. Andra verkar mer intresserade av att undersöka butikernas sommarrea, eller ta sikte mot hamnen för en uppfriskande promenad längs havet. Oskarhamns centrum lever året runt. Det är kommunens nav och samlingsplats, och det självklara valet för shoppingupplevelse. Oskarshamns attraktiva arbetsmarknad har lockat många nya invånare till staden. Framför allt har det växt upp flera nya företag inom tjänstesektorn. Näringsidkarna har starka förhoppningar om att kunna bygga upp och expandera verksamheter i Oskarshamn. Företagarklimatet är vänligt, samarbetet med kommunen liksom andra företag är suveränt och det finns gott om attraktiva platser att hålla till på. Att Oskarshamn dessutom ligger i framkant när det gäller IT-system och kommunikation underlättar såklart. Det är många som fått jobb inom energisektorn, framförallt vid det internationella energicentrumet i staden. Till energicentrumet finns bland annat forskning, utbildning och demonstration av framtida hållbara energiformer knutet. Nyinflyttade berättar att det inte fanns några tvivel om att flytta till Oskarshamn när möjligheten kom. Den levande småstaden, möjligheterna till ett attraktivt boende och de goda uppväxtmiljöerna för barn har varit avgörande för många. Även den generösa tillgången på natur, hav och skärgård har frestat. Att bosätta sig i de havsnära bostäderna i inre hamnen, i något av de nya tätortsnära villaområdena eller i de nybyggda husbåtarnaär populärt. Nästan överallt finns omedelbar närhet till välplanerade rekreationsområden med vacker natur och fina strövstigar. Att promenera till livsmedelsbutiken, cykla till havet och centrum samt ha naturen utanför knuten, det är boendekvalitet det. Vid Skeppsbron råder ett behagligt lugn för tillfället. Ett fåtal personbilar trafikerar vägen, annars dominerar fotgängare och cyklister. Framgångsrika stadsutvecklingsprojekt har gjort att inre hamnen upplevs som en naturlig del av centrum, inte minst tack vare attraktiva gaturum för fotgängarna kantade av ett rikt utbud av butiker och restauranger. Ikväll skall det vara stor konsert på Brädholmen, ett av många evenemang som äger rum här om kvällarna. På Brädholmen möts stadens båda nya strandpromenader, och många är de som utnyttjar denna tidiga sommardag till att promenera norrut mot Havslätt eller söderut mot Gunnarsö. De nya strandpromenaderna har gjort havet påtagligt i Oskarshamns stadsbild, och badplatserna mer lättillgängliga. Det är inget tvivel om att det är en kuststad man 12

