PD Startboxen, Solna Granskningshandling 2014-11-14 Rev. 141210 PD Startboxen, Solna Översiktlig geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 7178418-5000 PM
Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt Handlingens status PD Startboxen, Solna Granskningshandling Datum 2014-11-14 Rubrik 1 (Uppdragsnamn) Rubrik 2 (Uppdragsnamn) PD Startboxen, Solna Översiktlig geoteknisk undersökning Uppdragsnummer 7178418-5000 Dokumenttyp PM Upprättad av Granskad av Godkänd av Kenneth Viking Henrik Örn Kenneth Viking Geotekniker Geotekniker Uppdragsledare Ändring Datum Sign U Sign Gr Sign G PM Geo_d.docx NCC Construction Sverige AB 170 80 Solna Besöksadress Vallgatan 3 Telefon www.ncc.se Org.nr 556613-4929 Solna VAT nr SE663000130001
Innehållsförteckning 1. Objekt 4 2. Underlag och styrande dokument 5 3. Markförhållanden 5 3.1. Inledning 5 3.2. Topografi 5 3.3. Jordlager 5 3.4. Geohydrogeologi 6 4. Markmiljö 7 5. Rekommendationer 7 5.1. Säkerhetsklass 7 5.2. Egenskaper 7 5.3. Grundläggning 8 5.4. Marksättning 8 5.5. Stabilitet 8 6. Riskanalys 9 6.1. Skadeobjekt 9 6.2. Vibrationer 9 6.3. Grundvatten 9 6.4. Schakter 9 Bilagor Bilaga 1 - Bilaga 2 - Bilaga 3 Utvärderingar CONRAD Ritningar G-002, G-201, G-202, G-203, Tolkad plan samt sektioner Andra rapporter, PM, etc. PM Geoteknisk inventering, upprättad av NCC Teknik, dat. 2014-11-?? Markteknisk undersökningsrapport (MUR), upprättad av NCC Teknik, dat. 2014-11-07. PM Översiktlig markmiljöundersökning, NCC Teknik, dat. 2014-11-24. PM Dagvattenutredning pågående utredning, upprättas av NCC Teknik, dat. 2015-??.
1. Objekt På uppdrag av NCC Property Development AB, har NCC Teknik upprättat denna PM med tillhörande utredningsunderlag. Objekt utgörs av byggnader och anläggningar på fastighet Kv Startboxen 1 och 2, (SB1 och SB2) samt eventuellt påslag för berggarage, se fig. 1. Syfte PM syftar till att utgöra underlag för grundläggning av nya fastigheter, se fig. 1. Bakgrund På fastigheten står idag en byggnad som utgörs av två hopbyggda delar; -en del från 1984 och -en nyare del från ca 1998. Byggnader från 1984 utgjordes av tre delar; Startboxen 1 (SB1), Garage och Startboxen 3 (SB3). I samband med tillbyggnad 1998; flyttades Garage (G) till sin nuvarande läge, tillbyggnad av Startboxen 2 (SB2) samt nybyggnation av Annexet (A), se fig. 1. På och i direkt anslutning till aktuell fastighet finns en rad olika anläggningar samt en intressant historik. En kort sammanfattning av historik samt befintliga anläggningar framgår av handling; -PM Geoinventering, se Underlag. Figur 1. Befintliga samt planerade anläggningar (berggarage i rött). Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 4 (9)
Handlings status PM utgör del av ett påbörjat inventeringsarbete, (läs förprojektering) och utgör samtidigt del av det framtida projekteringsunderlag. Inventering Förprojektering (förslagshandling) Systemhandling (projekteringsunderlag) Bygghandling Noteras skall att; -utformning av byggnader och anläggningar i nuläget inte är låsta, vare sig i plan, utformning eller funktion. Således föreligger behov av kompletterande geoteknisk undersökning när utformning av byggnader och anläggningar fastlagts. 2. Underlag och styrande dokument Följande handlingar har utgjort underlag till detta PM: o PM Geoteknik inventering, upprättat av NCC Teknik, dat. 2014-10-01, (inkl. underlag). o Miljöteknisk undersökningsrapport, upprättad av NCC Teknik, dat. 2014-11-21. o Markteknisk undersökningsrapport, upprättad av NCC Teknik, dat. 2014-11-21. Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. 3. Markförhållanden 3.1. Inledning Geoteknisk undersökning har tidigare utförts på området. En av dessa geoutredningar föregick projektering av; SB1, Garage och SB3. En annan geoutredning föregick utbyggnad av; SB2, flytt av Garage samt nybyggnation av Annexet. Delar av äldre geounderlag har inarbetats i föreliggande PM. 3.2. Topografi Topografiskt utgörs området av en lerfylld lågpunkt mellan förlängningen av Järva fältet och Brunnsviken. Öster om denna lågpunkt återfinns; Vallgatan, E4:an samt ett höjdparti av vattenförande friktionsjord (läs: del av Stockholmsåsen). Vattenförande friktionsjord stäcker sig in under den undersökta lågpunkten. Väster om undersökt område återfinns Galoppvägen och ett höjdparti i form av berg i dagen. Berg stupar brant ned in under det undersökta området. 3.3. Jordlager Naturlig jordlagerföljd utgörs av lera på friktionsjord och berg. Där leran utgör tidigare botten av Brunsvikens förlängning. På leran återfinns fyllnadsmassor, utlagda i olika omgångar, med olika mäktighet och olika innehåll. Tolkning av nu rådande jordlager och markförhållanden framgår nedan. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 5 (9)
