Motioner D Ekonomi, bildning och miljö Kongress 11 Uppsala
Box 704 03 7 Stockholm Telefon 08-4 3 www.broderskap.se Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund och Broderskaps Förlag AB, 11 Kopierad upplaga 11, Socialdemokraternas Hus, Stockholm Broderskaps Förlag är en del av Sveriges Kristna Socialdemokrater, troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är lite rödare, lite grönare. Omslagsbild: Bertil Kaa Enberg 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 80-timmarsregeln i a-kassan... Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 1. 80-timmarsregeln i A-kassan... 2. Arbetslöshet i högre ålder... 6 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 2. Arbetslöshet i högre ålder... 7 3. Försäkringskassans regler vid utförsäkring... 8 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 3. Försäkringskassans regler vid utförsäkring... 8 4. Fas 3 Aktivitetsgarantin... 9 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 4. Fas 3 Aktivitetsgarantin... 9. Jobba mindre - rädda världen... Förbundsstyrelsens utlåtande över motion. Jobba mindre - rädda världen... 11 6. Motion om kostnadsfria bankkort... 11 7. Stoppa faktureringsavgifter... 13 8. Minska kontantanvändningen... 14 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 6. Kostnadsfria bankkort, motion 7. Stoppa faktureringsavgifter och motion 8. Minska kontanthanteringen... 23 9. Utbildning av skolpersonal angående kroniska sjukdomar... 24 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 9. Utbildning av skolpersonal angående kroniska sjukdomar.... 1-årig meriterande civiltjänst med solidaritetsarbete för -åringarna - räddningen för ungdomarna och Sverige... 26 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion. 1-årig meriterande civiltjänst med solidaritetsarbete för -åringarna - räddningen för ungdomarna och Sverige... 28 11. Läraren lär ut?... 29 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 11. Läraren lär ut?... 29 3
12. Om behovet av Varvad Utbildning... 31 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 12. Om behovet av Varvad Utbildning... 32 13. Regelverk och kontrollmöjligheter och beslutsföljder för privata företag i skolor, vård och omsorger... 33 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 13. Regelverk och kontrollmöjligheter och beslutsföljder för privata företag i skolor, vård och omsorger... 34 14. Vidga vindkraften vårdat... 3. Kärnkraften - ett gissel!... 36 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 14. Vidga vindkraften vårdat och. Kärnkraften ett gissel... 37 16. Motion angående nedläggningen av tingsrätter!... 39 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 16. Motion angående nedläggningen av tingsrätter! 40 17. Meddelarskyddet skall gälla också privata arbetsgivare... 41 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 17. Meddelarskyddet skall gälla också privata arbetsgivare... 41 4
1. 80-timmarsregeln i a-kassan I A-kassan finns en regel som innebär att den arbetslösa måste jobba min. 80 timmar per månad i 6 månader för att kvalificera sig tillbaka i A-kassan. Denna regel är ett stort hinder för många arbetslösa att kunna komma tillbaka i A-kassan. Den innebär också att den som hamnar i Aktivitetsgarantin obönhörligt går mot steg 3 i Aktivitetsgarantin, vilket innebär stora problem för den arbetslösa och så småningom innebär det utstämpling från alla trygghetssystem. Återstår i bästa försörjningsstöd/socialbidrag. Denna regel är en fråga om jämställdhet och drabbar ofta kvinnor som vikarierar i vård, omsorg, skola och liknande arbeten. Det går inte att via A-kassan eller Fackförening få fram hur A- kassan räknar fram de 80-timmarna. Det är en väl förankrad hemlighet! Vi yrkar: 1 att vi driver frågan om en förändring av 80-timmarsregeln 2 att motionen bifalles av kongressen och den förs vidare till vår S-riksdagsgrupp. Kristna Socialdemokrater i Norrbotten Gm. Birgitta Gidblom, ordförande Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 1. 80-timmarsregeln i A- kassan Förbundsstyrelsens föredragande: Lars G Linder En väl fungerande, tydlig, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. En sådan arbetslöshetsförsäkring möjliggör nödvändig strukturomvandling, ger ekonomisk trygghet till dem som förlorar jobbet, stimulerar efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverkar press nedåt på lönerna. Sedan regeringen började försämra arbetslöshetsförsäkringen har reglerna gjorts om gång på gång: ersättningens storlek, finansieringen, medlemsvillkoret, arbetsvillkoret och regler för ränta och återkrav. Försäkringen har blivit krånglig och allt färre får ut ersättning vid arbetslöshet. Resultatet är att 00 000 personer har trängts ut ur a-kassan. Var tredje löntagare står utan ett inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Endast var fjärde ung har rätt till a-kassa och bara en av tio av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare inkomst i arbetslöshetsersättning.
