ATT LEDA FRIVILLIGA. vinnare varje dag



Relevanta dokument
Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Förarbete, planering och förankring

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

Idrottens föreningslära GRUND

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

Standard, handlggare

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Samlingsdokument 2016 Verksamhetsidé Mål och strategi Policy

Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Guide till handledare

5 vanliga misstag som chefer gör

Pedagogiskt material till föreställningen

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Innehållsförteckning. Version

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

om demokrati och föreningskunskap

Till dig som bryr dig

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Stockholms Fotbollförbunds projekt inom Idrottslyftet år Ansökan sker på IdrottOnline fr. o m 1 december 2014.

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR

Trainee för personer med funktionsnedsättning

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

LIRA BOLL I. Din lokala fotbollsförening

Att höra barn och unga

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Så bra är ditt gymnasieval

Volontärbarometern 2009

Klimat för. framgång. Vad påverkar laget? Typ av ledarskap. Mål, behov och intressen. Arbetssä> KommunikaFon och olika roller

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Övning: Dilemmafrågor

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Nässjö kommuns personalpolicy

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Standard, handläggare

Välkommen till AFG. BBK:s ungdomsverksamhet skall skapa förutsättningar för alla att vara med och utvecklas till så bra fotbollsspelare som möjligt.

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

HUMAN RESOURCES AND VOLONTÄRSAMORDNING

NOSSEBRO IF BLÅ TRÅDEN

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

En satsning på Barnfotbollen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Fotbollsskolan. skott.indd

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

LIRA BOLL I. Din lokala fotbollsförening. SOLBERGA BOLLKLUBB:s målsättning

Konsten att leda workshops

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Få vardagen att fungera med utmanande barn

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Vandrande skolbussar Uppföljning

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Självbestämmande och delaktighet

Manual för medlemsvärvning

Verktyg för Achievers

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Transkript:

ATT LEDA FRIVILLIGA vinnare varje dag

Innehåll Inledning... 3 Hur används den här boken?... 4 Så här används boken... 5 Varför behöver vår förening frivilliga?... 6 Vem är de frivilliga?... 8 Varför deltar de frivilliga motiv?... 10 Bruksanvisning för mål- och åtgärdskartan... 14 Mål- och åtgärdskartor... 16 Hur får vi flera frivilliga rekrytering?... 18 Hur lyckas vi hålla kvar våra frivilliga engagemang?... 22 Hur garanterar vi att vår förening utvecklas utvecklingsarbete?... 25 Källor... 28 Bollförbundet tackar Veli-Matti Yli-Rinne av hans insats att Leda frivilliga -arbetsboken. 2 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Inledning Den finländska fotbollsverksamheten möjliggörs av fotbollsföreningarna. Föreningsverksamheten bygger till största delen på frivilligt arbete. En frivilligarbetare kan fungera som styrelsens ordförande eller hjälpa till en gång per år vid föreningens traditionella evenemang och allt där emellan. En välorganiserad frivilligverksamhet som är förankrad vid föreningens strategi är en betydande resurs. Med hjälp av den här resursen kan föreningen agera flexibelt i en utmanande omgivning som ständigt förändras. Ledarskapet bygger på en insikt om vilken betydelse det som ska ledas har i sin egen verksamhetsmiljö. En fotbollsförening behöver en mission, alltså en orsak för att finnas till. Varför finns vår förening? Vad skulle samhället omkring oss gå miste om ifall vi inte fanns? Lika viktigt är det att ha en klar bild av i vilken riktning man vill gå. En fotbollsförening behöver för att fungera effektivt en gemensam riktning, en vision. Visionen är i bästa fall en gemensam dröm som hela fotbollsföreningen tillsammans eftersträvar. Hur vill vi att den här föreningen ska fungera i framtiden? Vilket slags framtidsvision engagerar oss att kämpa för det i vår dagliga verksamhet? Eftersom visionen är en dröm behöver föreningen mål som fungerar som trappsteg på vägen mot visionen. Vad borde vi uppnå och hurdana åtgärder krävs det för att vår fotbollsförening ska närma sig visionen trappsteg för trappsteg? Det är viktigt att inse att det är svårt att förverkliga en dröm som delas av bara ett fåtal aktiva inom föreningen. Föreningen behöver en gemensam vision som engagerar alla föreningsmedlemmar. För att alla inom föreningen ska bli inspirerade måste visionen byggas upp av så många olika föreningsmedlemmars drömmar som möjligt. Att leda frivilliga handlar i grunden om att lyssna på personerna och samla deras drömmar och förväntningar till en gemensam färdriktning. Utöver det handlar ledarskapet om åtgärder på olika nivåer och ur olika riktningar. Genom dessa styrs medlemmarna att göra dagliga val som för fotbollsföreningen mot den gemensamma drömmen och de mål som ställts upp längs vägen. Man kan beskriva målet med ledarskapet som att den valda riktningen verkligen ska synas i fotbollsföreningens vardag. Eftersom fotbollsföreningarnas verksamhet i mycket hög grad bygger på frivilliga insatser är det viktigt att det finns någon som leder de frivilliga. Det är bakgrunden till den här handboken. Kunde det vara dags att skapa en modell för hur frivilligarbetet ska ledas i din förening? vinnare varje dag 3