Fyllning På kohesionsjorden återfinns fyllnadsjord med varierande mäktighet. Fyllnadsmassor har inte undersökt närmare. Dock har en översiktlig markmiljöundersökning av fyllnadsjord utförts, resultat av denna återfinns i PM MMU (se Underlag). Kohesionsjord/Lera Kohesionsjord har inte varit föremål för närmare utredning i äldre geoutredningar. Föreliggande utredning har påvisat att leran utgörs av tre delar; -en övre del utgörandes av torrskorpelera, -därunder en postglacial lera med organiskt innehåll samt en underliggande glacial lera med varv av silt och sand. Lerans mäktighet varierar mellan 4 till 12 meter över undersökt område. Minst lermäktighet återfinns i hörnet Vallgatan och Enköpingsvägen. Störst lermäktighet återfinns i den norra delen av undersökt område. Friktionsjord Friktionsjord utförs i sin övre del av finare material, (läs: silt och sand) vilket övergår till ett allt grövre friktionsmaterial med ökat djup, (läs: sand och grus). Friktionsjordens mäktighet variera över området, minst mäktighet återfinns i partier tillhörande hörnet Vallgatan och Enköpingsvägen (ca 3 m) och störst mäktighet återfinns i den norra delen (ca 15 m). På berg återfinns ett moränlager om ca 1 meter med riklig förekomst av block. Vidare bedöms friktionsjord vara starkt vattenförande. Berg Bergnivå i området varierar, i den södra delen (läs: mot Enköpingsv.) ligger berg på ca nivå -5 till -8. I den norra delen återfinns berg på ca nivå 20 á -25. Bergnivå invid eventuellt bergpåslag ligger på ca nivå +1. 3.4. Geohydrogeologi I undersökt område förekommer det två grundvattenmagasin, ett övre magasin i fyllning på leran och ett undre i friktionsjord på berg. Grundvattennivådata och lägen för grundvattenrör som använts i utredningen redovisas i MUR. Ytdagvatten Ytdagvattensituationen är inte utredd i samband med detta arbete, dock noteras att ytdagvatten är starkt influerade av Järvafältets avbördning nordväst om undersökt område. Ytdagvatten leds i dagsläget i två öppna diken öster och väster om Galoppvägen, diken övergår till kulvertering i höjd med fastighetsgräns SB2 och SB3. Kulvert är ytligt förlagt på kalkcement förstärkt lera; mellan Galoppvägen och Vallgatan. I Vallg. övergår kulvert till dagvattenledningar i Vallgatan, vilka förstärktes ~2007 med nya och större dimensioner på dagvattenledningar. För utförligare beskrivning, så hänvisas till PM Geoinventering samt pågående utredning (färdig våren 2015). Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 6 (9)
Grundvatten Tre befintliga grundvattenrör har lokaliserats i anslutning till undersökt område och tre nya har installerats. Befintliga GW-rör har funktionskontrollerats och uppmätts tillsammans med de nyinstallerade under september och november månad 2014. Bedömning är att GW-nivån ligger på ca nivå +0,3 vilket är i paritet med nivån på den utbildade torrskorpebildning i leran som noterats i samband med geoutredning. Portryck Portrycksgivare har installerats i två punkter i plan samt på tre olika nivåer i leran. Portrycksmätningar pågår och skall utgöra bedömningsunderlag framtida sättningars storlek. Sättningar bedöms bli föremål för utredning då markuppfyllnad förmodligen kommer bli aktuellt med tanke på att Galoppvägen ligger 2-3 meter över befintlig markyta. 4. Markmiljö Behandlas i separat utredning. 5. Rekommendationer Dimensioneringsförutsättningar inklusive η-faktorer för dimensionering samt övriga geokonstruktioner tas fram i samråd med konstruktör när val och utformning av konstruktion är fastställd. 