VISION 2030 befinner sig i. Intrycket förstärks av de många fritidsbåtar som passerar genom hamninloppet. Hamnsaneringen för flera år sedan var mycket lyckad, och ibland ses faktiskt folk som badar i hamnbassängen. På den södra strandpromenaden kommer plötsligt en strid ström av människor. Det är gotlandsfärjan som nyligen lagt till, och resenärerna strosar upp mot centrum. Oskarhamn är omtyckt bland turisterna, och besöksnäringen går bättre än någonsin. Samma sak gäller Oskarshamns hamn, som aldrig haft bättre omsättning, och detta beror till stor del på de nya destinationer som regelbundet trafikeras. Trots den omfattande hamnverksamheten är den inte på något sätt störande för boende eller turister. Infrastrukturen till och från hamnen fungerar utmärkt, och verksamhetsområdet har successivt klivit längre och längre från inre hamnen för att göra plats åt mer publika verksamheter. Överlag uppvisar stadens verksamhetsområden en bred variation med en god blandning av kontor, industri och på en del platser även handel. På det område som en gång var färjeterminal för gotlandstrafiken har det växt upp ett helt nytt område med bostäder, kontor och trevliga platsbildningar längs kajen. Det är mycket smakfullt gjort, och området är mycket populärt bland boende, företagare, allmänhet och inte minst bland arkitekter som ofta och gärna gör studiebesök på området. Det här området är ett av flera nya attraktiva bostadsområden som vuxit upp på senare tid. En förtätningsstrategi har lett till att flera luckor i stadsbilden i centrala Oskarshamn förädlats med välgestaltade bostadshus. Många av stadens äldre medborgare har passat på och sålt sin villa och flyttat in i dessa attraktiva bostäder. Dagens löpsedel fångar många Oskarshamnares uppmärksamhet. Oskarshamn utsedd till årets energistad, står det med stora bokstäver. I tidningen står att läsa om ett långsiktigt och hårt arbete som ligger bakom utmärkelsen. Genom att stödja olika tjänster och produkter, samt en utbyggnad av bland annat vindkraft och fjärrvärmenätet, har samhället helt lyckats gå över till el producerat utan nettoutsläpp av fossil koldioxid Dessutom har energianvändningen effektiviserats, t ex inom bostadsmarknaden där klimatsmarta och energieffektiva lösningar sänkt nettoenergianvändningen i nya bostäder till nära noll. Den kanske mest påtagliga förändringen har dock skett inom fordonssektorn. Förutom övergången till förnybart bränsle har en storskalig satsning på gångoch cykelstråk samt kollektivtrafik lett till att bilen idag inte är det primära färdmedlet. Det råder ett helt nytt förhållningssätt till bilen, och många är de som valt att leva helt utan bil. I Oskarshamn är det möjligt. Följdeffekterna i form av en mer levande stad och en friskare befolkning har kommit på köpet. En av Oskarshamns framgångsfaktorer är det nya resecentret som har blivit en succé. Invånarna förflyttar sig snabbt och smidigt inom de två arbetsmarknadsregionerna som Oskarshamn tillhör, och stambanan når man enkelt med tåg. Framkomligheten på E22 är mycket bra, precis som på den nya vägen mot inlandet. Även via flyg rör man sig eneklt till och från Oskarshamn, och dessutom projekteras just nu den nya kustjärnvägen som ska stå klar om några år. Oskarshamn är en lättillgänglig stad. Många är de som flyttat till Oskarshamn de senaste åren. De verkar inte ångra sig en sekund. Oskarhamn är den idealiska staden för ett rikt liv med en enkel och kvalitativ vardag. Det är en charmig småstad med energi, puls och med gott om plats för livsnjutning - helt enkelt en attraktiv småstad med stora livskvaliteter. I Oskarshamn är man stolt över sin stad. 13

RIKTLINJER LEVA & BO Leva och bo i Oskarshamn Att bo i Oskarshamn ska vara synonymt med livskvalitet. Det ska vara enkelt att vara och trivas, det ska finnas gott om attraktiva målpunkter och mötesplatser oavsett om det handlar om natur, restauranger eller badplatser. Staden ska och dess omgivningar ska vara vackra, trygga och lättillgängliga. Inom Oskarshamns centralort finns idag två utpräglade centrum. Dels stadskärnan som är hela kommunens centrum, och dels Kristinebergs centrum som utgör ett stadsdelscentrum. Centrum i Oskarshamn har under senare år haft en vikande utveckling, särskilt avseende sällanvaruhandeln medan dagligvaruhandeln ligger på en relativt hög nivå. Nyetableringarna har varit få, och oskarshamnsborna gör i allt större utsträckning sina inköp i kringliggande större städer. Det finns alltså en köpkraft och en marknad som bör kunna stärka sällanvaruhandeln i centrum. Storleken på Oskarshamns stad är inte större än att man kan cykla mellan de flesta målpunkterna. Detta är en styrka för staden, och för att bygga vidare på detta bör cykelframkomligheten underlättas med ännu fler och bättre cykelbanor. En av de stora tillgångarna i Oskarshamn är närheten till havet och naturen. Tyvärr upplevs inte vattenkontakten så tydligt när man rör sig i och runt staden. Här finns stora utvecklingsmöjligheter! Ökad trygghet och tillgänglighet är en förutsättnning för att trivas i en stad. Det handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. Det finns människor som känner sig otrygga när de vistas på våra offentliga platser. Vanligt är att parker, Stadens kontakt med havet kan förbättras på fl era sätt gaturum och andra miljöer upplevs som otrygga, framför allt av kvinnor. I Oskarshamn har det visat sig att många av våra äldre medborgare upplever att delar av Oskarshamns centrum är för otrygga för att besöka på fredags och lördagskvällar. Orsaken till problematiken går sällan att finna i den fysiska miljön utan dess rötter är länkade till villkor i samhället. Detta innebär att det kan vara svårt att bygga bort det bakomliggande problemet däremot är det möjligt att skapa tryggare miljöer genom att fokusera på trygghet och jämställdhet i planeringens alla led. 14