Även om man har jobbat innan man blev arbetslös, är det inte säkert att man får någon a-kassa eftersom villkoren idag är mycket svårare att uppfylla. Den som arbetar i en bransch som är utsatt för stora påfrestningar som en följd av den ekonomiska krisen får ta den största smällen, inte bara för att man riskerar att bli av med jobbet utan också för att man måste betala mer än andra för samma försäkring. Motionen tar upp en av många problem i dagens a-kassesystem. Förbundsstyrelsen menar att a- kassans regler måste ses över i ett sammanhang, och inte styckevis och delat. Därför välkomnar vi den översyn av arbetslöshetsförsäkringen som socialdemokraterna driver. Vi menar, liksom partiet, att det mest effektiva sättet att öka tryggheten för löntagarna är att påbörja återuppbyggnaden av arbetslöshetsförsäkringen. En prioritering som partiet lyft fram är en sänkning av avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen så att alla har råd att vara med. Det är en utmärkt prioritering, Vi vill ta bort differentieringen av avgiften. Den som jobbar i en bransch med högre risk för arbetslöshet ska inte betala mer än andra. Vi vill höja ersättningsnivån i a- kassan. Vårt mål är att 80 procent av löntagarna ska ha 80 procent i ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt. Översynen av arbetslöshetsförsäkringen bör ske i nära dialog med fackföreningsrörelsen, till exempel arbetsvillkoret och reglerna för deltidsstämpling så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa och så att det alltid lönar sig att arbeta, oavsett om det handlar om korta eller varaktiga anställningar, vilket det inte gör idag. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att sända motionen jämte utlåtande till Broderskapsgruppen i riksdagen samt 2 stt därmed anse motionen besvarad. 2. Arbetslöshet i högre ålder Idag bedöms arbetslösa oftast utifrån sin ålder på papperet. En person kan emellertid ha olika mental ålder beroende på olika faktorer. Projektet Best Agers är ett EU-projekt som utgår från -plusare eller äldre. Det är ett intressant projekt där man jobbar i fas med att arbetskraft har en mental ålder till vilken arbetsmarknaden bör ta hänsyn. Det finns många arbetsuppgifter som äldre kan jobba med och som de har kunskap av. Kvinnor drabbas oftast hårdare av åldersdiskriminering än män. 6
Vi yrkar; 1 att Projektet får inte dö ut som många andra projekt gör när undersökningen är slutförd. 2 att Projektet bör förverkligas i Socialdemokraternas partiprogram och föras ut 3 att motionen bifalls av kongressen och skickas till partiet för att förslagsvis föras in i partiprogram. Kristna Socialdemokrater i Norrbotten Gm. Birgitta Gidblom, ordförande Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 2. Arbetslöshet i högre ålder Förbundsstyrelsens föredragande: Lars G Linder Målet om allas rätt till arbete utgår från att alla också har både rätt och skyldighet att bidra till samhällsbygget. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har dock lett till att samhällsbyggnadsperspektivet mer och mer kommit i skymundan för företagens kortsiktiga vinstmål. När man låtit marknaden ta ett för stort ansvar för samhällsutvecklingen har också målen i realiteten förskjutits. Därmed kan heller inte arbetsmarknaden utan styrning se till att alla människors resurser tas tillvara i samhällsbygget. Marknaden må vara en utmärkt tjänare, men är aldrig annat än en usel herre. Det projekt, Best Agers, som motionen handlar om drivs huvudsakligen i ett av länen, samtidigt som det ska understrykas att det är ett internationellt projekt som genomförs i åtta av EU:s medlemsländer. Förbundsstyrelsen har den uppfattningen att det är mindre lämpligt att vår förbundskongress låser fast sig vid enskilda projekt i generella politiska ställningstaganden. Däremot är utgångspunkten för motionen och projektet angeläget att ställa sig bakom. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att översända motionen jämte utlåtandet till Broderskapsgruppen i riksdagen som underlag för deras ställningstaganden samt 2 att därmed anse motionen besvarad. 7
3. Försäkringskassans regler vid utförsäkring Vi kan i massmedia läsa alltmera hur alltfler blir utförsäkrade från Försäkringskassan. Bekanta, vänner och kanske t.o.m. familjemedlemmar drabbas av Försäkringskassans regler vilka inte är medmänskliga. Alltfler läkare slår larm om att när de skriver läkarspråk på intygen så blir dessa underkända. Frågan är vem är det som gör bedömningarna? Kunniga läkare på Försäkringskassan eller handläggare? Vi yrkar: 1 att det bör vara läkarspecialister som gör bedömningarna av sjukdom och möjlighet att arbeta. 2 att Försäkringskassans regler görs om och blir medmänskliga. 3 att motionen bifalles av kongressen som för den vidare till vår S-riksdagsgrupp. Kristna Socialdemokrater i Norrbotten Gm. Birgitta Gidblom, ordförande Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 3. Försäkringskassans regler vid utförsäkring Förbundsstyrelsens föredragande: Hilde Klasson Idag utförsäkras allt fler människor från Försäkringskassan. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har drygt 40 000 har hamnat utanför systemet. Drygt två tredjedelar av dessa är kvinnor. Man kan läsa om handläggare på Försäkringskassan som själva ifrågasätter hanteringen av sjuka människor. Bedömningarna görs många gånger utan att individen det berör har fått träffa de som har att fatta besluten. Motionärerna menar att det ska vara medicinska specialistbedömningar som ska ligga till grund för bedömning av ett så stort beslut som detta innebär för den enskilda människan. Vidare vill man att regelverket för bedömning ska göras om så att det ska finnas ett utrymme för medmänsklighet och individuella hänsynstaganden. 8
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att det system som idag gäller, när människor kastas ut i hopplöshet och utan möjligheter att klara sin försörjning är djupt förnedrande och inhumant. Vidare anser förbundsstyrelsen, precis som motionärerna, att beslut som har så genomgripande konsekvenser för den enskildas liv givetvis ska fattas av personer som innehar specialistkompetens vad gäller sjukdomstillstånden i fråga. Viktigt att beakta i sammanhanget är att många gånger kan det vara fråga om en multisjuk person varför det inte alltid räcker med en specialistkompetens. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att bifalla motionen i sin helhet samt 2 att överlämna motionen till Broderskapsgruppen i riksdagen 4. Fas 3 Aktivitetsgarantin Alltfler drabbas av den förnedring som fas 3 i aktivitetsgarantin innebär. 2 kr per dag för att jobba med ett kvalificerat alt. ett okvalificerat jobb i ett företag som får 000 kronor per månad för att ta emot en långtidsarbetslös. En arbetsgivare som får vara anonym där Arbetsförmedlingarna nekar insyn för externa intressen. Vi yrkar; 1 att Sveriges Kristna Socialdemokrater i lämpliga instanser arbetar för att fas 3 skall avskaffas och jobben skall förhandlas fram med avtalsenliga löner. 2 att motionen bifalles av kongressen och skickas till vår S-riksdagsgrupp. Kristna Socialdemokrater i Norrbotten Gm. Birgitta Gidblom, ordförande Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 4. Fas 3 Aktivitetsgarantin Förbundsstyrelsens föredragande: Hilde Klasson Kristna socialdemokrater i Norrbotten lyfter fram en av den borgerliga regeringens misslyckade försök att få ner arbetslösheten. Fas 3 har visat sig vara ett sätt att utnyttja arbetslösa personer samtidigt som det ger arbetsgivare tillgång till betald arbetskraft. Att Arbetsförmedlingen medverkar till att det inte ges möjlighet till insyn i de företag som använder sig av Fas 3 är mycket anmärkningsvärt. 9
Motionärerna vill att Sveriges kristna socialdemokrater, på lämpligt sätt och i lämpliga instanser, verkar för att Fas 3 skall avskaffa. Man vill istället att jobben till arbetslösa ska förhandlas fram och att ersättningen ska vara avtalsenlig lön för arbetsinsatsen. FS delar motionärernas syn på att det är grovt felaktigt att utnyttja arbetssökande människor som fullgod arbetskraft och därtill erhålla ekonomisk ersättning för detta. Det är däremot otydligt vad motionärerna menar när det gäller att förhandla fram arbeten till avtalsenliga löner. Frågan är vem som ska förhandla med vem och var kostnaderna för detta ska tas. Arbetsförmedlingen till exempel har inte till uppgift att skapa arbetstillfällen, endast att matcha arbete med arbetstagare. Om kommuner och landsting ska ansvara för detta ligger det på lokala politikiska företrädare att lägga budgetförslag som bidrar till att öka fördelningen av skattemedel till offentligt finansierad verksamhet. Alternativet är att staten via arbetsmarknadspolitiska beslut fördelar mer medel till offentlig sektor med riktning mot fler arbetstillfällen. Man kan också tänka sig stöd till privata arbetsgivare vad gäller anställningskostnader. Oavsett hur man väljer att agera så ser FS inte att det går att koppla ihop frågan om att skapa arbetstillfällen genom förhandling och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för att fas 3 skall avskaffas och att motionen i detta stycke skickas till Broderskapsgruppen i Riksdagen samt 2 att i övrigt anse motionen besvarad. Jobba mindre - rädda världen Detta var rubriken på ett offentligt möte som bl. a ABF inbjöd till i Malmö lördag 29 januari 11. Det som skulle analyseras och diskuteras var följande: Vad är ett gott människoliv? Vilka arbeten behöver utföras? Vilka behov behöver tillfredsställas? Vilka gränser sätter naturen för det vi kan göra på jorden Jag blev glatt överraskad över att dessa och liknande existentiella och globala överlevnadsfrågor fortfarande diskuteras och intresserar människor hos oss i Sverige i vår nästan helt genomkommersialiserade och individualiserade tillvaro. Det är hög tid för oss i SKSF att åter ta upp dessa frågor och även driva dem politiskt.