Hur ska den här boken läsas? Arbetsboken Att leda frivilliga utgår från tanken att varje fotbollsförening är olik och varje förening har sin egen kultur. Därför är den här bokens uppgift inte att lära. Utgångspunkten är att det finns vissa grundprinciper för ledarskapet. De kan tillämpas på väldigt många olika sätt. Målen begränsas också av resurserna, vilket är viktigt att respektera. Arbetsboken byggs upp av frågor som är tänkta att väcka diskussion. Frågorna utgår från vår syn på vad som är viktigt när man leder en fotbollsförening. Dessutom har vi kompletterat varje nyckelfråga med fakta och tips som kan hjälpa er att fördjupa diskussionen ytterligare. Nyckelfrågorna och temaområdena i den här handboken om frivilligarbete är följande: 1. Varför behöver vi frivilliga? 2. Vem är de frivilliga? 3. Varför deltar de frivilliga? 4. Hur får vi flera frivilliga? 5. Hur lyckas vi hålla kvar våra frivilliga? 6. Hur garanterar vi att vår förening utvecklas? Avsikten med dessa frågor är att väcka diskussion inom föreningen om de viktigaste faktorerna för ett fungerande och framgångsrikt frivilligarbete. Diskussionen kan frambringa en gemensam syn som sedan utvecklas till tydliga mål för frivilligarbetet. Därefter är det viktigt att fastställa vilka åtgärder som föreningen ska vidta för att nå målen. För att underlätta behandlingen av frågorna ger vi här ett förslag till arbetsmetod, där avsikten är att få fram synpunkter av alla medlemmar i arbetsgruppen. På mittuppslaget finns en egen mål- och åtgärdskarta för vart och ett av de sex temana i den här boken. I målburarna på spelplanerna finns de mål som ni har ställt upp och på vägen mot målet finns de åtgärder som krävs. För att bygga upp gemensamma mål och åtgärder krävs emellertid ansvarsfördelning. Eftersom det inte är bara styrelsens uppgift att leda de frivilliga rekommenderar vi att ni bildar en arbetsgrupp för det här ändamålet. Arbetsgruppen lägger fram sina resultat för styrelsen, som fastställer resurserna för åtgärderna. I vår hektiska värld är det också viktigt att lägga upp en realistisk tidtabell för åtgärderna. Vi hoppas att de frågor, fakta och praktiska tips som presenteras i den här handboken ska hjälpa din fotbollsförening att skapa en fungerande modell för frivilligarbetet. Med en fungerande modell kommer föreningens viktigaste resurs att arbeta allt effektivare på vägen mot er gemensamma dröm. Lycka till! 4 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Så här används boken Frågorna i arbetsboken Fakta i arbetsboken 1. Gå igenom arbetsbokens text, tips och frågor om det valda temat. 2. Inled diskussionen kring en fråga i taget. Diskussion Analys av diskussionen Skapande av en gemensam syn Målställning Val av åtgärder för att nå målen 3. Skriv ner idéer och tankar synligt för alla (t.ex. tilläggsfrågor, svar eller nya idéer). 4. Välj ut de viktigaste idéerna (t.ex. genom omröstning eller diskussion). 5. Omformulera dem till ett stort och mätbart mål (skriv in det i målet på mittuppslaget). 6. Välj åtgärder som ska hjälpa er att nå målet och utse en ansvarsperson för varje åtgärd (fyll i dessa vid passningarna och spelaren på mittuppslaget). vinnare varje dag 5

1. Varför behöver vår förening frivilliga? Frågan om de frivilliga föreningsaktivas betydelse för föreningen kan anses vara en nyckelfråga när man börjar planera hur frivilligarbetet ska ledas. Om svaret är att de frivilliga är livsviktiga för föreningen, liksom de är i de flesta finländska fotbollsföreningarna, har man hittat en bra orsak för att arbeta för ett fungerande frivilligarbete. Det är viktigt att fundera på om det i föreningens vardag utöver de livsviktiga uppgifter som kräver engagemang under en längre tid också finns andra frivilliguppdrag av varierande varaktighet och svårighetsgrad. Även dessa för föreningens verksamhet framåt. Finns det uppgifter som kräver specialkunskaper? Hurdana korta projekt där det kan behövas frivilliga finns det inom föreningen? Och kan föreningen erbjuda mindre enskilda uppgifter åt sådana frivilliga som vill delta i föreningens verksamhet men inte vill ta på sig ett stort ansvar eller förbinda sig till ett uppdrag en längre tid? I de flesta fall står det klart att föreningen inte kan fungera utan frivilliga krafter. Frivilligt arbete behövs på många nivåer, allt från styrelseuppdrag till kaffekokning vid ett enskilt evenemang. Det är viktigt att klargöra vilka behov av frivilligarbete det finns inom föreningen så att man får en tillräckligt bred grund för arbetet med att leda de frivilliga. Att fundera på: Hur syns frivilligarbetets betydelse i er förening? Vilka slags uppgifter utför de frivilliga i er förening? Vilka andra uppgifter kunde det finnas? Hur visar ni i er verksamhet nu och i framtiden att de frivilliga aktiva är viktiga för föreningen? Fakta: Det finns 530 000 frivilliga föreningsaktiva i Finland, av vilka nästan 80 000 inom fotbollen. Frivilligarbetets ekonomiska värde uppgår till hundratals miljoner euro. Tips: FRIVILLIGUPPDRAG I FOTBOLLSLAGET OCH FOTBOLLSFÖRENINGEN material från Bollförbundet, s. 29 Ledarskap ska födas ur förståelse för behoven hos de personer som ledarskapet kommer att påverka. Marian Anderson 6 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