LEVA & BO Riktlinjer Leva & bo Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att ha starka stadsdelar med tillgång till skola, vård, omsorg och service. Verka för att alla stadens invånare ska ha god tillgång till natur- och rekreationsområden, och möjligheter till ett rikt friluftsliv. Verka för att öka tillgängligheten för allmänheten till strandlinjen och strandnära områden. Verka för att inre hamnen skall bli mer publik och stärka dess koppling till centrum Verka för att stärka handelsstråk och mötesplatser genom att skapa attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer Verka för attraktiva entréer till staden Verka för att förbättra framkomligheten för oskyddade trafi kanter Verka för att erbjuda alla invånare säkra och trygga miljöer, samt minska riskfaktorerna i staden i syfte att säkerställa god hälsa och säkerhet för boende. Verka för att den byggda miljön ska kunna användas av stadens alla invånare, och för att göra alla invånare delaktiga i den fysiska planeringen Verka för att värna och stärka småstadskaraktären och småstadens kvaliteter. Genom god planering verka för ett myllrande kulturliv samt värna och synliggöra värdefulla kulturmiljöer och Oskarshamns historia Genom god planering främja besöksnäring och turism Främja en planering som utvecklar folkhälsan och integrera hälsohänsyn i all planering 15

BOENDE & BYGGANDE Boende och byggande Lokalisering av nya bostäder är en av de stora frågorna för den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns tätort. Marknadens önskemål om attraktiva bostäder skall gå hand i hand med en hållbar samhällsbyggnad. Finns det möjlighet att genomföra förtätning och utvidgning kring befintlig infrastruktur och service, t ex vägar, va-system, kollektivtrafik, skolor, eller ska jungfrulig naturmark tas i anspråk och hur ska det göras? En långsiktig och strategisk bostadsförsörjningsplan och utbyggnadsplan ökar möjligheterna till ett hållbart och genomtänkt samhällsbyggande. nära centralorten. Dessutom har andrahandvärdet på villor inte varit tillräckligt högt det har varit en bättre och säkrare affär att köpa något befintligt, vilket till stor del varit möjligt i och med att kommunen successivt minskat sin befolkning. Under samma period som knappt 100 nya småhus uppförts har det sålts ca 2000 befintliga småhus. Medelpriset för ett permanenthus i Oskarshamn är lägre än för riket men högre än länsgenomsnittet och betydligt högre än priserna i närliggande kommuner som Hultsfred och Högsby. Verksamhetsområden innehåller både större och mindre industrier, handel och hamn. De har varierande innehåll, struktur, utnyttjandegrad och karaktär. Oskarshamns verksamhetsområden ligger framförallt i närheten till E22 och vid havet i hamnen, givetvis beroende på närheten till viktiga kommunikationer. Bostadsbebyggelsen i Oskarshamn är mestadels låg och bostadsbeståndet består av ungefär lika stora delar lägenheter som småhus. Den stora utbyggnaden av flerbostadshus skedde under miljonprogramsåren i början av 1970-talet. På senare år har det övervägande, eller till och med enbart, byggts småhus. Under den senaste 10-årsperioden har det byggts få nya bostäder i Oskarshamn runt 10 småhus per år och ett par lägenheter i snitt. En förklaring till detta kan dels vara den svaga befolkningsutvecklingen, dels att det finns ett begränsat utbud av tillgänglig tomtmark i attraktiva lägen såsom kustlägen i eller På ett av tätortens senaste bostadsområden - Ekebo - byggs det både villor och radhus. 16