Jag yrkar därför 1 att Broderskapsrörelsen initierar samtal och debatt om ARBETET(S VÄRDE), MÄNSKLIGA BEHOV, DET GODA LIVET, MEDVETEN LIVSSTIL (som inte tär på jordens resurser), LIVSSTIL, OCH SOLIDARITET etc etc. 2 att Dessa tankar och värderingar får avspegla sig i och prägla våra politiska ställningstaganden och program framöver. Antagen som Söderhamns Broderskapsgrupps egen motion 11-02-16 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion. Jobba mindre - rädda världen Förbundsstyrelsens föredragande: Lars G Linder I Manifest för kristen vänster slår vi fast Människan lever i spänningen mellan viljan till frihet och oberoende, och behovet av att ingå i en gemenskap. Dagens svenska samhälle är mer individualiserat än kanske något annat samhälle hittills i mänsklighetens historia. Men individualiseringen måste kombineras med gemenskap för att hålla ihop ett samhälle. Vi är kristen vänster, vi vill slåss för att individualiseringen inte skall ta formen av egoism och isolering, utan i stället bli ett uttryck för mänsklig frigörelse och ett lösgörande av människans skaparkraft. Vi brinner för en bättre värld och vi tror att vi tillsammans kan förvalta vår jord solidariskt. Allas rätt till arbete är en viktig väg för att nå i den riktning vi vill. Men det är inte det överordnade målet, utan ett medel att nå precis dit motionären vill. Människans frigörelse är och måste alltid vara det vi strävar efter. Förbundsstyrelsen menar att i stort sett all verksamhet som bedrivs inom förbundet har utgångspunkten att driva denna linje. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 1 att anse motionen besvarad. 6. Motion om kostnadsfria bankkort Idag pågår en aktiv kampanj mot kontanter som betalningsmedel. T.ex. vill arbetsmiljöverket stoppa kontanthantering i mindre butiker, redan tidigare har kontanter förbjudits på bussarna i Göteborgsområdet. Kontanter utmålas som något som bara för elände med sig, man hänvisar till rån och pengatransporter m.m. Som alltid med kampanjer där vi uppmanas ändra vårt beteende så ligger stora ekonomiska intressen bakom och så är det även i detta fall. 11
Storbankerna vill att vi ska sluta använda kontanter och istället använda deras avgiftsbelagda bank- och kreditkort. Allt färre banker erbjuder kostnadsfria uttagskort, Swedbank tog bort detta redan juni 08 och SEB planerar att ta bort dessa 1 januari 11. Även Nordea tänker avsluta dessa kort inom snar framtid. De som finns ute på marknaden idag kommer sluta fungera. Istället hänvisas kunderna till bankkort som har en betalfunktion kopplat till sig. För detta måste man betala en årsavgift och dessutom tar bankerna en avgift av handlarna per köp. Hur mycket pengar bankerna tjänar på sina kort kan man bara gissa eftersom de vägrar att redovisa dessa siffror. Man kan däremot göra en grov uppskattning, oljebolaget Q8 har ett kreditkort som ger 1 % bonus på samtliga köp som görs oavsett var i världen man är. Denna bonus kan man få ut i kontanter om man vill. Kortet är dessutom helt avgiftsfritt, Q8 vill inte heller uppge exakt vad de tjänar på kortet men medger att kortet inte är en förlustaffär för deras del. Q8 har naturligtvis samma kostnader för sitt kort som storbankerna men kan alltså ändå ge 1 % i ren bonus till kunderna utan att förlora på det. Storbankernas bankkort ger ingen bonus alls vilket innebär att 1 % av de köp som görs med kort går som ren vinst till storbankerna. Uppskattningsvis kan man anta att 70 % av alla köp sker med kort. 09 omsatte svensk detaljhandel 600 000 000 000 kr, 70 % som sker med kort ger alltså 4 000 000 000. Och om vi utgår från Q8 så är 1 % av detta ren vinst till bankerna, dvs. 4.2 miljarder kronor får vi betala till banken för att få lov att använda vår lön till att köpa mat, kläder och mediciner. En lokal handlare som önskar vara anonym har talat om för mig att han/hon betalar 600 kr i månadshyra för kortterminalen, minimiavgiften per köp är 1.90 kr, de dyraste korten tar en avgift på 3.4 % av hela köpesumman. Det är lika mycket som årsräntan på ett dyrt bolån! Från och med 1 augusti är det förbjudet för handlarna att ta ut en avgift när man betalar med kort. Vem är det som egentligen tjänar pengar på detta? Jag anser detta vara ett stötande missförhållande som måste åtgärdas. För att komma till rätta med problemet yrkar jag på tre konkreta åtgärder, nämligen: 1 att bankerna öppet och detaljerat måste redovisa hur mycket pengar de tjänar på sina korttjänster 2 att bankerna enligt lag skall vara tvingade att erbjuda sina kunder kostnadsfria uttagskort 3 att bankerna enligt lag måste erbjuda ett kostnadsfritt bankkort med betalfunktion av samma sort som det Q8 har infört och som nämnts i texten ovan. 12