vinnare varje dag 7

2. Vem är de frivilliga? Finland är frivilligarbetets förlovade land. Över en halv miljon människor uppger att de deltar i frivilligarbete. Bakom korvgrillar och kaffekokare finns det emellertid ännu fler som inte tänker på att de utför värdefullt frivilligarbete för föreningen. Bland de frivilliga finns ungdomar och vuxna i alla åldrar. Frivilligarbete är ett omfattande begrepp, för alla uppgifter som utförs utan ersättning eller endast mot ersättning för direkta kostnader kan anses vara frivilligarbete. Frivilligarbetet kan innebära korta inhopp eller långsiktigt medverkande i utvecklingen av verksamheten. Fotbollsföreningarnas frivilliga krafter utgörs vanligen av föräldrarna till de barn som deltar i verksamheten. Föreningsverksamheten kräver många slags kunskaper och olika grad av engagemang. Därför är det viktigt att föreningen betraktar grupperna av frivilliga aktiva så vidsynt som möjligt. Olika grupper har olika kunskaper och olika möjligheter att delta i verksamheten. Att fundera på: Till vilka grupper hör de frivilliga aktiva i er förening? Ge förslag på andra grupper som kunde vara intresserade av frivilliguppdrag. Hurdana personer vill delta i frivilligarbete? Fakta: Tabell 1. Olika typer av frivilligarbetare enligt undersökningar (Nationella idrottsundersökningen, 2010): 2001-2002 % Antal 2005-2006 % Antal 2009-2010 % Antal Alla 16 509.000 15 532.000 16 536.000 Män 18 291.000 19 311.000 18 308.000 Kvinnor 14 218.000 13 221.000 14 228.000 Huvudstadsregionen 15 75.000 14 84.000 14 87.000 Arbetare 14 138.000 15 152.000 14 166.000 Lägre tjänsteman 20 110.000 17 84.000 18 77.000 Högre tjänsteman 18 85.000 21 113.000 21 109.000 Ledande ställning 27 37.000 22 33.500 27 44.000 Företagare 18 51.000 19 50.000 15 47.000 Jordbrukare 16 17.000 13 9.000 16 11.000 Studerande 11 22.000 14 42.000 15 39.000 Hemmamamma/-pappa 6 5.000 11 8.500 12 8.500 Pensionär 10 34.000 11 34.500 9 30.000 8 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

2005-2006 % Antal 2009-2010 % Antal 19-25 år 13 62.000 14 66.000 26-35 år 15 111.000 15 106.000 36-49 år 23 232.000 22 235.000 över 50 år 12 127.000 12 129.000 2001-02 2005-06 2009-2010 Tävlingsidrottare 47 % 50 % 54 % Elitmotionär 26 % 25 % 22 % Motiionsidrottare 17 % 14 % 15 % Hälsomotionär 10 % 14 % 10 % Vardagsmotionär 10 % 10 % 9 % Sporadisk motionär 8 % 11 % 8 % Fysiskt inaktiv 6 % 8 % 6 % Tips: De frivilliga kan finnas i mycket olika grupper. De som redan är aktiva inom idrotten är vanligen också engagerade i frivilligarbete. Andra grupper som enligt olika undersökningar (Pessi, 2010) gärna deltar är: ungdomar studerande medelålders personer pensionärer vinnare varje dag 9

3. Varför deltar de frivilliga motiv? För att kunna leda frivilliga med framgång måste man förstå deras motiv. Enligt en undersökning om frivilligarbete i Finland (Pessi, 2010) är viljan att hjälpa den viktigaste orsaken till att finländare deltar i frivilligarbete. Andra orsaker är exempelvis en tom livssituation, vilja att känna sig betydelsefull samt intresse för sociala relationer och livserfarenheter. De som deltar i frivilligarbete i fotbollsföreningarna har ofta börjat för att de egna barnen har spelat fotboll. De som kommer med tillsammans med sina barn stannar ofta kvar en längre tid och har lättare att förstå hur viktigt deras arbete är. Det är ändå viktigt att skapa förutsättningar också för andra motiv. Med tanke på viljan att hjälpa till är det viktigt att de frivilliga aktiva vet i vilken slags helhet de medverkar och vilken betydelse de har för helheten. Möjligheten till värdefulla upplevelser som medlem av en viktig helhet och en grupp är trumfkort som fotbollsföreningarna kan erbjuda de frivilliga. När de som ansvarar för frivilligarbetet förstår de frivilligas motiv kan de utnyttja detta i planeringen av frivilligarbetet. Informationen kan utnyttjas också vid rekrytering, engagemang och så kallad *livscykelplanering. Att fundera på: Skriv ner orsaker till att bli och vara frivilligt aktiv i er förening. Komplettera varje orsak med en åtgärd. Hur kunde detta motiv beaktas i föreningens verksamhet? Vilka uppgifter kan er fotbollsförening erbjuda personer som vill hjälpa till? Vilka uppgifter kan er fotbollsförening erbjuda personer som vill ha livserfarenhet? Hur kan ni förstärka viljan till frivilligarbete hos dem som har kommit med på grund av barnens hobby? Gör en enkel livscykelplan. Fakta: Olika personer har olika motiv för att delta i frivilligarbete. Akademiforskare Pessi (2010) har sammanställt en tabell över de olika dimensionerna i de frivilliga aktivas motiv för att delta i föreningsarbetet (tabell 2). Enligt den handlar det om att vilja ge, att få vara aktiv och att hitta kontinuitet i nämnd ordning. 10 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