BOENDE & BYGGANDE Riktlinjer Boende & byggande Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att nybyggnation av bostäder i första hand sker genom förtätning inom bebyggda områden, i andra hand genom omvandling av befi ntliga bebyggelseområden och i tredje hand genom utvidgning av de bebyggda områdena. Verka för att nybyggnation i första hand lokaliseras så att befi ntlig infrastruktur, skola, service och vård kan utnyttjas. Verka för ett attraktivt och anpassat bostadsutbud för livets alla skeden. Verka för ökad mångfald i staden och stadsdelarna med bra balans mellan arbete, bostäder och service. Verka för attraktiva och anpassade verksamhetsområden i samverkan med näringslivet Verka för att verksamheter i första hand lokaliseras till befi ntliga verksamhetsområden, i andra hand till omvandlingsområden i anslutning till god infrastruktur eller i tredje hand till nya områden i anslutning till god infrastruktur. Genom god planering verka för att kulturvärden beaktas och Oskarshamns historia synliggörs. Verka för att värna och stärka småstadskaraktären och småstadens kvaliteter. Verka för att nya byggnader och utemiljöer ges en god gestaltning utifrån platsens förutsättningar och visar på hög arkitektonisk ambition, vilket kan konkretiseras genom att upprätta gestaltningsprogram eller motsvarande i samband med nya detaljplaner. Kräva att nya byggnader och utemiljöer följer aktuella tillgänglighetskrav. Verka för att lämpliga skyddszoner mot störande verksamhet behålls eller tillskapas. Kräva att nya bostäder uppvisar klimatsmarta lösningar, dvs energieffektiva, resurssnåla och säkra lösningar. Alltid ha en god framförhållning och hög planberedskap för alla typer av planer. Följa de mål och riktlinjer som fastställdes i handelsstrategiarbetet 17

INFRASTRUKTUR Infrastruktur Begreppet infrastruktur är ett vitt begrepp men med kärnpunkten att det handlar om stödstrukturer. Det finns en rad olika stödstrukturer som är nödvändiga i samhället, som transportsystem, energisystem, avloppsnät och informationssystem. Det vanligaste är att relatera infrastruktur till transportsystem med vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Oskarshamn har ett bra läge i regionen längs E22:an som är den viktigaste transportvägen i länet. Det är viktigt att vägnätets regionala och nationella förbindelser från tätorten håller en hög standard och tillgänglighet. Det är även viktigt att få behålla färjetrafiken till Gotland. Ett stort problem är dock Oskarshamns bristande järnvägsförbindelser för persontrafik. Denna trafik har varit nedlagd ett par år och påverkar både den långväga persontrafiken och pendlingstrafiken. En framtida brist på infrastruktursatsningar till och från Oskarshamn är ett allvarligt hot mot stadens utveckling och dess attraktivitet. är det viktigt att utveckla staden efter de befintliga strukturer som finns, att bygga vidare på det befintliga väg- och gc-nätet och de befintliga kollektivtrafikstråken. Effekten blir att redan gjorda investeringar nyttjas och utvecklas. Samtidigt är det viktigt att vid planer på utbyggnad av staden se över bärigheten på befintliga vägar för att undvika att bygga fast sig vid vägar med dålig standard. Oskarshamn är en stad med inte allt för stora avstånd inom tätorten. Förutsättningarna för att skapa en cykelstad bör vara goda. För att minska bilberoendet behövs det en planering med inriktning på utveckling gc-nät och möjlighet att erbjuda miljövänligare alternativ som en fortsatt bra kollektivtrafik. Att inte satsa på gång- och cykelstråk och goda kollektiva kommunikationer, både inom tätorten och regionalt, går stick i stäv med tanken om ett hållbart samhälle. Hamnens läge i staden medför en rad olika problem med konflikt mellan den trafik hamnen genererar och en utveckling av Oskarshamns centrala delar. Att hitta en hållbar lösning är av största vikt. Infrastrukturen är tätt sammanlänkad med bebyggelsen och dess utveckling. För att kunna planerar för ett hållbarare samhälle ur ett infrastrukturperspektiv Det är viktigt att sträva mot ett förbättrat kollektivtrafi ksystem, där både buss och tåg ingår. 18