Jag yrkar även på 4 att motionen skall skickas vidare till Kungälvs arbetarekommun, Bohusläns partidistrikt samt partikongressen. Jag yrkar även på att motionen skickas vidare till Bohusläns broderskapsdistrikt samt broderskaps förbundskongress. Fredrik Schandorff Kungälvs broderskapsgrupp medlemsmöte den 22 november ställer sig enhälligt bakom motionen och skickar den vidare till arbetarekommunens medlemsmöte, partidistriktet samt partikongressen. Motionen skickas även vidare till Bohusläns broderskapsdistrikt samt broderskaps förbundskongress. Öckerö den 13 januari 11 YTTRANDE MOTION OM KOSTNADSFRIA BANKKORT FRÅN FREDRIK SCHANDORFF Styrelsen har Bohusläns broderskapsdistrikt har den januari 11 behandlat motionen. Motionen tar upp en viktig fråga. Vid övergången till ett kontantfritt samhälle finns det grupper som kan få det svårt. Det kan vara flera äldre och andra som inte känner sig vana vid att använda kort mm som betalningsmedel. Samhället har en viktig uppgift bevaka att dessa grupper inte åsamkas höga kostnader för kort och transaktioner. Med de kommentarer som anges ovan tillstyrkes motionen och överlämnas till förbundskongressen i juni månad 11. Jan Åke Simonsson Ordförande 7. Stoppa faktureringsavgifter Extra avgifter som läggs på fakturorna skapar irritation hos många och nu har de även börjat tas ut vid autogiro. Många har inte dator och möjlighet att betala via dator och det innebär att det uppstår diskriminering av många grupper, bl.a. äldre, arbetslösa, sjuka m.fl., varav många inte använder datorn för sina bankärenden. Det innebär att de får en merkostnad som kan uppstiga till tusentals kronor per år. 13
Vi yrkar: 1 att det är dags att förbjuda extra avgifter vid fakturering på samma sätt som butikernas kortavgifter förbjöds sommaren. 2 att motionen bifalls av kongressen och den förs vidare till S-riksdagsgruppen 3 att motionen skickas till Konsumentverket för ev. handläggning Kristna Socialdemokrater i Norrbotten Gm. Birgitta Gidblom, ordförande 8. Minska kontantanvändningen Användandet av kontanter kostar samhället enorma pengar. Kontanterna ska tryckas, vaktas, transporteras, hämtas ut, räknas om och om igen och sedan samlas in, många gånger helt i onödan. Riksbanken har räknat fram att det kostar runt miljarder om året, bara för hanteringen. Den ekonomiska brottsligheten och undanhållandet av skatt, negativ påverkan på klimat och arbetsmiljö samt våldsbrott i kontanternas spår finns det inte ens några siffror för, men de sammantagna kostnaderna är mångdubbelt högre än den redan höga kostnaden miljarder. Samhället behöver därför minska kontanthanteringen till förmån för mer effektiva och mindre kostsamma lösningar. Sverige har varit ett föregångsland i att utnyttja ny teknik för utveckling och vi har goda förutsättningar för att fortsätta ligga i framkant. Denna motion syftar till att ytterligare stärka Sveriges position på området effektiva betalningar. Visste du att Två tredjedelar av kontanterna i Sverige finns i den svarta och kriminella ekonomin enligt Riksbanken. Jämfört med de andra nordiska länderna ligger Sverige sämst till i fråga om kortbetalningar, i förhållande till betalningar med kontanter. Små företag får betala upp till gånger mer till bankerna för ett kortköp än stora kedjor. Minskade koldioxidutsläpp Kontanter fraktas från tiotusentals butiker, krogar och serviceinrättningar i hela landet till banker, bankerna transporterar till sina kontor, till bankomater, till växelkassor och människor åker till bankerna för att hämta kontanter, som inom kort ska tillbaka dit igen. Transporterna av 14
våra kontanter släpper ut koldioxid, utsläpp som i princip inte existerar för elektroniska betalningar. Ökad personlig säkerhet och trygghet Att underlätta för andra betalningslösningar som kort och internet, giro och telefonbank eller betalning via mobilen och satsa på information om detta, skulle göra livet tryggare och mer praktiskt för många. Säkerheten för elektroniska betalningar utvecklas hela tiden och banken ersätter nästan alltid om man förlorat pengar vid till exempel kortbetalningar i affär eller över internet. Om man förlorar kontanta pengar är de däremot borta för alltid, detta gäller för privatpersoner, men är också i allra högsta grad relevant för