vinnare varje dag 11

livscykelplanering: människans livssituation förändras och det påverkar hennes vilja och möjligheter att delta i frivilligarbete. Livssituationen måste beaktas när man planerar vilka uppgifter varje enskild frivillig ska ha. med att ge avses möjligheten att göra något för andra människor med att vara aktiv avses att man får göra något konkret i frivilligverksamheten med kontinuitet avses att frivilligarbetet är ett fast och varaktigt inslag i den frivilligas liv Tabell 2. Dimensioner i de frivilliga aktivas motiv (Pessi, 2010): Hur viktig är följande fråga för dig i frivilligarbetet? Funderande Aktivitet Närhet Avstånd Nya utmaningar Kontinuitet Att få Att ge Inte alls viktigt 1,7 0,8 1,5 13,5 3,6 1,4 2,7 0,4 Lite viktigt 17,6 6,3 13,4 43,9 17,8 11,1 18,3 2,4 Ganska viktigt 42,0 34,5 49,6 34,5 45,6 41,0 43,4 32,7 Mycket viktigt 38,7 58,4 35,5 8,0 33,1 46,6 35,5 64,6 Totalt % 100 100 100 100 100 100 100 100 Totalt 1 201 1 199 1 161 1 156 1 143 1 140 1 137 1 138 Svar saknas 473 4475 513 518 531 534 537 536 Svarprocent 71,7 71,6 69,4 69,1 68,3 68,1 67,9 68,0 N = 1 674 Som ledare ska du alltid börja där människan är innan du försöker leda henne dit som du vill att hon ska gå. Jim Rohn 12 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Tips: Pessi 2010: De finländska frivilliga föreningsaktivas motivation kretsar framför allt kring tre teman (och i nämnd ordning med det starkaste först): att ge, att vara aktiv och att hitta kontinuitet. Funderande (att fundera på olika saker), nya utmaningar (att pröva på och uppleva något nytt) och närhet (att höra till en inre krets) är jämnstarka motiv för både män och kvinnor. För män är det viktigt att vara aktiv, att få göra något bekant och att ha ett socialt umgänge. Att vara aktiv är ytterst viktigt för män (två av tre tycker att det är mycket viktigt). Män uppger mer sällan än kvinnor att avståndet är ett motiv för dem. Att få och att ge är viktigare för kvinnor än för män. För nyblivna pensionärer under 70 år är det viktigare än för andra att få pröva på nya saker och att få göra något bekant, liksom också att fundera (t.ex. på hur man omsätter sina värderingar i praktiken). För unga vuxna är det absolut viktigast att få ge. Det nästviktigaste är å ena sidan att vara aktiv, å andra sidan att fundera. För ungdomar är avstånd ett mindre vanligt motiv än för andra åldersgrupper och kontinuitet är ännu ovanligare. Vid rekryteringen av ungdomar lönar det sig därför att betona möjligheterna att ge, att vara aktiv och att fundera. Att pröva på nya saker och vara social är särskilt viktigt! vinnare varje dag 13

Bruksanvisning för mål- och åtgärdskartan Tanken med spelplanerna på nästa uppslag är att de ska vara till hjälp vid analysen av diskussionen om varje tema. Det finns en spelplan för varje tema. När arbetsgruppen har gått igenom frågorna och fått en klar bild av temat är det dags att välja ett mål. Därefter väljer gruppen de åtgärder genom vilka målet ska nås. Det är viktigt att det finns en ansvarsperson för varje åtgärd. 1. Fyll i ert övergripande mål i det blå målet. 2. Börja i andra änden av planen och fyll i den första åtgärden på vägen mot målet på den blå linjen (första passningen). 3. Fyll i nästa åtgärd vid nästa passning. 4. Fyll i så många åtgärder som behövs för att nå målet.* 5. Den som lägger passningen (röd boll) ansvarar för att passningen (åtgärden) går fram. Då finns det en ansvarsperson för varje åtgärd. Det är också viktigt att komma överens om och anteckna en tidtabell för varje åtgärd. *Om det krävs flera åtgärder kan ni rita in flera passningar. Om målet istället kräver färre åtgärder kan ni förenkla figuren. 14 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

vinnare varje dag 15

1. Varför behöver vi frivilliga? 2. Vem är de frivilliga? 3. Varför deltar de frivilliga? 16 SUOMEN PALLOLIITTO SEURAN HYVÄ HALLINTO

4. Hur får vi flera frivilliga? 5. Hur lyckas vi hålla kvar våra frivilliga? 6. Hur garanterar vi att vår förening utvecklas? vinnare varje dag 17