INFRASTRUKTUR Riktlinjer Infrastruktur Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för ökad framkomlighet för oskyddade trafi kanter, och prioritera gång- och cykeltrafi k Verka för att knyta ihop staden med yttertätorter genom ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät. Verka för en förbättrad kollektivtrafi k Verka för ett samlat resecentrum i ett strategiskt läge med goda möjligheter att växla mellan olika färdsätt Verka för person- och godstrafi k via järnväg till och från Oskarshamn Utveckla färjetrafi ken till och från Gotland, samt skapa förutsättningar för att trafi kera fl er destinationer Verka för att Oskarshamns hamn ska utvecklas till att vara en strategisk hamnnod i det svenska godstransportsystemet Verka för ett hållbart och effektivt trafi ksystem där transporter inte är beroende av fossila bränslen. Verka för att farligt gods lokaliseras till lämpliga leder där minst risk för negativ påverkan på människors hälsa och säkerhet föreligger Verka för att tillskapa rastplatser för lastbilar med farligt gods Verka för en genomtänkt parkeringsstruktur med attraktiva och funktionella parkeringsytor i strategiska lägen Verka för att hålla hög framkomlighet via E22, väg 37/47, järnväg och fl ygtrafi k för att möjliggöra regional, nationell och internationell pendling till Oskarshamns stad. Verka för en hög standard på gator och vägar i syfte att sträva mot nollvisionen (trafi kverkets och regeringens vision om en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafi ken) Verka för en ny vägsträckning av riksväg 37/47 fsöder om Svalliden mot den södra trafi kplatsen Verka för att ett logistikcentrum placeras vid Kronoparken/Kvastmossen i syfte att få bort onödig tung trafi k i Oskarshamns centrala delar. Verka för att alla hushåll är anslutna till ett driftsäkert och funktionellt kommunalt vattenoch avloppssystem Verka för att kontinuerligt ligga långt fram inom aktuella it-tekniker och it-kommunikationssystem 19

GRÖNOMRÅDEN & NATUR Grönområden & natur I ett hållbart samhälle spelar grönstrukturen en viktig roll, och det är troligt den i framtiden kommer att vara än mer betydelsefull för att vi ska klara städernas befolkningsökningar och ett förändrat klimat helt enkelt för att vi ska kunna må gott och behålla en god hälsa. Genom att en god tillgång på grönområden är en viktig faktor för folkhälsan kan grönområden sägas ha höga sociala värden. De har också stora ekologiska funktioner som t ex omhändertagare av dagvatten och huvudsaklig bärare av tätortens biologiska mångfald, liksom kulturella värden då äldre parker, kyrkogårdar, stengärdesgårdar, kulturlandskap berättar för oss om ortens historia och ursprung. Det ger en identitet för platsen eller staden, och därför är det viktigt att bevara och synliggöra kultur- och fornlämningar. Oskarshamn har likt de flesta städer i Sverige god tillgång till grönområden. Våra städer är sällan så täta att landskapet utanför inte kan skönjas. Dock har grönstrukturen länge haft ett svagt skydd i förhållande till exploateringsintressen. Många små exploateringsprojekt som i det enstaka fallet inte tycks påverka helheten kan under en längre period få negativa konsekvenser som varit svåra att överblicka. Befolkningen kommer generellt att öka i städerna, och trenden är att dessa växer både inåt och utåt. För att minska transportbehovet och kunna utnyttja befintlig infrastruktur håller man samman bebyggelsen genom förtätning, men eftersom det finns en efterfrågan på bostäder i attraktiva natur- och vattennära lägen i städernas utkanter växer också stadens utbredning. Tillväxten tar nästan alltid bostadsnära natur i anspråk för bebyggelse även i tätorter där befolkningen minskar. Det är av stor vikt att det finns en strategisk plan som säkerställer att ny exploatering sker på ett så bra sätt som möjligt avseende grönstrukturen. Detta för att vi inte ska planera bort närheten till grönytor för de som bor i centralorten idag, för att vi ska riskera att bygga igen viktiga gröna kilar eller planera bort tillgängligheten till havet. Otaliga studier visar på samband mellan vistelse i natur och positiva effekter på människors hälsa och välbefi nnande 20