företagare inom handeln där hantering av dagskassor ofta är ett påtagligt personligt säkerhetsproblem. Förbättrad arbetsmiljö och mindre risk för rån Rån mot exempelvis banker och butiker är ett växande exempel på kriminalitet kopplad till kontanter. Vid varje rån måste polisen rycka ut. Chockad och skadad personal måste få vård och krishantering och företagen drabbas av produktionsbortfall. För polisutredningar och rättegångar, vård och sjukskrivningar får samhället betala. Och antalet rån är inte som många tror ett avtagande problem utan tvärtom, rånen blir fler, och dessutom brutalare med mer tungt beväpnade rånare. En annan aspekt på detta är att affärer de senaste åren mer och mer tagit över rollen som bank och hanterar mycket kontanter. På banker finns skottsäkert glas, vakter och övervakningskameror, men dessa lösningar är för dyra för de flesta mindre butiker och dessutom ineffektiva och onödiga jämfört med att minska mängden kontanter. Värna småföretagarna Grafen nedan visar att det i första hand är butiker som drabbas av de ökande rånen, butiker som av ekonomiska skäl ofta inte ser sig ha valet att uppmuntra kunderna till att betala på andra sätt än med kontanter. I hög utsträckning är det småföretagarna som drabbas. Det är ju även som sagt generellt mycket dyrare för mindre företag att hantera kort och de slutna kassasystem som löst problemet hos exempelvis stora livsmedelskedjor är på de flesta ställen otänkbart på grund av installationskostnaderna. På flera sätt hindras småbutiker, caféer och andra småföretag från att delta i näringslivet och betalningshanteringen på samma villkor som de större företagen, de halkar efter i form av både vinstmarginaler och effektivitet, det är en onödig orättvisa.
197 1977 1979 1981 1983 198 1987 1989 1991 1993 199 1997 1999 01 03 0 07 09 antal Antal polisanmälda rån per år, från 197 till 09. Olika typer av rån. Källa: Brottsförebyggande rådet. Mot bank Mot post Mot butik Mot värdetransporter 1 0 1 0 1 000 900 800 700 600 00 400 0 0 0 0 år Hela Sverige ska leva Med elektroniska betalningar försvinner avstånden i hanteringen av dagskassor. De positiva effekter som en minskad kontanthantering skulle ge blir ännu tydligare i glesbygden än i tätbebyggda områden. Samhället sponsrar de facto kontanthanteringen med stora summor varje år, pengar som istället skulle kunna investeras i infrastruktur för betalningar som är bättre och mer effektiv för hela landet. Se ett konkret exempel i utdraget från Tillväxtverkets seminarium nedan. Utdrag från Tillväxtverkets seminarium för servicehandläggare 09 Nedläggningen av Svensk kassaservice har medfört stora problem, särskilt i fjällnära områden och i skärgården. Det rapporterade arbetsgruppen för bevakningsuppdraget betaltjänster. Christina Rehnberg, från samordnande länsstyrelse Dalarna, redovisade utfallet av en enkät. 19 län har svarat. Vilka reaktioner har länsstyrelserna fått? De som har reagerat är främst äldre, anhöriga till funktionsnedsatta personer, landsbygdsbutiker och företrädare för företagarföreningar. Länsstyrelserna anser att det fortfarande finns stora problem, men många reaktioner når inte fram. 16
Vad är problemen? Främst brister att lämna dagskassor. För särskilda grupper saknas möjligheter att ta ut kontanter eller betala räkningar. Exempel från skärgården Idag finns det tre öar i Stockholms skärgård där betalningsservice är upphandlat via PTS. Utöver detta finns det ingenstans att banka dagskassor. Det kan vara upp till 13 timmars resväg för att lämna dagskassan. Exempel från Norrlands inland Angela Nilsson från Länsstyrelsen Norrbotten berättade om hur nedläggningen slagit i sitt län. De flesta bor nära kusten men många bor även nära fjällen och där blir det problem. Det största problemet för företagen i dessa områden är dagskassahantering. I exempelvis Arjeplogs kommun finns idag endast en bank i centralorten. Orterna i utkanten av kommunen måste åka till Arjeplog för att lämna dagskassan. Detta innebär resurskrävande resor (dyrt bränsle, dåliga vägar), oro för risker samt ett ofta stort kassalager hemma. Det senare väljer få att prata om eftersom man p.g.a. inbrottsrisk inte vill skylta med att man har pengar hemma. En deltagare frågade om man inte borde använda sig av kortbetalning i större utsträckning? Det är dyrt för små företag. Speciellt företag som har många små transaktioner. En annan deltagare undrade varför man inte kan skriva avtal med värdetransportföretag? Närmaste värdetransportföretag finns