4. Hur fär vi flera frivilliga rekrytering? Att rekrytera personer till frivilligarbete är en paradox. Det anses ofta vara den svåraste uppgiften för en ledare. Samtidigt visade den nationella idrottsundersökningen 2009 2010 att många ungdomar och vuxna gärna skulle delta i frivilligarbete om någon bad dem komma med. I de föregående kapitlen har vi diskuterat vilka grupper föreningen kan rekrytera, vilka uppgifter olika personer kan ha och vilka motiv det finns för att delta i frivilligarbete i en fotbollsförening. Härnäst går vi över till hur rekryteringen rent konkret kan gå till. När man ska rekrytera personer till frivilligarbete kan man utgå från tre viktiga faktorer: 1. Överlägset effektivast är det att rekrytera personer genom att träffa dem personligen. 2. Vid rekryteringen bör föreningen ge personen en realistisk och klar uppfattning om den uppgift som erbjuds. 3. Personen måste ges en realistisk beskrivning av vilket stöd han eller hon kommer att få av föreningen, för hur detta löfte uppfylls har stor betydelse för personens engagemang på längre sikt. Rekrytering steg för steg är säkert en bra tumregel. När uppgiften är tydlig och ansvaret begränsat är det lättare att få med nya personer. Om de första upplevelserna är positiva och föreningen håller vad den har lovat växer de frivilliga nästan obemärkt in i en större roll när erfarenheten ökar. Att fundera på: Vad kunde vara ett fungerande sätt att hitta personer som föreningen kan försöka rekrytera? Vilka uppgiftsbeskrivningar finns det redan nu i er förening och behöver de utvecklas? Vilket stöd tycker ni att föreningen borde erbjuda nya frivilliga aktiva? Fundera ut tre effektiva och konkreta sätt att rekrytera personer till frivilligarbete i er förening. 18 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Fakta: Att tänka på vid rekrytering: Ungdomar: 1. Av alla finländare är ungdomar och studerande mest intresserade av att delta i frivilligarbete, bara någon ber dem komma med. 2. Största delen av ungdomarna har inte heller kommit att tänka på sådan verksamhet, eftersom den inte har marknadsförts för dem. 3. Rekryteringen av ungdomar ska vara målinriktad, motiverande och kanske till och med provocerande. 4. 4. Vid planeringen bör man också tänka på hur mångformig verksamheten är, för ungdomar kan vara speciellt intresserade av projektbaserat frivilligarbete. (Pessi, 2010) vinnare varje dag 19

Tabell 3. Rekryteringsmetoder inom frivilligorganisationer (Pessi, 2010) Hur gör er förening för att få nya frivilliga? Antal svar % Tidningsannonser, radioreklam 183 18,5 Webbannonser 276 27,9 Aktiva personer inom organisationen ombeds delta i frivilligarbete 485 49,0 Nya personer inbjuds personligen 471 47,6 Information sprids via nuvarande frivilliga 537 54,3 Nätverkande genom samarbetspartner 384 38,8 Totalt - - Svar saknas 327 Svarsprocent 66,9 N = 989 (1139) Undersökningar (Yeung, 2002) har visat att en sjättedel av de finländare som inte deltar i frivilligarbete anger som den främsta orsaken att de inte har tänkt på saken eller att ingen har bett dem komma med. Över 10 procent av finländarna upplever att det inte finns någon särskild orsak till att de inte deltar. Samtidigt uppger över hälften av de finländare som inte deltar i frivilligarbete att de vill vara med om någon frågar dem. 20 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Tips: Tips för bättre rekrytering Bearbetat från Pessi (2010): Tydliga projekt: Vad strävar vi efter, vem ansvarar, vem har vilken uppgift: Inte bara verksamhet som kräver långvarigt engagemang, utan också kortvariga uppdrag och projekt: tidningsprojekt kioskförsäljning under turnering uppdrag i belöningsarbetsgrupp uppdrag i utvecklingsarbetsgrup expertuppdrag i olika organ aktivitetsdag för laget reklamförsäljning för föreningens webbplats osv. Egna och andras intressen sida vid sida: Att ge och att få Provocerande imageskapande kampanjer: Sökes hjärtlig verksamhet och ett gott liv! Belöning, respons engagemang: Rekrytering ansikte mot ansikte Aktiv, till och med aggressiv rekrytering: Vardaglig positiv respons har en otrolig kraft Erbjud olika slags verksamhet. Mångsidigt, något för var och en. Ideologiskt och viktigt för en, roligt för en annan. Förteckning över olika frivilliguppgifter och tydlig beskrivning av uppgifterna. De här rollerna kan säljas till möjliga frivilliga aktiva (informella och formella uppgifter, allt från ansvarsperson till medhjälpare). Arbete i grupp eller självständigt, för andra i grupp eller anonymt. Modigt innovativt nätverkande: Nytt och speciellt att pröva på! Mångsidighet, meny: Finns det uppgifter både för den som vill delta en gång och den som vill vara med i åratal, och där emellan? Den som ställer en fråga är dum en minut. Den som inte frågar är dum för alltid. kinesiskt talesätt vinnare varje dag 21