GRÖNOMRÅDEN & NATUR Riktlinjer Grönområden och natur Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att alla stadens invånare ska ha god tillgång till natur- och rekreationsområden, och möjligheter till ett rikt friluftsliv. Verka för att öka tillgängligheten för allmänheten till strandlinjen och strandnära områden. Verka för att en strategisk plan upprättas som säkerställer att ny exploatering sker på ett så bra sätt som möjligt avseende grönstrukturen Verka för attvärdefulla natur- kultur- och vattenområden undantas från exploatering Värna om och gynna biologisk mångfald Verka för att grönområden skall vara förbundna med varandra med gröna stråk. Verka för en god vattenstatus i stadens vattenmiljöer Verka för att reservera strategiskt belägen mark för ekologiska funktioner som omhändertagande av dagvatten och vegetation för vindskydd och luftrening. 21

ENERGI & KLIMAT Energi & klimat Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Ett ändrat klimat tros leda till ökad nederbörd, stigande havsnivåer, högre temperatur, knappare vattenresurser och mer frekventa stormar. Andra exempel på effekter av klimatförändringar är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Arbetet med att begränsa klimatförändringarnas effekter måste ske från två håll att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. Det är till stor del den redan befintliga bebyggelsen som kommer att drabbas av ett förändrat klimat. Det har länge ansetts attraktivt att bygga strandnära, och som en följd ligger ca 12 % byggnaderna i Sverige inom 100 meter från kust- eller strandlinjen. Det är huvudsakligen den kommande bebyggelsen som bör planeras med extra omsorg utifrån klimatförändringarnas effekter. I den översiktliga planeringen regleras inte åtgärder i själva byggnaden (byggreglerna är redan i dag utformade så att nya byggnader ska kunna stå emot negativa konsekvenser av klimatförändringar), utan det är istället ett bra redskap för att få en helhetssyn över klimatförändringarnas tänkbara konsekvenser, samt fastslå vissa strategiska beslut. Med den översiktliga planeringen kan man också sträva efter att styra samhällsutvecklingen mot ett allt resurs- och koldioxidsnålare samhälle, och samtidigt gynna både etablering och användning av förnybar energiproduktion. Bland de nationella mål som Riksdagen har beslutat om för landets klimat- och energipolitik finns att minst 50% av den totala energianvändningen år 2020 ska vara förnybar, och motsvarande siffra för transportsektorn är 10%. År 2020 ska vi dessutom ha 20 % effektivare energianvändning och 40% lägre utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. Ett regionalt mål är att Kalmar län ska bli en föregångare i Sverige i arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp - och sikta på att vara en fossilbränslefri region år 2030 22

ENERGI & KLIMAT Riktlinjer Energi & klimat Oskarshamns kommun ska inom Oskarshamns stad Verka för att etablering i riskområden för ras, skred och översvämningar undviks. Verka för att reservera strategiskt belägen mark för ekologiska funktioner som omhändertagande av dagvatten och vegetation för vindskydd och luftrening. Sträva efter att fasa ut användningen av fossila bränslen, samt gynna etablering och användning av förnybar energiproduktion. Verka för att majoriteten av förekommande drivmedel för fordon kan tillhandahållas inom centralorten. Verka för minsta möjliga energianvändning i all byggnation och planering. Kräva att nya bostäder uppvisar klimatsmarta lösningar, dvs energieffektiva, resurssnåla och säkra lösningar. Verka för att nettoenergianvändningen i byggnader ska vara så låg som möjligt. Sträva efter ett väl utvecklat fjärrvärmenät med hög verkningsgrad och miljömässigt uthållig värmekälla, samt undersöka möjigheterna till närvärmecentraler i närförorter. Verka för att utnyttja avfall för energiproduktion. Verka för ett hållbart och effektivt trafi ksystem där transporter inte är beroende av fossila bränslen. Verka för att dagvatten och avloppsvatten separeras och att avloppsslammet innehåller minimalt med av miljöstörande ämnen i syfte att kunna optimera slammets användbarhet som resurs. Prioritera enegieffektivisering och använda den mest miljövänliga och energieffektiva belysningstekniken på offentliga miljöer. 23