5.1. Säkerhetsklass Dimensionering av grundkonstruktioner antas ske i säkerhetsklass 2 (SK2) och geoteknisk kategori 2 (GK2) med undantag för temporär stödkonstruktion och schakt som kan komma att beröra Galoppvägen, Vallgatan samt Enköpingsvägen, som då eventuellt kan bli föremål för en högre säkerhetsklass. 5.2. Egenskaper Jordens härledda egenskaper finns presenterade i Markteknisk undersökningsrapport. Då geoutredning är pågående vid detta PM:s upprättande, kan sammanfattning av resultat i tabell 2 och 3 bli föremål för revidering. Omräkningsfaktor η Dimensioneringsförutsättningar inklusive η-faktorer för påldimensionering samt övriga geokonstruktioner tas fram i samråd med konstruktör när val av konstruktion är fastställd. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 7 (9)
5.3. Grundläggning Bedömning i nuläget är att nybyggnation pålgrundläggs på samma sätt som dagens befintliga byggnader, dvs spetsbärande betongpålar. Befintliga pålar Sammanställning av befintliga pålplaner för de befintliga byggnaderna är inte färdigutrett vid detta PM:s upprättande. Om möjligt bör planerade byggnaders pålplaner vara anpassade och robusta med hänsyn till förekomst av befintliga pålar. Befintliga pålar finns i partier kopplat till flera olika byggnader som stått pålats sen tidigare. 5.4. Marksättning Leran i undersökt område är sättningsbenägen och konsolideringssättningar är pågående i de partier av befintligt område som är oförstärkt. Vid liten markuppfyllnad kommer stora marksättningar (1-3 dm) uppstå. Då konsolideringskoefficienten c v är liten, tas marksättningar ut långsamt (läs: sättningar pågår under lång tid). Översiktlig beräkning ger vid hand att 80 % av marksättning pga. markuppfyllnad tas ut på ca 75 år om leran antas förbli oförstärkt. För att minimera marksättningar bör uppfyllning minimeras, alternativt kalkcementpelarförstärka leran i kombination med lättfyllning och länkplattor tillgripas för att minska effekt av marksättning i de mest sättningsbenägna partierna. I projekteringen skall hänsyn tas till differentialsättningar vilket kommer påverka utformning av t.ex. ledningar och entréer. 5.5. Stabilitet Problem med totalstabilitet bedöms inte föreligga. Stabilitet för temporära schakter utreds senare när utformning och planläge av nya byggnader och anläggningar har fastställts. Schakt kan komma att ske i anslutning till grundvattenytan. Vidare bedöms inläckage av ytvatten kunna ske via fyllnadsjord på leran samt via de silt och sandskikt som uppträder i leran. Beaktandet av stabilitet kan även bli aktuellt för temporära konstruktioner, t.ex. byggkranar, pålkranar samt tunga transporter till/från området. Detta utreds separat. Grundvatten Länshållning/ temporär grundvattensänkning vid schakt kan komma erfordras. Grundvatten kan komma att behöva bortledas i byggskedet vilket är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt kap 11 i Miljöbalken såvida det inte är upp enbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas (MB 11 kap, 12). Utredning kan behöva utföras för att bedöma om tillstånd för vattenverksamhet krävs eller om undantagsregeln i 12 i samma kapitel kan åberopas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 8 (9)
6. Riskanalys I syfte att minimera risker och omgivningspåverkan inför kommande grundläggningsarbeten bör en byggriskanalys samt tillhörande kontrollprogram upprättas. 6.1. Skadeobjekt Skadeobjekt utgörs av befintliga anläggningar i närområdet vilka kan komma påverkas ogynnsamt i samband med kommande grundläggningsarbeten. Exempel på skadeobjekt är t.ex. Befintlig grundläggning (SB1, SB3) Ledningar (dagvattenkulvert, elkraftstationer) Vägar (Galoppvägen, Vallgatan, Enköpingsvägen) 6.2. Vibrationer Innan schakts-, packnings- och pålningsarbetena påbörjas bör en riskanalys genomföras för bestämning av tillåtna vibrationsnivåer på närliggande konstruktioner och intilliggande anläggningar tål. 6.3. Grundvatten Grundvattenmätning bör utföras månadsvis i installerade grundvattenrör till dess att det är klarlagt att friktionsjord geohydrologiskt står i kontakt med Brunnsviken och inte fluktuerar med årstid och nederbörd. 6.4. Schakter I kontrollprogrammet bör även bevakning av schaktslänter ingå. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 9 (9)