5. Hur lyckas vi hålla kvar frivilliga engagemang? När man har lyckats rekrytera en person till frivilligarbetet är det viktigt att också se till att personen vill vara med så länge som möjligt. En engagerad person arbetar effektivt och långsiktigt och kan därmed också utvecklas i sin uppgift Mathieu & Zajac, 1990). Graden av engagemang påverkas framför allt av hur högklassig och nyttig introduktionen och utbildningen är, hur personen upplever att andra uppskattar hans eller hennes arbete, hur frivilligarbetet bidrar till välbefinnandet och hur stolt personen är över sin egen fotbollsförening. De effektivaste sätten att engagera de frivilliga på längre sikt är att belöna dem personligen och visa uppskattning för deras arbete. Människan har tre basbehov som påverkar hennes välbefinnande. De är behovet av att känna sig duktig på det hon gör (självförtroende), behovet av gemenskap (sammanhållning) och behovet av att känna sig autonom i sin uppgift (känsla av att kunna påverka). Ledarens uppgift är att göra det möjligt för de frivilliga att uppleva dessa känslor om och om igen. Det kräver att ledaren möter var och en på ett personligt plan istället för att bara leda en stor grupp av frivilliga. (Ryan & Deci, 2000.) En attraktiv grupp med god föreningsanda bidrar kraftigt till de frivilligas engagemang. Föreningsandan kan uppstå av ett uppdrag större än livet, som personerna vill vara med och genomföra. Föreningsandan kan också byggas upp kring en beundrarkultur, där föreningens representationslag utgör kärnan. Att fundera på: Hur gör ni i er förening för att stärka den frivilligas självförtroende i sin uppgift? Hur gör ni i er förening för att stärka den frivilligas känsla av samhörighet? Hur gör ni i er förening för att stärka den frivilligas känsla av att kunna påverka? Hur gör ni för att alla i föreningen ska känna sig accepterade och uppskattade? Hur gör ni för att er förening ska vara attraktiv och för att alla i föreningen ska kunna vara stolta över sin egen organisation? Fakta: Till exempel Pessi 2010: Enligt mina resultat förstärks de frivilligas engagemang av känslan av självständighet. En känsla som kan beskrivas i ord. Det här är min grej. 22 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Yeung 2004: Enligt resultaten är det viktigaste med tanke på de frivilliga aktivas välbefinnande att verksamheten är emotionellt belönande och skänker välbehag och glädje, att den främjar välbefinnandet och att den erbjuder en god samhörighet. Vilka faktorer får de frivilliga att sluta vara med? för lite vägledning och stöd svag eller dålig dialog med ledarna för lite utbildning eller ingen utbildning alls känsla av att arbetet inte uppskattas dåligt eller oklart organiserad verksamhet för krävande eller omfattande uppgifter bearbetat från Rochester m.fl. (2010, 139) Tips: Många tycker inte om att arbetet är för färdigt utan vill själva komma med idér och ta ansvar: Gruppen kan ha ett fritt mål och en egen syn på hur målen ska nås. T.ex. en ungdomsrupp, som själv ställer upp sina mål. Lagledarna ges klara riktlinjer, inom vilka de själva får bestämma hur de vill göra. osv. vinnare varje dag 23

Sex hörnstenar för en uppmuntrande ledarstil (Pessi, 2010): Visa de frivilliga aktiva konkret i vardagen att du är intresserad av dem: deras välbefinnande, intressen, idéer du verkligen lyssnar på dem: möter, är närvarande, ger dem tid deras arbete uppskattas och värdesätts: visa detta i ord och handling deras egen insats behövs och är viktig: visa även detta deras behov av förändring beaktas: hur kan verksamheten anpassas under olika skeden av livscykeln och i förändrade livssituationer? de är en del av gemenskapen: om en person exempelvis plötsligt uteblir kan du kontakta personen och fråga hur han eller hon mår. Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja. Ledarskapets uppgift är att skapa flera ledare, inte efterträdare. Ralph Nadar 24 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

6. Hur garanterar vi att vår förening utvecklas utvecklingsarbete? Fotbollsföreningarnas verksamhetsfält förändras ständigt. Omsättningen på frivilliga är vanligen också ganska stor. Fotbollsföreningarna borde därför se till att de reagerar smidigt på förändringar i omgivningen och utvecklar föreningen utgående från det kunskapskapital som har byggts upp. För att kunna ta avstamp i det som finns krävs åtminstone följande åtgärder: 1. Den kunskap som finns i föreningen (exempelvis riktlinjer och anvisningar) måste vara tillgänglig för alla och gå att utveckla tillsammans. 2. De frivilligas kunskaper måste garanteras genom utbildning och mångformigt lärande (såsom mentorverksamhet med mer erfarna frivilliga och möten mellan olika aktiva). 3. Olika gruppers och individers egna visioner av föreningens framtid måste sammanställas till en gemensam vision för hela föreningen. Dessutom kan föreningens strategi fördjupas genom ständig dialog mellan föreningen och de frivilliga. Det är viktigt att komma ihåg att det finns mycket så kallad *tyst kunskap som är svår att känna igen och skriva ner i anvisningar. Samtidigt kan den här typen av kunskap vara ytterst värdefull för organisationens framgång. Tyst kunskap får man tillgång till bara genom att delta i fotbollsföreningens verksamhet och lära sig dess arbetsmetoder av personer med mer kunskap och erfarenhet. Det är viktigt att föreningen gör upp en plan för hur den tysta kunskapen ska föras vidare (och samtidigt för överföringen av fotbollsföreningens kultur till nya aktörer). För det behövs lämpliga strukturer, till exempel möjligheter till samarbete mellan olika aktörer. Samtidigt är det viktigt att avlägsna strukturer som hindrar nya aktörer från att bli en del av gemenskapen redan från början. * Med tyst kunskap avses kunskap eller färdigheter som personerna redan har men inte nödvändigtvis kan beskriva i ord. Kunskapen finns alltså men är svår att beskriva, även om den ligger till grund för personernas agerande. Att fundera på: Vilka möjligheter till kunskapsutveckling erbjuder föreningen de frivilliga? Hur syns föreningens vision i olika aktörers beslut? Hur fungerar kommunikationen inom föreningen och var kan man få information? Hur kunde föreningens strukturer utvecklas så att de främjar samarbete mellan olika frivilliga aktörer? vinnare varje dag 25