i Piteå. Detta innebär en resa på 60 mil tur och retur för värdetransporten vilket medför orimligt hög kostnad, menade Angela. Minskade möjligheter för skattebrott och organiserad brottslighet Kontanter används till droglangning, häleri, svarttaxi och försäljning av sådant som smuggelgods och hembränd sprit. Och pengar som ska beskattas undanhålls. Enorma summor går varje dag från kassalådor direkt ner i fickor i form av bland annat svarta löner, utan att ta vägen via redovisning och beskattning. Hela två tredjedelar av kontanterna i Sverige finns i den svarta och kriminella ekonomin enligt Riksbanken. Att minska kontanthanteringen är ett effektivt sätt att minska de faktiska möjligheterna för både skattefusk och droger. Minskad kontanthantering drar helt enkelt undan mattan för flera typer av brottlighet som är beroende av kontanter. 17
Effektivare handel och minskade kostnader för samhället Vi måste justera avgifter och kostnader så att de speglar även samhällets kostnader. Kostnaderna för att betala med kort är relativt lätta att överblicka, det handlar om fasta kostnader som inköp av kortautomater och IT-system hos bankerna, kostnader som ligger på handlare och banker som vill få igen pengarna för investeringar och underhåll av systemen. Men kostnaderna för kontanthanteringen är mycket svåra att överblicka och till stor del ligger kostnaderna för kontanthanteringen på oss alla, oavsett hur vi väljer att betala. Därför är det oacceptabelt att bankerna idag tar höga avgifter per korttransaktion men inget för en enskild kontanttransaktion, eftersom det inte motsvarar de faktiska kostnaderna. Det bör inte heller vara tillåtet för bankerna att ta ut högre avgifter på kortköp för mindre handlare. Avgifterna bör justeras så att de inte får den negativa effekten att de hindrar elektroniska eller mobila betalningar till förmån för kontanta betalningar, exempelvis genom att kortavgiften inte kopplas till antalet transaktioner. Den största delen av kontanthanteringen kommer från köp under 0 kronor, så att koncentrera sig på att öka användandet av kort för småköp är en viktig del av lösningen. Den lag som infördes den 1 november som förhindrar näringsidkare i Sverige från att ta ut en avgift när du betalar med kort kan på ytan verka vara en lösning, men det löser bara en väldigt liten del av problemet. Den drabbar istället i första hand småföretagare inom detaljhandeln, småföretagare som inte kan förhandla ner avgifterna som de stora kedjorna. Kostnaden för handlaren för att ta emot betalningar via bankkort är generellt 1-3 kronor per transaktion, för betal-/kreditkort kostar det 1-3 kronor + 1, % -3 % på köpsumman. Utländska kort är oftast ännu dyrare än inhemska betal-/kreditkort. De stora kedjorna och medlemmar i Svensk handel kan få betala så pass låga avgifter som mellan 0 och 80 öre till bankerna för varje kortköp, medan små enskilda handlare får betala mångdubbelt mer. Svensk Handel har marknadens bästa avtal men det är få handlare som har detta avtal och många handlare står utanför Svensk Handel, ofta av ekonomiska skäl. Istället för att öka antalet kortköp drabbade lagen små handlare och tvingade fler att införa ett minimibelopp för kortköp, och minskade därmed fördelarna med kortköp för både handlare och kunder, istället för tvärtom. Handelsanställdas förbund har tidigare krävt ett enhetligt regelverk som förhindrar avgift på alla kortköp, men detta regelverk bör rikta sig även mot bankernas avgifter och inte bara mot de enskilda handlarna som det nu blivit. Vi kan utgå från att teknik och elektronisk handel är framtiden och att kontanterna allt mer bör och kommer att fasas ut. Det är inte rimligt att vi helt och hållet lämnar åt bankerna och den 18
privata sektorn att leda denna utveckling. Den svenska staten behöver snarast bli en mer aktiv aktör på den marknaden. Betalkort för alla? Det kan vara svårt för till exempel nyanlända invandrare, gömda flyktingar, unga utan inkomst eller för den som har betalningsanmärkningar av något slag att få bankkort, vilket vi behöver se över. Om fler har rätt och möjlighet att använda kort, som idag är det dominerande alternativet till kontanter, kommer också kontanthanteringen att kunna minska. Även barn bör kunna få använda andra lösningar än kontanter. Idag kan barn vara ordförande för stora organisationer, de kan arbeta för lön och driva företag, men ofta hindras de från att ha bankkort. Barn som är stora nog att få veckopeng och därmed hantera kontanter bör även