Fakta: Ledarskapscirkel för frivilligarbete (Rinnetmäki, 2012) Ledarskapscirkeln för frivilligarbete beskriver uppgiften att leda frivilligarbete i två riktningar. Inifrån utåt återger bilden utgångspunkten för ledarskapet och tillhörande stödstrukturer. Utgående från bilden kan processen tolkas så här: 1. I mitten finns visionen för föreningens framtid, en klar bild av orsaken till att föreningens finns mission), de värderingar som styr föreningens beslut och de mål som utgör etapper eller trappsteg på vägen mot visionen. 2. För att visionen ska uppnås måste föreningsledarna främja både de frivilliga aktivas och de anställda arbetstagarnas välbefinnande, lärande, engagemang och känsla av samhörighet. 3. a) Välbefinnandet främjas genom ett ledarskap som bidrar till att stärka de frivilligas autonomi, samhörighet och självförtroende. b) Lärandet främjas genom ett ledarskap som gör kunskapen tillgänglig för alla, stöder lärandeprocessen och ger alla möjlighet att ta del av föreningens kultur ända från början. c) Samhörighet främjas genom ett ledarskap som bygger på förtroende, delaktighet och öppen dialog i alla riktningar. d) Engagemang främjas genom ett ledarskap som ger de frivilliga känslan av att de uppskattas och värdesätts. Dessutom ska ledaren arbeta för en sådan verksamhet där de frivilliga kan känna sig stolta över sin egen organisation. 4. Verkställandet av dessa mål beskrivs i den yttersta delen av cirkeln i form av de frivilliga aktivas erfarenheter. Cirkeln kan också läsas utifrån inåt ur den frivilliga aktivas perspektiv. Då beskriver den med andra ord hur upplevelsen längst ut kan uppstå. Motivation är att klä drömmen i arbetskläder. Parker Robinson 26 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

Det här är min insats för en gemensam sak. Vi klarar av det här. Samhörighet Stödet från min bollförening gör det möjligt för mig att lyckas med min uppgift. Skicklighet Stolthet över organisationen Informationspraxis Jag får det stöd jag behöver för att sköta mitt ansvarsområde. Stöd för lärande Mina kunskaper behövs. Det här är min viktiga insats i en viktig fråga. Autonomi Uppskattning Välbefinnande Engagemang Mission VISION Mål Värderingar Lärande Gemenskap Delaktighet i kulturen Förtroende Jag uppmärksammas personligen. När vi gör tillsammans lär vi oss av varandra. I den här föreningen tar man hand om sina medlemmar. Omtanke Interaktion Jag uppmärksammas personligen. Delaktighet Jag kan verkligen påverka i det här gänget. Andra bryr sig om mig och jag bryr mig om dem. Tips: 1. Lärande genom utveckling: Föreningens frivilliga utbildas att följa föreningens riktlinjer, samtidigt som riktlinjerna utvecklas under utbildningsträffarna. Då sker också lärandet på ett djupare plan. 2. Nya frivilliga aktiva kan få mentorer som introducerar dem i arbetet och fungerar som stödpersoner. 3. Föreningen kan ordna gemensamma träffar för de frivilliga, där dessa kan dela med sig av sina erfarenheter och idéer antingen ledarstyrt eller under fria former. 4. Aktörer på olika nivåer bör ges möjlighet att delta i strategidiskussionerna, som bör fortgå och fördjupas vid olika tillfällen under hela strategiperioden, både vid spelplanen och på styrelsenivå. 5. För många är det viktigt att verksamheten är effektiv att man åstadkommer något konkret. a. Vision, mål och åtgärder tydliga b. Mätbara mål c. Respons! vinnare varje dag 27

Källor Kansallinen liikuntatutkimus 2009 2010. Lapset ja nuoret. Helsinki: Nuori Suomi. Mathieu, J. E., & Zajac, D. (1990). A review and meta-analysis of the antecedents, correlates, and consequences of organizational commitment. Psychological Bulletin Pessi, A.B. & Oravasaari T. 2010. Kansalaisjärjestötoiminnan ytimessä. Tutkimus RAY:n avustamien sosiaali- ja terveysjärjestöjen vapaaehtoistoiminnasta. [In the core of civic organisational action. A study on voluntary action by social and health organisations funded by Finland s Slot Machine Association.] Avustustoiminnan raportteja [Reports of relief action], 23. RAY. Rinnetmäki, V. 2012. Vapaaehtoistoimijoiden johtaminen jalkapalloseuroissa. Pro Gradu -tutkielma. Kasvatustieteiden laitos. Helsingin yliopisto: Helsinki. Ryan, R. M., & Deci, E. L. 2000. Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55, 68-78. Yeung, Anne Birgitta, 2002. Vapaaehtoistoiminta osana kansalaisyhteiskuntaa ihanteita vai todellisuutta? Tutkimus suomalaisten asennoitumisesta ja osallistumisesta vapaaehtoistoimintaan. Helsinki: Sosiaali- ja terveysjärjestöjen yhteistyöyhdistys YTY ry. Yeung, A.B. 2004. Vapaaehtoistoiminta: Yksilöllisesti yhdessä. Sosiaali- ja terveysviesti, 12/2004. 26 27. 28 FINLANDS BOLLFÖRBUND ATT LEDA FRIVILLIGA