ha rätt att använda alternativa betalningslösningar. Morgondagens betalningslösningar måste vara tillgängliga för alla som idag hanterar cash, oavsett ekonomisk eller legal situation, ålder eller medborgarskap. Problem: monopolsituation Ett reellt problem med kortanvändning är att några få företag, inte minst kortföretag som Visa och Mastercard, dominerar marknaden och har ett mycket stort inflytande över villkoren för hanteringen av ekonomiska transaktioner i handeln. Denna funktion är i högsta grad att betrakta som samhällsviktig, och det demokratiska inflytandet över hanteringen måste öka. Bankernas och kortföretagens regler och avgifter har lett till att det ofta upplevs som billigare och enklare med kontantbetalningar jämfört med andra alternativ. En förklaring till detta är att en stor del av kostnaderna för kontanthantering ligger på samhället och belastar våra gemensamma tillgångar, snarare än på de aktörer som använder sig av kontanterna. Detta behöver regleras statligt. Möjlig lösning? I Danmark har man försökt lösa problemet genom att inför ett nationellt konkurrerande betalkort kallat DanCard, som kostar betydligt mindre att använda än de multinationella korten. Det har hjälpt Danmark att bli ett av världens bästa länder på att få medborgarna att betala med kort, men alla som rest i Danmark med Visa eller Mastercard förstår att det finns problem. Handlare tar ogärna emot kort med så höga avgifter som Visa och Mastercard när ett bättre och billigare alternativ finns för majoriteten av kunderna. Kun DanCard är en skylt man ofta möts av i danska affärer och Danmark framstår inte som särskilt vänliga mot turister. Ett europeiskt betalkort skulle dock kunna bli ett alternativt konkurrerande betalkort som satte press på Visa och Mastercard att justera och hålla sina avgifter nere. Ett betalkort med både 19
demokratiskt inflytande och insyn skulle på sikt kunna expandera till andra länder i världen. Detta kräver en noggrann utredning innan vidare steg tas. Räkneövning Mica har en kiosk, avgiften hon får betala till banken varje gång en kund väljer att betala med kort är kronor, för kontanter tar banken en avgift på 9 kronor per insättning, i snitt går Mica till banken efter 00 betalningar. Idag ville en kund köpa ett frimärke för 6 kronor. Förtjänsten på ett frimärke är 0 öre. Hur mycket tjänar Mica på att sälja ett frimärke efter att avgifterna är betalda för kort respektive kontantköp? Problem: integritetskränkningar Som tidigare nämnt så är betalningslösningar i högsta grad att betrakta som en samhällsviktig funktion, och därför måste det demokratiska inflytandet över hanteringen öka. Exempel på problem som kan nämnas är att de elektroniska betalföretagen PayPal, Visa och Mastercard nyligen beslutade sig för att blockera alla betalningar till organisationen WikiLeaks, och alltså hindrar en organisations verksamhet av politiska skäl. Ett annat exempel är de svenskar som arbetade med det somaliska banksystemet al-barakat som fick sina elektroniska tillgångar frysta enbart på grund av att ett annat land hävdade misstankar om terrorbrott. Det är inte är rimligt att försätta människor i ekonomisk husarrest på lösa misstankar av något slag. Lagstiftningen är redan tydlig i förbuden mot att uppsåtligen ge ekonomiskt stöd till illegal verksamhet. Att det är möjligt, eftersom att större andel av betalningarna sker elektroniskt, motiverar inte den ökningen av restriktioner eller övervakning kring betalningar vi sett, och utvecklingen innebär ett hot mot vår integritet. Detta är ett allvarligt problem som finns redan idag, och inget som skapas av en ytterligare minskad kontanthantering eller kan lösas av att kontanthanteringen fortsätter som vanligt. Men det är likafullt viktigt att ha med i arbetet kring betalningslösningar. Vi behöver grundligt utreda hur integritet, yttrandefrihet, äganderätt och andra grundläggande rättigheter kan kombineras med elektroniska betalningar och en övergång till minskad kontanthantering. Det vill säga hur det demokratiska inflytandet och medborgarnas integritet när det kommer till betalningar kan öka. Möjligheten till anonyma kortbetalningar Idag kan man med hjälp av kontokortet följa var människor befinner sig och vad de handlar, och kontokortsinformationen är både åtråvärd och känslig och därför behöver lagarna för betalkort vad gäller den personliga integriteten skärpas. Kopplingen mellan personnummer/folkbokföring och betalkort är idag för stark och behöver försvagas för