EVENEMANGS-/TALKOFUNKTIONÄR Du tycker om att göra saker tillsammans med andra Du hjälper till vid talkoarbete, såsom utdelning av föreningstidningen eller turneringsarrangemang Du utnyttjar dina kunskaper som kafépersonal, trafikvakt, biljettförsäljare, speaker, kanslihjälpreda eller prisutdelare eller vid byggandet av evenemangsområdet Du hjälper vid behov till att hålla träningsoch matchplatserna i gott skick SPELLEDARE Du tycker om att instruera barn Du leder matcher för små barn Du repeterar vid behov reglerna med barnen Du ser till att barnen har roligt Du ger råd och uppmuntrar Du är en förebild också för åskådarna FÖRTROENDEVALD Du tycker om att ta ansvar och komma med nya idéer Du representerar hela föreningen i allt du gör Du deltar i styrelsemöten och har ett eget ansvarsområde i föreningsledningen Du deltar i planeringen och uppföljningen av föreningens verksamhet och ekonomi Du sköter din andel av föreningens kommunikation enligt överenskommelse Du verkställer gemensamma beslut och kräver att andra också gör det Du deltar i utvecklingen av föreningens verksamhet och är öppen för nya idéer Du handleder föreningens andra frivilliga enligt överenskommelse Du är arbetsgivarens representant gentemot föreningens anställda Du samarbetar med föreningens intressentgrupper FINLANDS BOLLFÖRBUND VINSTER VARJE DAG www.palloliitto.fi FRIVILLIGUPPDRAG I FOTBOLLSLAGET OCH FOTBOLLSFÖRENINGEN vinnare varje dag 29

LAGLEDARE * Du trivs när allt fungerar och tycker om att arbeta med människor Du sköter lagets administrativa uppgifter enligt föreningens anvisningar Du informerar spelarna och föräldrarna Du deltar i uppgörandet av säsongsplanen Du leder beredningen av lagets ekonomiplan Du fungerar som kontaktperson mellan laget och föreningen Du är en viktig kontaktperson för nya spelare Du fungerar som en länk mellan lagets ledningsgrupp och stödgrupp (föräldrarna) Du är med på matcherna och sköter de uppgifter du har tilldelats Du skapar en positiv och uppmuntrande atmosfär i laget och stödgruppen Lagledarens uppgifter kan med fördel skötas av flera personer, men en person bör bära huvudansvaret. MATERIALFÖRVALTARE * Du tycker om att hjälpa andra och organisera Du tar emot spelarnas utrustningsbeställningar Du beställer utrustningen av föreningens utrustningsleverantör Du fungerar som kontaktperson mellan laget och utrustningsleverantören Du är med på träningar och matcher Du ansvarar för innehållet i serviceväskan Du plåstrar om små sår Du tröstar vid behov, lyssnar och diskuterar Du fyller spelarnas vattenflaskor på turneringarna *) Bildar lagets ledningsgrupp TRÄNARE / ASSISTERANDE TRÄNARE * Du tycker om att vara lärare och förebild i fotbollsverksamheten Du utvecklar spelarna som idrottare och fostrar dem som människor Du instruerar och lär spelarna på träningar och matcher Du följer upp spelarnas utveckling Du ger konstruktiv respons Du leder uppgörandet av säsongsplanen Du planerar träningspassens innehåll Du diskuterar med spelarna Du deltar i föräldramöten Du utvecklar dina kunskaper på tränarkurser (föreningen, distriktet, förbundet) BARNLEDARE Du tycker om att vara med små barn Du lär ut fotbollens grunder och allmänna fysiska basfärdigheter Du ger barnen möjlighet att röra på sig via lek Du instruerar och uppmuntrar Du är en trygg vuxen under träningspassen Du organiserar verksamheten med betoning på rutiner och smågruppsövningar KASSÖR * Du är en noggrann person Du sköter lagets betalningar och ansvarar för användningen av lagets bankkonto Du tar hand om kvitton och verifikationer och samarbetar med föreningens ekonomiansvariga och bokföringsbyrån Du deltar i uppgörandet av lagets ekonomiplan och ekonomirapport Du följer upp hur ekonomiplanen verkställs Du informerar regelbundet lagets ledningsgrupp och föreningens styrelse om lagets ekonomiska situation 30 SUOMEN PALLOLIITTO SEURAN HYVÄ HALLINTO

vinnare varje dag 31

FINLANDS BOLLFÖRBUND FINLANDS BOLLFÖRBUND rf PB 191, 00251 Helsingfors Telefon: växel (09) 742 151 Fax: (09) 454 3352